Gunnar Ohlsson
ekonomistyrning. Den visar hur du med enkla verktyg kan nå ökad lönsamhet genom ökad kontroll. Boken innehåller många exempel på hur du kan arbeta med olika kalkyler i din verksamhet. Vi går även igenom hur du kan arbeta med nyckeltal och nyckeltalsanalys i din verksamhet. Boken visar hur du genom enkla kalkyler och analyser får fram ett bättre beslutsunderlag för mer genomtänkta och välgrundade beslut när det gäller bl a produktion, prissättning och finansiering. Boken hjälper dig bl a när du ska: – räkna på ett jobb – bedöma om en investering är lönsam eller inte – fatta beslut om att producera/leverera en vara/tjänst eller inte – sätta pris på dina varor eller tjänster – planera likviditet och finansieringsbehov
UR INNEHÅLLET Produktkalkyler • Grundläggande företagsekonomi • Nollpunktsanalys • Kostnadsfördelning • Prissättning • Investeringskalkyler • Kalkylsystem • Räkenskapsanalys • Finansiering och kapitalbehov • Verksamhetskalkyl • Finansieringsanalys • Likviditetsstyrning FÖRFATTAREN Gunnar Ohlsson arbetar som auktoriserad redovisningskonsult i Hudiksvall.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Företagskalkyler
FÖRETAGSKALKYLER är en praktisk handbok i
GUNNAR OHLSSON
FÖRETAGS KALKYLER PRAKTISK HANDBOK I EKONOMISTYRNING ANDRA UPPLAGAN
Fรถretagskalkyler Praktisk handbok i ekonomistyrning av Gunnar Ohlsson
Andra upplagan
Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2012. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders i Mölnlycke. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i ca 4 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g. Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.
2:e upplagan, april 2012 ISBN: 978-91-7027-782-5
Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Del 1: Grundläggande företagsekonomi
17
Företagsekonomiska grundbegrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Kalkyleringens grunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Nollpunktsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Del 2: Produktkalkylering
53
Produktkalkyleringens grunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Omkostnadsfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Periodkalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Produktkalkyler – tillverkande företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Produktkalkyler – Handelsföretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Produktkalkyler – Tjänsteföretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
Del 3: Investeringskalkyler
151
Investeringskalkylering – grunderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Pay-off-metoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .167 Nuvärdemetoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .173 Ersättningsinvesteringar – Annuitetsmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . .179 Känslighetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Uppföljning av investeringskalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190
Del 4: Finansiering och likviditet
193
Finansieringsalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kapitalbehovsberäkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Likviditetsstyrning – Cash management . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansiell ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
194 209 223 241 246
Del 5: Räkenskapsanalys
255
Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omsättningstal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kostnadsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lönsamhetstal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
256 261 268 278
Del 6: Verksamhetskalkyler
285
Budget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 Verktyg i budgetarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300
Del 7: Kalkylsystem i Excel
305
Kalkylsystemet – en introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 Indata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 Verksamhetskalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .314 Nollpunktsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .317 Likviditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .318 Produktkalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 321 Investeringskalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 Finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329
Del 8: Bilagor
333
Bilaga 1 – Nyckeltalsformler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334 Bilaga 2 – Räntetabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 336
Förord Det finns en uppsjö av böcker i ämnena företagsekonomi och ekonomistyrning. Flertalet av dem är dock mer eller mindre oanvändbara för läsare som inte är experter på företagsekonomi. Nästan uteslutande handlar det om mycket stora företag. Innehållet är anpassat till kapitalintensiva industriföretag. Därför har många svårt att ta till sig och praktiskt tillämpa de metoder som finns beskrivna i ekonomilitteraturen. Den här boken vänder sig främst till mindre företag, som oftast inte har någon ekonomisk expertis att tillgå. Bokens ambition är att försöka ge dig tips och exempel på hur du i praktiken kan använda olika ekonomistyrningsverktyg i ditt företag. Boken är inriktad på olika former av ekonomistyrning. De grundläggande principerna är desamma för alla företag, men materialet har anpassats efter de speciella förutsättningar som normalt gäller för mindre företag. Min förhoppning är att de metoder och exempel som finns i boken ska kunna användas som utgångspunkt när du själv lägger upp ekonomistyrningen för ditt företag. Detta är den andra upplagan av boken. Jag tar tacksamt emot synpunkter och förslag inför kommande upplagor. Näsviken, Hälsingland i april 2012. Gunnar Ohlsson
| 7
Om boken Med ekonomistyrning menas normalt att styra en organisation och en verksamhet mot vissa ekonomiska målsättningar. Den här boken är inte fullt så formell i definitionen av begreppet. Ekonomistyrning i mindre företag handlar mest om att du gör en djupdykning i företagets ekonomi. När du väl kommer upp till ytan igen ska du förhoppningsvis kunna dra flera nyttiga slutsatser. Det är inte alls säkert att du omedelbart kommer att uppleva fullständig ekonomisk insikt, men du kommer absolut att få ökade kunskaper om hur företagets ekonomi fungerar. Syftet med de olika avsnitten i den boken är att du ska kunna blicka framåt i företagets verksamhet. De olika verktyg som presenteras ska hjälpa dig att ta fram vägledande underlag till viktiga beslut som kommer att påverka framtiden i ditt företag. I detta kapitel går jag igenom bokens huvudsakliga disposition och sammanfattar innehållet i varje huvuddel.
Disposition Del 1: Grundläggande företagsekonomi I den här delen går vi igenom de viktigaste delarna i den företagsekonomiska teorin. Syftet är att ge dig som inte är företagsekonom underlag för den fortsatta läsningen. Genomgången är koncentrerad till kalkylering. Materialet är indelat i följande tre kapitel: • Företagsekonomiska grundbegrepp • Kalkyleringens grunder • Nollpunktsanalys. Företagsekonomiska grundbegrepp Här görs en kortfattad genomgång av de mest grundläggande begreppen i ämnet företagsekonomi. Du ska nämligen inte behöva vara en fullfjädrad företagsekonom för att kunna dra nytta av innehållet i denna bok. Däremot är det nödvändigt att du känner till grundläggande ekonomiska begrepp och principer.
