LEVANDE HISTORIA 8
LEVANDE HISTORIA 8
ELEVBOK
Kaj Hildingson och Lars Hildingson
Levande historia 8 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller nio kapitel: Europa börjar formas, Tre stormakter, Nya idéer och handelsvägar, Den amerikanska revolutionen, Franska revolutionen, Den industriella revolutionen, Drömmen om ett Europa i fred, Sverige blir industriland och USA blir en stormakt. Boken binds samman genom Den röda tråden som placerar varje kapitel i sitt historiska sammanhang.
LEVANDE HISTORIA 8
I boken finns färgade nivå 2-texter som ger möjlighet till fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som kan användas för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.
ELEVBOK
Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000
I serien SOL 4000 finns: Levande historia
Geografi
Samhälle i dag
Religion och liv
är samhällsorienterande
8
läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt. ISBN 978-91-27-42287-2
Kaj Hildingson Lars Hildingson 9 789127 422872
fokus historia 26 sept.indd 2
11-10-27 09.27.44
Innehåll Europa börjar formas
Den industriella revolutionen
148
222
1. Kyrkan och kejsaren 149 2. Nya uppfinningar 153 3. Feodalism, handel och städer 156 4. Konsten att trycka böcker 160 U P P G I F T E R 162
1. Jordbruket förändras 223 2. Uppfinningar och maskiner 226 3. Järn, kol och ånga 228 4. Arbetarna organiserar sig 234 U P P G I F T E R 238
Tre stormakter
Drömmen om ett Europa i fred
164
1. Huset Habsburg 165 2. Frankrike och Kung Sol 168 3. England – den nya världsmakten 170 U P P G I F T E R 174
Nya idéer och handelsvägar
1. Kungar och adel försöker slå tillbaka 241 2. Konservatism, liberalism och socialism 244 3. Nationalismen 248 4. Revolter i Europa 249 5. Preussen – en ny stormakt i Europa 251 UPPGIFTER 254
176
1. Renässansen 177 2. Nya vägar över haven 184 3. Kolonialismen och slavhandeln 186 4. Ändå rör den sig … 188 5. Upplysningen 190 U P P G I F T E R 192
Den amerikanska revolutionen
Sverige blir industriland
194
206
1. Bastiljen faller 207 2. 1789–1794: Fem år av revolution 210 3. Napoleon erövrar Europa 216 4. Nya mått, vikter och lagar 218 U P P G I F T E R 220
SOL levande historia 26 september.indd 147
256
1. Start i sågverken 257 2. Människor vid maskinerna 260 3. Till Amerikat 262 U P P G I F T E R 264
1. Kolonierna gör sig fria 195 2. Krig mot Storbritannien 200 3. Amerikas förenta stater – USA 202 U P P G I F T E R 204
Franska revolutionen
240
USA blir en stormakt
266
1. Invandrarna 267 2. Järnvägar och råvaror 270 3. Inbördeskriget 272 4. Indianerna 276 5. Industrialiseringen tar fart 278 6. Den politiska makten växer 282 U P P G I F T E R 284 Register 286
11-10-10 15.34.49
RÖDA TRÅDEN Under 600 år erövrade romarna område efter Europa fanns fortfarande Östrom, som nu kalområde. De skapade ett väldigt rike som sträcklades Bysantinska riket eller Bysans. Trots detta te sig runt Medelhavet, långt upp i nuvarande blev västra Europa så småningom långt starkare Tyskland och som dessutom omfattade hela militärt än både Östrom och den islamiska England och Wales. 117 e.Kr. var romarriket som världen. störst. Europa övertog efter hand rollen som cenÅr 395 delades romarriket i två delar: Östrom trum för vetenskap och teknisk utveckling. och Västrom. Västrom föll sedan sönder i småriken Det viktigaste i det här kapitlet är att studera och år 476 avsattes Västroms siste kejsare. hur grunden läggs till den starka ställning EuroPå 700-talet var västra Europa svagt och pa senare skulle få. Där spelar uppfinningar som omgivet av mäktiga riken. I söder hade araberna vattenhjulet och boktryckarkonsten, men även erövrat norra Afrika och hela Spanien. I sydöstra katolska kyrkans utveckling, avgörande roller.
