Page 1

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Att vända en klass

Som lärare får man hjälp att analysera sitt eget arbets­sätt och sitt sätt att leda en grupp. John Steinbergs teoretiska kunskap varvas med klassläraren Åsa Souranders verklighetsnära berättelser om hur hon praktiskt gick till väga för att vända en ofokuserad klass. Boken är ett värdefullt verktyg för alla pedagoger som leder grupper. Åsa Sourander är lärare och lärarfortbildare och John Steinberg är fil. dr i pedagogik och välkänd författare, föreläsare och inspiratör i skolutvecklingsfrågor. S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

John Steinberg och Åsa Sourander

Boken ger lärare verktyg och metoder för att skapa fokus, arbetsro och engagemang i en orolig eller omotiverad klass. Författarna visar hur man kan skapa fungerande vardagsrutiner, ett konstruktivt gruppklimat och arbetsmetoder som är anpassade efter elevernas mognadsnivå.

Att vända en klass

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 9789172059245

9

789172 059245

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

Att vända en klass kus

Från oro till fo

erg John Steinb rander u och Åsa So


Innehåll Inledning 5 1. Backa ett steg

9

2. Gruppen före individen

19

3. Traditionell kontra modern pedagogik

30

4. Skolans uppdrag och fokus

42

5. Ledarskap och värdegrund

47

6. Makt kontra inflytande

55

7. Regler och konsekvenser

65

8. Samverkan med föräldrar

78

9. Den positiva psykologin

93

10. Vardagsrutiner

106

11. Anknytning och stabilitet

119

12. Princip 1–30

139

Att läsa vidare

141


Inledning Det här är ingen solskenshistoria om hur man vänder en klass eller en barngrupp från oro till fokus med hjälp av några supermetoder. Låt oss vara helt ärliga från början. Om du har en svår grupp, krävs det hårt arbete och ett stort engage­ mang för att vända den. Det vi kan hjälpa dig med är använd­ bara tips, utifrån Johns teoretiska grund och Åsas praktiska erfarenhet. I boken är det Johns röst som kommer att höras, kompletterad med Åsas berättelser och betraktelser över hur det faktiskt har gått till i praktiken. Vi har strukturerat boken efter ett antal principer som vi tror kommer att hjälpa dig i din gärning. Du kommer alltså att få hjälp, men du kommer också att behöva ta i, det sticker vi inte under stol med – det är ingen dans på rosor som utlo­ vas. Det finns inga enkla lösningar, utan det är hårt arbete som gäller. Du arbetar i en komplex organisation där din insats är betydelsefull, men det finns också mycket omkring dig som påverkar och kan försvåra arbetet med att vända din grupp. Vi lägger tyngdpunkten på vad du kan påverka och åstadkomma för att hjälpa dig att fokusera på möjligheterna, men vi undersöker också det som försvårar så att du får en helhetsbild.

5


Åsas och Johns erfarenheter Vi som skriver har olika utgångspunkter. Det som gör oss lite unika är att vi båda har erfarenheter av skolor i andra länder, John från USA och Åsa från Finland. Vår bakgrund ger oss lite annorlunda referensramar. Vi kanske ställer andra krav på arbetsro och koncentration än vad som är brukligt i den svenska skolan. För oss är det naturligt med mer fokus på kunskapssidan av skolans uppdrag. Vi har dessutom upplevt att lärare i sin yrkesroll betraktas som naturliga auktoriteter. John har en lärarexamen från USA. Han gick forskarutbild­ ningen i Sverige och har skrivit många böcker om lärande, skol­ utveckling, värderingar, kommunikation och ledarskap. Den här boken kompletterar Ledarskap i klassrummet. Handbok för arbetsro och effektivt lärande (2013). John besöker skolor så ofta han kan och har speciellt följt den grupp som Åsa arbetar med. Åsa har tjugo års erfarenhet som klasslära­re från Karleby, Finland. Hon har också arbetat fem år som lärarfortbildare vid Åbo Akademi i Vasa, som är centrum för den finlandssvenska lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Hon är författare till boken Sisu i klassrummet. Fem framgångsrika faktorer från Finland som ger resultat (2009). Den beskriver skillnader mel­ lan svensk och finsk undervisning och skolpraxis. Åsa har rest från en småskalig, lugn, finlandssvensk skol­ miljö till den svenska skolan med all dess orolighet och tur­ bulens. I boken beskriver vi Åsas arbete med en mellansta­ dieklass som hade bytt klasslärare varje år under de första tre åren. Åsa fick ta över en grupp rastlösa elever med föräld­ rar som var rätt irriterade på alla lärarbyten. En av de första frågorna hon fick från eleverna och deras föräldrar var just, ”Kommer du att vara kvar här?” Jodå, Åsa stod kvar för att ro sin grupp i hamn. Henne rub­ 6


