DemograďŹ ns grunder martin dribe & maria stanfors
Denna titel har tidigare getts ut av SNS Förlag och utges från och med denna tredje upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller inga innehållsmässiga förändringar jämfört med den andra upplagan.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37469 ISBN 978-91-44-11342-5 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Printed by Eurographic, Denmark 2015
Innehåll 1. Om demografins grunder 5 2. Grundläggande demografiska begrepp 9 3. Dödlighet och livslängd 15 4. Familjebildning och födelsetal 32 5. Migration 66 6. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning 78 Referenser och tips för vidare läsning 91 Register 93 Beställningstalong 96
3. Dödlighet och livslängd* d e n förvän tade li vslängden för nyfödda i Sverige har mer än fördubblats på 200 år, från cirka 35 år under andra halvan av 1700-talet till över 80 år för kvinnor i dag. Samma spektakulära utveckling har skett i andra delar av världen och den globala medellivslängden är nu cirka 63 år för män och knappt 68 år för kvinnor. Trots denna »mortalitetsrevolution« finns det områden i världen där utvecklingen inte nått speciellt långt. Medan flera industrialiserade länder uppvisar en förväntad livslängd på över 80 år för kvinnor så har flera länder i Afrika söder om Sahara fortfarande en medellivslängd på mellan 35 och 40 år.
Maximal livslängd och medellivslängd Dödlighet mäts ofta med det allmänna dödstalet eller de åldersspecifika dödstalen som vi diskuterade tidigare. När det gäller livslängd finns det två olika perspektiv. Det ena fokuserar på hur gamla vi kan bli, det vill säga den maximala livslängden. Det andra, och vanligare, sättet att se på livslängden är det som i dagligt * Vi tackar Tommy Bengtsson för synpunkter på detta kapitel.
15
Medellivslängd Det som oftast kallas medellivslängd är egentligen den förväntade livslängden vid födseln och betecknas e0. Den kan beräknas både som ett periodmått och för en kohort. Den perioda förväntade livslängden vid födseln fås genom att man konstruerar en livslängdsta bell. Man börjar med att räkna ut de åldersspecifika dödstalen, vanligtvis för femårs åldersgrupper i åldrarna över fem år och separat för 0-åringar och 1–4-åringar. Utifrån dessa dödstal kan sedan sannolikheten att överleva varje åldersintervall beräknas. Genom att utgå ifrån en tänkt startbefolkning – ofta väljer man 100 000, eller i mer teoretiska sammanhang 1 – kan man beräkna den genomlevda tiden i varje åldersintervall. Den genomsnittliga återstående livslängden vid början av varje intervall (ex) fås sedan genom att den sammanlagda återstående levnadstiden divideras med antalet kvarvarande i befolkningen. Den förväntade livslängden vid födseln anger hur länge en nyfödd skulle leva i genomsnitt om de aktuella åldersspecifika dödstalen förblev oförändrade i framtiden. Den kohorta medellivslängden beräknas på ett liknande sätt utifrån det faktiska antalet personer i en födelsekohort som överlever till olika åldrar. Fördelen med detta mått framför den perioda medellivslängden är att den baseras på en faktisk befolknings historia, medan nackdelen är att man måste vänta tills alla i födelsekohorten avlidit, eller åtminstone uppnått mycket hög ålder, innan man kan beräkna den.
16
demografi ns gru n de r
tal kallas medellivslängden, eller mer formellt uttryckt den förväntade livslängden vid födseln. Därför är den perioda förväntade livslängden det mått som används mest. Tolkningen av detta mått är att det är så länge en nyfödd kan förväntas leva i genomsnitt, förutsatt att de åldersspecifika dödstalen under det aktuella året förblir oförändrade i framtiden. Ser vi till den historiska utvecklingen har emellertid dödsriskerna sjunkit avsevärt och det mesta tyder på att de kommer att fortsätta att göra det, även om vi inte vet exakt i vilken omfattning. Med största sannolikhet underskattar därför den perioda förväntade livslängden den faktiska (kohorta) livslängden som dagens nyfödda har att se fram emot, kanske med så mycket som 10–15 år. Det skulle i så fall innebära att en nyfödd flicka i Sverige i dag kan förväntas bli nästan 100 år gammal. Man skall dock komma ihåg att framtida dödlighetssänkningar främst kommer att beröra de äldre och därför påverka medellivslängden i mindre utsträckning än tidigare sänkningar av dödligheten i yngre åldersgrupper.
