9789144069166

Frøydis Hertzberg är professor på Institutt for lærerutdanning og skoleforskning, Universitetet i Oslo.

Torlaug Løkensgard Hoel är professor på Program for lærerutdanning, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.

SKRIVA FÖR ATT LÄRA Skrivande i högre utbildning

Detta är en introduktionsbok som visar att skrivandet är ett viktigt redskap för lärande och tankeutveckling. Läsaren introduceras i olika sätt att läsa och föra anteckningar, olika skrivstrategier samt sätt att strukturera en facktext. Här finns också råd om hur man startar skrivar- och responsgrupper, hur skrivarhandledning bör se ut och kriterier för bedömning.

Boken vänder sig till såväl studenter i högre utbildning som deras lärare och är aktuell för alla som skriver facktexter.

Andra upplagan

| SKRIVA FÖR ATT LÄRA

Den populära Skriva för att lära kommer här i en andra reviderad upplaga. I boken finns nya kapitel, bland annat om större skrivuppgifter inom utbildningen, och den innehåller konkret hjälp till studenter som önskar skriva texter med hög kvalitet.

Olga Dysthe Frøydis Hertzberg Torlaug Løkensgard Hoel

Olga Dysthe är professor på Institutt for pedagogikk, Universitetet i Bergen.

Art.nr 8067 2:a uppl.

SKRIVA FÖR ATT LÄRA

OLGA DYSTHE FRØYDIS HERTZBERG TORLAUG LØKENSGARD HOEL

www.studentlitteratur.se

-978-91-44-06916-6_01_cover.indd 1

2014-11-27 09:23

Originalets titel: Skrive for å lære © Abstrakt forlag AS, Oslo, 2000, 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 8067 ISBN 978-91-44-06916-6 Upplaga 2:4 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2011 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sten Andersson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: marekuliasz/Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 2

2014-11-27 09:24

INNEHÅLL

Förord 9 Inledning 11 Att skriva är en viktig lärstrategi 12 Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens 12 Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens 13 Många studenter har problem med att skriva 13 Bokens uppläggning 14 K A P I T E L 1 Viktiga grundstenar 17

Att skriva är kulturellt betingat 17 Att skriva är att delta i ett samtal 18 Du lär dig att skriva genom att läsa och skriva 19 Du lär dig ämnet och att skriva facktexter genom att samarbeta med andra 20 Bli medveten om dig själv som skribent 20 Man kan lära sig att skriva facktexter 23 K A P I T E L 2 Läsa för att skriva 27

Att välja ut vad du ska läsa och orientera dig i en textkälla 27 Olika sätt att läsa och föra anteckningar 28 Hur du ska läsa en källa för att se om den är relevant för din uppsats 29

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 3

3

2014-11-27 09:24

Innehåll

Att läsa och föra anteckningar för att få tag på huvudpoängen i en text – ”den globala strategin” 31 Målinriktad läsning – att föra dubbla anteckningar 31 Från läsning till tankekarta 32 Att omforma den information du läser 33 Att referera det författaren säger 35 Den kritiska sammanfattningen 36 Om att plagiera 36 K A P I T E L 3 Skrivprocessen 39

Skrivprocess som arbetssätt 39 Texttriangeln 40 Två typer av skrivande 42 Olika syften med texten 43 Karakteristiska drag 44 Språk 44 Mottagaren 45 Fackdagbok 46 Att komma igång 46 Från snabbskrivande till utkast 49 Två strategier för att utveckla strukturen i en text 50 Omarbetning 51 Att fördjupa olika moment i en text 55 Att förkorta en text 57 K A P I T E L 4 Utforskande facklitterärt skrivande 61

Utforskande skrivande – några karakteristiska drag 62 Varför ska man skriva? 63 Leder skrivande automatiskt till lärande? 66 Några förslag till hur du kan utnyttja skrivandet som stöd i läroprocessen 67 Informellt skrivande vid fältarbete och praktikarbete 70 Logg som inslag i den färdiga texten 77

4

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 4

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

Innehåll

K A P I T E L 5 Facklitterärt skrivande i ett retoriskt perspektiv 79

Inledning 79 Trovärdighet – en grundpelare 79 Skrivstil och textstruktur 80 Avsnitt och logiska textmarkörer 81 Att bygga upp texter efter fasta mönster: IMRoD-strukturen 84 Trovärdighet i det kvalitativa fältarbetet 87 Inledningsstrategier 89 Avslutning 97 K A P I T E L 6 Användningen av källor 99

Inledning 99 När krävs det hänvisningar? 100 Att införliva andras texter i den egna texten: citat och referat 101 De tekniska konventionerna 103 Några vanliga frågor 106 Bibliografin eller litteraturlistan 109 Några avslutande råd 110 K A P I T E L 7 Uppsatsskrivande – korta uppsatser 113

Progressionen vid uppgiftsformuleringar 113 Vanliga uttryck och begrepp i uppgiftsformuleringar 115 Två olika skrivsituationer: hemtentamen och ”skoltentamen” 127 Vanliga uppgiftstyper i bachelorstudier och i kursdelen av masterstudier 131 Generellt om mappar inom den högre utbildningen 140 Avslutning 146

