Skrivcirkeln
Skrivcirkeln Metodbok Foto: Yvonne Ekholm, Stilfoto
I Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna lära sig det behöver eleverna läsa och förstå olika texter i varje genre. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier.
Genrepedagogik utifrån cirkelmodellen och läsförståelsestrategier
Det genrepedagogiska arbetssättet utgår från cirkelmodellens fyra faser:
Maria Södergren är läromedelsförfattare, mellanstadie- och speciallärare. Hon är utbildad inom både RT-metoden och genrepedagogik.
1. Eleverna bygger upp kunskaper om ämnena, olika ämnesord och begrepp, för att förstå texterna i varje genre.
3. Eleverna samtalar, lär och skriver tillsammans i par eller grupp, genom att diskutera formuleringar och struktur.
2. Eleverna läser exempeltexter och lär sig om genrernas struktur och språkliga drag.
4. Eleverna visar vad de lärt sig genom att skriva individuella texter i varje genre.
Här i Metodboken får du som lärare konkreta tips på hur du kan introducera och arbeta med elevhäftena, information om genrepedagogiken, cirkelmodellen, olika läs- och skrivstrategier samt språkutvecklande arbetssätt för alla elever. Här finns också flera kopieringsunderlag för att fortsätta utveckla elevernas förmågor att läsa, förstå och skriva olika texter.
Metodbok Co
Berättande text
wb
oy en
Återberättande text S på
g u m ma n
Beskrivande text Förklarande text Instruerande text
I serien ingår:
Argumenterande text
H Skrivcirkeln Mysterier Åk 4 H Skrivcirkeln Otroliga rekord Åk 5 H Skrivcirkeln Resor i världen Åk 6
Konstn ä
en Dete ktiv
H Skrivcirkeln Metodbok
By g g a u pp
1 p Re
Skrivcirkeln
or
t
n er
Visa vad du kan
4
2
ren
kuns kaper
Läsa och lära
3 iva Lära och skr ans m til lsam
Best.nr 47-11994-3 Tryck.nr 47-11994-3
MARIA SÖDERGREN
4711994_OMS_Metodboken.indd 1
2016-10-27 15:08
isbn 978-91-47-11994-3 © 2016 Maria Södergren och Liber AB Redaktör: Ulrika Wendéus Projektledare: Karin Örn Produktionsledare: Eva Runeberg Påhlman Formgivning: Marta Coronel Omslag: Marta Coronel Bilder, inlaga: Shutterstock Foto, omslagets baksida: Yvonne Ekholm, Stilfoto Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Esser printSolutions GmbH, Tyskland 2016
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i bonus-avtalet. UNDANTAG
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber ab, 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 90 00 Hemsida: www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30 fax: 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se