8 |
Om boken
Kapitlet innehåller definitioner av olika inkomst- och utgiftsbegrepp samt frågor kring: • • • • •
intern och extern redovisning bokföringsmässiga och kalkylmässiga poster värdering periodisering kostnadsbegrepp.
Även i samband med kalkylering är det en klar fördel om du har vissa grundkunskaper i redovisning. Med detta menas att du bör känna till hur de grundläggande principerna inom den vanliga affärsredovisningen fungerar. Jag kommer inte att gå in speciellt djupt på redovisningsfrågor i den här boken. Istället rekommenderas vår bok BOKSLUTSANALYS till dig som vill fördjupa dig inom ämnena redovisning och räkenskapsanalys. Du som redan har grundläggande kunskaper i företagsekonomi kan hoppa över detta kapitel. Kalkyleringens grunder Begreppet kalkylering omfattar i denna bok följande aktiviteter: • • • • •
produktkalkylering investeringskalkylering finansieringskalkyler och finansieringsanalyser likviditetsberäkningar verksamhetskalkyler (t ex budgetar och nollpunktsanalyser).
I kapitlet Kalkyleringens grunder visas syftet med kalkylering. Jag kommer också in på avvägningsfrågor om hur detaljerat företagets kalkylsystem bör vara. Kapitlet innehåller också beskrivningar av sambanden mellan olika slags kalkyler, och hur de kan länkas samman i ett kalkylsystem. Här kan du också läsa om skillnaderna mellan för- och efterkalkyler, samt om hur ekonomistyrningen kan läggas upp med tanke på uppdaterings- och uppföljningsarbete. Nollpunktsanalys Nollpunktsanalys kan beskrivas som en övergripande kalkyl över hela verksamheten, en verksamhetskalkyl. En nollpunktsanalys visar verksamhetens beräknade (budgeterade) intäkter, kostnader och resultat. Detta är en elementär men viktig kalkyl som passar allra bäst inför en nyetablering, men som även kan användas i andra sammanhang. Syftet med nollpunktsanalysen är att få en helhetsbild över verksamhetens produktion, intäkter och kostnader. | 9
Om boken
Nollpunktsanalysen resulterar i att den så kallade nollpunkten kan beräknas. Nollpunkten är den försäljningsvolym som företaget måste nå för att få full kostnadstäckning. Del 2: Produktkalkylering Produktkalkyler är centrala i företagets ekonomistyrning. Produktkalkylerna fungerar som diskussions- och beslutsunderlag vid beslutssituationer som exempelvis: • • • • •
prissättning val av produktsortiment val av produktionssätt offert- och ordermottagningsarbete urskilja rätt kundgrupp.
Produktkalkyler visar kostnader och lönsamhet för enskilda produkter. I företag med ständigt förändrade produktutbud blir produktkalkyleringen en del i det löpande dagliga arbetet, medan företag som säljer en och samma produkt, eller ett fåtal konstanta produkter, inte behöver se över beräkningarna lika ofta. Intäkterna är normalt inga större problem att identifiera, förutsatt att bedömningarna om pris och efterfrågan är någotsånär riktiga. Tyvärr är det inte lika enkelt med kostnaderna. De vanligaste problemen uppkommer i samband med fördelning av företagets omkostnader ut på de enskilda produkterna. Denna problematik behandlas grundligt i del 2. Det finns två väletablerade utgångsmodeller för produktkalkyler: • självkostnadsmodeller • bidragsmodeller. De här standardiserade modellerna skiljer sig åt när det gäller kostnadsfördelning. Självkostnadsmodeller bygger på fullständig kostnadsfördelning. Bidragsmodeller innebär en ofullständig kostnadsfördelning. I del 2 visas skillnaderna. Produktkalkyler fungerar både som för- och efterkalkyler. Förkalkylen upprättas innan produktionen påbörjas eller förändras. I förkalkyler görs en ordentlig utredning av vilka intäkter och kostnader som produkten eller en planerad ändring i produktionen väntas medföra. I efterkalkylen kontrollerar du det verkliga utfallet mot förkalkylen. Efterkalkylen har alltså en avstämningsfunktion.
10 |
Om boken
I del 2 hittar du exempel på olika produktkalkyler som i huvudsak utgår från självkostnadsmodellen. Jag har valt att visa några olika alternativ för olika företagstyper: • produktkalkyler i tillverkande företag • produktkalkyler i tjänsteföretag • produktkalkyler i handelsföretag. Del 3: Investeringskalkylering Det finns flera typer av investeringskalkyler. Syftet med de olika varianterna är dock detsamma, nämligen att företaget ska få bättre underlag vid investeringsbeslut. Investeringssituationer kännetecknas av att de är relativt ovanliga, samt att det ofta handlar om stora pengar. En misslyckad investering kan få allvarliga konsekvenser på flera sätt. En lyckad investering kan å andra sidan medföra att företaget blir starkare på flera sätt. Ekonomin förbättras och företagets marknadsposition blir ofta bättre. Det finns alltså all anledning att arbeta aktivt med investeringskalkyler som beslutsstöd. Vid investeringsbeslut kan företaget normalt välja bland flera investeringsalternativ. Eftersom det kan vara mycket svårt att reversera (återställa) effekterna av en genomförd investering gäller det att ”satsa på rätt häst”. Att arbeta med investeringskalkylering är ett sätt att höja sannolikheten för en lyckad investering. Kalkylerna ger dig underlag vid beslut om att investera eller inte investera, vilket alternativ som bör väljas och om investeringen ska göras nu eller senare. Del 4: Finansiering och likviditet I denna del fokuserar vi på företagets finansiella situation. Företaget har olika alternativ att välja bland, framför allt när det gäller hur kapitalet ska användas, men också hur kapitalet ska anskaffas. I del 4 kan du läsa om de vanligaste finansieringsalternativen, och om hur företagets kapitalbehov kan beräknas. Ett mycket viktigt moment vid t ex en nystart eller en expansion. Här visas också hur kapitalet delas upp i rörelsekapital- och anläggningskapital. Därefter kommer jag in på likviditetsstyrning, eller cash management. Cash management handlar om olika strategier för hantering av företagets likviditet. Syftet är att konsekvent hantera likviditeten så att bästa möjliga lönsamhet uppnås. Företag bör vid varje tidpunkt ha god kontroll på in- och utbetalningar. God likiditet innebär betydligt större möjligheter för ett företag att långsiktigt bli framgångsrikt.
