9789144097114 by Smakprov Media AB

ELEVERNAS TEXTER Elevernas texter Redskap för textanalys, Redskap för textanalys, textsamtal och bedömning och bedömning textsamtal M i k a e l Nor de n for s

Redskap för textanalys, textsamtal och bedömning

MIKAEL NORDENFORS

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38348 ISBN 978-91-44-09711-4 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Kanate/Shutterstock.com Författarfoto: Kristina Holmlid Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 11 1 Utgångspunkt 13

Motiv 13 Teoretiska perspektiv 15 En textpraktik med formativa syften 16 Om bedömning och betyg 19 Styrdokumenten och bedömning 19 Betygssystemet 20 Bedömning och textsamtal 23 Kritiken mot systemet 24 Mot beprövad erfarenhet av bedömning av texter 26 Ett kontrastivt bedömningsperspektiv 27 Perspektiv på textdidaktik 29 Den genrepedagogiska skrivmodellen 31 Urval och disposition 32 Svenskämnenas kunskapskrav – en urvalsprincip 32 Fyra kapitel om språket i elevernas texter 34 Elevernas texter 35 2 Textbindning 37

Nedslag i styrdokumenten 39 Känd och okänd information 40 Bedömningsperspektiv 42 Referensbindning 43 Tre kategorier textbindande ord 43 Identitetsbindning 45 Semantisk bindning 50 Inferens 53

Innehåll

Bedömningsaspekter för referensbindning 55 Identitetsbindning 55 Semantiska bindningar och inferens 58 Sambandskedjor 60 Sambandskedjan person: protagonist, antagonist och hjälpare 60 Sambandskedjan tid 63 Sambandskedjan plats 64 Sambandskedjan ting: Bankrånet 65 Sambandskedjan ting: Himmel och Helvete 66 Konnektion 68 Konnektion och konnektiver 69 Explicit konnektion 69 Implicit konnektion 72 Flertydig konnektiv 72 Metaforisk konnektiv 73 Skiljetecken som konnektiv 74 Frånvaro av konnektiv 78 Bedömningsaspekter för konnektion 79 Avslutande kommentar 81 3 Genre, textaktivitet och text 85

Nedslag i styrdokumenten 86 Genre 87 Statiska eller dynamiska genrer 87 Genre som förhandling 88 Textaktivitet och texter 89 Enkla och komplexa texter 91 Inramande och inbäddade textaktiviteter 92 Intention och syfte för typiska texter 94 Atypiska texter 95 Vad är nu en textaktivitet – egentligen? 97 Kapitlets textbegrepp 98 Sex textaktiviteter 99 Berättelsens roll i en skräcknovell 99 Berättelsens textaktivitet – särpräglat inramande för skönlitterär text 102 Språkval inom berättelsens textaktivitet 103 Berättelsens roll i ett SO-arbete 104

Innehåll

Språkval inom berättelsens textaktivitet 105 Återberättelsens roll i SO-arbetet 108 Språkval inom återberättelsens textaktivitet 109 Beskrivningens roll i SO-arbetet 110 Språkval inom beskrivningens textaktivitet 113 Förklaringens roll i SO-arbetet 114 Språkval inom förklaringens textaktivitet 117 Sammanfattande perspektiv på SO-arbetets textaktivitetsväxling 120 Instruktionens roll i en instruktion 120 Språkval inom instruktionens textaktivitet 125 Ställningstagandets roll i en bokrecension 126 Språkval inom ställningstagandets textaktivitet 133 Sammanfattning 134 Bedömningsaspekter – exemplet krönika 135 Tre professionella krönikor och två skolskrivna 136 Göran Greiders ”Arbetarklassen är på väg tillbaka” 136 Henrik Wallgrens ”Brunbränd på utsidan och utbränd på insidan” 140 Ulf Starks ”Att fiska med morfar” 145 Nationellt prov år 9, exempel 1 149 Nationellt prov år 9, exempel 2 151 Avslutande kommentar 153 Kapitlets textbegrepp – bildligt talat 154 4 Faktabaserad text 157

Språkliga val och lärande i kontexter 158 Kulturell kontext och situationskontext 160 SO-arbetets situationskontext 161 Genreanalys 163 SO-arbetets inledande texter 165 Introducerande texter 166 Avgränsning och metametodologiska texter 167 Metod och material 169 Arbetets mitt 170 SO-arbetets avslutningstexter 171 SO-arbetets källförteckning och bilaga 171 Sammanfattning 172 Paratext 173