Innehåll Förord
4
Inledning
5
Skrivcirkeln
5
RT-metoden
5
QtA
5
Genrepedagogik
6
Cirkelmodellen – en pedagogisk modell för arbete med skolgenrer
6
Därför passar det bra att kombinera RT-metoden och cirkelmodellen
7
Skrivcirkelns komponenter och förslag på arbetsgång
8
Skrivcirkeln Metodbok
8
Skrivcirkelns elevböcker åk 4–6
8
Symboler, verktyg och viktiga hjälpmedel
10
Viktigt att tänka på
11
Så här kan ni arbeta med läsförståelsestrategierna
12
Textkoppling
13
Checklista
13
Självbedömning och lärarens bedömning
13
Så här kan du introducera och arbeta med elevboken Mysterier åk 4
14
Så här kan du introducera och arbeta med elevboken Otroliga rekord åk 5
19
Så här kan du introducera och arbeta med elevboken Resor i världen åk 6
23
Kopieringsunderlag
27
1. Lathund – Berättande text/Återberättande text
28
2. Lathund – Beskrivande text/Förklarande text
29
3. Lathund – Instruerande text/Argumenterande text
30
4. Checklista Berättande text
31
5. Checklista Valfri texttyp
32
6. Modelltext Berättande text – Fabeln om björnen och myran
33
7. Modelltext Återberättande text – Väcka vättarnas vrede
34
8. Modelltext Beskrivande text – Elafonissi – den rosa stranden
35
9. Modelltext Förklarande text – Därför har jättesköldpaddan som art överlevt
36
10. Modelltext Instruerande text – Konsten att vika papper
37
11. Modelltext Argumenterande text – Förbjud tv-program om hemsökta hus!
38
12. Planeringsmodell – Berättande text
39
13. Planeringsmodell – Förklarande text
40
14. Tankekarta
41
15. Planeringsmodell – Argumenterande text
42
16. Informationsbrev till föräldrar
43
Litteraturlista
44
Förord ”Vi måste hitta den röda tråden!” Hur ofta har inte vi lärare sagt så till varandra? Vi vill ju så gärna hitta den heltäckande, magiska lösningen som gör att eleverna får allt som står i läroplanen och kursplaner. Som jag ser det, efter många års erfarenhet i svensk skola, är problemet att vi har svårt att göra flera bra saker samtidigt. När vi hittar en ny metod eller modell som fungerar så satsar vi helhjärtat på den och glömmer andra bra metoder eller modeller vi faktiskt tidigare använde. Antingen fördjupar vi oss i nya metoder i läsförståelse och då kanske vi låter skrivandet få stå tillbaka eller så fokuserar vi stenhårt på skrivandet och helt plötsligt hamnar läsförståelsen i bakvattnet. Idag ligger mycket fokus på ett språkutvecklande arbetssätt. Har vi med det kanske hittat den röda tråden? I ett språkutvecklande arbetssätt är samtal om text, ordförståelse, läsning och läsförståelse lika viktigt som skrivandet av olika texttyper. Från början förknippades ett språkutvecklande arbetssätt med nyanländas lärande, men idag är nog de flesta lärare överens om att det gynnar alla elever. Det passar såväl infödda som nyanlända, elever med läs-, skriv- eller inlärningssvårigheter och elever som kommit långt i sin utveckling och behöver utmaningar. Maria Södergren
Kopiering förbjuden, se s. 2
Inledning Skrivcirkeln I Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna lära sig det behöver eleverna läsa och förstå olika texter i varje genre. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier. Metoden som ligger till grund för läsförståelsestrategierna är RT-metoden. Sättet att arbeta med de olika texttyperna kommer från genrepedagogiken och modellen som på ett strukturerat sätt tillämpar genrepedagogiken är Cirkelmodellen.
Den amerikanske pedagogen Oczkus har sedan låtit olika figurer som Spådamen, Detektiven, apan Nicke Nyfiken och Cowboyen gestalta strategierna (Reichenberg, 2008 och 2011). RT-metoden skapar balans i läsundervisningen genom att den uppmuntrar eleven till eget tänkande, samtidigt som den ger eleven bra verktyg för sitt läsförståelsearbete. Metoden är mycket tydlig och strukturerad. Genom att alla kan bidra i textsamtalen med den kunskap de har, utifrån sin utvecklingsnivå, gör den alla delaktiga.
Cirkelmodellen bygger, precis som RT-metoden, på ett sociokulturellt arbetssätt där eleverna går från att gemensamt arbeta med texter och texttyper, dess innehåll och struktur samt språkliga drag, till att på egen hand kunna skriva olika texttyper. Skrivcirkeln kan bidra till att skapa den röda tråden i ämnet svenska genom att den kombinerar arbetet med läsförståelsestrategier med genrepedagogik enligt cirkelmodellen.