| 11
Om boken
Företagets kort- och långsiktiga betalningsförmåga kan följas upp och analyseras med hjälp av nyckeltal som beskriver företagets finansiella ställning. Del 4 innehåller en genomgång av dessa finansiellt inriktade nyckeltal. Jag har också valt att gå igenom verktyget finansieringsanalys i denna del. Finansieringsanalysen upprättas normalt för en tidigare period, vanligen för det sista verksamhetsåret. Fokus ligger på de kontanta penningflödena i företaget. Genom att göra en finansieringsanalys ser du snabbt om företaget klarar av att generera tillräckligt med interna medel eller om det har varit nödvändigt att låna. Du får också en överskådlig bild över hur pengarna har använts, t ex investeringarnas och amorteringarnas storlek. Del 5: Räkenskapsanalys Produkt- och investeringskalkylering samt olika typer av finansieringskalkyler kännetecknas av att de är framåtriktade aktiviteter i ekonomistyrningen. Räkenskapsanalys innebär istället att du blickar tillbaka på en speciell period, t ex en månad eller ett räkenskapsår. Räkenskapsanalys innebär att följa upp det ekonomiska utfallet på olika sätt. Med hjälp av periodens balans- och resultaträkningar gör du en fördjupad analys av de viktigaste delarna i ekonomin: • lönsamhet • likviditet • kapitalstruktur. Räkenskapsanalysen hjälper dig att identifiera företagets starka och svaga sidor. De olika analyserna är inga självändamål, utan syftar till att ge beslutsunderlag för olika former av handgripliga förändringar i företagets dagliga drift. Räkenskapsanalyser kan sägas omfatta ett avstämningsmoment mot olika förkalkyler. Här kommer det att framgå hur väl förkalkylerna har motsvarat det verkliga utfallet. Del 6: Verksamhetskalkyler I bokens sista huvuddel vänder vi återigen blicken framåt i tiden. Här kommer jag nämligen in på budgetarbete. Budgetar kan sägas vara en slags förkalkyl för hela verksamheten. Jag har valt att koncentrera innehållet till den vanligaste och i mitt tycke mest relevanta delbudgeten, nämligen resultatbudgeten. Budgetarbete handlar om att försöka planera företagets samlade ekonomi för en kommande period. Budgeten kan leda till att du måste revidera företagets befintliga produktkalkyler, t ex inför en 12 |
Om boken
prisändring. Bedömningar om företagets kostnader för den kommande perioden är en annan del i budgetarbetet. Del 7: Kalkylsystem i Excel De kalkyler som visas i bokens olika delar finns samlade i en excelfil som du kan ladda hem från förlagets hemsida: www.blinfo.se (välj Gratistjänster, BL BokPlus). Du kan använda filen som utgångspunkt när du arbetar med kalkylering i ditt eget företag. Del 7 innehåller en kortfattad beskrivning av kalkylsystemets uppbyggnad.
Anpassad ekonomistyrning De som ifrågasätter nyttan med att arbeta med ekonomistyrning brukar argumentera ungefär så här: • ”vi har ju klarat oss bra under många år utan att göra alla de här beräkningarna” • ”det här arbetet kostar mer än det smakar” • ”det räcker med ett visst mått av sunt bondförnuft för att hantera ekonomin i vår firma” • ”ekonomistyrning är mest till för räknenissar på storföretag” • ”vi har inte tid med den här typen av administrativt merarbete”. Resonemangen är fullt förståeliga. Trots det påstår jag att alla företag kan vinna en hel del på att införa en genomtänkt ekonomistyrning. Man behöver inte nödvändigtvis kasta sig över samtliga metoder och verktyg som står till buds. Det gäller att börja smått och i rätt ände. När du bekantar dig med de olika metoder som redovisas i den här boken ska du kontinuerligt utvärdera vilka av dem som kan ge mest effekt i ditt företag. För att ekonomistyrningen ska bli meningsfull måste du sannolikt också anpassa och omarbeta den här bokens innehåll till företagets verkliga förutsättningar. Verksamhetsberoende Ekonomistyrning bör vara systematiserad och datoriserad. Detta så att du själv och dina kollegor får så mycket tid som möjligt att lägga på analysdelen i arbetet. De ekonomiska styrsystemen skiljer sig åt mellan olika företag med olika verksamheter. Det gäller att välja ut de mest intressanta ekonomiska faktorerna i den egna verksamheten, och bortse från det som inte är relevant för just ditt företag. | 13
Om boken
Om du analyserar ett it-konsultföretag kan du därför inte direkt utgå från de styrsystem som gäller i ett tillverkande företag. Du måste först anpassa beräkningarna så att de passar it-företagets verkliga förutsättningar.
Tillverkande företag, tjänsteföretag eller handelsföretag? Av praktiska skäl kan jag inte ta upp alla verksamhetstyper i denna bok. Jag har istället valt ut ett antal övergripande företagstyper: • tillverkande (varuproducerande) företag • tjänsteproducerande företag • handelsföretag. Kalkylerna ser olika ut beroende på vilken företagstyp som är aktuell. I vissa fall kan det också finnas behov av att dela upp företaget i olika delar, t ex om företaget bedriver flera verksamheter. Vissa beräkningar är dock oberoende av företagstyp. I fortsättningen kommer jag att exemplifiera per företagstyp där det är nödvändigt, t ex vid produktkalkylering. Organisationsberoende Alla företag har någon form av organisation. Även ensamföretagarens verksamhet kan ritas upp på ett organisationsschema, även om antalet delar i schemat sannolikt blir få. I större företag är det vanligt att verksamheten delas upp rent fysiskt. Företaget har kanske flera olika delverksamheter eller finns representerat på flera geografiska marknader. Ägare och företagsledningar brukar vara mycket intresserade av att följa upp de olika delarnas ekonomiska resultat. Detta ska du ta i beaktande om du står inför uppgiften att skapa eller förändra ett ekonomiskt styrsystem. Det viktigaste steget är att inledningsvis fundera igenom om företagets verksamhet innebär att enskilda delar ska följas upp. Ofta kommer du fram till att så är fallet, även i mindre företag. Företagens kritiska faktorer Ekonomistyrningen får inte bli för tungrodd, samtidigt som den ska kunna ge relevant beslutsunderlag. Du klarar den svåra balansgången genom att arbeta på två plan. För det första ska du ta reda på vilken eller vilka kritiska faktorer som finns i verksamheten. Alla företag har nämligen sina kritiska faktorer. Det är nödvändigt att identifiera dem för att du ska kunna koncentrera arbetet till de allra viktigaste funktionerna.
