Kreditjuridik
– en grundläggande lärobok
– en grundläggande lärobok
Kredit juridik
behandlar ett antal centrala områden inom kreditjuridiken på en grundläggande nivå – främst associationsrätt, fast och lös egendom, företagshypotek, borgensåtaganden, efterställda lån, covenanter, stödbrev och kapitalskyddsregler.
Dalenius • Edlund • Björkman • Svensson • Svensson • Sundqvist
Boken vänder sig till personer som i sitt yrke ägnar sig åt kreditgivning i allmänhet och till företag i synnerhet.
Samtliga författare är verksamma inom affärsjuridik på G Grönberg Advokatbyrå AB. Verksamhetsområdena innefattar bland annat bolagsrätt, bank- och finansrätt och obeståndsrätt.
Kredit juridik – en grundläggande lärobok
Elin Dalenius • Sara Edlund • Mikael Björkman Cornelia Svensson • Alf-Peter Svensson • Roland Sundqvist
Best.nr 47-09511-7
Tryck.nr 47-09511-7-00
Kreditjuridik - omslag.indd 1
10-03-09 16.18.38
Kreditjuridik – en grundläggande lärobok ISBN 978-91-47-09511-7 © 2010 Författaren och Liber AB Redaktörer: Anders Abrahamsson, Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Figurer: Jonny Hallberg Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia
Upplaga 1:2
Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Kreditjuridik.indd 2
10-03-09 16.02.40
Förord
Den här boken behandlar ett antal centrala områden inom kreditjuridiken på en grundläggande nivå. Den är framtagen för att användas vid utbildning av perso ner som i sitt yrke ägnar sig åt kreditgivning i allmänhet och till företag i synner het. Vi har under arbetet med boken fått många värdefulla synpunkter på innehållet från bankjuristen Lennart Lundahl – tack Lennart! Det är vår förhoppning att boken ska underlätta de studier som krävs för att kunna hantera kreditgivningsärenden. Författarna
3
Kreditjuridik.indd 3
10-03-09 16.02.40
Innehåll
Förord...........................................................................................................................................................................................................3 Kapitel 1 Associationsrätt . ........................................................................................................9 1.1 Aktiebolag. .............................................................................................................................................................................. 10 1.1.1 Aktiebolagets bildande m.m................................................................................................................. 10 1.1.2 Aktiebolagets organisation och ledning.................................................................................... 11 1.1.3 Aktiebolagets företrädare ......................................................................................................................... 12 1.1.4 Aktiebolagets företrädare vid likvidation, konkurs och företagsrekonstruktion................................................................................................................................. 13 1.1.5 Aktiebolagets kapital. ..................................................................................................................................... 14 1.1.6 Ansvar för aktiebolagets skulder........................................................................................................ 15 1.2 Handelsbolag och kommanditbolag..................................................................................................... 16 1.2.1 Handelsbolagets och kommanditbolagets bildande m.m................................... 16 1.2.2 Handelsbolagets organisation, ledning och företrädare......................................... 17 1.2.3 Ansvar för handelsbolagets skulder................................................................................................ 17 1.2.4 Upplösning av handelsbolag.................................................................................................................. 18 1.2.5 Kommanditbolag. .............................................................................................................................................. 19 1.3 Ekonomisk förening. ................................................................................................................................................. 20 1.3.1 Bildandet av en ekonomisk förening m.m........................................................................... 20 1.3.2 Den ekonomiska föreningens organisation och ledning....................................... 21 1.3.3 Den ekonomiska föreningens företrädare.............................................................................. 21 1.3.4 Ansvar för den ekonomiska föreningens skulder........................................................... 22 1.4 Ideell förening.................................................................................................................................................................... 23 1.5 Enskild näringsidkare.............................................................................................................................................. 24 1.6 Enkla bolag............................................................................................................................................................................ 25 1.6.1 Det enkla bolagets bildande m.m................................................................................................... 25 1.6.2 Det enkla bolagets organisation, ledning och företrädare................................... 25 1.6.3 Ansvar för det enkla bolagets skulder.......................................................................................... 26 1.7 Samfällighet. ......................................................................................................................................................................... 27 1.7.1 Delägarförvaltning............................................................................................................................................ 27 1.7.2 Föreningsförvaltning...................................................................................................................................... 27 1.7.3 Ansvar för samfällighetsföreningens skulder ..................................................................... 28 1.8 Stiftelse. ....................................................................................................................................................................................... 30 1.9 Sammanfattning.............................................................................................................................................................. 32