QtA
RT-metoden RT-metoden bygger på fyra läsförståelsestrategier. De är från början utarbetade på 1980-talet av läsforskarna Palinscar och Brown där de ingår i en modell för textsamtal som de kallat Reciprocal Teaching, vilket kan översättas med ömsesidig undervisning. Palinscar och Brown utgick från strategier som goda läsare använder: H att förutspå H att reda ut oklarheter H att ställa frågor H att sammanfatta Metoden har utvecklats och strategierna har förknippats med olika symboler för att eleverna lättare ska komma ihåg vad de står för. Kopiering förbjuden, se s. 2
QtA (Questioning the Author) är en modell för strukturerade textsamtal utarbetad av Beck et al vid University of Pittsburgh. Modellen går ut på att ifrågasätta textförfattaren. Den kan användas vid läsning av såväl faktatexter som skönlitterära texter. Avsikten med QtA är att göra eleven uppmärksam på att det finns en författare bakom varje text. Metoden syftar till att bryta ner avståndet mellan läsare och författare och lyfta skuldbördan från elevens axlar för att den inte förstår en text. Förutom att eleverna lär sig att kritiskt granska en text blir de också aktiva, medskapande läsare genom att ställa frågor och komma med förslag på omformuleringar. (Reichenberg, 2008) Eleverna får också fundera över vad författaren försöker säga med texten och för vem författaren skrivit texten. (Westlund, 2012) Sammanfattningsvis skulle eleverna t.ex. kunna ställa följande typ av frågor: H Vad har författaren för syfte med texten? H Vad har jag lärt mig? Vad vet jag? Vad undrar jag/ vill veta? H Vad är det jag inte förstår och hur kan det förenklas/formuleras om?
5
Genrepedagogik Genrepedagogik är en metod som ursprungligen kommer från Australien och som används runtom i världen, framförallt i flerspråkiga miljöer. Metoden är ett sätt att undervisa strukturerat och tydligt i hur olika slags texttyper är uppbyggda och vilka olika syften texttyperna har. Arbetssättet hjälper också eleverna att förstå och upptäcka de språkliga mönster som finns i olika texttyper samt ge eleverna ord och begrepp. Genom att tydliggöra textstrukturer underlättar det för eleverna att läsa och förstå och det ger dem också kunskaper i hur man skriver olika texttyper. ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” (Johansson & Sandell Ring, 2012) Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben:
BEN
BEN
1
3
BEN
2 Ben 1
En teori om lärande
Vygotskys sociokulturella perspektiv – lära genom samarbete – närmaste utvecklingszonen – stöttning Ben 2
En teori om språk
Hallidays systemisk-funktionella grammatik – fokuserar på språk och kontext – fokuserar på språket som verktyg för kommunikation – fokuserar på grammatik som betydelseskapare Ben 3
Martins och Rotherys skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande
– fokuserar på specifika skolgenrer – fokuserar på ämne och språk 6
– fokuserar på explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster – fokuserar på ett gemensamt metaspråk (ur Låt språket bära, Johansson & Sandell Ring, 2012, s. 28) Vygotskis teorier om det sociokulturella lärandet präglar det genrepedagogiska arbetet genom att lärandet sker i ett samspel mellan lärareelev och elev-elev. Stöttning genom bland annat stödstrukturer och modellering av läraren bidrar till att elevens lärande sker i den närmaste utvecklingszonen. Den närmaste utvecklingszonen, eller den proximala utvecklingszonen som den också kallas, är en zon där lärande kan ske med någon annans hjälp, kallat stöttning. Zonen ligger utanför den egna kunskapszonen och för att nå den behöver den lärande hjälp och stimulans från någon annan. Det kan t.ex. vara en lärare eller en kamrat. Hallidays systemisk-funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk. Grammatiken har en tydlig funktion och syftet är att vara ett meningsskapande verktyg. Den är en god hjälp för lärare och elever i analyserandet av texter, synliggörandet av strukturer och jämförandet av genrer. Istället för att använda termer som substantiv, verb osv. använder man deltagare, process och omständighet. Deltagare kallas i den ”traditionella” grammatiken för substantiv eller pronomen. Processer (verb) indelas i aktion, mentala, verbala och relationella. Omständighet (som svarar på frågorna när, var, hur, varför, med vem) kallas i den traditionella grammatiken för adverb. I Skrivcirkeln har vi valt att använda de traditionella grammatiska termerna som substantiv, adjektiv, verb osv. För den som i stället vill använda sig av SFG finns den tydligt och ingående beskriven i Låt språket bära, Johansson & Sandell Ring, 2012.