14 |
Om boken
Några exempel: • I ett tjänsteföretag som tar betalt per arbetad timme torde debiteringsgraden (andel av totalt arbetad tid som är debiterbar) tillsammans med mest frekventa tjänster kunna anses som kritiska faktorer. • I ett postorderföretag är lönsamheten direkt avhängig svarsfrekvensen på företagets utskick. Svarsfrekvensen är i dessa företag en typiskt kritisk faktor. • I en kapitalberoende tillverkande verksamhet kan normalt maskinernas tillgänglighet och funktion betraktas som kritiska faktorer. • I ett råvaruhandlande företag står och faller framgångarna med marknadspriserna på den aktuella varan, här är alltså prissättningen den kritiska faktorn. • För en lunchrestaurang gäller det att locka stort antal kunder, här är lokalfrågan en verkligt kritisk faktor. För det andra ska du se till att skapa effektiva administrativa rutiner i ekonomistyrningen. Syftet är att skapa så mycket tid som möjligt till analysarbete, och samtidigt begränsa det ofta tidsödande arbetet med att ta fram materialet. I bokens olika delar får du förslag på hur du kan arbeta med de här frågorna.
| 15
Del 1:
Grundläggande företagsekonomi
Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 17
Företagsekonomiska grundbegrepp För att kunna arbeta med kalkylering och ekonomistyrning på ett meningsfullt sätt krävs att du känner till ett antal grundläggande företagsekonomiska begrepp. I kapitlets första del går jag igenom de 6 mest grundläggande definitionerna av intäkter och kostnader. Jag rekommenderar dig att lägga lite extra kraft på att lära dig dessa. Då blir det fortsatta innehållet i boken betydligt lättare att förstå. Kapitlets andra del handlar om de olika kostnadsdefinitioner som används i samband med kalkylering.
De tre begreppsparen Olika inkomstbegrepp Inom företagsekonomin finns följande tre grundbegrepp för att beskriva inflödet av resurser till företag: • inkomst • inbetalning • intäkt. Skillnaden mellan begreppen är i vilket tidsperspektiv som inkomsten ska beskrivas. Inkomst När företaget har slutfört en prestation, t ex levererat en vara eller slutfört en tjänst, uppkommer en inkomst till företaget. I redovisningen sätts inkomstdagen till den dag då företaget fakturerar prestationen. Vid kontant försäljning blir inkomstdagen när säljaren får betalt, dvs i direkt samband med slutförd prestation. Begreppet inkomst används ganska sällan i det praktiska ekonomiarbetet.
18 | Del 1: Grundläggande företagsekonomi
Företagsekonomiska grundbegrepp
Inbetalning Begreppet inbetalning avser tidpunkten för inflöde av pengar till företaget. Vid kontantförsäljning uppkommer tidpunkten för inkomst och inbetalning samtidigt. Det ligger ju i kontantförsäljningens natur. Så är det dock inte vid kreditförsäljning. Där löper en viss tid, kredittiden, mellan inkomst- och inbetalningsdagen. Inbetalningarna har ingen direkt koppling till företagets affärsredovisning, eller till beskattningen, utan blir mest intressant vid olika former av likviditetsberäkningar. Sundsvalls Träteknik AB har installerat en ny virkestork av mindre modell vid sågverket i Ånge. Arbetet har färdigställts 2012-01-21. Den totala ordersumman är 2 Mkr. I avtalet mellan företaget och Ånge Sågverk har parterna dock avtalat att betalningen ska ske vid 4 olika tillfällen med 500 000 kr/tillfälle. Den första betalningen ska göras 2012-05-30, den andra 2012-08-31, den tredje 2012-11-30 och den sista inbetalningen görs 2013-02-28.
Intäkt Inkomstbegreppet intäkt har däremot en stark koppling till företagets affärsredovisning och beskattning. Det innebär bland annat att begreppet intäkt används vid olika lönsamhetsmätningar. Intäkten definieras vanligen som en periodiserad inkomst. Intäkten är de sammanlagda inkomsterna under en viss tidsperiod, t ex ett år eller en månad. En periodisering av inkomster innebär att placera inkomster i rätt redovisningsperiod. Här tittar man mest på när en prestation faktiskt har utförts, och bryr sig mindre om när den prestationen har fakturerats eller betalats.
Handelsföretaget Hälsingeskidor AB har under december 2011 levererat 25 par skidor till Delsbo IF:s skidsektion. Företaget avvaktar dock med att fakturera leveransen till den 5:e januari 2012. Eftersom inkomster ur redovisningssynpunkt uppkommer vid fakturering finns det i det här läget inga tecken på att någon inkomst uppkommit före den 5:e januari 2012, men med rätt intäktsperiodisering kommer företagets intäkt från affären att redovisas i december 2011.
Tidsperspektivet bestämmer inkomstbegrepp Du har alltså olika inkomstsbegrepp som används vid olika tidpunkter i företagets affärer. Inkomsten anses uppstå vid slutförandet av en prestation. Inbetalningen bestäms till den tidpunkt som företaget Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 19
Företagsekonomiska grundbegrepp
får betalt. Med intäkter avses de inkomster som redovisningsmässigt är att hänföra till en viss tidsperiod.
Figuren ovan illustrerar när de olika inkomstbegreppen blir aktuella vid redovisning av en viss affär. I exemplet kan vi anta att ett entreprenadföretag har slutit avtal om ett projekt i december månad. Ordersumman är på 100 000 kr. Enligt avtalet ska entreprenadföretaget slutföra projektet under januari och februari. Fakturering ska ske efter godkänd slutbesiktning, vilket beräknas till mars. Betalningsvillkoret är sedvanliga 30 dagar, vilket betyder att inbetalningen kan påräknas först i april månad.