Innehåll

Paratextytan titelblad – en multimodal kompositionsanalys 176 Textelement 177 Komposition 178 Framskjutenhet, avgränsning och samband 178 Metatexter 183 Registerbegreppet 185 Styrdokumenten och termen variation 186 Lexikal variation 189 Kvantitativ variation 191 LIX – läsbarhetsindex 192 Långordsfrekvens 195 Ovix 197 Sammanfattning 200 Bildspråkliga val 201 Litterär metaforik i SO-arbetet 202 Metaforens metaforik – från trötthet till bildspråkets begravningsplats 205 SO-arbetets bildspråk 206 Ämnesspecifik metaforik i SO-arbetet 207 Satsgrammatisk variation 208 Tre metafunktioner, tre dimensioner av språket 209 Ideationell metafunktion – våra bilder av världen 210 Satskomplex genom utvidgning 214 Satser och satskomplex genom utvidgning i SO-arbetet 216 Satskomplex genom anföring – citat och referat 219 Satser och satskomplex genom anföring i SO-arbetet 222 Interpersonell metafunktion – våra relationer till omvärlden 223 Frågor 226 Påståenden 226 Modalitet 228 Modalitetsmetaforer 230 Bedömningsaspekter 231 Källhantering som röstväxling 232 Text A 232 Text B 233 Avslutande kommentar 238

Innehåll

5 Skönlitterär text 241

Nedslag i styrdokumenten 241 Från verklighet till berättelse 242 Tid och struktur 245 Tempo och urval 245 Perspektiv på kronologi 250 Kronologisk (o)ordning och in medias res 250 Kronologiska paradoxer – analeps och proleps 253 Metafiktiva drag 257 Metaleps 257 Metanarration 257 Ramberättelse – berättarrösten som Matrjosjka 259 Mise en abyme – spegelns spegelbilds spegelbild 261 Strukturella perspektiv 262 Ett kort analysexempel 264 Röstmångfald 268 Rösttyper – vem talar/tänker? 271 Ren berättarröst 271 Direkt anföring 273 Efterställd anföring 273 Framför- och mittställd anföring 274 Anföring utan anförande sats 275 Anföring av tankar 277 Anföring av skriven text 280 Indirekt anföring 281 Ekonomisering av tal eller tanke 283 Blandad rösttyp 284 Perspektiv – utifrån vem upplever vi förloppet? 289 Objektiv, distanserad berättarröst och perspektiv 290 Subjektiv, involverad berättarröst och perspektiv 292 Personer 296 Karaktärerna i novellen ”Förtroende” 296 Runda och flata karaktärer 300 Karaktäristik genom röstkvaliteter 301 Personnamn 305 Miljöer och stämning 306 Komposition 308 Dramaturgin i skräcknovellen ”Förtroende” 310

Innehåll

Anslag 310 Presentation 311 Fördjupning 313 Upptrappning 314 Klimax 315 Kulmen 315 Avrundning 316 Berättelsens premiss 317 Dramaturgin i skräcknovellen ”Den utvalde” 318 Bedömningsaspekter 322 Dramaturgi 322 Röst- och perspektivväxlingar 323 Beskrivningar 328 Avslutande kommentar 329 Litteraturförteckning 331 Bilaga 1 Skräcknovellen Förtroende från år 9 347 Bilaga 2 SO-arbete 357 Person- och sakregister 367

KAPITEL 3

Genre, textaktivitet och text

Det här kapitlet knyter an till grundskolans krav på ”anpassning till texttyp” samt gymnasiets krav på att olika texter ska vara ”anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation” (kursen Svenska 1). Kapitlet presenterar därför en modell för analys av texters makro- och mellannivå – deras struktur. Resonemangen kretsar framför allt kring tre begrepp: genre, textaktivitet och text. Dessa utgör hörnstenarna i kapitlets helhetssyn på texter. Genre är i den modellen termen för en prototypisk bild av hur texter som alla kallas för samma sak typiskt sett brukar se ut. Textaktivitet är sedan det redskap vi använder för att konfigurera ett enskilt, nytt exemplar av genren – en text, t.ex. ett enskilt exemplar av en bokrecension. En enkel första bild över den dynamiken tecknas inledningsvis i figur 3.1.

Genre

Textaktiviteter

Ny text – ett genreexemplar

Genre

Figur 3.1 Dynamiken mellan genre, textaktivitet och ny text, därefter tillbaka till genre igen.

3 Genre, textaktivitet och text

Nedslag i styrdokumenten I styrdokumenten är genre i bemärkelsen ”en viss sorts text” ett relativt frånvarande synsätt. Istället använder Skolverket ”typ av text” (ibland ”texttyp”) på ett allomfattande sätt: Kursplanens centrala innehåll gör skillnad mellan berättande texter som är fiktionstexter av skönlitterär karaktär och sakprosatexter som har ett mer förklarande eller beskrivande innehåll. I kursplanen används i huvudsak uttrycket typer av texter istället för begreppet ”genre”. Detta val är gjort för att begreppet genre kan tolkas på så många olika sätt. Med uttrycket ”typer av texter” vill kursplanen omfatta allt det som olika definitioner av begreppet genrer kan stå för. Skolverket 2012:16