4
Kreditjuridik.indd 4
10-03-09 16.02.41
i n n e håll
Kapitel 2 Fast och lös egendom.................................................................................... 33 2.1 Fast egendom....................................................................................................................................................................... 34 2.2 Lös egendom........................................................................................................................................................................ 36 2.3 Verkan av att något utgör fast eller lös egendom................................................................... 37 Kapitel 3 Företagshypotek....................................................................................................... 39 3.1 Historisk bakgrund till dagens regler.................................................................................................. 40 3.2 Konstruktion....................................................................................................................................................................... 41 3.3 Hypoteksunderlag. ....................................................................................................................................................... 42 3.4 Inteckning............................................................................................................................................................................... 44 3.5 Upplåtelse................................................................................................................................................................................ 47 3.6 Företrädesrätt...................................................................................................................................................................... 48 3.7 Rätt till betalning........................................................................................................................................................... 49 3.8 Inteckningsåtgärder.................................................................................................................................................... 50 3.8.1 Utbyte.............................................................................................................................................................................. 50 3.8.2 Sammanföring....................................................................................................................................................... 50 3.8.3 Nedsättning. ............................................................................................................................................................. 50 3.8.4 Dödning av inteckningen......................................................................................................................... 50 3.9 Dödning av inteckningsbrev........................................................................................................................... 51 3.10 Förföljelserätt.................................................................................................................................................................. 52 Kapitel 4 Borgen. ............................................................................................................................................... 53 4.1 Inledning. ................................................................................................................................................................................. 54 4.2 Innebörden av ett borgensåtagande....................................................................................................... 55 4.2.1 Enkel borgen och proprieborgen. .................................................................................................... 55 4.2.2 Separat och generell borgen.................................................................................................................... 55 4.2.3 Obegränsad och begränsad borgen................................................................................................ 56 4.3 Flera borgensmän.......................................................................................................................................................... 57 4.4 Ingående av ett borgensåtagande............................................................................................................... 58 4.5 Information till borgensmän. ......................................................................................................................... 59 4.6 Borgensmans regressrätt....................................................................................................................................... 60 4.7 Borgensmans rätt till pant.................................................................................................................................. 61 4.8 Borgenärs ansvar gentemot borgensman........................................................................................ 62 4.9 Preskription av borgensåtaganden.......................................................................................................... 63 4.10 Borgensmän med hemvist i utlandet................................................................................................ 64
5
Kreditjuridik.indd 5
10-03-09 16.02.41
i n n e håll