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 5

5

2014-11-27 09:24

Innehåll

K A P I T E L 8 Den stora uppsatsen: bachelor- och masteruppsatsen 147

Vad krävs av en ”vetenskaplig uppsats”? 148 Vem skriver du för? Varför är det viktigt att bry sig om läsaren? 149 ”Uppgiftens pentagon” som planeringsredskap 151 Problemställning 153 Från tema till problemställning 156 Projektbeskrivning 156 Inledningen till bachelor- och masteruppsatser 158 Litteraturkapitlet (”litteratur review”) 159 Teorikapitlet 166 Metodkapitlet 166 Resultatkapitlet (Presentation av data) 167 Diskussionskapitlet 169 Konklusionen 170 Ett helhetsperspektiv på den stora uppsatsen: ”Trådrullen” 171 Några kriterier för en bra vetenskaplig text 173 K A P I T E L 9 Studiekamraters respons och skrivargrupper 175

Varför är det så viktigt med feedback? 175 Från forskning till feedback 176 Sju principer för feedback som främjar lärande 177 En generell modell för feedback 178 Råd till dig som ska ge respons till dina studiekamrater 180 Den sårbara skribenten och den osäkra responsgivaren 180 Vad är en responsgrupp? 182 Vad är syftet med att få feedback från andra medan man arbetar med en text? 183 Grundregler för arbetet i responsgrupper 184 Några fler strategier för feedback i en skrivargrupp 186 Progression vid feedback 187 Några förslag till progression 187 Den talande skribenten 189

6

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 6

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

Innehåll

Responsgrupper via mejl och andra elektroniska kommunikationsmedel 190 Gruppsolidaritet 191 Råd till dem som vill starta skrivargrupper 192 Hjälplista för skribent och responsgivare 192 Avslutning 195 K A P I T E L 10 Samarbetsskrivande och samförfattarskap 197

Olika sätt att organisera skrivarbetet 197 Problem som kan uppstå 198 Fördelar med att skriva i grupp 199 Drag som kännetecknar samarbetsskribenter 200 Råd till grupper 201 Samarbetsskrivande med elektroniska hjälpmedel 203 Flerförfattarskap av vetenskapliga publikationer 207 Skrivande i nätverk 208 Tillbakablick på ett samarbetsskrivande projekt 211

Litteratur 213 Sakregister 221

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 7

7

2014-11-27 09:24

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 8

2014-11-27 09:24

FÖRORD

Denna bok bygger på nordisk och internationell skrivteori, skrivforskning och skrivpraktik under de senaste decennierna, och inte minst på egna mångåriga erfarenheter av att undervisa studenter i skrivande på olika nivåer inom den högre utbildningen. Att boken har fått titeln Skriva för att lära beror på att vi vill understryka den stora betydelse som skrivandet av facktexter har i alla dess former för kunskapsutveckling och lärande, samtidigt som studenterna behöver lära sig att skriva i ämnets centrala genrer.

Detta är en reviderad utgåva av den bok med samma titel som kom år 2000. Vi har gjort relativt få substantiella ändringar i de delar av boken som handlar om vår grundläggande syn på skrivprocessen och som ger elementära råd till studenterna om hur de kan förstå och praktisera skrivande som en integrerad språk- och tankeprocess. Skälet till detta är att vi praktiskt fått bekräftat att det här är ett fruktbart tillvägagångssätt inom den högre utbildningen. Det gäller kapitlen ”Några viktiga grundantaganden”, ”Läsa för att skriva” och ”Skrivprocessen”.

Det nya i denna bok är att vi har utgått från studenternas behov av handledning i många olika typer av skrivuppgifter som de möter på skilda nivåer i utbildningen. Dessa uppgifter har vi delat in i tre huvudkategorier som behandlas i tre centrala kapitel: ”Utforskande facklitterärt skrivande” (kapitel 4), ”Uppsatsskrivande – korta uppsatser” (kapitel 7) och ”Den stora uppsatsen” (kapitel 8). ”Utforskande facklitterärt skrivande” handlar om uppgifter där processen är viktigare än produkten, alltså att skriva för att lära i snäv betydelse. ”Uppsatsskrivande” behandlar mer formella uppsatser som är klart genreinriktade och som syftar till att studenterna ska tillägna sig facklitterära skrivkompetenser. ”Den stora uppsatsen” handlar både om bachelor­ © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 9

9

2014-11-27 09:24

Förord

uppsatsen, som i många ämnen är ett krav under den sista terminen, och om masteruppsatsen. För att göra boken så matnyttig som möjligt har vi valt att ta med många exempel från både studenttexter och bedömningskriterier.

Boken vänder sig i första hand till studenter på högre utbildningar, men lämpar sig också för alla som på ett eller annat sätt skriver facklitterära texter. Den riktar sig också till lärare, handledare, administratörer och andra som arbetar med studiekvalitet.

Som författare står vi i skuld till en rad studenter och kolleger med vilka vi under årens lopp har diskuterat skrivpedagogiska frågor.