Olika utgiftsbegrepp För att beskriva företagets utflöde av resurser finns följande tre begrepp: • utgift • utbetalning • kostnad. På samma sätt som för inkomstbegreppen skiljer man på företagets resursförbrukning utifrån olika tidpunkter. Utgift En utgift uppstår vid anskaffningstidpunkten för en speciell resurs. Begreppet utgift är ur redovisningssynpunkt, på samma sätt som begreppet inkomst, knutet till fakturerings- eller betalningsdatum. Utgiftsbegreppet används ibland i samband med företagets redovisning. I kalkylsammanhang används dock inte begreppet särskilt ofta.
20 | Del 1: Grundläggande företagsekonomi
Företagsekonomiska grundbegrepp
Utbetalning Med utbetalning menas tidpunkten när företaget betalar sina utgifter. Utbetalningen består av den faktiska penningsumma som företaget betalar för en viss utgift. Begreppet är viktigt vid olika typer av likviditetsberäkningar. På samma sätt som vid inkomstbegreppen kan en enda utgift motsvaras av flera utbetalningar. Jämför med exemplet om installationen av torkanläggningen ovan. Det exemplet kan även användas för att illustrera begreppet utbetalning.
Vid kreditköp uppstår en utgift som första steg i kedjan. Först efteråt kommer utgiften att betalas. Detta ligger ju i kreditköpets natur. Vid kontanta köp sammanfaller utgifts- och utbetalningstillfället. Där betalas ju produkten samtidigt som varan har levererats eller tjänsten har slutförts. Kostnad En kostnad definieras som en periodiserad utgift. Periodisering av utgifter innebär att utgifterna hänförs till en viss tidsperiod, t ex ett år eller en månad. Företagets kostnader uppkommer i takt med resursförbrukningen i verksamheten. Det är först när företaget förbrukar en resurs som en kostnad uppstår. Däremot kan det mycket väl ha uppstått en utgift och även en utbetalning. Kostnaden har därför ingenting med anskaffningstidpunkten eller betalningstidpunkten för en resurs att göra. Istället är det tidsperioden för när resurser förbrukas som avses. Samebyxan AB tillverkar trendriktiga och funktionsdugliga byxor till samernas olika klädedräkter. Bolaget har kalenderår som räkenskapsår. Den 10 oktober 2012 köper bolaget in 300 kg tyg till höstsäsongens beställningar. Den 10 oktober uppkommer därför en utgift i bolaget. Leverantören fakturerar tyget med betalningsvillkoret 30 dagar netto. Enligt utbetalningskvittot från banken har fakturan betalats den 10 november 2012. Då uppkommer den utbetalning som utgiften per den 10 oktober orsakar. På bokslutsdagen den 31 december 2012 finns hela inköpet kvar i råvarulagret eftersom produktionen av de nya plaggen inte kommer igång förrän i januari 2013. Därför uppkommer ingen kostnad i bolaget per bokslutsdagen. Tygerna finns ju kvar i lagret. Vid nästa bokslut i december 2013 kommer dock tyget att ha förbrukats eftersom byxorna är sydda och sålda sedan länge. Först då uppkommer kostnaden från utgiften.
Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 21
Företagsekonomiska grundbegrepp
Det är mycket viktigt att du är införstådd med kostnadsbegreppet eftersom det förekommer ofta i företagets affärsredovisning och vid dess beskattning. Ytterligare ett exempel får förtydliga de olika utgiftsbegreppen: Börjes Taxi AB har kalenderår som räkenskapsår. Företaget köper den 15 mars 2012 in en ny Skoda. Bilen kostar 375 000 kr inklusive all utrustning. Köpet finansieras genom att företaget betalar hälften vid leveransen och resterande del genom månadsvisa amorteringar under de tre följande åren. Taxiföretagets ägare bedömer att bilen kommer att ha en ekonomisk livslängd i företaget på 5 år. Investeringen i en ny bil föranleder att en utgift uppkommer i företaget den 15 mars 2012. De likviditetsmässiga effekterna kommer företaget att känna av under en period av 3 år, eftersom detta är avbetalningstiden enligt köpeavtalet. Den 15 mars betalar företaget 187 500 kr kontant. Resterande del, 187 500 kr, kommer att betalas via månadsbetalningar de närmaste 36 månaderna. Månadsbetalningen blir (187 500/36) ca 5 208 kr.
I företagets resultaträkning kommer dock inte den här investeringen att synas med varken utgiften eller utbetalningarna. Där är det istället kostnaden för bilen som företaget vill mäta. Kostnaden ska motsvara den egentliga resursförbrukningen. I detta fall beräknas kostnaden för bilen efter den uppskattade ekonomiska livslängden. Detta kallas avskrivningar. De årliga avskrivningarna blir (375 000/5) 75 000 kr/år. Det första året blir avskrivningskostnaden 75 000 (8,5/12) ca 53 125 kr eftersom företaget inte har använt/nyttjat bilen under hela året.
De företagsekonomiska begreppsparen Som du märkt är tidsperspektivet det avgörande för vilket inkomsteller utgiftsbegrepp som ska användas. De olika begreppen kopplas ihop på följande sätt med utgångspunkt i vilket tillfälle som är aktuellt: 1. inkomst – utgift: slutförd prestation, anskaffningstillfälle 2. inbetalning – utbetalning: tidpunkterna för kontanta penningflöden 3. intäkt – kostnad: periodiserade inkomster och utgifter under en viss period. Av begreppsparen fyller par 1 mest en teoretisk betydelse. Begreppspar 2 och 3 är desto viktigare i praktiken. Begreppspar 2 ger företaget underlag för likviditetsanalyser. Begreppspar 3 fungerar som underlag för resultatmätning, budgetering och beskattning.
22 | Del 1: Grundläggande företagsekonomi
Företagsekonomiska grundbegrepp
Diagrammet med de 3 begreppsparen ska illustrera hur begreppsparen kan se ut i redovisningen hos ett entreprenadföretag.
Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 23
Företagsekonomiska grundbegrepp
I januari har företaget mottagit en order värd 1 000 000 kr. Man kommer att behöva köpa material och anlita underentreprenörer för totalt 750 000 kr. Detta vet man redan i januari då både utgående och inkommande fakturor från avtalet registreras hos entreprenadföretaget. Enligt avtalet ska projektet vara klart för slutbesiktning i mars månad. 75% av arbetet hinner slutföras under februari. Då kostnadsförs också varuinköpen och fakturorna från underentreprenörerna. Företaget har dock kommit överens med sina leverantörer att betalning kommer 30 dagar efter det att projektet har godkänts vid slutbesiktningen i mars. Konkret betyder det att både in- och utbetalningar från projektet görs i april månad. Före slutbesiktningen i mars återstår alltså 25% av entreprenadföretagets arbete. Det avser slutmontering och intrimning av anläggningen. Figuren visar att entreprenadföretagets resultat från affären redovisas under februari och mars. Februariresultatet blir 0 kr då samtliga direkta utgifter har kostnadsförts den månaden. Matematiskt betyder detta att debiteringen för slutmontering och intrimning får symbolisera företagets vinst som uppkommer i mars månad. Det dröjer dock till april månad innan företaget upplever några positiva likvidflöden från den goda affären, eftersom betalningarna dröjer till dess. Företaget går dock in i maj månad med en förstärkning i ”kassan” på 250 000 kr.
En sista illustration avslutar avsnittet om de olika inkomst- och utgiftsbegreppen. Här får du genom några exempel anvisningar om hur olika typer av affärshändelser klassificeras: Affärshändelse
Inkomst
Utgift
Intäkt
Kostnad Inbetal. Utbetal.
Plusgiroavi: Bussbolaget betalat faktura 1205
X
Faktura från hyresvärden på nästa månadshyra
X
Faktura till Svenssons Plåt avs. utförda tjänster Faktura till Ericsson avs. nästa månadshyra på förrådslokalen
X
X
Uttag från varulagret Levererade men ej fakturerade varor till Bussbolaget Betalning av 10 leverantörsfakturor
24 | Del 1: Grundläggande företagsekonomi
X X
X
Företagsekonomiska grundbegrepp Affärshändelse
Inkomst
Utgift
Intäkt
Kostnad Inbetal. Utbetal.
Banken drar kontraktsränta (ränta på avtalat lånebelopp)
X
Banken drar ränta på utnyttjad kredit
X
Månadens avskrivningar
X
Faktura från Biltjänst på inköp av ny företagsbil Betalning av fakturan från Biltjänst
X X
Kostnadsdefinitioner Vid kalkylering ligger fokus huvudsakligen på företagets kostnader. Det beror på att kostnaderna normalt är det mest osäkra i en kalkyl. Oftast kan du ganska snabbt identifiera och beräkna de intäkter som ett visst handlingsalternativ kan ge. Det brukar vara mycket svårare att kalkylera och fördela kostnader. Därför finns en rad kostnadsdefinitioner som används vid olika sammanhang. Extern och intern redovisning Företagens affärsredovisning utformas av regler i lagar, rekommendationer och praxis. Denna reglerade affärsredovisning kallas ofta extern redovisning. Affärsredovisningen upprättas bland annat för att informera olika externa intressenter, därav benämningen extern redovisning. Företagen kan också arbeta med intern redovisning av olika slag. Intern redovisning är frivillig. Den utgör inte officiell information och är heller inte reglerad. Intern redovisning kan användas som samlingsnamn på en del ekonomistyrningsaktiviteter med koppling till redovisningen. Mycket av innehållet i den här boken kan kategoriseras som intern redovisning. Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader Företagets externa redovisning innehåller de bokföringsmässiga kostnaderna. Bokföringsmässiga kostnader redovisas enligt de regler, rekommendationer och vägledningar som utarbetats som standard för olika typer av företag. Den interna redovisningen är inte reglerad, vilket innebär att kostnaderna här kan redovisas på ett annat sätt jämfört med i den Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 25
Företagsekonomiska grundbegrepp
externa redovisningen. De kalkylmässiga kostnaderna hör därför till företagets interna redovisning. Det finns tre övergripande skillnader mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader. Det gäller principerna för: • urval • värdering • periodisering. Skillnader i urvalsprinciper Bokslutsdispositioner är bra exempel på bokföringsmässiga kostnader. En bokslutsdisposition, t ex en skattemässig överavskrivning, är en skattemässigt motiverad redovisningspost som inte motsvaras av någon verklig affärshändelse. Kostnader som inte motsvaras av någon verklig transaktion hör inte hemma i ett kalkylunderlag. Därför räknas de heller inte med vid urvalsprocessen som syftar till att identifiera de kalkylmässiga kostnaderna. Förhållandet kan också vara det motsatta. Det finns poster bland de kalkylmässiga kostnaderna som inte finns med bland de bokföringsmässiga kostnaderna. Det är t ex vanligt att kalkyler innehåller en kalkylränta på det egna kapitalet. En sådan uppskattad ränta får du inte ta med i den externa redovisningen. Bland kalkylmässiga kostnader kan också nämnas lön till ägare av enskilda firmor och handelsbolag. De kostnaderna finns inte med i de här företagens bokföring, eftersom ägaren inte räknas som anställd i dessa företagsformer. I kalkyler i dessa företagsformer måste dock dessa kostnader finnas med, förutsatt att ägaren är aktiv i verksamheten. I praktiken är dock de flesta kostnader, bokföringsmässiga som kalkylmässiga, desamma. De vanliga driftskostnaderna är normalt lika, oavsett om du arbetar med extern eller intern redovisning. BOKFÖRINGSMÄSSIGA KOSTNADER
KALKYLMÄSSIGA KOSTNADER
Driftskostnader
Driftskostnader
Extraordinära poster
Kalkylränta (ränta på eget kapital)
Bokslutsdispositioner
Lön till ägare i enskilda firmor och handelsbolag
Bokföringsmässiga avskrivningar
Kalkylmässiga avskrivningar
Upp- och nedskrivningar Skatter enligt taxering
Schablonberäknade skatter
26 | Del 1: Grundläggande företagsekonomi
Företagsekonomiska grundbegrepp
Skillnader i värderingsprinciper Bokförings- och kalkylmässiga kostnader skiljer sig också när det gäller värderingen. Bokföringsmässiga kostnader värderas normalt till anskaffningsvärdet, dvs vad företaget i praktiken har fått betala för dem. De kalkylmässiga kostnaderna värderas istället till återanskaffningsvärdet, dvs vad företaget skulle få betala för att skaffa motsvarande resurs i dagsläget. Detta följer av att kalkyleringen är en framåtriktad aktivitet. Återanskaffningsvärde kallas ibland för nupriser eller nuvärden. Ett företag i Malung tillverkar skinnjackor. I redovisningen värderas varulagret till anskaffningsvärdet 300 kr/m2. När det nu är dags att uppdatera produktkalkylerna måste man dock ta i beaktande att skinnpriserna har stigit. Återanskaffningsvärdet (nupriset) för det skinn som används i de aktuella jackorna ligger på 410 kr/m2. Detta blir den kalkylmässiga kostnaden som företaget använder i produktkalkyler där den typen av skinn ingår.