148
SOL levande historia 26 september.indd 148
11-10-10 15.35.00
Europa börjar formas 1. Kyrkan och kejsaren På 700-talet hade Västrom fallit sönder i småriken. Romerska vägar och hamnar, städer med badhus och teatrar, vattenledningar och avlopp – nästan allt var förstört. Det fanns inte längre några romerska generaler som kunde sända trupper för att upprätthålla den romerska freden i områden där uppror och småkrig brutit ut. Den organisation som romarna hade byggt upp för att styra och hålla ordning i sitt rike var borta.
Staden Brygge i Belgien är en av Europas bäst bevarade medeltida städer. Namnet Brygge är känt från 800-talet.
149
SOL levande historia 26 september.indd 149
11-10-10 15.35.10
Europa och Medelhavet år 750 I början av 700-talet hade araberna erövrat Spanien och sedan fortsatt norrut genom Frankrike. Vid Poitiers förlorade de ett slag mot frankerna år 732. Därefter slutade den arabiska frammarschen norrut, men det berodde inte så mycket på slaget som på inre arabiska stridigheter. Bysans hade förlorat stora områden både i norra Afrika och öster om Medelhavet. Riket hotades av muslimska trupper.
Den katolska kyrkan i Rom var nu den enda organisation som nådde ut över stora delar av västra Europa. Från Rom styrde kyrkans ledare påven över ärkebiskoparna i de kristna rikena i västra Europa. Ärkebiskoparna styrde sedan över biskoparna. Biskoparna styrde i sin tur över prästerna i varje stift. Genom denna organisation gick order och meddelanden fram och tillbaka mellan Rom och de mest avlägsna områden i Europa.
Klostren sprider kunskap De första klostren byggdes under 200- och 300-talen för män och kvinnor som ville leva helt för Gud. Där undervisade munkar och 150
nunnor och spred kristendomen. Klosterfolket hjälpte och vårdade sjuka. De lärde även bondfamiljerna hur de skulle odla kål och rotfrukter. De gav bort frön till växter som kunde läka sår och lindra sjukdomar, samt hjälpte bönderna att skaffa sig fruktträd som gav bättre skördar. Klostren grundades ofta långt bort från städerna, i de minst utvecklade delarna av Europa. Det berodde på att kristendomen hade svagast ställning där och behövde stärkas. På så sätt kom munkarna och nunnorna automatiskt att föra med sig sin kunskap till de områden i Europa där den kunde göra störst skillnad. Klostren förde också med sig en ny syn på arbete. I romarriket föraktades kroppsarbete, eftersom det var något som sköttes av slavar.
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 150
11-10-10 15.35.17
Skolan i Aachen Munkar och nunnor ansåg däremot att kroppsligt arbete var något fint. I Bibeln läste man att människan skulle arbeta och tjäna sitt bröd ”i sitt anletes svett.”
Karl den store och frankerriket Olika germanfolk från norra Europa hade tagit makten i Spanien, Gallien, Germanien och Britannien, som tidigare var romerska provinser (se kartan s. 152). Rikena styrdes av kungar, som ofta varken kunde läsa eller skriva. I Gallien hade frankerna slagit sig ner. Efter dem har Frankrike fått sitt namn. Under 500och 600-talen började frankerna utvidga sitt område. Frankerrikets mest berömde kung hette Karl den store. Han blev kung 768 och kom genom krig och erövringar att härska över ett väldigt område. När hans rike var som störst bestod det av nuvarande Frankrike, Belgien, Holland, Luxemburg, Schweiz, stora delar av Tyskland och Österrike och det mesta av Italien. På juldagen år 800 krönte påven Karl den store till romersk kejsare vid en gudstjänst i Rom. Påven ville tacka för att kung Karl hjälpt honom mot fiender. Kröningen hade tre betydelser: r För första gången sedan 476 fanns det en kejsare i västra Europa.