Cirkelmodellen – en pedagogisk modell för arbete med skolgenrer När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen. Cirkelmodellen utgår från Rotherys och Martins pedagogiska modell för skolgenrer och cykel för undervisning och lärande.
Kopiering förbjuden, se s. 2
Skolgenrer är de texttyper som vi använder i skolan. I denna modell tydliggörs en texttyps innehåll, struktur och språkliga drag genom fyra olika faser: 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera texter inom genren för att få förebilder. 3. Skapa och skriva en gemensam text. 4. Skriva en egen text. I Skrivcirkeln har vi valt att kalla de fyra faserna: 1. Bygga upp kunskaper 2. Läsa och lära 3. Lära och skriva tillsammans 4. Visa vad du kan Cirkelmodellen är strukturerad och mycket tydlig och eleverna blir väl förtrogna med de olika texttyperna. Arbetssättet ger eleverna stödstrukturer för att kunna känna igen olika texttyper samt att lyckas med att skriva olika texttyper: berättande, återberättande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande text. Modellen är väl beprövad och syftar till att stärka språket och lärandet för alla elever, inte minst andraspråkselever i samspel med förstaspråkselever. By g g a u pp
1 Visa vad du kan
4
2
kuns kaper
Läsa och lära
3 iva Lära och skr s ma n til lsam
Därför passar det bra att kombinera RT-metoden och cirkelmodellen Det finns många likheter mellan RT-metoden och cirkelmodellen: H att förförståelsen är viktig för såväl läsförståelsen av en text som för förståelsen av olika texttyper. H att det är viktigt att läraren modellerar (visar) såväl hur man använder läsförståelsestrategier som hur man skriver olika texttyper. H att det är viktigt att öka ordförståelsen inför såväl läsningen av en text som inför skrivandet av olika texttyper. I cirkelmodellen får eleven bekanta sig Kopiering förbjuden, se s. 2
H
med ämnesspecifika ord innan hen arbetar med texterna och i RT-metoden tar eleven själv ansvar för att uppmärksamma vilka ord som hen behöver få förklarade, reda ut. att elever lär av varandra. Det sociokulturella synsättet genomsyrar såväl RT-metoden, genrepedagogiken som cirkelmodellen. Vägen till enskilt arbete och eget kunnande går via gemensamt arbete och arbete i grupp och par.
Cirkelmodellen bygger på ett arbete i cykler, där man genom olika faser skaffar sig kunskap om en texttyp för att till slut, i den fjärde och sista fasen, kunna skriva en egen text. I fas 1 som i Skrivcirkeln kallas Bygga upp kunskaper är tanken att eleverna ska skaffa sig förkunskaper om ämnet och bli bekanta med ämnesspecifika ord. Då passar det utmärkt att använda läsförståelsestrategierna Förutspå och Reda ut oklarheter. I fas 2, som i det här läromedlet kallas Läsa och lära, får eleven genom exempeltexter kunskap om hur en speciell texttyp är uppbyggd, dess innehåll och struktur och de språkliga drag som är typiska för texttypen. I bearbetningen av texterna passar då läsförståelsestrategierna Förutspå, Reda ut oklarheter och Ställa frågor. Genom att göra textkopplingar och att skapa inre bilder av det lästa kan också upplevelsen av texterna fördjupas. I fas 3, som i det här läromedlet kallas Lära och skriva tillsammans, får eleven tillsammans med en eller flera kamrater använda sina kunskaper om texttypen och prova att skriva texter tillsammans. I planeringen av texterna kan det då passa bra att använda strategierna Ställa frågor eller Sammanfatta, genom att t.ex. göra en tankekarta. I fas 4, som i det här läromedlet heter Visa vad du kan, får eleven visa att den kan skriva en egen text i den texttyp hen har arbetat med. Strategierna Ställa frågor och Sammanfatta kan då vara lämpliga strategier i förberedelsen inför skrivandet. Genom att i bilder uttrycka de inre bilder eleven fått under skrivandet av sin text ges texten en ytterligare dimension.