Kapitel 5 Förlustberäkningar, pantbrev och företagsinteckningsbrev............................................................................................................... 65 5.1 Konkurs...................................................................................................................................................................................... 66 5.1.1 Konkursens verkningar................................................................................................................................ 66 5.1.2 Förmånsrättsordningen............................................................................................................................... 66 5.2 Förlustberäkning för företagshypotek................................................................................................ 69 5.2.1 Behandling av hypotekshavare i konkurs. .............................................................................. 69 5.2.2 Förlustberäkning................................................................................................................................................. 69 5.2.3 Beräkning vid fortsatt drift. .................................................................................................................... 74 5.3 Förlustberäkning på pantbrev i fastighet........................................................................................ 76 5.3.1 Behandling av panthavare i konkurs .......................................................................................... 76 5.3.2 Förlustberäkning................................................................................................................................................. 76 5.3.3 Avkastning från fastighet........................................................................................................................... 79 5.4 Utmätning............................................................................................................................................................................... 80 5.5 Företagsrekonstruktion.......................................................................................................................................... 82 Kapitel 6 Efterställda lån........................................................................................................ 83 6.1 Funktion och syfte........................................................................................................................................................ 84 6.2 Förutsättningar för en solid efterställning. ................................................................................... 85 6.3 De obeståndsrättsliga konsekvenserna............................................................................................... 87 Kapitel 7 Särskilda åtaganden i kreditavtal. ............................... 89 7.1 Funktion och syfte........................................................................................................................................................ 90 7.2 Vanliga covenanter och specialiserade covenanter............................................................... 91 7.2.1 Finansiella covenanter................................................................................................................................... 92 7.2.2 Informationsgivande covenanter...................................................................................................... 92 7.2.3 Övervakande covenanter. .......................................................................................................................... 93 7.2.4 Disponeringsbegränsande covenanter........................................................................................ 93 7.2.5 Individualiserade covenanter. ............................................................................................................... 94 7.3 Följder av brott mot covenanter.................................................................................................................. 95 Kapitel 8 Stödbrev........................................................................................................................................ 97 8.1 Funktion och syfte........................................................................................................................................................ 98 8.2 Olika kategorier av stödbrev........................................................................................................................... 99
6
Kreditjuridik.indd 6
10-03-09 16.02.41
i n n e håll
Kapitel 9 Kapitalskyddsregler................................................................................... 101 9.1 Aktiebolagens kapitalskyddsregler...................................................................................................... 102 9.2 Värdeöverföring............................................................................................................................................................ 104 9.2.1 Beloppsspärren och försiktighetsregeln................................................................................. 105 9.3 Följder vid olaglig värdeöverföring..................................................................................................... 109 9.3.1 Ogiltighet................................................................................................................................................................ 109 9.3.2 Återbäringsansvar........................................................................................................................................... 109 9.3.3 Bristtäckningsansvar. .................................................................................................................................. 109 9.3.4 Skadeståndsansvar. ........................................................................................................................................ 111 9.3.5 Preskription av krav på återbäring eller bristtäckning.......................................... 112 9.4 Låneförbudsreglerna.............................................................................................................................................. 113 9.4.1 Förbudet mot närstående lån............................................................................................................ 113 9.4.2 Förvärvslåneförbudet................................................................................................................................. 115 9.5 Följder vid förbjudna lån etc...................................................................................................................... 117 9.6 Koncernbidrag............................................................................................................................................................... 118 9.7 Koncernkonton............................................................................................................................................................ 119 9.8 Skyddsregler för handelsbolag och kommanditbolag................................................ 120