Karl den store kunde mäta sig militärt med många av romarrikets främsta härförare. Men till skillnad från honom hade många av dem varit välutbildade. Flera av dem skrev böcker som fortfarande läses, till exempel Caesars bok om sina fälttåg i Gallien. Karl lärde sig läsa som vuxen, men att skriva lärde han sig aldrig riktigt.
Karl den store hade ett runt huvud och stora livliga ögon skrev hans medhjälpare Einhard, som arbetade åt kejsaren i många år.
r Påven i Rom hade tagit sig rätten att kröna denna kejsare. r På detta sätt närmade sig kyrkan och kejsaren varandra. Karl den store själv sade senare att han inte haft en aning om att påven skulle kröna honom till kejsare vid gudstjänsten. Om Karl den store vetat det skulle han inte ha gått till kyrkan. Men kejsartiteln behöll han.
Läs mer om kloster i Religion och liv 8.
151 Källförteckning till bilderna:
SOL levande historia 26 september.indd 151
11-10-10 15.35.21
Rh
att få en kopia av en bok var alltså att skriva av den för hand. Framför allt gjordes avskrifter av Bibeln. Biblarna skänktes sedan till olika kloster och större kyrkor.
en
Latinet sprids i Europa
MINNS DU?
En av Karl den stores medhjälpare, Einhard, var utbildad i ett tyskt kloster. Han arbetade åt Karl i 23 år och blev kejsarens vän. Einhard skrev en bok om kejsarens liv där han berättar att Karl den store ibland tog en skrivtavla med sig i sängen. Innan han somnade brukade han försöka ”vänja sig vid att skriva bokstäver, men han hade ingen större framgång med detta”, skriver Einhard. Karl bodde helst i staden Aachen, mitt emellan sitt frankiska hemland och de områden som han erövrat i Tyskland. I Aachen grundades en skola för präster och munkar, där de fick lära sig att läsa och skriva. Ett stort arbete lades ner på att göra avskrifter av böcker. Konsten att trycka böcker var ännu okänd i Europa. Det enda sättet
1 På vilka sätt hade bönderna nytta av klostren? 2 Hur kunde påven få ut meddelanden till avlägsna delar av Europa? 3 a) Från vilken stad ledde Karl den store sitt rike? b) Vilket år kröntes Karl den store till kejsare? c) Var kröntes han?
FUNDERA
Frankerriket sträckte sig över stora delar av västra Europa.
Den katolska kyrkans språk var latin, romarrikets språk. Biblarna var också på latin. Det blev ett gemensamt språk för kyrkans folk. Munkar från olika delar av Europa, som England och Tyskland, kunde använda latin för att förstå varandra. I skolan i Aachen kopierade man inte bara Bibeln, utan också gamla böcker från romartiden. Många böcker av romerska författare räddades på detta sätt till eftervärlden, till exempel böcker av historieskrivare som Livius och Tacitus. Efter hand blev latinet också vetenskapens språk, alltså det språk som lärda män och kvinnor i Europa använde för att förstå varandra. I klostren runt om i Karl den stores rike inrättades bibliotek. Skolan i Aachen och de bibliotek han lät starta blev mycket viktiga för Europas framtid allteftersom allt fler lärde sig att läsa och skriva. Men Karl den stores Västeuropa låg fortfarande långt efter Bysans och den muslimska världen när det gällde lärdom. Där studerade man bland annat grekisk vetenskap och litteratur, men också islamisk läkekonst och poesi. Karl den stores välde föll sönder i mindre riken efter hans död 814. Karl den store ses ändå av forskare som en av grundarna till det moderna Europa. Hans rike enade västra Europa för första gången sedan romartiden.