Bergen, Oslo och Trondheim i maj 2010 Olga Dysthe, Frøydis Hertzberg, Torlaug Løkensgard Hoel

10

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 10

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

INLEDNING

”De kräver andra saker på den här utbildningen än på gymnasiet, men jag förstår inte riktigt vad de är ute efter.” ”Jag har inte skrivit på flera år, och jag drar mig för att skriva igen.”

Studenter inom den högre utbildningen är ingen enhetlig grupp. Kanske kommer du direkt från gymnasieskolan och har skrivit texter regelbundet under de senaste åren. Kanske har du varit ute i arbetslivet några år och känner att du tappat rutinen och självförtroendet när det gäller att uttrycka dig skriftligt. Detta är en bok för dig som är osäker som skribent eller som vill utveckla ditt skrivande.

Betydelsen av att skriva på högre utbildningar kan inte nog under­ strykas. Fackkunskap är något som i stort sett dokumenteras genom skriftliga arbeten, vare sig det handlar om examina eller om mer informell dokumentation. För Norges del har detta blivit ännu viktigare efter att den nya läroplanen ”Kvalitetsreformen” infördes år 2003. Det skrivs mer och för mer varierade syften än tidigare, och det krävs ett bredare spektrum av texttyper och skrivsätt. Vissa ställer stränga krav på objektivitet och dokumentation, medan andra ger större utrymme åt personligt engagemang och reflektioner. Kriterierna för att skriva bra facktexter varierar också från ämne till ämne. Ändå finns det vissa centrala gemensamma drag som kan sägas gälla för allt genuint eller akademiskt skrivande. Denna bok behandlar några sådana drag och utgör på så sätt en grundval för de fackspecifika genrer som finns i de enskilda studierna. Boken vilar på fyra huvudpunkter: © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 11

11

2014-11-27 09:24

Inledning

• Att skriva är en viktig lärstrategi.

• Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens.

• Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens efter studierna.

• Många studenter har problem med att skriva.

Att skriva är en viktig lärstrategi Att skriva gör tankarna synliga. Att skriva gör det praktiskt möjligt att ta vara på tankarna, leta upp dem igen och följa deras utveckling. Genom att gå tillbaka till det skrivna kan vi omformulera planer, upptäcka nya associationskedjor och komma vidare i tänkandet. Skrivandet hjälper oss att se nya sammanhang, men också att avslöja det som är motsägelsefullt och saknar konsekvens. Genom skrivandet får vi ett djuplärande i stället för ett ytligt lärande, och det hjälper oss att göra materialet eller lärostoffet till vårt eget. Att skriva kan leda till ny kunskap och nya insikter. Att skriva är alltså en viktig lärstrategi.

Följande påståenden är hämtade från en intervjustudie om skrivande vid Universitetet i Bergen (Dysthe & Kjeldsen 1997): Jag tänker en massa medan jag läser, men tankarna försvinner om jag inte skriver.

För mig är det helt nödvändigt att skriva för att jag ska komma ihåg lärostoffet och göra det till mitt.

Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens Att skriva facktexter innebär att man skriver sig in i en ämneskultur. Det räcker inte att ha en massa fackkunskaper, utan vi måste också veta hur vi ska uttrycka dem. I den högre utbildningen dokumenterar man sin fackkunskap genom skriftliga arbeten, vare sig det gäller examensarbeten eller mer informell dokumentation. Därför är skrivandet av facktexter en helt nödvändig studiekompetens för att man ska kunna dokumentera sina fackkunskaper.

Det är inte tillräckligt med generella skrivfärdigheter. Vi måste också behärska de genrer och skrivformer som är relevanta inom respektive fackmiljö. Det är stor skillnad på att skriva en litteraturvetenskaplig essä, en observationsrapport från ett fältarbete i sociologi eller socialt arbete, en 12

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 12

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

Inledning

terminsuppsats på lärarutbildningen där man ska integrera teori och praktik och en vetenskaplig artikel i psykologi utformad enligt internationell standard. De generella färdigheter som kommer att behandlas i den här boken måste därför anpassas till de specifika genrer som gäller för just ditt ämne eller ditt studieprogram.

Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens Kraven på skrivfärdighet har ökat inom yrkeslivet och samhällslivet i stort.

Det är i dag allt fler som måste kunna skriva i sina yrken jämfört med tidigare, och kraven på den skriftliga uttrycksförmågan har ökat. Även i yrken och professioner där det traditionellt inte förekommit särskilt mycket skrivande måste man numera kunna uttrycka sig skriftligt i fler situationer och för fler mottagare än tidigare. I många yrken skriver man på andras vägnar, exempelvis när det gäller handläggning av ärenden, och mejl har övertagit en stor del av den kommunikation som tidigare förmedlades via telefon. De ökade kraven på att kunna skriva blir lättare att uppfylla om vi känner till skrivprocesserna och behärskar olika skrivstrategier.