bar man inte så lätt. Det är själva poängen. En av grundtankarna bakom den här boken är just att ungdomar och barn behöver stabilt, konsekvent och pålitligt ledarskap. Vi kommer att gå in på vad detta betyder i praktiken för dig, och vi kommer också att diskutera olika förutsättningar att lyckas med svåra grup­ per. Det blir flest exempel från grundskolans tidigare del, men vi hoppas att förskolepedagoger, fritidspedagoger och givetvis även pedagoger i högre årskurser i grundskolan och gymnasie­ skolan kan applicera våra principer på den egna undervisnings­ situationen. Det blir förhoppningsvis en del igenkännande nickar och aha-upplevelser under läsandets gång.

En bok full av verktyg I boken vill vi ge dig verktyg för att kunna vända även den mest besvärliga grupp. Med insikten om värdet av den egna insatsen kommer man långt. Vi vill också lyfta fram hur be­­ tydelse­full du är som ledare. Samtidigt pekar vi på att det finns en mängd saker i systemet som gör lärarjobbet allt svårare idag. Vi kommer att ge exempel på detta, men koncentrerar oss ändå på det som du faktiskt kan göra som ledare för din grupp. Att kunna stanna upp och vända blicken inåt är också något som du får konkret hjälp med. Även om detta inte är en debattbok vill vi naturligtvis främ­ ja debatt och diskussion om ledarskap, värdegrund, förvänt­ ningar och resultat. I slutet på varje kapitel finns det därför diskussionsfrågor. Diskutera dem gärna med studiekamrater eller kollegor.

Våra 30 principer Våra principer för ett lyckat ledarskap och för att vända grup­ per utgör stommen i våra resonemang. Varje kapitel, förut­ om det första, har ett antal principer att sträva mot. Dessa 7


30 principer presenteras också i en sammanfattning i kapitel 12, ifall du känner att du vill få en snabbrepetition av det du har läst. Du kommer också att få praktiska tips och idéer som kan vara till hjälp, både för att vända blicken inåt för att kunna reflektera över den egna ledarrollen och utåt för att kunna hitta praktiska lösningar. I en strävan att göra boken ännu mer konkret kompletterar Åsa våra övergripande prin­ ciper med mer specifika ”så gjorde jag och klassen”-exempel.

Till dig som vill förändra Att vända en klass kan läsas av pedagoger med olika erfa­ renheter. Naturligtvis inkluderar vi lärarstudenter och mer ”nykläckta” pedagoger som tyvärr ofta har alltför lite praktisk träning­i ledarskap, och därmed möter många onödiga svårig­ heter när de leder sina grupper. Vi vänder oss till pedagoger som upp­lever utmaningar i sina grupper och som vill uppnå mer arbetsro och bättre koncentration på skoluppgifterna. Vi vänder oss även till pedagoger som vill ha en diskussion om den pedagogiska utvecklingen på skolan och som vill ha bekräftelse på att de är på rätt väg. Till slut vänder vi oss till skolledare, eftersom de har en viktig och ofta avgörande roll i skolans pedagogiska utveckling. Deras insatser påverkar både stämningen och resultaten på en skola. Låt oss nu tillsammans undersöka och diskutera vad som kan underlätta det vi alla vill – att vi som pedagoger får till­ fälle att utnyttja vår utbildning och kompetens för att främja och bejaka ungdomars kunskaper, kompetenser, ansvarskän­ nande och lust att möta framtiden. Välkommen!