1 Varför utbröt det många småkrig i Europa när romarriket delats? 2 Varför kunde frankerriket känna sig hotat av araberna? 3 Varför är det arbete som utfördes vid skolan i Aachen viktigt för historiker?
d) Vem krönte honom?
152
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 152
11-10-10 15.35.25
2. Nya uppfinningar En ny plog Odlingen av vete och korn började i området öster om Medelhavet. Där växte den första odlade brödsäden på åkrar med torr och lätt jord. En trädgren som drogs av ett dragdjur räckte för att luckra upp det översta jordlagret och bereda det för sådd. Men i norra Europa krävdes andra redskap. Här konstruerade jordbrukare omkring år 600
en ny tung plog som plöjde djupt. Med den plogen gick det att odla upp stora åkrar på den tunga, fuktiga och näringsrika jord som fanns i norra Europa. Skördarna blev större och maten räckte till fler. Folkmängden växte därför snabbt. Den nya plogen var ett första tecken på att nordeuropéerna inte bara gjorde som romarna och andra Medelhavsfolk hade gjort. Det gick att uppfinna – att bli bättre.
Den här bilden från 1500-talets början visar hur nya uppfinningar förbättrat jordbruket i Europa. Bogselarna gjorde att hästarna orkade dra mera. Bondens plog har en skarp egg av järn som skär igenom den tunga jorden. I bakgrunden går en man och sår och två hästar drar en harv. Naturligtvis gjorde man i verkligheten inte allt det här samtidigt, utan i tur och ordning.
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 153
153
11-10-10 15.35.25
En ny sele Människor har använt hästar i mer än 5 000 år. I flera tusen år var hästen nästan enbart riddjur – inte dragare. Det berodde på att ingen hade kommit på någon bra metod för att verkligen ta vara på hästens stora dragkraft. Hästarna i romarriket hade en dragring runt halsen. Om hästen spände sina krafter för fullt drog ringen åt om luftstrupen. Då fick hästen ingen luft och kunde därför inte dra för fullt. Omkring år 800 utvecklades i Europa en sele som lades mot hästens bog, nedanför halsen. Den selen klämde inte till om luftstrupen. Därför kunde en häst med bogsele dra 4–5 gånger så tunga lass som en häst med halsring. Hästar kunde då dra de nya, tunga plogarna mer än dubbelt så fort som de oxar som också användes som dragdjur. Hästar och oxar var Europas viktigaste dragdjur i mer än 1 000 år. Först under 1900-talet tog bilen och traktorn över. Det är faktiskt inte mer än 100 år sedan.
Vattenkraften Romarna hade lärt sig att bygga kvarnar som drevs av vattenhjul. Men vattenkraften blev aldrig någon viktig energikälla för romarna. Människornas och dragdjurens muskelkraft gav den mesta energin. Slavar och åsnor drog runt de tunga kvarnstenar som malde säd till mjöl.
Först efter romarrikets fall började vattenhjulet användas på allvar i Europa. Precis som när det gällde sjukvård och odling spelade klostren en stor roll för att sprida kunskap om vattenhjulet. Munkarna hade med sig den nya uppfinningen och den spred sig snabbt. Vattenkraft kom att användas till mycket annat än malning av brödsäd. Vattenhjul drev stora hammare som bultade på rödglödgade järnklumpar i smedjor. Vattenhjul drev även blåsbälgar som höjde temperaturen när järnet smältes, samt drev pumpar som tömde gruvor på vatten. Vattenhjulet var något mer än en del av en kvarn eller en pump. Vattenhjulet var en maskin som kunde driva andra maskiner.