7
Kreditjuridik.indd 7
10-03-09 16.02.41
Kreditjuridik.indd 8
10-03-09 16.02.41
Kapitel 1
Associationsrätt
Detta inledande kapitel ger en översikt av regelverket för dels associationsformerna aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk och ideell förening, enkla bolag, samfällighet och stiftelse, dels näringsformen enskild näringsidkare. Översikten behandlar vad som är karakteristiskt för respektive associationsform/näringsform, hur dessa bildas och hur dessa förvaltas. Fokus ligger på frågorna vem som tecknar associationens/näringsformens firma gentemot tredje man och vem som bär ansvaret för associationens/näringsformens skulder.
Kreditjuridik.indd 9
10-03-09 16.02.41
1 . A S S O C I AT I O N S R ÄT T
1.1 Aktiebolag 1.1.1 Aktiebolagets bildande m.m. Aktiebolag kan bildas och ägas av såväl en enskild aktieägare som av ett obegrän sat antal aktieägare. Möjligheten att som ensam aktieägare bilda och driva ett aktiebolag särskiljer aktiebolaget från övriga bolagsformer där det krävs minst två delägare, se avsnitten nedan. En aktieägare kan vara såväl en fysisk person som en juridisk person, exempelvis ett annat aktiebolag eller ett handelsbolag. Ett aktiebolag anses bildat när stiftarna undertecknat en stiftelseurkund i vilken bl.a. ska anges hur mycket som ska betalas för varje aktie samt personuppgifter såsom namn och personnummer för styrelseledamot och revisor. Stiftelseurkun den ska även innehålla en bolagsordning i vilken regleras vilken verksamhet bola get ska ägna sig åt, hur många aktier som ska finnas, hur många styrelseledamö ter som ska utses i bolaget etc. I samband med aktiebolagets bildande ska även stiftarna betala in aktiekapitalet på ett för ändamålet öppnat bankkonto. Bolaget kan lyfta inbetalt aktiekapital på bankkonto först när hela aktiekapitalet är inbetalt på kontot och stiftelseur kunden har undertecknats av samtliga stiftare. Trots att aktiebolaget anses bildat så snart stiftarna undertecknat stiftelseurkun den får bolaget inte rättshandlingsförmåga förrän bolaget har registrerats. Aktie bolaget blir alltså först genom registreringen en egen juridisk person och kan därefter exempelvis ingå avtal, äga tillgångar, ådra sig skulder och andra förplik telser, ha anställda samt bli stämt inför domstol Under tiden efter ett aktiebolag har bildats, men innan det har registrerats, kan bolaget alltså inte ingå avtal, äga tillgångar etc. Styrelsen kan dock vidta åtgär der i bolagets namn före registreringen, exempelvis öppna ett bankkonto för att få ett bankintyg som utvisar att aktiekapitalet har blivit inbetalt eller underteck na ett hyreskontrakt. Sker detta ansvarar de styrelseledamöter som har deltagit i åtgärden eller beslutet om åtgärden solidariskt för de förpliktelser som uppstår. Förutsatt att åtgärden har vidtagits efter det att bolaget har bildats övergår ansva ret för förpliktelsen på bolaget efter registrering. Faller bildandet av bolaget på grund av att registrering inte sker ansvarar alltså medverkande styrelseledamöter för förpliktelsen. Den som ingår ett avtal med ett bolag som bildats men inte registrerats utan att känna till att bolaget inte är registrerat, kan under perioden fram till registrering frånträda avtalet. Om avtalsparten däremot kände till att bolaget inte är regist
10
Kreditjuridik.indd 10
10-03-09 16.02.42
1.1 Akti e bolag
rerat kan denne enbart frånträda avtalet om bolagets bildande faller på grund av att registrering inte sker. Aktiebolaget som association utmärks av att bolagets andelar, dvs. aktierna, fritt kan överlåtas. Det är dock möjligt att i aktiebolagets bolagsordning ta in över låtelsebegränsningar. Tillåtna överlåtelsebegränsningar är hembudsklausul, för köpsklausul och samtyckesklausul. Hembudsklausulen är den vanligast förekom mande överlåtelsebegränsningen och innebär att den som förvärvar aktier i ett bolag med hembudsklausul i bolagsordningen ska erbjuda övriga aktieägare att köpa aktierna. Aktiebolag delas in i två kategorier: privata och publika aktiebolag. Den grund läggande skillnaden är möjligheten att vända sig till allmänheten för anskaffning av kapital, en möjlighet som enbart publika aktiebolag har. Vidare är flertalet av de krav som ställs upp i aktiebolagslagen (ABL) strängare avseende publika aktie bolag jämfört med privata. 1.1.2 Aktiebolagets organisation och ledning Den högsta beslutanderätten i ett aktiebolag tillkommer aktieägarna, vilka utövar sin beslutanderätt genom bolagsstämman. Ordinarie bolagsstämma (årsstämman) ska hållas årligen och inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår. Vid behov kan extra bolagsstämmor hållas under året. I samtliga aktiebolag måste bolagsstämman utse en styrelse, vilken ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. I ett privat aktiebolag ska styrelsen bestå av en eller flera ledamöter (och i förekommande fall minst en styrelsesuppleant). I ett publikt aktiebolag ska styrelsen bestå av minst tre ledamöter. I små och medelstora aktiebolag är ofta aktieägarna verksamma i bolaget som anställda och sitter även vanligtvis i bolagets styrelse. I större aktiebolag, och sär skilt i börsnoterade aktiebolag, är merparten av ägarna främst investerare och avståendet mellan aktieägarna och bolagets ledning och anställda är i dessa bolag vanligen mycket stort. Antalet styrelseledamöter och eventuella styrelsesuppleanter, eller det lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och eventuella styrelsesuppleanter som ska utses i aktiebolaget, ska anges i bolagets bolagsordning. För att sköta den löpande förvaltningen i ett aktiebolag ska i ett publikt aktiebo lag en verkställande direktör (VD) utses av styrelsen. Även i ett privat aktiebolag får styrelsen utse en VD, men det är inget krav.