Skillnader i periodiseringsprinciper Tidigare förklarades att periodisering innebär att fördela inkomster och utgifter till rätt tidsperiod. Skatteregler och redovisningspraxis medger ofta en snävare periodisering än vad som är företagsekonomiskt motiverat. Det innebär att den kalkylmässiga periodiseringen ofta görs över längre perioder än periodisering som görs i den externa redovisningen. Följande exempel kan förhoppningsvis illustrera skillnaden: Ett tryckeri köper år 1 in en ny tryckpress för 5 Mkr. Skattereglerna medger att tryckpressen skrivs av helt på 6 år. I den investeringskalkyl som legat till grund för beslutet att köpa in tryckpressen har dock ledningen på goda grunder bedömt tryckpressens ekonomiska livslängd till minst 10 år. Den bokföringsmässiga avskrivningen kommer att bli 833 333 kr/år. Den kalkylmässiga avskrivningen blir dock endast 500 000 kr/år, eftersom den kalkylmässiga ekonomiska livslängden är hela 10 år.
Fasta och rörliga kostnader Företagets totala kostnadsmassa kan delas in fasta och rörliga kostnader. Fasta och rörliga kostnader kan användas till att beskriva och illustrera den totala kostnadsbilden i företaget. Begreppen kan också Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 27
Företagsekonomiska grundbegrepp
användas i beslutsunderlag vid olika produktionsbeslut, vilket jag ska komma in på närmare i del 2. Fasta kostnader är kostnader som, på relativt kort sikt, inte påverkas av om ditt företag säljer fler eller färre enheter. De vanligaste exemplen på fasta kostnader brukar vara: • lokalhyra • månadslöner till tillsvidareanställd personal • ränteutgifter på långfristiga lån mm. I kapitlet Nollpunktsanalys längre fram i del 1 hittar du illustrationer på hur de fasta kostnaderna fungerar. De rörliga kostnaderna ökar däremot ju fler enheter som företaget säljer. I den enklaste formen är ökningen proportionell med volymökningen. Motsatt förhållande gäller vid volymminskningar. I praktiken är dock förändringarna inte helt proportionella med volymförändringarna, t ex på grund av att en leverantör kan ha olika stafflade rabattsatser vid inköp av olika volymer. De vanligaste exemplen på rörliga kostnaderna brukar vara: • materialkostnader • rörliga lönekostnader • fraktkostnader mm. Du hittar illustrationer på hur rörliga kostnader fungerar i kapitlet Nollpunktsanalys längre fram i denna del. Direkta och indirekta kostnader Företagets kostnadsmassa kan också delas in i direkta och indirekta kostnader. Den här indelningen används vid kostnadsfördelning i företagets interna redovisning. Kostnadsfördelning innebär att företagets fasta kostnader fördelas till mindre resultatenheter. Detta arbetssätt underlättar en ordentlig analys av företagets olika delar. En resultatenhet kan exempelvis vara: • • • • •
enskilda produkt- eller affärsområden enskilda avdelningar i företaget geografiska delar i företaget, t ex en filial i en annan stad olika verksamhetsområden olika kundsegment.
Direkta kostnader är kostnader som du direkt kan koppla ihop med en specifik produkt eller avdelning. Det här är alltså kostnader där det inte råder någon tvekan om var den ska fördelas. Hela kostnaden ska fördelas till en speciell resultatenhet.
28 | Del 1: Grundläggande företagsekonomi
Företagsekonomiska grundbegrepp
Frakt- och speditionsföretaget Delsbosnabben har två delverksamheter; tung trafik och expressbud. Företaget har sedan länge etablerat ett internredovisningssystem som medför att intäkter och kostnader fördelas ut på företagets delverksamheter. Syftet med detta är att kunna följa upp lönsamheten i de olika verksamheterna. När budchauffören Ulf ska få lön är det inte speciellt svårt att fördela lönekostnaden. Ulf arbetar till 100% i budverksamheten. Därför kan hela lönekostnaden för Ulf direkt fördelas på budverksamheten. Detta är en direkt kostnad.
Tyvärr är kostnadsfördelning i praktiken inte alltid så här enkel. Många kostnadsposter är gemensamma för flera kalkylobjekt och måste därför fördelas. Denna kostnadsfördelning ska utformas enligt någon väl genomtänkt fördelningsprincip. I allmänhet bör sådana fördelningsprinciper avspegla varje kalkylobjekts förbrukning av den aktuella resursen (kostnaden). Delsbosnabbens ägare Lars-Åke är också VD och ende chef i det lilla åkeriet. Till skillnad från Ulf i det föregående exemplet kan man inte entydigt fördela Lars-Åkes kostnader till endera delverksamheten. I Lars-Åkes arbetsuppgifter ingår ju att leda och organisera arbetet i båda verksamheterna. Dessutom sköter han de administrativa uppgifterna, såsom fakturering och lönehantering. Lars-Åkes kostnader är därför indirekta kostnader i Delsbosnabben. Fördelningsmallen för dessa indirekta kostnader utgår från Lars-Åkes objektiva bedömning av om andel nedlagd tid i respektive verksamhet. Han bedömer att den ryckiga och tungadministrerade expressbudverksamheten kräver den största andelen av hans tid, 70%. Resterande tid läggs på arbete med de tunga frakterna, 30%.