Vindkraften Väderkvarnen som drivs av vinden uppfanns troligen i västra Asien omkring 600–800 e.Kr. Både väderkvarnen och vattenhjulet bygger på grundidén att man ska få en rund stav, en axel, att börja rotera, alltså snurra. I vattenhjulet är axeln fäst vid hjulet, i väderkvarnen sitter axeln fäst vid kvarnens vingar. När hjulet eller vingarna drivs av vatten eller vind börjar de gå runt och axeln börjar rotera. Med hjälp av olika metoder får man axelns rörelse att i sin tur driva något annat, exempelvis kvarnstenar.
Vatten och vind frigör människor Egyptier, greker och romare hade använt slavar och djur för att få kraft. Men det gick åt mängder av mat till alla dessa arbetande människor och djur. Även slavar och djur måste ju äta. Vatten och vind är gratis. Ett enda stort vattenhjul kunde ge lika mycket kraft som 80 arbetare. Och det fanns många tusen vattenhjul i Europa.
Det strömmande vattnet får vattenhjulet att röra sig. Rörelsen överförs sedan till något annat, exempelvis kvarnstenar som på teckningen.
154
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 154
11-10-10 15.35.27
1 Vilken betydelse fick den nya plogen? 2 Vilken betydelse fick den nya bogselen för hästar? 3 Varför var inte vattenhjulet så viktigt för romarna? 4 Vattenhjul och väderkvarnar har samma grundidé. Vilken?
FUNDERA
De människor som vattenhjulen ersatte kunde göra något annat, exempelvis odla upp mera mark, väva tyg eller bygga hus. Det gjorde i sin tur att fler människor fick mer mat, vilket ledde till att befolkningen ökade. Historiker anser att vattenhjulet ändrade synen på arbete i västra Europa, precis som kristendomen också gjorde. Vattenhjulet innebar första steget mot tanken att arbete inte behövde utföras av djur och människor. Det kunde ersättas av mekaniskt arbete, alltså sådant som utförs av maskiner. Vårt moderna samhälle, där maskiner producerar varor och utför det mesta av det tunga arbetet, börjar med det snurrande vattenhjulet.
MINNS DU?
Det finns många bilder av väderkvarnar, vilket påminner om hur viktig den uppfinningen blev för Europa. Den här är gjord i Nederländerna på 1600-talet. Väderkvarnen användes mest för att mala säd till mjöl. I vattenfattiga områden kunde kvarnar även användas till att driva maskiner. Men väderkvarnarna var mindre pålitliga än vattenhjulen. Väderkvarnarna kunde ju bara användas när det blåste.
1 Varför passade de lätta plogarna från Medelhavsområdet dåligt norr om Alperna? 2 Förklara varför vattenhjulet frigjorde arbetskraft. 3 Varför ändrade vattenhjulet synen på arbete?
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 155
155
11-10-10 15.35.29
3. Feodalism, handel och städer Feodalism I dag kan Frankrikes president lyfta telefonluren och få kontakt med nästan vem som helst i landet. För frankernas härskare Karl den store kunde det ta flera veckor att få ut ett brev till en avlägsen del av sitt rike. Det var omöjligt att på samma sätt som i dag styra ett stort rike från en huvudstad. Karl den store lät därför dela in riket i mindre områden som kallades län. I varje län styrde en man som han litade på. Den mannen var Karl den stores ställföreträdare och kallades storvasall eller länsherre. Storvasallen måste ibland i sin tur dela upp sitt län i mindre områden. De områdena styrdes av hans medhjälpare. Dessa kallades undervasaller. En vasall svor en ed att troget tjäna sin herre och ställa upp med fullt utrustade riddare och soldaKung
Storvasaller
Undervasaller