7
Skrivcirkelns komponenter och förslag på arbetsgång Skrivcirkeln Metodbok I Metodboken beskrivs tydligt de olika metoder och modeller som ligger till grund för materialet. Genom konkreta tips och modellektioner beskrivs hur du kan kombinera arbetet med läsförståelsestrategier med ett genrepedagogiskt arbete enligt cirkelmodellen.
Skrivcirkelns elevböcker åk 4–6 Gå igenom introduktionssidan tillsammans. Dela också in eleverna i par, så att de vet vem de ska arbeta med i fas 3 Lära och skriva tillsammans. Sedan kan eleverna sätta igång arbetet med uppgifterna. Vill du ge eleverna mer förförståelse om lässtrategier, vad som är typiskt för de olika texttyperna och om cirkelmodellens fyra faser så hittar du det på sidorna som följer här i metodboken. Berättande text
Åk 4
I Skrivcirkeln åk 4 behandlas varje texttyps språkliga drag på ett grundläggande sätt, i Skrivcirkeln åk 5 och åk 6 sker sedan en gradvis progression. I åk 5 läggs exempelvis till: gestaltande beskrivningar av personer, faktarutor, tabeller, diagram, kartor och bilder som stöd för texten, beskrivning av följder och konsekvenser, sekventiell och faktoriell förklaring. I åk 6 läggs bland annat fokus på gestaltande beskrivningar av personer och miljö, poetisk text, tillbakablickar, parallellhandlingar, att skriva utifrån sitt eget eller någon annans perspektiv, biografi/ självbiografi, objektiv/subjektiv text och källkritik. Eleven lär sig skriva olika genrer, texttyper: berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande text. Texternas genomgående tema är för åk 4 Mysterier, för åk 5 Otroliga rekord och för åk 6 Resor i världen.
Struktur
Språkliga drag
Hur en berättelse är uppbyggd: • Inledning (vem/vilka, när, var och varför) • Händelser med problem (i kronologisk ordning) • Lösning • Avslutning (med sensmoral)
• • • • •
• Rubrik som lockar läsaren
• Verb i preteritum • Gestaltande beskrivningar av personer
• • • •
• Gestaltande beskrivningar av personer och miljö • Evaluerande språk med kommentarer, tankar och känslor
Åk 5
Åk 6
Återberättande text
8
Poetisk text som berättande text Tillbakablickar Parallellhandling Skriva utifrån sitt perspektiv eller någon annans perspektiv
Dialog Tidsord Personbeskrivning Adjektiv Evaluerande språk med kommentarer och tankar
Struktur
Språkliga drag • Verb i preteritum • Tidsord
Åk 4
• Rubrik • Inledning som beskriver: När? Vem/Vilka? Var? Varför? • Händelser i kronologisk ordning • Avslutning som ”knyter ihop” berättelsen, ofta med sensmoral
Åk 5
• Faktaruta som förstärker innehållet • Ingress
• Personliga pronomen • Synonymer
Åk 6
• Biografi, självbiografi • Skriva utifrån sitt eller någon annans perspektiv • Poetisk text som återberättande text
• Gestaltande beskrivningar av personer och miljö
Kopiering förbjuden, se s. 2
Beskrivande text
Struktur
Språkliga drag • Verb i presens
Åk 4
• • • •
Åk 5
• Faktaruta • Kartor, tabeller, diagram
Åk 6
• Källkritik
Förklarande text
Rubrik Inledning Underrubriker Styckeindelning
• Komparation av adjektiv • Jämförande sambandsord
Struktur
Språkliga drag • Orsaksord
Åk 4
• Rubrik som kan vara en fråga eller ett påstående • Inledning med beskrivning av vad som ska förklaras • Förklaring med orsaker eller hur något sker i olika steg