11
Kreditjuridik.indd 11
10-03-09 16.02.42
1 . A S S O C I AT I O N S R ÄT T
Vilka som har utsetts till styrelseledamöter liksom eventuell VD i ett aktiebo lag registreras i Bolagsverkets näringslivsregister och informationen är därigenom tillgänglig för allmänheten. 1.1.3 Aktiebolagets företrädare Trots att aktieägarna genom bolagsstämman har den högsta beslutanderätten i ett aktiebolag har aktieägarna inte möjlighet att företräda aktiebolaget i förhål lande till tredje man, dvs. teckna aktiebolagets firma. Det är endast aktiebolagets styrelse, av styrelsen särskilt utsedd firmatecknare eller VD:n som kan företräda bolaget vid affärer med tredje man. Ett aktiebolags sittande styrelse, utsedd firmatecknare och bolagets VD är behö riga att företräda bolaget fram tills dess att en anmälan har inkommit till Bolags verket om ändring avseende styrelsens ledamöter, ny VD eller firmatecknings rätten för utsedd firmatecknare. En ny styrelse kan således inte företräda bola get enbart med stöd av ett bolagsstämmoprotokoll i vilket det framkommer att styrelsen har valts vid bolagsstämma. Det krävs dock inte att registrering ska ha skett utan det är tillräckligt att anmälan har inkommit till Bolagsverket. Antalet styrelseledamöter som krävs för firmateckning är knutet till beslutande rätten i aktiebolagets styrelse. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av samt liga ledamöter är närvarande då beslut fattas. För att ett beslut ska kunna fattas av en styrelse som inte är fulltalig krävs att minst en tredjedel av samtliga leda möter röstar för beslutet. I en styrelse med fem ledamöter måste således minst tre ledamöter närvara och två av dessa måste rösta för beslutet. Styrelsen i ett aktiebolag utser vanligen en eller flera styrelseledamöter, VD:n eller någon annan såsom särskild firmatecknare. En vanlig konstruktion är att två styrelseledamöter i förening äger rätt att teckna bolagets firma, även om styrelsen skulle bestå av exempelvis nio ledamöter. Ett aktiebolags VD har rätt att företräda bolaget och teckna dess firma avseen de åtgärder som hör till den löpande förvaltningen. Den löpande förvaltningen omfattar sådana åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bola gets verksamhet inte är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. I vilken omfattning VD kan företräda bolaget och teckna dess firma beror följaktligen på det enskilda bolagets verksamhet. En åtgärd som i ett stort bolag utgör en vanlig åtgärd kan i ett mindre bolag vara av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydel se för bolaget och därmed inte omfattas av VD:s firmateckningsrätt.
12
Kreditjuridik.indd 12
10-03-09 16.02.42
1.1 Akti e bolag
1.1.4 Aktiebolagets företrädare vid likvidation, konkurs och företagsrekonstruktion I ett antal särskilda situationer fråntas aktieägarna, styrelsen och VD:n i ett aktie bolag i viss utsträckning beslutanderätten och möjligheten att företräda aktiebo laget. Ett aktiebolag kan exempelvis likvideras, försättas i konkurs eller försättas under företagsrekonstruktion. Vid likvidation avvecklas aktiebolagets verksamhet, aktiebolagets skulder regle ras och eventuella kvarvarande tillgångar skiftas ut till aktieägarna. Likvidationen kan vara frivillig och genomförs då efter beslut av aktieägarna vid bolagsstämma. Aktiebolaget kan även tvångslikvideras, exempelvis för det fall inte tillräckligt antal styrelseledamöter har utsetts. Om aktiebolaget ska likvideras utses en likvidator av Bolagsverket eller domstol. Likvidatorn träder i styrelsens och VD:ns ställe. Dennes uppdrag är att genomfö ra likvidationen varefter aktiebolaget upplöses. Styrelsen och VD:n förlorar alltså under en likvidation rätten att företräda aktiebolaget och ingå avtal i dess namn. Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om bolaget är på obestånd, dvs. att bola get inte kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning och denna oförmåga att betala skulderna inte är tillfällig. Så snart ett beslut om konkurs har meddelats förlorar aktiebolaget såsom konkursgäldenär rätten att råda över den egendom som tillhör konkursboet. Inte heller får aktiebolaget åta sig förbindel ser som kan göras gällande i konkursen. Detta innebär att styrelsen för ett aktie bolag som har gått i konkurs förlorar rätten att företräda aktiebolaget och ingå avtal i dess namn. Styrelsen företräder dock bolaget såsom konkursgäldenär, vil ket innebär att styrelsen exempelvis kan delges. Konkursboet företräds av en av domstol utsedd konkursförvaltare. Genom konkursbeslutet tillskapas en ny juri disk person – konkursboet. Ett aktiebolag som har betalningssvårigheter kan, efter beslut av domstol, få till stånd en s.k. företagsrekonstruktion med syfte att rekonstruera verksamheten. Vid företagsrekonstruktion utses en rekonstruktör, till vilken aktiebolagets företrä dare är skyldig att lämna upplysningar om aktiebolagets ekonomiska förhållan den som är av betydelse för rekonstruktionen av verksamheten och följa dennes anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas. Under en företagsrekonstruktion får inte aktiebolagets styrelse utan rekonstruk törens samtycke betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekon struktion eller ställa säkerhet för sådana skulder, åta sig nya förpliktelser eller
13
Kreditjuridik.indd 13
10-03-09 16.02.42
1 . A S S O C I AT I O N S R ÄT T
överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom som är av väsentlig bety delse för aktiebolagets verksamhet. Detta innebär dock inte att en rättshandling som företagits i strid mot dessa regler blir ogiltig. Till skillnad mot vad som gäller vid likvidation och konkurs förlorar inte styrelsen och VD:n rätten att under en företagsrekonstruktion företräda bolaget gentemot tredje man. Reglerna avseende konkursgäldenärens förlust av möjlighet att råda över den egendom som tillhör konkursboet samt att åta sig förbindelser som kan göras gällande i konkursen gäller inte specifikt för aktiebolag utan alltid så snart det beslutas om konkurs, oavsett om det avser en juridisk person eller en fysisk per son. Företagsrekonstruktion kan vidtas så snart ett företag eller en fysisk person agerar såsom näringsidkare, dvs. bedriver en verksamhet av ekonomisk art. Vad som sagts här angående konkurs och företagsrekonstruktion kommer därför inte att upprepas nedan. 1.1.5 Aktiebolagets kapital Aktiebolaget såsom bolagsform kan också benämnas såsom en kapitalassociation. Vid bilandet av ett aktiebolags investerar aktiebolagets stiftare ett visst kapi tal i aktiebolaget, det s.k. aktiekapitalet. I ett privat aktiebolag ska aktiekapita let som lägst vara 50 000 kr (från och med 1 april 2010; tidigare var beloppet 100 000 kr) och i ett publikt aktiebolag lägst 500 000 kr. Aktiebolagets aktiekapital kan höjas och sänkas av aktieägarna så länge den lägsta gränsen inte understigs. Höjning av aktiekapitalet kan ske genom en nyemission då nya aktier ges ut i bolaget mot betalning vilket leder till att mer pengar inves teras i aktiebolaget. Aktiekapitalet kan även höjas genom en fondemission, varigenom delar av det kapital som innehas av aktiebolaget som inte utgör aktiekapital, s.k. fritt eget kapital, binds upp som aktiekapital med eller utan efterföljande utgivning av ytterligare aktier. För det fall aktiebolaget inte har tillräckligt med kapital för att täcka hälften av det registrerade aktiekapitalet kommer aktiebolaget under vissa förutsättningar att tvångslikvideras. Mer om reglerna kring aktiebolagets aktiekapital tas upp i kapitel 9.
14
Kreditjuridik.indd 14
10-03-09 16.02.42
1.1 Akti e bolag
1.1.6 Ansvar för aktiebolagets skulder Aktiebolaget såsom bolagsform utmärks även (och möjligen främst) av att aktie bolagets ägare saknar personligt ansvar för aktiebolagets skulder. Det är alltså enbart aktiebolagets tillgångar som är relevant vid bedömning av aktiebolagets möjlighet att betala skulder. Aktieägarnas privata ekonomi är irrelevant. En annan sak är att aktieägaren, vid kreditgivning, kan gå i borgen för aktiebolaget eller på annat sätt ställa säkerhet. Under särskilda omständigheter finns det dock möjlighet att utkräva ansvar från aktiebolags ägare, s.k. ansvarsgenombrott. Detta är mycket ovanligt och har endast förekommit ett begränsat antal gånger. Även i ett fåtal andra situationer kan aktieägarna bli ansvariga för bolagets skul der, likaså dess styrelse och eventuell VD. Detta behandlas närmare i kapitel 9. Aktiebolagets tillgångar är skilda från aktieägarna som inte har rätt att förfoga över dem.