ter om det blev krig. Kungen eller storvarsellen lovade i sin tur att hjälpa och skydda sin vasall. Vasallerna kunde också få rätt att slippa betala skatt till kungen. De kunde också få rätt att ta upp skatt till sig själva i sitt område, samt att stifta egna lagar. Det här systemet kallas feodalism och infördes i stora delar av Europa. Från början var det meningen att när vasallen dog skulle hans område återgå till kungen. Men i stället blev det så att vasallens områden kom att gå i arv. Om kungen var svag kunde vasallen i praktiken styra över ett eget litet rike. Många gånger klagade bönderna över att deras länsherre var för hård, tog ut för höga skatter och utdömde för hårda straff. Även om pengarna var uppfunna betalade bönderna för det mesta sin skatt in natura, alltså med produkter från gården som säd och kött. Ofta var de dessutom tvungna att arbeta ett visst antal dagar på länsherrens eget jordbruk. Blev det för många sådana dagsverken hade bonden inte tid att sköta sin egen gård. Då fick han inte ihop tillräckligt för att betala skatten, utan hamnade i skuld till länsherren. Vasallerna blev efter hand adelsmän. Så uppkom den europeiska adeln, ofta befriad från skatt. Systemet gjorde att kungen inte hade någon egen armé. Fick en kung alla vasaller emot sig hade han inget annat val än att avgå. För kungen gällde det att hålla balans bland sina vasaller och inte låta någon bli för mäktig. Många adelssläkter blev ändå oerhört rika och mäktiga. Ofta försökte de mäktigaste släkterna göra en medlem av sin egen familj till kung. Lyckades det fick förstås släkten ännu mera makt. Många blodiga strider har utkämpats om kungatroner mellan olika adelsmän i Europa.
Bönder
156
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 156
11-10-10 15.35.31
En fiskbutik i Italien vid 1300-talets slut. Fisk, särskilt torkad eller saltad, var ett viktigt livsmedel i de städer som växte fram i Europa.
Handel När Västrom föll sönder på 400-talet e.Kr. förstördes många vägar. Det blev svårare att ta sig fram med varor och därför minskade också handeln. Det fanns inte längre tillräckligt med mat att köpa inne i städerna. För att överleva måste människor flytta ut på landet och försöka leva på det som de kunde odla själva. En del städer blev nästan folktomma. Det gjordes så småningom framsteg inom jordbruket. Med hjälp av exempelvis de nya plogarna
blev skördarna större. Efter hand fanns det mer mat än vad de som bodde på landsbygden behövde själva. Då kunde de byta bort eller sälja mat. Brödsäd, vin, ost och slaktdjur blev handelsvaror. Bönderna behövde verktyg, salt och mycket annat och när de kunde sälja sina varor fick de råd att köpa mer. Runt år 1000 började handeln öka. Gamla romerska städer levde upp på nytt och antalet invånare ökade. Nya städer grundades över hela Europa. Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 157
157
11-10-10 15.35.32
En stad på 1300-talet I början av 1300-talet var de flesta städer små och hade under 2 000 invånare. Husen låg sammanträngda innanför en ringmur som gav skydd mot angripare. Mitt i staden fanns ett torg, där den största kyrkan låg, och där hade stadens förnämsta familjer sina hus. Husen var enklare i utkanten av staden. Närmast ringmuren och utanför den bodde de fattigaste i enkla hyddor. När handeln ökade flyttade allt fler till staden. När staden växte måste invånarna riva ringmuren och bygga en ny. Den italienska staden Florens byggde till exempel om sin stadsmur tre gånger.
lnnanför stadens murar Många som bodde innanför ringmuren kallades borgare. De var köpmän som drev handel, till exempel köpte in järn, som de sålde till bönder och hantverkare i staden. Det fanns hantverkare av många olika slag. Silversmeder, skräddare, skomakare, krukmakare och hattmakare hörde också till borgarna. I staden kunde de tillverka och sälja fler varor, än i en bondby, eftersom stadsborna hade mer pengar. I staden fick hantverket ett anseende som det aldrig hade haft förut. Men de flesta som bodde i staden var inte borgare utan enkelt folk. De var tjänstefolk hos borgarna, grovarbetare och fattigfolk som bara hade arbete då och då. De fick kanske arbete då det var extra bråttom när tunnor och tygpackar skulle tas iland från ett fartyg, eller när det var fest hos någon av de rika borgarna och man behövde extra folk i köket.