Det ovanstående citatet preciserar som synes inte vad text som ”typ” syftar på, t.ex. om det avser en hel text eller delar av texter. Att ”typer av texter” är ”allt det som olika definitioner av begreppet genrer kan stå för”, är naturligtvis inte problemfritt.1 Ett problem är att lokala tolkningar av ett centralt begrepp därmed måste till. Sedan används termen genre ändå någon gång: I årskurserna 7–9 lyfter kursplanen fram några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. Detta är enda gången begreppet genre används. Skälet är att det här handlar om en definierad typ av text, ”skönlitteratur”, och dess underordnade genrer. Dessa kan vara romaner, noveller, deckare eller science fiction. Syftet är att ytterligare fördjupa och bredda elevernas kunskaper om texters uppbyggnad, syfte och användning. Skolverket 2012:17, min fetstil

Gymnasiets kommentarmaterial är också flertydigt: Med andra typer av texter [andra än skönlitterära, förf. anm.] menas främst vad som ibland brukar kallas för sakprosatexter. Sakprosa är olika slags informerande texter eller texter som har som syfte att påverka, till exempel samhällsinformation, bruksanvisningar, journalistiska texter, faktatexter samt vetenskapliga och populärvetenskapliga texter. Skolverket 2012, kommentarmaterial – ”Alla kommentarer” 1 Inte heller forskningen är särskilt enhetlig eller enig vad gäller genrebegreppet (jfr Berge & Ledin 2001:4).

3 Genre, textaktivitet och text

Här syftar ”typer av texter” alltså på både specifika textsorter – som ”bruksanvisningar” – och på hela textfält, som exempelvis ”journalistiska texter”.

Genre Bortsett från att Skolverkets användning av termen texttyp är lite oklar, står det klart att elever ska lära sig att anpassa sina egna texter till en norm för hur texter brukar se ut. Här ska sådana normer diskuteras i relation till (bland annat) begreppet genre definierat som socialt överenskommen etikett på texter, t.ex. etiketter som krönika, skräcknovell eller bokrecension (jfr Hellspong & Ledin 1997:24). För att diskutera genre behövs dock enskilda exemplar av sådana etiketterade textsorter. För dem reserverar jag framöver termen text (eller genreexemplar). Termen står alltså för exempelvis en specifik persons egenhändiga version av genren krönika. Men ytterligare ett begrepp behövs, ett som ligger mellan genre och det enskilda genreexemplaret nämligen textaktivitet som också är kapitlets huvudsakliga begrepp, även om det förstås inte går att skilja från de andra. Kapitlets tes är nämligen att en ny text kommer till i dynamiken mellan vår(-a) föreställning(-ar) om en prototypisk text som vi med tiden har satt en etikett på – en genre – och de delar – text aktiviteter – som en enskild skribent i en viss situation väljer att bygga upp – konfigurera – den nya texten med. Det är också min uppfattning att vi inte är lika vana vid att sätta ord på dessa delar, vilket gör dem ytterst angelägna att presentera och diskutera för att en lärare i sin tur ska kunna ha dem som redskap för undervisning. STATISK A ELLER DYNAMISK A GENRER

En långvarig diskussion och utmaning för alla som arbetar med texter är frågan om hur pass stabila och typiska genrers textuella mönster egentligen kan sägas vara (se t.ex. Virtanen 1992, Berge & Ledin 2001:12ff., Bhatia 2002:7f. samt Askehave & Swales 2001). Den diskussionen är viktig även för textdidaktiken, men går åtminstone till en början att sätta åt sidan – både här i kapitlet och i lärarens undervisning. För undervisningssyftets skull kan läraren i ett första skede undervisa som vore genrer ungefärligen statiska och uppbyggda på ett visst sätt – ett typiskt sätt som med tydlighet kan beskrivas, förklaras och modelleras. Vi kan då undervisa utifrån det men samtidigt vara medvetna om att det © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

3 Genre, textaktivitet och text

kommer en dag när det är dags att bryta mönstret. Poängen är att det är bra att lära sig det förväntade först och avvikelserna senare: Det normala och naturliga är att man följer olika mönster, mer eller mindre nära, beroende på vilken texttyp det är man skriver. Och först när man har skaffat sig förtrogenhet med någon eller några av de möjliga formerna, kan man själv börja utnyttja formen till fullo. Då kan man förändra den och förbättra den. Westman 1980:112

Ett första skäl till att framställa genrer som förväntade språkliga mönster är således skribentorienterat. Ett andra skäl till att inte bryta mönster i onödan är läsarorienterat. Vi lyckas generellt sett bättre med att få läsaren att förstå vårt budskap så som vi själva vill om vi skriver ”som vanligt”: ”a prototypical text structure is a way for the text producer to maximize receiver-orientation” (Virtanen 1992:297). GENRE SOM FÖRHANDLING