I både yrkeslivet och samhällslivet i stort, och efter hand även i olika studieprogram, utförs en stor del av skrivandet antingen genom att två eller fler personer skriver tillsammans eller genom att läsarna kommer in under skrivprocessens gång. I många yrken krävs också att man ska handleda skribenter – såväl elever och studenter som kolleger. Därför behandlar boken också samarbete kring texter och skrivargrupper.

Många studenter har problem med att skriva Många studenter har svårt för att komma igång med sitt eget skrivande. En del har ingen större träning i att skriva, de kan ha dåliga skriverfarenheter från förr, eller så har det gått lång tid sedan de aktivt ägnade sig åt att skriva. Men även för dem som har ett bra förhållande till skrivande kan det vara en utmaning att skriva i ett nytt socialt sammanhang som gör att de ofta måste skaffa sig nya skriverfarenheter.

Problemen med att skriva kan underlättas på flera sätt. Insikter i skrivprocessen, och vad som händer inom oss när vi skriver, gör oss bättre rustade som skribenter eftersom vi blir mer medvetna om dessa processer © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 13

13

2014-11-27 09:24

Inledning

under skrivandets gång. Kännedom om olika skrivstrategier kan underlätta skrivandet som hantverk. Inte minst informella skrivuppgifter gör att skrivandet blir mindre laddat. Kunskap om texter – som genrer, uppbyggnaden av texter, vad som hör till inledningen och till avslutningen, skill­ naden mellan beskrivning och tolkning – stärker den formella skrivkompetensen. Att delta i skrivargrupper eller att få in läsare under skrivandets gång är till stor hjälp både för professionella skribenter och för dem som skriver mer sällan. Detta är något som kan ingå i alla faser av arbetet med en text.

Bokens uppläggning I kapitel 1 presenterar vi några av de antaganden som boken bygger på. Vi kallar dem grundstenar därför att de bildar en grundmur för de andra kapitlen. Att skriva är kulturellt betingat och måste därför alltid betraktas i relation till de kulturella, sociala och ämnesmässiga sammanhang som det ingår i. Att skriva är något som man kan lära sig. Du lär dig att skriva genom att läsa, skriva och samarbeta kring skrivande.

Ett utmärkande drag för skrivande inom den högre utbildningen är att det råder ett nära förhållande mellan att läsa och att skriva. Det du skriver baserar sig i hög grad på och är beroende av texter som andra har skrivit.

Det är ett av skälen till att användningen av källor är så central i akademiskt skrivande. Att använda källor innebär bland annat att du väljer ut vad du ska läsa och hur du ska läsa för att ta reda på om källan är relevant för uppgiften. Det innebär också olika sätt att föra anteckningar och hur du ska omforma den information du samlar in. I detta sammanhang kommer vi också att ta upp frågan om vad plagiat är. Allt detta hör till kapitel 2.

I kapitel 3 presenterar vi skrivprocessen, som betecknar de arbetsfaser du går in i från det att du har en idé eller ett tema fram till den färdiga texten. Här möter du två huvudfunktioner som skrivandet kan ha: tankeskrivande och presentationsskrivande. Du hittar också goda råd om hur du kommer igång med skrivandet och hur du kan hålla processen levande. Att skriva om och bearbeta texter är en integrerad del av skrivprocessen, och det behandlar vi i detta kapitel.

Mycket av det vi skriver är ett sätt att utforska och klargöra vårt eget tänkande. Att skriva blir därmed centralt i läroprocessen. I kapitel 4 visar 14

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 14

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

Inledning

vi hur olika typer av utforskande eller prövande skrivande, bland annat i form av loggar, kan vara ett fruktbart redskap både i läroprocessen och i arbetet med en text.

I kapitlen 5 till 8 behandlar vi kraven på färdiga texter, det vi kallar presentationstexter. Vi börjar med ett retoriskt perspektiv på facktexter i kapitel 5. Här kan du läsa om hur en facktext byggs upp och om olika ämnestraditioner när det gäller själva strukturen. Vi tar också upp olika sätt att inleda en facktext. Vilken plats har den personliga rösten i fack­ texter? Det är en fråga som studenter ofta ställer. Vi ser också närmare på indelningen i textavsnitt, som är viktigt när man skriver facktexter.

Kapitel 6 vidareutvecklar temat om användningen av källor som introducerades i kapitel 2. I detta kapitel har vi placerat de mer tekniska aspekterna av användningen av källor, till exempel hänvisningar eller referenser, hur man använder citat och hur man utformar litteraturlistor.

Att skriva uppsatser och andra texter har en given plats i den högre utbildningen. I kapitel 7 fokuserar vi på uppgiftsformuleringar och på ord och begrepp som ofta förekommer i detta sammanhang. Vi presenterar också en rad korta uppgifter som har olika funktioner eller syften. Mot slutet av kapitlet kan du läsa om mappar eller portföljer (portfolio), som har blivit vanligt som lärande- och bedömningsform i många studier.

I kapitel 8 tar vi upp de stora uppsatserna, nämligen bachelor- och masteruppsatser. Här möter du några av de textdelar som utgör fasta inslag i sådana mer omfattande uppsatser: problemställning, projektbeskrivning, litteraturkapitel, inledning, teorikapitel, diskussion och konklusion.