I en borgares hus I en fattig familj bodde människorna i ett enda rum, där det knappast fanns några möbler eller andra ägodelar. Hemmet var inte mer än en sovplats för föräldrar och barn. Borgarens hus vände gaveln, alltså kortsidan, mot gatan. Husen skildes åt med smala gränder. Det var trångt innanför ringmuren. 158
Om ägaren var hantverkare låg verkstad och butik på första våningen. I källaren fanns varulagret. På andra våningen bodde familjen. Våningen bestod ofta av ett enda rum, som samtidigt var kök, sovrum, vardagsrum och arbetsrum. Möblerna var få och enkla. Ett stadigt bord behövdes när man lagade mat och där kunde familjen sedan äta. Senare på kvällen blev det arbetsbord, där man och hustru räknade pengar och förde kassabok. Det var en ständig ström av människor i huset. Där trängdes barn, barnbarn och äldre släktingar, drängar och pigor, och dit kom affärsbekanta som var på resa.
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 158
11-10-10 15.35.33
bild?
1 a) Vad kallas systemet där en kung styr sitt rike med hjälp av vasaller? b) Varför slapp vasallerna att betala skatt? c) Varför måste en kung avgå om han fick alla vasaller emot sig? 2 Många städer övergavs nästan helt efter Västroms fall. Förklara varför. 3 Varför ville många hantverkare bo i städerna?
Det var dyrt att bygga en ringmur. Men tiderna var så oroliga att de flesta städer ändå valde att bygga en mur. På natten låstes portarna och ingen kom in eller ut.
FUNDERA
MINNS DU?
Nördlingen i Tyskland är en av de få städer som bevarat sin ringmur. Du ser tydligt att den gamla stadsplanen finns kvar med den största kyrkan mitt i stan.
1 Förklara varför vissa vasaller kunde bli rika och mäktiga. 2 Ge några förklaringar till att handeln började öka runt år 1000. 3 Många städer hade ringmurar. Vilka slutsatser kan man dra av det?
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 159
159
11-10-10 15.35.37
4. Konsten att trycka böcker Fram till 1400-talet skrevs alla brev och böcker i Europa för hand. Men det var inte många som kunde läsa och skriva. De som kunde det arbetade för det mesta i kyrkor och kloster. Särskilda skrivare, ofta munkar eller nunnor, kopierade böcker med pennor tillverkade av gåsfjädrar som spetsats i ena änden. Skrivarna skrev noggrant rad efter rad och sida efter sida. Man kan se att de ibland fått för mycket bläck i pennan, när de doppat den i bläckhornet. Bokstävernas eleganta linjer har blivit tjocka. Ibland kan man också se att skrivaren blivit trött och hoppat över ett ord eller ett helt stycke. Det fel som då uppstod kunde sedan leva vidare när någon annan gjorde kopior av kopian. Den skrivare som upptäckte ett fel måste skriva om hela sidan. När texten var färdig illustrerade konstnärer de handskrivna böckerna. Bilderna är historiska källor som lär oss mycket om den tid som konstnären levde i. Vi kan se hur kvinnor och män var klädda, hur olika arbeten gick till, hur det såg ut i hemmen, hur man förde krig och mycket annat. En handskriven bok från 1400-talet visar hur utsmyckade de kunde vara.
Läs mer om Luther och reformationen i Religion och liv 8.
160
Gutenbergs tryckpress På 1450-talet började Johann Gutenberg i Tyskland framställa böcker på ett nytt sätt. Han hade tillverkat en gjutform där han kunde gjuta lösa bokstäver av metall. För att trycka en bok lade han bokstäverna i rätt ordning, ord för ord och mening för mening, i en form. När en hel sida var färdig strök han trycksvärta på bokstäverna i formen. Sedan pressades en sida mot bokstäverna. Då fastnade färgen och han fick en färdig boksida. När alla sidorna var klara satte han ihop dem och boken var klar. För att kunna pressa sidorna tillräckligt hårt mot de infärgade bokstäverna använde Gutenberg en tryckpress. Idén hämtade han från sådana vinpressar som bönderna använde för att pressa saften ur druvor. Den första bok som lämnade hans tryckpress i den tyska staden Mainz var Bibeln. Den trycktes i december 1454.