8


• Svart hatt betyder att du bestämmer dig för en sak som du ska göra annorlunda eller bättre nästa vecka. • Blå hatt betyder att du ska erinra dig själv om ett tillfälle under veckan när du gett en klasskamrat en komplimang, eller varit speciellt hjälpsam eller artig mot någon i skolan. • Grön hatt betyder att du ska lägga till något arbetssätt du inte har provat på tidigare (notera att denna hatt lades till bland de allra sista).

Sina blå hattar fick alla elever berätta om högt för de andra innan vi sa adjö och önskade varandra trevlig helg på freda­ gen. Det blev ett bra avslut på veckan.

Diskutera 1. Diskutera för- och nackdelar med förmedlingspedago­ gik. 2. Diskutera för- och nackdelar med stor variation i un­­ dervisningsmetodiken. 3. När gruppen fungerar som bäst, beskriv hur du ordnar en struktur som hjälper dig och gruppen. 4. Ge exempel på ett lyckat grupp-, projekt- eller tema­ arbete med din grupp. 5. Reflektera över hur du planerade ”spelreglerna” nyli­ gen under något pass.

41


4.  Skolans uppdrag och fokus En av de saker som var enklare förr i tiden var att definiera skolans uppdrag. Vi visste alla att skolans primära uppgift var att ge kunskaper och att överföra kulturarvet. Fostran, socialisering och att lära sig viktiga normer, värderingar och koder för vuxenlivet har alltid haft sin plats i våra skolor, men det är först på senare tid som skolans sociala mål har fått en så framträdande plats. Idag råder ofta tvivel om vad skolans uppdrag och fokus är. Det finns en gyllene regel om utveckling som säger föl­ jande: Det man fokuserar på blir man bättre på. Med andra ord, om det är problem med stämningen i en klass eller en grupp så är det just det man ska fokusera på att förbättra. Om man tycker att en elev eller en grupp ligger efter kun­ skapsmässigt, ja då är det vettigt att koncentrera all kraft på förbättringar just där, där det behövs. Detta leder över till nästa princip. Princip 5: Det man fokuserar på blir man bättre på.

Åsa berättar I min klass fokuserade vi på arbetsron. Vi hade konkreta spelregler i klassrummet. Gruppen belönades för många bra arbetspass. Väggarna lystes upp av pratbubblor med ord som vi kom-

42


mit överens om skulle höras i klassen, till exempel: ”Det där gjorde du bra!”, ”Snyggt jobbat!” eller ”Du klarar det!” Väggarna i klassrummet talade även om vilka handlingar som skulle synas i vår klass, till exempel: ”En klapp på axeln”, ”Ett vänligt leende” eller ”En uppmuntrande blick”. Så fort jag såg eller hörde dessa beteenden, uppmärksammade jag dem och gav klassen positiv återkoppling. En för alla – alla för en! Eleverna utvärderade detta med hjälp av sin blå hatt. Trots all denna prioritering var jag ändå inte nöjd med arbetsron. Den kunde bli bättre! Många elever tyckte fort­farande att det var svårt att lära sig och hinna med arbetet när det inte var lugnt på lektionerna. Jag är och har alltid varit envis i min strävan efter koncentration i klassrummet.

Prioritera din klass Vi tycker som sagt att klassenheten är det primära. Allt annat ska stå i bakgrunden tills du tycker att klassen fungerar till­ fredsställande.

Åsa i praktiken Jag klargjorde för mig själv vilka elever som behövde lite extra stöd och hjälp för att förstå betydelsen av att både få egen arbetsro och ge arbetsro till andra. Jag inbjöd både dessa elever och deras föräldrar till extra samtal. Jag förklarade situationen på ett mjukt och positivt sätt och vi diskuterade tillsammans betydelsen av arbetsro och av att få sina uppgifter klara. Under dessa samtal beslöt vi oftast att följa upp arbetsro och beteende under ett par veckor, med hjälp av ett uppföljningsschema där eleven utvärderade hur hon eller han hade agerat för att uppnå arbetsro varje dag. Jag hade även en spalt i uppföljningsschemat där jag gav min återkoppling på dagen. Schemat följde med eleven hem varje dag så att föräldrarna kunde se hur