Lärare och elever ska förstås någon gång börja diskutera och ifrågasätta genrers stabilitet. Exempelvis Holmberg (2014) markerar att man inte bör undanhålla elever definitionen av genre som dynamiskt begrepp, utan lärare och elever måste förr eller senare ”göra genrer till repertoarer för oanade möjligheter”. Tidpunkten för när detta ska göras är dock inte något man kan avgöra i teorin. Däremot måste det göras någon gång, men kanske hellre senare än förr? Ett tillfälle att diskutera genre är när det uppstår konflikt mellan elevernas bilder av genre och den bild som läraren eller skolan gjort sig – genre som den ”egentligen” skulle ha sett ut (jfr Ledin m.fl. 2013:98 samt Wirdenäs 2013:63). För olika sätt att bryta mot de ofta omedvetna mönstren hittar eleverna förstås ändå. Somliga gånger tillåts sådana avvikelser, men andra bestraffas de t.ex. med ett sämre omdöme. Oavsett vilket kan man säga att utan lärarens introduktion av genrebrott som del av potentialen för textskapande i klassrummet, tar elever alltid en risk när de bryter mot det typiska. Det är därför viktigt att läraren är tydlig och konsekvent i sin inramning av skrivandet, annars blir undervisningen och lärandet kontraproduktiva enheter som verkar i orättvisans namn (jfr Wirdenäs 2013:81). Klassrumsnormen för olika genrer är således på sätt och vis aldrig statisk utan försatt under konstant om- och framförhandling (jfr Holmberg 2014). Ett exempel på ett 88

3 Genre, textaktivitet och text

medvetet risktagande och vädjan om (om-)förhandling av både genre och situationen för genren får nu avsluta och förtydliga det ovanstående resonemanget. Exempel 3.1

Utflykt i vildmarken Det hade börjat mörkna. John och Conny satt i ett tält ute i vildmarken. De diskuterade skolan. ”Du Conny. Du vet sådana provskrivningar när man skall skriva en berättelse under tidspress i klassrum som helt saknar luft?” ”Mmm …” ”De säger ingenting om min prestationsförmåga förutom att jag inte klarar av att skriva en berättelse under de förutsättningarna.” ”Sant, men nu är jag faktiskt lite trött. ”Godnatt” Ljuset i tältet släcktes och allt blev kolsvart. Omskrivning av år 5:s nationella prov i år 9, hela texten återgiven

Textaktivitet och texter Mellan genre som prototyp och en enskild text – som utkast eller färdig – hittar vi alltså textaktiviteterna. De är redskap vi använder för att forma eller konfigurera en egen version av en genre. De är helt enkelt en skriftspråkskulturs ”grundläggande framställningsformer i text” (Holmberg 2009). Med grundläggande menas genreöverskridande, d.v.s. obundna av de etiketter som nämndes ovan, även om somliga av textaktiviteterna typiskt sett förekommer oftare i vissa genrer. (Som det visar sig senare har exempelvis en novell eller roman ingen större möjlighet att klara sig utan berättelsens textaktivitet.) Kapitlet omfattar sex textaktiviteter: 1 berättelse 2 återberättelse 3 beskrivning

4 förklaring 5 instruktion 6 ställningstagande

Holmberg 2009, se även Ledin 1999:19f. samt 2000

3 Genre, textaktivitet och text

Varje textaktivitet är i sin tur uppbyggd av delar, så kallade steg. De representerar olika sorters funktionellt innehåll. Exempelvis omfattar berättelsen tre steg: utgångssituation, händelseförlopp med komplikation och upplösning/poäng. Det hörs nästan på de här stegens namn att berättelsens första steg utgångssituation bland annat ska placera berättelsen i tid och rum samt introducera protagonist och/eller antagonist. Nästa steg ska trappa upp spänningen i och med en introduktion av en konflikt och tredje steget ska avsluta berättelsen genom att återge förloppets upplösning och eventuellt klargöra en poäng för läsaren, t.ex. en sensmoral. En annan tanke med textaktiviteterna är att de kännetecknas av typiska språkval, och en tredje är att de alla har varsitt specifikt syfte som pekar ut det sammantagna jobb som textaktiviteten kan sägas utföra åt sin skribent (och läsare). Till syftet återkommer jag något längre ned i texten. Först nu en översikt av begreppet. Tabell 3.1 Textaktiviteternas syfte, steg och typiska språkval (efter Holmberg 2009). TA

Syfte

Steg

Typiska språkval

Berättelse

Skapa inlevelse i

Utgångssituation

händelseförlopp

Händelseförlopp med komplikation

Upplösning/poäng

Åter berättelse

Återge händelseförlopp

Beskrivning Delge fakta

Utgångssituation Händelseförlopp

Heltema Deltema(-n) Kommentar

Substantiv som syftar på personer, varelser. Personer utför handlingar; händelseverb finns med. Satser är tidsrelaterade, dels i preteritum, dels sinsemellan, d.v.s. sen, när, då, men också kausala konnektiver är vanliga: så att, därför, det ledde till. Statiska verb: ha, vara, bestå av etc. Kollektiva och generiska substantiv: räven är inte en enskild räv, utan arten i sig. (forts.)

3 Genre, textaktivitet och text

Syfte

Steg

Typiska språkval

Förklaring

Reda ut något komplicerat (likheter, skillnader, orsaker, konsekvenser)

Problem (hypotes)

Förklaringen uttrycker hur något är, var eller blir. Många abstrakta substantiv i objektivt förklarande t.ex. funktion, syfte, poäng etc. Kontrast och jämförelse är vanligt, därför konnektiver som men, dock, däremot.