Propaganda och censur Med boktryckarkonsten föddes även den moderna propagandan – att sprida sina åsikter till många personer så fort som möjligt. Boktryckarkonsten gjorde det möjligt att på kort tid trycka upp ett stort antal flygblad, som sedan kunde spikas upp på träd eller portar, eller delas ut på gator och torg. År 1517 utmanade Martin Luther den katolska kyrkan, genom att lägga fram 95 kritiska teser i staden Wittenberg. Inom kort hade Luthers kritiska skrift tryckts, spridits över stora delar av Europa och väckt en våldsam debatt. Det var den första konflikt som tog fart med hjälp av tryckpressen. Boktryckarkonsten hänger också ihop med censur – att förbjuda information man inte vill ha spridd. Innan det fanns möjlighet att trycka olika texter i stora mängder fanns det ju inte mycket att censurera. Det första svenska censurfallet inträffade på 1520-talet. Då lät kung Gustav Vasa, som stödde Luther, stänga ett tryckeri som spred propaganda för den katolska kyrkan.
Europa börjar formas
Källförteckning till bilderna:
SOL levande historia 26 september.indd 160
11-10-10 15.35.41
Bibeln på flera språk Den katolska kyrkan höll sina gudstjänster på latin och använde en latinsk bibel, trots att de flesta inte begrep ett ord. Luther och hans anhängare drev igenom att gudstjänsterna skulle hållas på folks eget språk. Även Bibeln började tryckas på allt fler språk. Bibeln blev de kristnas rättesnöre för hur det egna språket skulle stavas. Tidigare hade man ofta stavat olika i olika delar av samma land. I Sverige utkom Nya Testamentet på svenska år 1526 och från det årtalet räknar vi den moderna svenskans början.
1 Hur framställde man böcker före Gutenberg? 2 Hur gjorde Gutenberg för att framställa böcker? 3 Varför fanns det nästan ingen censur innan boktryckarkonsten uppfunnits? 4 Varför fick de biblar som trycktes på det egna språket så stor betydelse?
FUNDERA
MINNS DU?
Idén till tryckpressarna fick Gutenberg från de pressar som användes för att pressa saft ur druvor eller oliver. De första pressarna kunde bara trycka en sida åt gången.
1 Varför är bilder i gamla böcker viktiga historiska källor? 2 Ge några förklaringar till att den som kopierade en bok inte fick göra några misstag. 3 Ge några exempel på hur boktryckarkonsten förändrade samhället.
Europa börjar formas
SOL levande historia 26 september.indd 161
161
11-10-10 15.35.44
LEVANDE HISTORIA 8
LEVANDE HISTORIA 8
ELEVBOK
Kaj Hildingson och Lars Hildingson
Levande historia 8 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller nio kapitel: Europa börjar formas, Tre stormakter, Nya idéer och handelsvägar, Den amerikanska revolutionen, Franska revolutionen, Den industriella revolutionen, Drömmen om ett Europa i fred, Sverige blir industriland och USA blir en stormakt. Boken binds samman genom Den röda tråden som placerar varje kapitel i sitt historiska sammanhang.
LEVANDE HISTORIA 8
I boken finns färgade nivå 2-texter som ger möjlighet till fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som kan användas för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.
ELEVBOK
Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000
I serien SOL 4000 finns: Levande historia
Geografi
Samhälle i dag
Religion och liv
är samhällsorienterande
8
läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt. ISBN 978-91-27-42287-2
Kaj Hildingson Lars Hildingson 9 789127 422872