43


dagen varit. Det kom tillbaka nästa dag med underskrift och eventuella kommentarer. Dessutom skulle föräldrarna och jag följa upp ytterligare med ett telefonsamtal på fredagseftermiddagar. Då hade jag min chans att få berömma eleven, både för att arbetsro och studier gått framåt med stormsteg under veckorna. Jag påminde alltid eleven om att jag skulle ringa på fredagen och gav eleven själv återkoppling först. Eleven var nöjd med sig själv, föräldrarna var nöjda och fröken var nöjd. Vi hade lyckats starta en gyllene cirkel av goda beteendemönster och studieframgångar. Naturligtvis måste jag fortsätta att följa upp hela tiden, men jag är säker på att vi tillsammans – elev, föräldrar och lärare – alltid hittar tillbaka till den gyllene cirkeln. Det blir lättare för varje gång, men jag kommer knappast ifrån att jag måste ligga i.

Princip 6: Bestäm ett fokus för ditt uppdrag och prioritera ditt engagemang.

Vår sjätte princip bygger på den föregående om att rikta fokus. Den lärare som har en jobbig klass måste få koncentrera sig på sin klass och slippa annat. Här har kollegor, arbetslags­ ledare och skolledare ett stort ansvar. De kan skydda den som har en svår klass från allt runt omkring som tar fokus ifrån uppdraget att få ordning på gruppen. Du bygger upp trygghet i din grupp genom att • strukturera gruppens aktiviteter väl och regelbundet följa upp arbetet • hälsa vid dörren, ha en fast blick, fasta rutiner, konse­ kventa uppföljningar, goda relationer och aldrig göra bort någon elev inför sina kamrater

44


• stå för vad du säger, hålla dina löften, vara på plats och vara stabil och pålitlig • se möjligheterna hos var och en och fokusera på det som fungerar och inte på det som inte fungerar.

Åsa funderar Hmm… mitt uppdrag som lärare. I Finland fick jag nog arbeta mer som kunskapsförmedlare. I Sverige får jag ägna mer tid åt att få gruppen att fungera innan jag kan bli en kunskapsförmedlare. Mitt uppdrag är både att fostra och att undervisa. Min utmaning har varit att fokusera på kunskaperna och samtidigt få gruppen att fungera. De flesta elever är nyfikna och vill lära sig. En intressant undervisning och en engagerad lärare, som får tid till att förbereda sig och följa upp sina elever omsorgsfullt, har goda förutsättningar att lyckas. Jag har envist prioriterat min klass och min egen undervisning framför gemensamma skolprojekt. Man måste våga prioritera och fokusera för att nå resultat och för att orka själv. Ökade kunskaper ger större självförtroende. Ökad arbetsro underlättar kunskapsinlärning. Det är jobb på båda fronter som gäller.

Diskutera 1. Synpunkterna i det här avsnittet är kanske något kon­ troversiella. Reagera på dem! Vad håller du med om? Vad håller du inte med om? 2. Vad tycker du att din skola borde fokusera mer på? 3. Är er skola primärt ett kunskapscenter eller ett socialt­ center? Hur försöker du hålla en balans mellan dina båda uppdrag – kunskapsutveckling och fostran?

45


S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Att vända en klass

Som lärare får man hjälp att analysera sitt eget arbets­sätt och sitt sätt att leda en grupp. John Steinbergs teoretiska kunskap varvas med klassläraren Åsa Souranders verklighetsnära berättelser om hur hon praktiskt gick till väga för att vända en ofokuserad klass. Boken är ett värdefullt verktyg för alla pedagoger som leder grupper. Åsa Sourander är lärare och lärarfortbildare och John Steinberg är fil. dr i pedagogik och välkänd författare, föreläsare och inspiratör i skolutvecklingsfrågor. S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

John Steinberg och Åsa Sourander

Boken ger lärare verktyg och metoder för att skapa fokus, arbetsro och engagemang i en orolig eller omotiverad klass. Författarna visar hur man kan skapa fungerande vardagsrutiner, ett konstruktivt gruppklimat och arbetsmetoder som är anpassade efter elevernas mognadsnivå.

Att vända en klass

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 9789172059245

9

789172 059245

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

Att vända en klass kus

Från oro till fo

erg John Steinb rander u och Åsa So

9789172059245