Vägleda andras handlingar

Mål

Instruktion

Utredning Slutsats

Metod Resultat

Ställnings tagande

Påverka andras åsikt

Åsikt (tes) Skäl Slutkläm

Verben uttrycker skeenden/ handlingar, och inte bara tillstånd. Imperativ, verb efter hjälpverb, verb efter adjektiv. Vanligt med åsiktsverb: tycker, tänker, anser, menar samt värderande ord som bra, dåligt, fantastiskt, uselt. I somliga fall även modala uttryck som måste, borde, bör, troligtvis, kanske. Orsaks- och kontrast konnektiver är vanliga.

ENKLA OCH KOMPLEXA TEXTER

Somliga texter omfattar bara en textaktivitet och kallas då enkla (eller homogena, Frandsen 1998:15). Inom ramen för en enkel text kan sedan den textaktivitet som den är uppbyggd av upprepa ett eller flera av sina steg. Exempelvis kan en roman, inramad av berättelsens textaktivitet, omfatta parallella händelseförlopp med (del-)upptrappningar och (del-) upplösningar. Andra texter bygger på flera olika textaktiviteter; de är sammansatta – konfigurerade – med hjälp av två eller flera. Sådana kallas för komplexa texter (eller heterogena, ibid.). Ett exemplar av en genre, t.ex. en enskild insändare, kan dock konfigureras enkelt medan ett annat istället görs komplext. Konfigurationen – det medvetna urvalet av och ordningen mellan textaktiviteter – i ett enskilt exemplar av genren är alltså upp till varje skribent att avgöra.2

2 Jfr Adams ”pragmatisk-konfigurationelle dimension” i Frandsen 1998 (s. 20). Konfiguration är i min tappning något liknande narratologins ”eventfulness”. (Se kapitel 5.)

3 Genre, textaktivitet och text

Det är följaktligen centralt här att det inte är genrer som kan kategoriseras som enkla eller komplexa, utan de enskilda exemplaren av en genre, d.v.s. unika texter. INRAMANDE OCH INBÄDDADE TEXTAK TIVITETER

En text kan således vara konfigurerad med flera olika textaktiviteter. Samtidigt är inte alla valda textaktiviteter lika dominerande, utan en textaktivitet fungerar som en ram för de övriga – den är inramande (jfr Virtanens ”dominant frame text type”, 1992:300 samt dominansmodellen, Frandsen 1998:15). Den/de textaktivitet(-er) som den inramande sedan ramar in, kallas här för inbäddad(-e).3 De inbäddade textaktiviteterna kan förekomma antingen i sin helhet eller bara genom ett eller ett par av sina steg. (Övriga steg kan i det senare fallet sägas vara elliptiska – underförstådda, jfr Adam via Frandsen 1998:23.)

Genre

(Förväntad) Inramande textaktivitet

Figur 3.2 Modellering av inramande och inbäddad textaktivitet

Steg

Inbäddad textaktivitet

Steg

3 Inramade vore förstås ett mer logiskt alternativ, men termerna blir då till ytan sett alltför lika varandra; felläsningar (och felskrivningar) vore att vänta sig. Jag använder dock inbäddning som term för något annat än vad Adam gör (se Ledin 1999:70).

3 Genre, textaktivitet och text

En första visuell abstraktion av detta ges i figur 3.2. Bilden är generell och teoretiskt modellerande och uttrycker att alla genrer kan förväntas ramas in av en viss textaktivitet. Därefter inrymmer varje steg i den inramande textaktiviteten en potential för inbäddning av andra textaktiviteter. Nedan visar figur 3.3 i stället ett specifikt genreexemplar: en (hypotetisk) insändare med ställningstagandet som (högst förväntad) inramande textaktivitet. Utöver det har insändaren i just det här fallet, i steget skäl, bäddat in stegen hel- och deltema från beskrivningens text aktivitet. Så blir det rätt ofta eftersom vi gärna presenterar fakta för att underbygga vår argumentation. (Ännu vanligare är det naturligtvis i insändarens äldre syskon, debattartikeln.) Vi ser också att beskrivningens tredje steg, kommentar, är elliptiskt.

1 Genre (-exemplar)

Insändare

2 Inramande textaktivitet

3 Steg i inramande textaktivitet

Ställningstagande

Åsikt

Skäl

4 Inbäddad(-e) textaktivitet(-er)

5 Representerade steg i inbäddade textaktivitet(-er)

Slutkläm

Beskrivning

Heltema

Deltema

Figur 3.3 Modellering av en enskild insändare med ställningstagandets textaktivitet som inramande och steget skäl med beskrivningens två steg heltema och deltema(-n) inbäddade.