15
Kreditjuridik.indd 15
10-03-09 16.02.42
1 . A S S O C I AT I O N S R ÄT T
1.2 Handelsbolag och kommanditbolag 1.2.1 Handelsbolagets och kommanditbolagets bildande m.m. För att bedriva näringsverksamhet i form av ett handelsbolag eller ett komman ditbolag krävs två eller flera delägare. I handelsbolaget benämns samtliga del ägare bolagsmän. Kommanditbolaget är en särskild form av handelsbolag. I kom manditbolaget delas delägarna in i två kategorier: kommanditdelägare och kom plementärer. Många regler är desamma för handelsbolag och kommanditbolag. Regler som särskiljer kommanditbolaget från handelsbolaget behandlas under avsnitt 1.2.5 nedan. Till skillnad mot aktiebolaget krävs alltså fler än en delägare för att bedriva näringsverksamhet genom ett handelsbolag. Även i handelsbolaget kan delägar na, bolagsmännen, vara såväl fysiska som juridiska personer. Ett handelsbolag är en egen juridisk person vilket innebär att det exempelvis kan ingå avtal, äga till gångar, ådra sig skulder, ha anställda samt bli stämt inför domstol. Handelsbolaget bildas genom att bolagsmännen i ett bolagsavtal avtalar om att gemensamt bedriva näringsverksamhet i bolagsform och handelsbolaget har registrerats hos Bolagsverket. Sistnämnda åtgärd, registrering av bolaget, är den åtgärd som gör att bolaget utgör ett handelsbolag och inte ett s.k. enkelt bolag, se nedan under avsnitt 1.6. I bolagsavtalet får bolagsmännen fritt reglera vad som ska gälla dem sinsemellan avseende exempelvis beslutanderätt i bolaget, rätt till vinstutdelning etc. Bolags männen kan dock inte avtala bort en bolagsmans rätt till insyn i handelsbolaget. För det fall parterna inte särskilt reglerar dessa frågor tillämpas reglerna i han delsbolagslagen (lag om handelsbolag och enkla bolag). Handelsbolag och kommanditbolag benämns också personassociationer. Till skill nad mot reglerna för aktiebolag finns för handelsbolag och kommanditbolag ing et krav på ett minsta kapital som bolagsmännen måste investera i bolaget. Det är istället vanligt att exempelvis två av bolagsmännen bidrar med kapital medan en tredje bolagsman bidrar med sitt eget arbete i bolaget såsom insats. Handelsbolags och kommanditbolags karaktär av en personassociation uttrycks även genom att handelsbolaget är så att säga en sluten association, dvs. samtliga bolagsmän måste samtycka för att en ny bolagsman ska kunna inträda i associa tionen.
16
Kreditjuridik.indd 16
10-03-09 16.02.43
1 . 2 Ha n d e l s b o l a g oc h k o m m a n d i t b o l a g
1.2.2 Handelsbolagets organisation, ledning och företrädare Om parterna i ett handelsbolag inte har avtalat om annat får varje bolagsman vidta åtgärder avseende bolagets förvaltning. Åtgärder som normalt sett inte omfattas av bolagets ändamål får dock enbart vidtas med samtliga bolagsmäns samtycke, s.k. främmande åtgärder. Detta kan motiveras av att samtliga bolags män ansvarar solidariskt för de skulder som ådras handelsbolaget genom de övri ga bolagsmännens agerande. I förhållande till tredje man får varje bolagsman i ett handelsbolag företräda bola get, såvida bolagsmännen inte har avtalat om annat. Kontroll av vem som har rätt att företräda bolaget kan göras genom Bolagsverkets register. Det förekommer även i handelsbolag (och kommanditbolag) att bolagsmännen befullmäktigar någon genom utställande av en s.k. prokura. Den som befullmäk tigas benämns prokurist. Prokuristen har, baserat på prokuran, rätt att företräda bolaget och teckna dess firma i allt som gäller bolagets rörelse. Prokuristen har dock inte rätt att överlåta eller ansöka om inteckning i fast egendom utan särskilt bemyndigande. En prokura kan lämnas såväl till en enskild person som till flera personer, att användas av dessa gemensamt (s.k. kollektivprokura). 1.2.3 Ansvar för handelsbolagets skulder I handelsbolaget är samtliga bolagsmän primärt och soldariskt ansvariga för bola gets samtliga skulder. Detta innebär att en borgenär kan kräva varje bolagsman på betalning för en skuld i samma utsträckning som borgenären kan kräva bola get på betalning. Borgenären kan alltså kräva enbart en av bolagsmännen på hela skuldbeloppet. Bolagsmannen får därefter i sin tur regressvis kräva bolaget eller övriga bolagsmän. Vid en kreditprövning av ett handelsbolag bör således även samtliga bolagsmäns privata ekonomi vägas in i bedömningen. En bolagsman som inträder i ett handelsbolag ansvarar för samtliga skulder som har uppstått även innan denne inträdde i bolaget. Däremot ansvarar en bolags man som avgår ur handelsbolaget inte för de förpliktelser som uppkommer där efter. Bolagsmännens personliga ansvar för handelsbolagets skulder innebär att om ett handelsbolag försätts i konkurs kan en fordran mot bolaget göras gällande gente mot bolagsmännen, även om fordran inte är förfallen till betalning.