Till alla som skriver vill vi ge rådet att skaffa sig en eller flera läsare.

Kapitel 9 handlar om hur studenter kan bilda skrivargrupper, och vi ger råd om hur man kan lägga upp arbetet med facktexterna och om det sociala samspelet i gruppen.

Att samarbeta kring skrivande är vanligt i yrkeslivet, och det blir allt vanligare också i studier och utbildningar. Kapitel 10 behandlar olika sätt att organisera samarbetsskrivande, och vi ger praktiska råd kring detta tema, bland annat om hur elektroniska hjälpmedel kan användas i dessa processer. Här vill vi särskilt tacka førsteamanuensis Andreas Lund för avsnittet ”Skrivande i nätverk”, som han har skrivit speciellt för denna bok.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 15

15

2014-11-27 09:24

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 16

2014-11-27 09:24

K apitel 3

Skrivprocessen

I detta kapitel ska vi först förklara vad vi menar med ”skrivprocessen”. Det arbetssätt som ligger i denna process relaterar vi till den så kallade text­ triangeln för att visa att det finns olika nivåer i en text och för att poängtera att du inte ska försöka arbeta med alla nivåer samtidigt. Därefter tar vi upp skillnaden mellan två olika typer av skrivande, som vi har kallat tanke­ skrivande och presentationsskrivande. Vi ska också ge vissa råd om hur du kan komma igång med arbetet, eftersom de flesta har en tendens att skjuta upp själva skrivandet. Andra teman som vi kommer att diskutera är problemställning, disposition och omarbetning av texter.

Skrivprocess som arbetssätt Begreppet skrivprocess hänför sig här till de olika arbetsfaserna – från det att du får ett uppsatsämne, eller själv formulerar det, tills det föreligger en produkt i form av en färdig text. Vi bygger vårt tänkande och vår framställning på den processinriktade skrivpedagogik som praktiserats hos oss under de senaste decennierna (se t.ex. Dysthe 1993; Hoel 1990; Grøtan m.fl.

2000). Arbetsfaserna kan delas in på följande sätt: • Idéfasen: du samlar på dig idéer och tankar.

• Det första utkastet: du skriver ett skissartat utkast till texten eller delar av texten.

• Du arbetar om utkastet eller delar av det.

• Du får eventuellt ny feedback på utkastet och omarbetar hela texten eller delar av den än en gång.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 39

39

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

I de olika faserna betonar vi olika aspekter av skrivandet och arbetet med texten. I början gäller det att utveckla idéer och arbeta fram tankeinnehållet, att få flyt i både framställningen och argumentationen. I vissa fall är strukturen given på förhand, men om du fritt får välja struktur så kan den utarbetas efter hand som innehållet tar form. I de senare faserna av arbetet med texten är det dags att koncentrera sig på uppbyggnaden av avsnitt, formuleringar, stavning och kontroll av referenser och andra formalia. Progressionen följer de olika nivåerna i texttriangeln (se figur 3.1).

I praktiken är skrivprocessen betydligt mer osystematisk än vi här har framställt den. Som skribent rör du dig fram och tillbaka mellan de olika faserna, och nya idéer dyker upp så länge du håller på med skrivarbetet.

Samtidigt som du finputsar formuleringar utformar du också innehållet.

Skälet till att vi trots allt menar att det kan vara fruktbart att känna till de olika faserna är att denna insikt kan göra arbetsprocessen mer ändamålsenlig. En av de vanligaste orsakerna till skrivkramp och andra skrivblockeringar är att skribenten försöker göra allt på en gång (jfr Hoel 2008).

I progressionstänkandet är kontrollen av referenser och citat förlagd till slutfasen. Vårt råd är att du bör vara noggrann med referenser under hela arbetsprocessen. Var noga med att referenser till källor och återgivande av citat är exakta redan första gången du använder dem. Det lönar sig att samla detta material i en egen lista, till exempel i en separat fil. På så sätt sparar du mycket extra arbete och slipper bli så frustrerad i slutfasen av texten!

Texttriangeln När du skriver en facktext behöver du ha kunskap om följande områden: • Medvetenhet om skrivsituationen: syftet med skrivandet, vilka som är mottagare och vilka sociala och kulturella ramar som gäller för skrivandet.

• Kunskap om ämnet för skrivuppgiften.

• Kännedom om hur en text i stora drag kan struktureras.

Detta är en typ av kunskap som är överordnad allt annat. Under själva skrivandet kommer du dessutom att göra en del språkliga val som hänger samman med följande aspekter: 40

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 40

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

• Meningsbyggnad och hur texter fogas samman.

• Ordval och användning av ord.

• Rättstavning och användning av skiljetecken.

• Hur man gör referenser, notapparat och liknande.