3 Genre, textaktivitet och text

INTENTION OCH SYFTE FÖR T YPISK A TEXTER

I och med att språket i grund och botten ska utföra saker och ting åt oss, har varje textaktivitet också ett typiskt syfte som kommer sig av dess språkliga former (se tabell 3.1). Exempelvis är ställningstagandets syfte att påverka andras åsikter. Vi använder alltså exempelvis insändare som redskap för att omsätta våra intentioner om att påverka/övertyga andra människor i en viss fråga – vi handlar i och med vårt skrivande (jfr Berge & Thygesen 2013 samt Berge, Evensen & Thygesen 2016).4 Och om vi skriver en insändare med intentionen att påverka och använder oss av ställningstagandet som inramande textaktivitet, ligger med största sannolikhet även läsarens uttolkning av vår text i linje med vår ursprungliga intention. Textaktivitetens syfte kan då sägas stämma överens med det uppnådda funktionella, av läsaren utlästa, syftet, d.v.s. ett syfte vi egentligen bara kan säga något om när texten väl är läst av någon annan än skribenten. En insändare kan även ha en inbäddad textaktivitet i sin konfiguration, förslagsvis en beskrivning. Men när det gäller syfte är räckvidden för den inbäddade textaktiviteten kort. Beskrivningens syfte att delge fakta täcker bara den del av insändaren som redogör för fakta om frågan som texten tar ställning i. Vi kan nu mer schematiskt skissera förloppet från intention till reception: Tabell 3.2 Vanligaste, förväntade, vägen mellan intention och reception av en insändare. Skribent – konfiguration

Läsare – reception

Intention

Genre

Inramande textaktivitet

Textaktivitetens syfte

Funktionellt (eller utläst) syfte

Övertyga/ påverka

Insändare

Ställningstagande

Att påverka

Den inramande textaktivitetens syfte är alltså i typiska fall helt i linje med både intentionen och receptionen; det ”språkliga” syftet är i sådana fall alltså detsamma som det funktionellt utlästa syftet. Nu över till atypiska fall.

4 Vi måste naturligtvis också ta andra sätt att välja att handla i beaktande, t.ex. genom att tala.

3 Genre, textaktivitet och text

Atypiska texter

Som nämndes ovan följer läsarens uttolkning (reception) av en text syftet hos den inramande textaktiviteten, och när ställningstagandet ramar in en insändare läser vi också ut ett ställningstagande. Men somliga texter bryter mönster, och vår reaktion på läsningen blir då lite annorlunda ja, rentav dubbel. Ett exempel är Astrid Lindgrens ”Pomperipossa i Monismanien”.5 Ett utdrag följer här: DET FANNS I MONISMANIEN nånting som hette marginalskatt. Det betydde att ju mer pengar man tjänade, dess större del av dessa pengar skulle riksskattemästaren ha för att få ihop till välfärdskakan. Men mer än 80 á 83 % ville han inte ta av någon, nej, för han var ju resonabel. ”Kära Pomperipossa”, sa han, ”så där en 17 till 20 % får du behålla själv och göra med vad du vill.” Och Pomperipossa var innerligt nöjd med det och levde glad och lustelig. Ändock fanns det i landet många missnöjda människor som slog på sköldarna och gnydde över ”det höga skattetrycket” som de kallade det. Astrid Lindgren, ur Expressen, mars 1976

Vid en första anblick ser den här texten onekligen ut som trubbel för textanalysen. ”Det är ju en saga! Och samtidigt en debattartikel?” Fast det Lindgren gjorde, är egentligen inte så konstigt om än originellt. Hon valde nämligen att rama in sin text, sin ”debattartikel”, med berättelsens textaktivitet för att effektivt kunna utnyttja genren saga. Vi kan i det fallet ställa upp vägen mellan intention och reception på följande vis, om vi nu tillåter oss att utgå från att Lindgrens intention var att vilja påverka i en sakfråga: Tabell 3.3 En ovanlig, icke förväntad/typisk, väg mellan intention och reception av en debattartikel. ”Pomperipossa i Monismaninen” Skribent – konfiguration

Läsare – reception

Intention

Genre

Inramande textaktivitet

Textaktivitetens syfte

Funktionellt (eller utläst) syfte

Övertyga/ påverka

Saga (och metadebattartikel)