Det är viktigt att fördelningsprinciperna utgår från fakta. Om ni är flera om besluten är det viktigt att alla förstår hur fördelningsmallarna ser ut och vilka principer som ligger till grund för dem. Nästa problem är att fördelningsprinciper inte alls brukar vara statiska över tiden. Vid förändringar i verksamheten kan det också uppstå behov av att revidera fördelningsprinciperna. Det här bör man se över med jämna mellanrum. Åtminstone en årlig revidering torde vara lämpligt i de flesta företag. Det finns många exempel på kostnadsposter som normalt hör till gruppen indirekta kostnader: • ägarlöner • styrelsearvoden Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 29
Företagsekonomiska grundbegrepp
• • • •
administrativa kostnader personalkostnader för personal som arbetar i flera resultatenheter lokalkostnader för gemensamma lokaler finansiella kostnader för gemensamma krediter etc. I Delsbosnabben ska nu ägarlönen kostnadsföras. I arbetet med att ta fram fördelningsprinciper till den interna redovisningen konstaterades att ägaren körde långtradare 1 dag/vecka och budbil 3 dagar/vecka. 1 dag/ vecka ägnade han åt andra arbetsuppgifter, framför allt administration. Trots att delen med den tunga trafiken omsättningsmässigt är större än budbilsverksamheten bedömer ägaren att budbilsverksamheten orsakar den större delen av de administrativa kostnaderna. Ägaren har två huvudmotiv till denna uppfattning. Budverksamhetens fakturor är fler till antalet men på mindre belopp. Detta gäller både kund- och leverantörsfakturor. Dessutom kräver ofta olika nödutryckningar att företaget snabbt kan kalla in extrapersonal. Detta orsakar administrativa kostnader i form av reskontraarbete och tungrodd löneberedning. 20% av ägarlönen fördelas direkt till budbilsverksamheten. 60% går direkt till delen med Tung trafik. Dessa kostnader motsvarar ägarens chaufförsarbete. Den resterande delen av lönekostnaden (20%) fördelas till 75% på budbilsverksamheten och 25% på tung trafik. Vi antar att ägarlönen är 28 000 kr/månad. 35% av ägarlönen ska enligt tankegångarna belasta expressverksamheten. Detta är de ursprungliga 20% från chaufförstiden, samt 15% (20% x 0,75) för den administrativa tiden. Resterande 65% av ägarlönen ska belasta verksamhetsgrenen Tung trafik. I kronor räknat kommer 9 800 kr (28 000 kr x 35%) att belasta Expressbudverksamheten. Resterande 18 200 kr (28 000 kr x 65%) belastar Tung trafik. FÖRDELNING AV ÄGARLÖN – MODELL Direkta kostnader
Indirekta kostnader
Totalt
Express: 20%
15% (0,75 x 20%)
35%
Tung trafik: 60%
5% (0,25 x 20%)
65%
Sär- och samkostnader Kostnadsindelning i sär- och samkostnader är snarlik indelningen i direkta och indirekta kostnader. Skillnaden mellan begreppen är att direkta och indirekta kostnader avser mer långsiktiga kalkylsammanhang, medan sär- och samkostnader ska beskriva den kortsiktiga kostnadsbilden av ett speciellt projekt/handlingsalternativ.
30 | Del 1: Grundläggande företagsekonomi
Företagsekonomiska grundbegrepp
Vid produktkalkylering finns två huvudmetoder: • självkostnadskalkyler • bidragskalkyler. Sär- och samkostnadsbegreppen används i samband med bidragskalkylering. Särkostnader är sådana kostnader som direkt påverkas av ett speciellt handlingsalternativ. Särkostnader är oftast att anse som rörliga kostnader, exempelvis material och lönekostnader för timanställda. Jag återkommer till dessa begrepp i del 2. Operationell kostnad Begreppet operationell kostnad har tagits fram för att få ett bra mått på de ekonomiska konsekvenserna av olika produktionsval. Den operationella kostnaden består av två delar: • handlingsalternativets särkostnad • täckningsbidraget för det bästa alternativa produktionsvalet. Den operationella kostnaden behövs vid produktionssammansättningsbeslut för att kunna beräkna det operationella resultatet. Det högsta operationella resultatet visar det bästa valet av produktionssammansättning. Dessa begrepp används i princip uteslutande vid produktionsbeslut i tillverkande företag. Jag kommer inte att använda dem vidare i de resterande delarna av denna bok.
Del 1: Grundläggande företagsekonomi | 31
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER
KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se
Gunnar Ohlsson
ekonomistyrning. Den visar hur du med enkla verktyg kan nå ökad lönsamhet genom ökad kontroll. Boken innehåller många exempel på hur du kan arbeta med olika kalkyler i din verksamhet. Vi går även igenom hur du kan arbeta med nyckeltal och nyckeltalsanalys i din verksamhet. Boken visar hur du genom enkla kalkyler och analyser får fram ett bättre beslutsunderlag för mer genomtänkta och välgrundade beslut när det gäller bl a produktion, prissättning och finansiering. Boken hjälper dig bl a när du ska: – räkna på ett jobb – bedöma om en investering är lönsam eller inte – fatta beslut om att producera/leverera en vara/tjänst eller inte – sätta pris på dina varor eller tjänster – planera likviditet och finansieringsbehov
UR INNEHÅLLET Produktkalkyler • Grundläggande företagsekonomi • Nollpunktsanalys • Kostnadsfördelning • Prissättning • Investeringskalkyler • Kalkylsystem • Räkenskapsanalys • Finansiering och kapitalbehov • Verksamhetskalkyl • Finansieringsanalys • Likviditetsstyrning FÖRFATTAREN Gunnar Ohlsson arbetar som auktoriserad redovisningskonsult i Hudiksvall.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Företagskalkyler
FÖRETAGSKALKYLER är en praktisk handbok i
GUNNAR OHLSSON
FÖRETAGS KALKYLER PRAKTISK HANDBOK I EKONOMISTYRNING ANDRA UPPLAGAN