Vissa av dessa aspekter är automatiserade färdigheter som gör att du inte behöver koncentrera dig på dem under själva skrivandet. Andra kräver en hög grad av medvetenhet. Punkternas ordningsföljd visar att progressionen eller utvecklingen går från globala eller högre textnivåer till lokala eller lägre nivåer. Figur 3.1 illustrerar punkterna som olika nivåer eller skikt

TEXTTRIANGELN

gre )n

ivå

Skrivsituation (syfte, mottagare)

Glo

bal

Struktur

(hö

Innehåll

Meningar

Stavningskontroll

Lok a

l (lä

Formalia i samband med referenser

vå

Användning av skiljetecken

gre ) ni

g

n gni

nfo

ma

Sam

Ordval

Figur 3.1 Texttriangeln. När det gäller texter som följer standardmönstret, eller i andra fall

där strukturen är starkt utslagsgivande, kan ”struktur” och ”innehåll” byta plats.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 41

41

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

inom texttriangeln. Dessutom måste texten hänga samman – allt från den lokala nivån, där enskilda ord fogas samman, till den globala nivån där innehållsförteckningen visar hur hela texten hänger ihop. Nivåernas ordningsföljd får inte uppfattas som att den ena nivån är viktigare än den andra. Modellen syftar bara till att synliggöra vilka textnivåer som står i fokus när du arbetar med en text.

Två typer av skrivande Vi skiljer i denna bok mellan det vi kallar tankeskrivande och presenta­ tionsskrivande. Det första är ett informellt, utforskande skrivande med det primära syftet att få fram idéer och komma vidare i tänkandet kring ett visst tema, medan det andra är ett skrivande som syftar till att kommunicera och presentera ett material för läsare. Det är ingen absolut åtskillnad mellan dem, och övergångarna kan vara glidande. Men eftersom det trots

SYFTE

Tankeskrivande

Presentationsskrivande

”Tänka med pennan” Få idéer Utforska, testa Utveckla idéer Klargöra vaga tankar Förklara för dig själv

Kommunicera Presentera Framföra

KARAKTERISTISKA DRAG Kreativt tänkande

Förklara för andra

Skribentbaserad text Processen viktigast

Kritiskt tänkande Analytisk mottagar­ medvetenhet Läsarbaserad text Produkten viktigast

MOTTAGARE

Du själv Studiekamrater i skrivargrupp Lärare som dialogpartner

Utomstående ”Offentligheten” Lärare som bedömare Examinator

SPRÅK

Personligt språk Expressivt Det formella oviktigt

Formellt språk (anpassat till ämneskultur och normer) Korrekt

GENRER

Tanketext, anteckningar, logg, Ämnesuppsats, rapport, fackdagbok, första utkast artikel, examensuppsats

Figur 3.2

Två typer av skrivande: tankeskrivande och presentationsskrivande.

42

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 42

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

allt handlar om skrivformer av olika karaktär är det ändå lämpligt att skilja dem åt. Vår erfarenhet är att studenter har stor nytta av att bli medvetna om denna skillnad. Det är fruktbart att använda olika former av tankeskrivande både för att komma igång med en skrivuppgift och för att utveckla idéer under arbetets gång. Vi har schematiskt skisserat de två olika skriv­ typerna i figur 3.2.

Olika syften med texten Många studenter kör fast när de ska skriva en uppsats därför att de alltför tidigt försöker skriva en text som ska utgöra en del av den färdiga uppsatsen. Ofta har de denna ambition redan innan de riktigt vet vad de egentligen vill säga. Det bästa råd vi kan ge är att du tränar dig på att ”tänka med pennan”, vilket mycket väl kan göras på en dator. Poängen är att syftet med skrivandet i denna fas är att du ska utforska ditt ämne, få nya uppslag och utveckla tankar och idéer – utan att fundera över om det kan användas i den färdiga uppsatsen. Skrivandet är i denna fas ett tankeredskap för dig själv.

En del har upptäckt att de är mer kreativa i denna fas om de samtalar med andra än bara skriver i ensamhet. Tillhör du denna kategori av skribenter kan du be en studiekamrat att vara lyssnare och att utnyttja tiden till att ”tanketala” om din uppsats. Ni kan till exempel sitta på ett kafé och prata. På så sätt kan du kanske komma mycket längre i ditt eget tänkande.

Men vi vill ändå råda dig att träna på att tankeskriva, för när du väl har skrivit ner något så kan du återuppta tankarna. När du läser igenom det du redan har skrivit uppstår ofta nya tankar som gör att det hela utvecklas och fördjupas.

Ett annat syfte med tankeskrivande är att förklara för dig själv det som du sedan ska framställa på ett klart sätt för andra. Oklarheter och tvetydigheter i texter beror ofta på att skribenten inte själv riktigt har förstått det hela eller insett vad hon eller han egentligen har velat säga.

Det är en vanlig erfarenhet när vi läser facklitteratur att vi tycker oss förstå mycket väl vad som står där, men det är först när vi själva ska skriva som vi upptäcker vad vi inte har begripit. I det utforskande tankeskrivandet omformar du det du har läst och gör materialet till ditt eget i ett nytt sammanhang (se kapitel 4). © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 43

43

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

Karakteristiska drag Som framgår av figur 3.2 har vi satt upp kreativt tänkande som motsats till kritiskt tänkande. Det betyder inte att vi menar att det kritiska tänkandet inte skulle vara kreativt. När man skriver facktexter ligger ofta det kreativa och nyskapande momentet just i förmågan att förhålla sig kritiskt till etablerade tankar och idéer. Det vi menar är snarare att skrivandet innebär en ständig pendling mellan att vara kreativ och att vara kritisk till det man själv skriver. Men om kritikern kopplas in alltför tidigt hämmar det ofta kreativiteten. Det gäller både idéproduktionen och textproduktionen. I tankeskrivandet handlar det om att ge fritt utrymme åt flödet av kreativa tankar. Det är först i nästa fas som hänsyn till mottagaren blir dominerande.