Berättelse

Skapa inlevelse i Att påverka händelseförlopp

5 Hela texten finns på www.expressen.se/noje/pomperipossa-i-monismanien/

3 Genre, textaktivitet och text

Lindgrens text ramas alltså in av berättelsens textaktivitet vars syfte är att skapa inlevelse i ett händelseförlopp. Uttolkningen av texten omfattar följaktligen att läsaren lever sig in i ett händelseförlopp. Men samtidigt uppfattas texten som ett ställningstagande. Så blir det eftersom texten berättar om ett ställningstagande. Ställningstagandets syfte – att påverka – realiseras, men på metanivå. Vi kan således för en atypisk texts räkning även tala om ett funktionellt syfte utöver dess inramande textaktivitets typiska syfte. Vi blir starkt hjälpta att uppfatta det funktionella syftet i Lindgrens text genom det sammanhang i vilket texten publiceras; den är publicerad som artikel i en kvällstidning. Den kan till och med ha blivit specificerad som ”debattinlägg” när den infördes på ”kultursidan” i Expressen (10 mars 1976).6 Utöver textens sammanhang gör det inlånade skattetekniska lexikon som texten på ett markerat sätt omfattar att vi naturligtvis märker att en annan sorts diskurs än normalt är närvarande i sagans vokabulär. Exempelvis används det ”genrefrämmande” ordet marginalskatt (Svensson 2010:46). Det funktionella syftet uppfattas vid läsningen av Pomperipossa-texten därför tydligt av de flesta vuxna läsare, vilket inte händer i exempelvis fallet ”Robin Hood” som även det är en berättelse om ett ställningstagande i skattefrågan. Vi kan alltså tänka oss att i Lindgrens text blir det funktionella syftet – att påverka någons åsikt – starkare uppfattat/utläst än textaktivitetens typiska, lingvistiskt förankrade syfte. I ”Robin Hood” blir det funktionella syftet – att påverka – tvärtom svagare uppfattat/utläst än det typiska som där är dominant. I den senare texten lever vi oss otvivelaktigt mer in i det fiktiva händelseförloppet än vad vi påverkas i frågan om det orättvisa skattesystemet i vår egen verklighet. Atypiskhet är nu lätt att föreställa sig genom det ovanstående exemplet och andra helt eller delvis skönlitterära texter. Berättelsen har således inte utan orsak av andra markerats som en framställningsform som kan gå på tvären över en mängd olika diskurser (Virtanen 1992). Det är naturligtvis svårare att se framför sig hur en text som ramas in av ett ställningstagande skulle kunna realisera berättelsens syfte som funktionellt syfte.7 6 Idag, i mars 2016, presenteras den i alla fall så: ”Läs hela det berömda debattinlägget här.” 7 Vi kunde här pröva den systemisk-funktionella lingvistikens termer kongruent och inkongruent. Termerna vill säga att det finns ett både typiskt och atypiskt sätt för språket att representera snarlik betydelse. Lindgrens text är med dessa termer ett exempel på ett inkongruent val av inramande textaktivitet för en debattartikel – en textgrammatisk metafor på makronivå. Vår hypotetiska insändare visar å sin sida upp ett kongruent val av ställningstagandet som inramande textaktivitet. (Jfr även med andra resonemang, t.ex. Virtanen 1992, Ledin 1999:21f., Frandsen 1998 samt Svensson 2010.)

3 Genre, textaktivitet och text

VAD ÄR NU EN TEXTAK TIVITET – EGENTLIGEN?

Så vad svarar vi slutligen på frågan om vad som ”egentligen” konstituerar en textaktivitet; vi har trots allt krånglat till det lite nu. Jo, vi förankrar begreppet i den lingvistiska ytans uttryck. Samtidigt får vi då, enligt ovanstående Lindgren-diskussion, arbeta med och acceptera att textaktiviteterna i receptionen kan realisera ytterligare syften. Vi kan förtydliga ”den lindgrenska avvikelsen” ytterligare med hjälp av nedanstående figur. De vita boxarna säger alltså (om vi läser dem horisontellt) att det finns ett typiskt sätt att roa och underhålla respektive att påverka/förändra. Lindgrens intention var både och, även om påverkan var huvudsaken – vi roar typiskt sett genom berättelsens framställningsform, men förändrar samhället genom ställningstagandets form. Pilarna visar emellertid den väg som Lindgren tog i stället för den typiska. Hennes intention var såklart att förändra något, men hon gjorde det via en text som ramades in av en berättelse. Hon åstadkom alltså en effektfull ”kollision mellan de språkliga uttrycksmedel som används och den textaktivitet (och eventuellt den språkhandling) som för varje läsare framstår som den dominerande” (Svensson 2010:60). Lindgren lyckades sålunda med att roa och underhålla och samtidigt agera för förändring. Det hon åstadkom var något så skickligt som att

Intention

Inramande textaktivitet (och syfte)

Funktionellt syfte

Roa och underhålla

Berättelse (skapa inlevelse i händelseförlopp)

Skapa inlevelse i händelseförlopp

Förändra något

Ställningstagande (påverka andras åsikt)

Påverka andras åsikt

Figur 3.4 Relationen mellan intention, textaktivitet och syften i Pomperipossa i Monismanien.

3 Genre, textaktivitet och text

skriva en debattartikel som utnyttjar den starka kraften i att människor gillar berättelser. Hon lyckades med konststycket att få oss att leva oss in i och bli trollbundna av en debattartikel om marginalskatt. Vi kan nu avsluta diskussionen av Lindgrenexemplet med att konstatera att det som här gjordes till ett exempel på atypisk text för en texttypologi, faktiskt var typiskt för Lindgren själv. Jag menar, vad annat kan vi förvänta oss av en sagoberättare än att hon använder berättelsens magi för att förändra samhället?