• Tidsord
Åk 5
• • • •
Åk 6
• Objektiv/subjektiv text • Orsaker, verkan och konsekvenser
• Ämnesspecifika ord • Sambandsord
Struktur
Språkliga drag
• • • •
• Verb i imperativ form
Instruerande text
Åk 4
Inledning med definition Sekventiell förklaring Faktoriell förklaring Avslutning med sammanfattning
Rubrik som talar om vad som ska göras Lista med material Instruktioner i kronologisk ordning Bilder som förtydligar och gör texten lättare att förstå
Åk 5
• Regler som instruktion • Logisk ordning • Inledning som beskriver syftet
Åk 6
• Recept som instruktion • Inledning med historik
• Ord som beskriver substantiv
Struktur
Språkliga drag
Åk 4
• • • • • •
• Orsaksbindeord som: därför att, eftersom, på grund av, för att • Ord som ordnar argumenten som: för det första, för det andra, dessutom, slutligen
Åk 5
• Debattartikel som argumenterande text Motargument • Konsekvenser • Faktaruta som förstärker argumenten
Argumenterande text
Åk 6
Kopiering förbjuden, se s. 2
Insändare som argumenterande text Rubrik som gör läsaren intresserad Inledning som talar om en åsikt Olika argument för åsikten Motiveringar för de olika argumenten Avslutande sammanfattning som förstärker åsikten
• Reklam, annons, reklamation som argumenterande text • Konsekvenser, följder
• Allitteration
9
Skrivcirkeln
Skrivcirkeln Metodbok Foto: Yvonne Ekholm, Stilfoto
I Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna lära sig det behöver eleverna läsa och förstå olika texter i varje genre. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier.
Genrepedagogik utifrån cirkelmodellen och läsförståelsestrategier
Det genrepedagogiska arbetssättet utgår från cirkelmodellens fyra faser:
Maria Södergren är läromedelsförfattare, mellanstadie- och speciallärare. Hon är utbildad inom både RT-metoden och genrepedagogik.
1. Eleverna bygger upp kunskaper om ämnena, olika ämnesord och begrepp, för att förstå texterna i varje genre.
3. Eleverna samtalar, lär och skriver tillsammans i par eller grupp, genom att diskutera formuleringar och struktur.
2. Eleverna läser exempeltexter och lär sig om genrernas struktur och språkliga drag.
4. Eleverna visar vad de lärt sig genom att skriva individuella texter i varje genre.
Här i Metodboken får du som lärare konkreta tips på hur du kan introducera och arbeta med elevhäftena, information om genrepedagogiken, cirkelmodellen, olika läs- och skrivstrategier samt språkutvecklande arbetssätt för alla elever. Här finns också flera kopieringsunderlag för att fortsätta utveckla elevernas förmågor att läsa, förstå och skriva olika texter.
Metodbok Co
Berättande text
wb
oy en
Återberättande text S på
g u m ma n
Beskrivande text Förklarande text Instruerande text
I serien ingår:
Argumenterande text
H Skrivcirkeln Mysterier Åk 4 H Skrivcirkeln Otroliga rekord Åk 5 H Skrivcirkeln Resor i världen Åk 6
Konstn ä
en Dete ktiv
H Skrivcirkeln Metodbok
By g g a u pp
1 p Re
Skrivcirkeln
or
t
n er
Visa vad du kan
4
2
ren
kuns kaper
Läsa och lära
3 iva Lära och skr ans m til lsam
Best.nr 47-11994-3 Tryck.nr 47-11994-3
MARIA SÖDERGREN
4711994_OMS_Metodboken.indd 1
2016-10-27 15:08