När det inträder perioder av skrivkramp har du kanske själv lagt märke till att kritikern dyker upp så fort du skriver ner något, en kritiker som säger att det där var dåligt tänkt, uselt formulerat och liknande, vilket leder till att du inte får någonting gjort. Detta kan inträffa när som helst under skrivarbetet, och då är det fruktbart att ta ett pass med tankeskrivande.

En skribentbaserad text innebär att strukturen i texten följer skribentens tankeprocess, medan en läsarbaserad text är strukturerad på ett sådant sätt att det ska vara så enkelt som möjligt för läsaren att förstå och följa framställningen. Målet för presentationsskrivande är en välformulerad och genomtänkt textprodukt, medan tankeskrivande är inriktat på själva processen.

Språk Mottagare och språk hänger samman. Eftersom du primärt skriver för dig själv när du tankeskriver, kan du använda det språk som passar dig bäst.

För vissa är det ett språk som ligger nära det muntliga, för andra är det ingen större skillnad mellan språket i tanketexter och i presentationstexter.

Poängen är att om du tillhör den typ av skribenter som kämpar med att formulera dig korrekt och på ett sätt som du tror förväntas av dig, så kan du sluta oroa dig för detta när det gäller tanketexter. (De språkliga kraven på presentationstexter diskuterar vi närmare i kapitel 5.)

44

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 44

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

Mottagaren En facktext har alltid en utomstående som mottagare. Du skriver för att presentera inför ”offentligheten” det som du har lärt dig eller kommit fram till genom studier och egen forskning, och detta gäller även om det bara är en enskild lärare eller kanske en examinator som läser din text. När du ska förmedla en text på ett välformulerat sätt är det viktigt att du är medveten om vem du skriver för. Läsaren förväntar sig att framställningen är klar och tydlig, har en logisk stringens, att språkbruket är korrekt och liknande.

När du däremot skriver till eller för dig själv kan du i stället koncentrera dig på att utveckla tankarna och idéerna. I kapitel 8 diskuterar vi frågan om läsarens betydelse mer grundligt.

Du visar inte gärna dina tanketexter för någon annan eftersom de bara är ett led i din egen förståelse- och lärandeprocess, och de hamnar så småningom i papperskorgen. Men det kan också vara fruktbart att dela sina tanketexter med någon studiekamrat. Det gör att du kan få samtala kring de tankar som du skrivit ner och på så sätt komma vidare genom en dialog.

Syftet är alltså inte att få kritik på texten som sådan – det är meningsfullt först när du skriver ett utkast till något som ska bli en del av själva uppsatsen. Samma sak gäller om du har en handledare under skrivprocessen.

Tanketexter bildar utgångspunkt för en dialog kring idéerna och innehållet, medan utkast till presentationstexter dessutom för in respons på textens uppbyggnad, framställningssätt och liknande, det vill säga alla de andra nivåerna i texttriangeln. (Se även kapitel 9 om skrivargrupper.)

Att vi lyft fram och preciserat dessa punkter beror på att vi genom intervjuer med både studenter och lärare upptäckt att det kan skapa förvirring och frustration hos bägge parter när det råder oklarheter kring vad det är för typ av text som studenterna lämnar in till exempelvis handledaren.

Klargör därför de ömsesidiga förväntningar som ställs på den text du lämnar ifrån dig, vare sig läsarna är studiekamrater eller handledare. Rör det sig om en tanketext, så skriv det överst på papperet tillsammans med en kommentar om att du bara vill ha feedback på innehållet. Samtidigt vill vi varna för att använda detta som en ursäkt för att skjuta upp arbetet med ett strukturerat utkast! Det är lättare och mindre förpliktigande att skriva en tanketext än ett utkast till ett kapitel i den slutgiltiga uppsatsen.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 45

45

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

En fruktbar skrivprocess innebär ofta att man pendlar mellan följande två faser: • Tankeskrivande sker i den kreativa fasen, där du okritiskt skriver till eller för dig själv och låter allt flöda fritt utan att du försöker rätta till oklarheter och osammanhängande partier. Det viktiga är att skriva för att få ner tankarna på papper.

• Presentationsskrivande sker i den kritiska fasen, där du träder tillbaka och strukturerar, ändrar och reviderar texten för att anpassa den till mottagaren. Det viktiga är att göra texten begriplig och kommunikativ.

Många skribenter pendlar mellan dessa båda faser under hela skrivarbetet.