Kapitlets textbegrepp Det har nu blivit dags att samla ihop alla ord om texter. Det går då också att ge läroplanens term texttyp en plats i hierarkin. Vi kan förslagsvis kalla de genrer som kretsar kring ställningstagandet för en argumenterande typ av text, de som kretsar runt instruktionen för instruerande, berättelsens genrer för berättande, återberättelsens för återberättande, förklaringens förklarande och slutligen beskrivningens olika genrer för beskrivande. Vi kan då sammanfatta bokens fullständiga textbegrepp i följande tabell (se även figur 3.6 sist i kapitlet): Tabell 3.4 Bokens textbegrepp.

(Prototypisk) Genre

Benämning, etikett, för en viss sorts text – en textarketyp, t.ex. deckarnovell.

Genreexemplar

En enskild text som representerar den prototypiska nivån, t.ex. en enskild elevs text – en deckarnovell.

Inramande textaktivitet

Den (förväntade) textaktivitet som dominerar ett visst genreexemplar, t.ex. berättelsen för en deckarnovell.

Inbäddad(-e) textaktivitet(-er)

Textaktiviteter som kompletterar den inramande som framträder som antingen hela eller som stegvisa, t.ex. beskrivningen i en insändare.

Syfte

Textaktivitetens lingvistiska framställningsforms syfte, t.ex. att påverka för ställningstagandet.

Funktionellt syfte

Det syfte (eller de syften) som textaktiviteten representerar ur receptionshänseende – dess utlästa syfte, t.ex. att påverka för Pomperipossatexten.

Texttyp

Samlingsterm för de genrer som samlar sig runt en viss inramande textaktivitet, t.ex.kan vi säga att det samlas en argumenterande typ av texter runt ställningstagandet.

3 Genre, textaktivitet och text

Sex textaktiviteter Nedan inleder jag med att presentera textaktiviteten berättelse som inramande för skönlitterär text med en skräcknovell som exempel. Därefter avhandlas fyra textaktiviteter inom ramen för en och samma text, ett ”SO-arbete” (se bilaga 2) som till sin struktur påminner om en akademisk uppsats. Genomgången följer SO-arbetets textinterna ordning, och visar användningen av berättelse, återberättelse, beskrivning och slutligen förklaring som är den inramande textaktiviteten för SOarbetet i sin helhet. Därefter går kapitlet vidare med en genomgång av instruktion respektive ställningstagande vilka representeras av två texter (som hör ihop): instruktionen till en deckarrecension och ett exemplar av recensionen i sig. BERÄT TELSENS ROLL I EN SKRÄCKNOVELL Tabell 3.5 Textaktiviteten berättelse. Syfte

Steg i textaktiviteten

Skapa inlevelse i händelseförlopp

• Utgångssituation • Händelseförlopp med komplikation • Upplösning/poäng

Berättandet är grundläggande för människan. Vi har under lång tid haft det som både minnesbevarande funktion och till allmän underhållning och tröst i tillvaron (jfr Fludernik 2009). Lika grundläggande som berättandet är för människan, är sedan berättelsens textaktivitet för sådana texter som är berättande till sin helhet eller i delar. Den textaktiviteten används alltså i många sammanhang, antingen som inramande eller inbäddad. Berättelsens textaktivitet med sin tredelade struktur omfattar tre steg: utgångssituation, händelseförlopp med komplikation och upplösning/poäng. Den strukturen utvecklar vi tidigt. Ett exempel från en sexåring:

Mikael Nordenfors är fil.dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning på institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, och har mångårig erfarenhet av undervisning i både skola och lärar utbildning. Hans forskning rör bland annat utvecklings drag i elevers texter.

ELEVERNAS TEXTER Redskap för textanalys, textsamtal och bedömning

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera Elever måste ges stora möjligheter att utveckla sitt skrivande genom för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access hela skoltiden. Därför behöver deras lärare erbjuda en systematisk kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet skrivundervisning som omfattar dels konkreta exempel på hur hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller språket i olika texter ser ut, dels ett textanalytiskt metaspråk som Bonus Copyright Access.

kan användas för att samtala om texter och som knyter an till läro-

Vid utgivning av dettaintentioner verk som e-bok, är språkutveckling. e-boken planernas om kopieringsskyddad.

Med hjälp av exempel från elevers egna texter diskuterar författaren

Den somett bryter moturval lagen av omcentrala upphovsrätt kan åtalas av brett språkoch litteraturvetenskapliga begrepp. allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i Bland annat presenteras textbindning, textaktivitet och genre samt upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till olika narratologiska begrepp. I varje kapitel knyts resonemangen upphovsman eller rättsinnehavare.

till läroplanerna och deras kunskapskrav.

Studentlitteratur har både digital och traditionell Elevernas texter riktar sig dels till studenter som läser svenska och bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljösvenska andraspråk i grundrespektive ämneslärarprogrammets anpassade, både närsom det gäller papper och tryckprocess.

olika kurser. Dels riktar den sig till verksamma lärare i dessa och andra ämnen i grund- och gymnasieskolan.

studentlitteratur.se

Art.nr 38348