17
Kreditjuridik.indd 17
10-03-09 16.02.43
1 . A S S O C I AT I O N S R ÄT T
1.2.4 Upplösning av handelsbolag Bolagsavtalet som ingås mellan bolagsmännen kan träffas för bestämd eller obe stämd tid, alternativt för en bolagsmans livstid. Ingås bolagsavtalet för obestämd tid kan varje bolagsman när som helst säga upp avtalet, såvida inte bolagsmän nen i bolagsavtalet har avtalat om annat. Bolaget ska då likvideras sex månader efter uppsägningen. Även andra händelser kan leda till att handelsbolaget ska träda i likvidation, såsom att någon bolagsman väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt bolags avtalet och en annan bolagsman begär att bolaget ska likvideras, att någon av bolagsmännen avlider eller försätts i konkurs eller att antalet bolagsmän i ett handelsbolag har gått ner till enbart en bolagsman. Det är dock möjligt för bolagsmännen att komma överens om att en bolagsman får utträda ur bolaget istället för att bolaget ska träda i likvidation. För det fall en bolagsman går i konkurs får utträde enbart ske om konkursboet, genom kon kursförvaltaren, godkänner detta. Under likvidationen ska förvaltningsåtgärder vidtas av samtliga bolagsmän i för ening. Om bolagsmännen inte har avtalat om annat kan en bolagsman utse ett ombud att företräda bolagsmannen under likvidationen. Likvidator får utses av domstol på ansökan av en bolagsman om det är sannolikt att likvidationen oskä ligt uppehålls eller annars utförs på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därige nom äventyras. För det fall en särskild likvidator förordnas för handelsbolaget företräder denna handelsbolaget och får ensam vidta förvaltningsåtgärder avseen de handelsbolaget. Om likvidator inte har utsetts ska förvaltningsåtgärder vidtas av alla bolagsmännen i förening.
18
Kreditjuridik.indd 18
10-03-09 16.02.43
1 . 2 Ha n d e l s b o l a g oc h k o m m a n d i t b o l a g
1.2.5 Kommanditbolag I kommanditbolaget förekommer, som nämnts ovan, två olika typer av bolags män, nämligen kommanditdelägare och komplementärer. Komplementärens roll är snarlik bolagsmannens i ett handelsbolag. Denne sköter bolagets förvaltning, tecknar bolagets firma och svarar för bolagets skulder solidariskt med bolaget. Kommanditdelägaren är däremot som huvudregel inte inblandad i bolagets för valtning, om inte bolagsmännen avtalar om annat, och tecknar inte heller kom manditbolagets firma. Kommanditdelägaren bidrar istället med investering av ett kapital, och dennes ansvar omfattar enbart det belopp som kommanditdelägaren har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. Ideella föreningar och stiftelser, vilka behandlas nedan under avsnitt 1.4 respek tive 1.8, får inte vara komplementärer i ett kommanditbolag.
19
Kreditjuridik.indd 19
10-03-09 16.02.43
Kreditjuridik
– en grundläggande lärobok
– en grundläggande lärobok
Kredit juridik
behandlar ett antal centrala områden inom kreditjuridiken på en grundläggande nivå – främst associationsrätt, fast och lös egendom, företagshypotek, borgensåtaganden, efterställda lån, covenanter, stödbrev och kapitalskyddsregler.
Dalenius • Edlund • Björkman • Svensson • Svensson • Sundqvist
Boken vänder sig till personer som i sitt yrke ägnar sig åt kreditgivning i allmänhet och till företag i synnerhet.
Samtliga författare är verksamma inom affärsjuridik på G Grönberg Advokatbyrå AB. Verksamhetsområdena innefattar bland annat bolagsrätt, bank- och finansrätt och obeståndsrätt.
Kredit juridik – en grundläggande lärobok
Elin Dalenius • Sara Edlund • Mikael Björkman Cornelia Svensson • Alf-Peter Svensson • Roland Sundqvist
Best.nr 47-09511-7
Tryck.nr 47-09511-7-00
Kreditjuridik - omslag.indd 1
10-03-09 16.18.38