3 . K L A S S I S K O RG A N I S AT I O N S T E O R I
43
metoden för en specifik arbetsuppgift. Taylors vetenskapliga arbetsledning kan därmed sammanfattas i två huvuddrag. För det första ska det skapas förutsättningar för en ömsesidig förtjänst som delas av arbetstagare och arbetsgivare. För att det ska uppstå ett mervärde att dela på, det vill säga att företaget går med vinst, så förordar Taylor att hela produktionsprocessen genomgår en vetenskaplig och systematisk analys där den enskilt bästa metoden identifieras och implementeras. Taylors principer mötte på stort motstånd och skepsis i hans samtid. Casey skriver: Taylor’s optimism for a scientific solution to labour problems and the elimination of trade unions was not empirically validated. Nor was the apparently irrefutable rationality of scientific management successfully persuasive among the workers. But the drive toward rationalization and movement of scientific management expanded over the world, often generating fanatical devotees and ruthless experimentation. (Casey, 2002: 71)
Arbetstagarna var naturligtvis skeptiska till idén att någon expert skulle bestämma över hur de skulle genomföra sina arbetsuppgifter. Man har senare talat om att taylorismen förordade en avprofessionalisering av verkstadsarbetet genom att arbetaren inte längre var ansvarig för hela operationen utan endast genomförde fastställda arbetsrutiner. Arbetsgivarna å andra sidan hyste en generell misstro mot metodens förmåga att leverera de resultat som Taylor med stor entusiasm försökte påvisa. Den följande och mer samtida synen på taylorismen har också pendlat mellan att vara direkt fördömande och milt skeptisk. Vad som framförallt har betraktats som problematiskt är Taylors förhållningssätt till medarbetarna och hans tilltro till vissa eliters förmåga att lösa praktiska problem å andras vägnar. Taylors poängterande av åtskiljandet mellan ”brain work” och manuellt arbete var inte bara en effekt av hans tilltro till ingenjörskompetens utan kan även ses som ett drag av förakt för arbetstagarna. Taylor klargjorde för sina läsare att vissa personer, som är mer klent begåvade – ”dumma som oxar”, lyder hans formulering (Taylor, 1911: 62) – är bättre lämpade för det trista och monotona arbete som hans föreslagna metod tenderar till att tillhandahålla. Mer begåvade personer skulle aldrig uthärda den sortens arbete menar Taylor, och det är denna sorts personer som bör tjänstgöra som de experter som Taylor vill ska analysera arbetets elementära operationer. Taylor skriver: [T]he very first requirement for a man who is fit to handle pig iron as a regular occupation is that he shall be so stupid and so phlegmatic that he more nearly resembles in his mental make-up the ox than any other type. The man who is mentally alert and intelligent is for this very reason entirely unsuited for what would, for him, be a grind-
9789147112142b1-456c.indb 43
06/06/15 1:50 pm