Fackdagbok Ett praktiskt redskap vid tankeskrivande är att använda sig av en fackdag­ bok. Det är en anteckningsbok som du har med dig överallt när du arbetar med uppsatsen. De goda idéerna kommer nämligen inte alltid när du sitter vid skrivbordet. Med hjälp av en fackdagbok kan du exempelvis: • skriva ner idéerna just när de dyker upp • utnyttja lediga stunder till att tankeskriva – som när du sitter på tåget, medan du väntar på ett försenat möte osv.

Gå igenom dagboken med jämna mellanrum, använd dator och skriv in bra idéer under olika ämnesord.

Att komma igång Bara det att sätta sig ner med penna och papper eller en dator är för många det första stora steget för att övervinna motståndet mot att producera en text. Du är inte ensam om att hitta på alla möjliga ursäkter för att låta bli att skriva. Detta är ett allmänt fenomen. Studenter har dessutom en del till synes goda argument mot att börja skriva: • Innan jag börjar skriva måste jag skaffa mig en överblick av facklitteraturen.

46

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 46

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-11-27 09:24

3 Skrivprocessen

• När jag läst tillräckligt mycket måste jag först göra en disposition över uppsatsen.

• I dag hade jag tänkt börja skriva men jag hade ingen inspiration.

• I dag hade jag tänkt skriva, men först var jag bara tvungen att …

Vi ska se närmare på de tre första argumenten eftersom de är så vanliga och tycks vara så rimliga.

Det är i och för sig riktigt att du inte kan skriva en uppsats utan att läsa facklitteratur. Men vilken litteratur som är relevant för din text inser du kanske först när du skrivit ett tag. Ett annat skäl till varför du bör skriva innan du läser – och i perioder medan du läser – är att du måste hitta och hålla fast vid din egen röst, dina egna tankar. Som student är det lätt hänt att du blir så överväldigad av alla klokheter som andra sagt i ämnet att du tappar tron på att du själv har något att bidra med. Ett tredje skäl till varför du bör skriva parallellt med att du läser är att komma i dialog med litteraturen. Det kan innebära att du är kritisk till det du läser, men också att du utnyttjar det du läser för att utveckla ditt eget tänkande – som ett tankeredskap. Ofta är det lättare att komma igång med det egna skrivandet om du börjar med att omformulera något som du läst. Det kan bli ett avstamp för att skriva vidare utifrån dina egna tankar. Du kan till exempel utgå från ett citat och skriva ner vilka tankar som det ger upphov till.

De flesta har fått lära sig att när man ska skriva en uppsats så ska man först göra en disposition och sedan skriva. Det är utan tvekan en fördel om du klarar av det, eftersom den fortsatta skrivprocessen blir enklare. Men undersökningar av studenters och forskares skrivprocesser har visat att det finns olika vägar att nå samma mål, och att många föredrar att börja med att skriva. Vilket tillvägagångssätt man väljer kan också variera med vilken typ av uppsats det rör sig om. Men hur som helst: låt inte arbetet med dispositionen hindra dig från att komma igång och skriva.

När det gäller frågan om inspiration är det naturligtvis en fördel att skriva när den infinner sig. Men det är mer produktivt att betrakta skrivandet som ett arbete som måste utföras, oavsett om du är inspirerad eller inte, och att du avsätter fasta tider för skrivarbetet. Det är ingen tillfällighet att författare ofta har inarbetade rutiner och skriver ett visst antal timmar eller sidor per dag. De sätter alltså upp kvantitetskrav och inte kvalitetskrav på det regelbundna skrivandet. © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06916-6_INLAGA.indd 47

47

2014-11-27 09:24

Frøydis Hertzberg är professor på Institutt for lærerutdanning og skoleforskning, Universitetet i Oslo.

Torlaug Løkensgard Hoel är professor på Program for lærerutdanning, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.

SKRIVA FÖR ATT LÄRA Skrivande i högre utbildning

Detta är en introduktionsbok som visar att skrivandet är ett viktigt redskap för lärande och tankeutveckling. Läsaren introduceras i olika sätt att läsa och föra anteckningar, olika skrivstrategier samt sätt att strukturera en facktext. Här finns också råd om hur man startar skrivar- och responsgrupper, hur skrivarhandledning bör se ut och kriterier för bedömning.

Boken vänder sig till såväl studenter i högre utbildning som deras lärare och är aktuell för alla som skriver facktexter.

Andra upplagan

| SKRIVA FÖR ATT LÄRA

Den populära Skriva för att lära kommer här i en andra reviderad upplaga. I boken finns nya kapitel, bland annat om större skrivuppgifter inom utbildningen, och den innehåller konkret hjälp till studenter som önskar skriva texter med hög kvalitet.

Olga Dysthe Frøydis Hertzberg Torlaug Løkensgard Hoel

Olga Dysthe är professor på Institutt for pedagogikk, Universitetet i Bergen.

Art.nr 8067 2:a uppl.

SKRIVA FÖR ATT LÄRA

OLGA DYSTHE FRØYDIS HERTZBERG TORLAUG LØKENSGARD HOEL

www.studentlitteratur.se

-978-91-44-06916-6_01_cover.indd 1

2014-11-27 09:23