Livslängden i Sverige 1751–2008 Figur 1 visar den förväntade livslängden vid födseln för män och kvinnor i Sverige mellan 1751 och 2008. Under 1700-talet och början av 1800-talet varierade medellivslängden ganska kraftigt år från år, medan den långsiktiga nivån var relativt oförändrad kring 35–40 år.
3. Dödlighet och livslängd
17
Figur 1. Förväntad återstående livslängd vid födseln i Sverige 1751–2008.
Källa: 1751–2002: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (usa ), och Max Planck Institute for Demographic Research (Tyskland). Tillgängligt via www.mortality.org eller www.humanmortality.de (data överfört 2004-10-07). 2003–2008: scb .
Detta är ett typiskt förindustriellt dödlighetsmönster. De kraftiga årliga variationerna i dödlighet förklaras av återkommande epidemier och missväxter som innebar kraftigt ökad dödlighet periodvis. Två sådana exempel är den svåra missväxten 1771/1772 och utbrottet av epidemier (främst tyfus och dysenteri) i samband med kriget mot Ryssland 1809 som också syns tydligt i figuren. Från slutet av 1700-talet börjar medellivslängden öka. Till en början ganska långsamt men efter 1850 accelererade ökningen och har fortsatt ihållande sedan
18
demografi ns gru n de r
dess. Utvecklingen har inneburit att medellivslängden har mer än fördubblats under de 200 år som gått sedan ökningen inleddes. Den sjunkande dödligheten ingår i den så kallade demografiska transitionen som inleddes strax före sekelskiftet 1800 och pågick till början av 1900-talet då även antalet födda barn per kvinna minskade, vilket kommer att diskuteras i nästa kapitel. Dödligheten har inte bara minskat i omfattning utan också ändrat karaktär i flera avseenden. Tabell 1 visar utvecklingen av ett antal indikatorer på dödlighetsutvecklingen i Sverige mellan 1751 och 2001, framräknade ur livslängdstabeller. Under den förindustriella perioden innan dödligheten började gå ner dominerade dödligheten bland unga och gamla. Spädbarnsdödligheten (antalet döda nollåringar i relation till antalet födda ett visst år) låg på omkring 20 procent, vilket också utgör en stor del av förklaringen till den låga medellivslängden. Den förväntade livslängden vid födseln fördubblades mellan 1751 och 2001. Men den återstående livslängden för dem som uppnått 50 år ökade endast med 50 procent, från cirka 20 år till drygt 30 år. En femtioåring 1751 kunde alltså se fram emot att leva till ungefär 70 års ålder, medan hans motsvarighet 2001 kunde räkna med ytterligare 10 år.
3. Dödlighet och livslängd
19
Tabell 1. Förväntad återstående livslängd vid olika åldrar och andelen överlevande (män och kvinnor). Förväntad återstående livslängd vid:
Andel i procent som överlever till:
0 år
1 år
15 år
50 år
5 år
25 år
50 år
75 år
1751
38,4
43,4
19,7
80,4
70,2
60,1
43,7
14,0
1851
43,6
44,5
19,3
84,7
76,8
68,3
51,3
15,8
1951
71,4
58,6
26,0
97,9
97,4
96,0
90,8
53,0
2001 79,8
65,3
31,5
99,6
99,6
99,0
96,5
73,2
Källa: Se figur 1.
Dödligheten dominerades av olika typer av infektionssjukdomar som till exempel smittkoppor, mässling och tuberkulos. Dessa var ofta mycket aggressiva (virulenta) och drabbade stora delar av befolkningen. I en del fall var risken att dö i dessa sjukdomar tydligt beroende av näringsstandarden (till exempel kikhosta, tuberkulos, mässling), medan andra knappast alls var näringsrelaterade (bland andra smittkoppor och tyfoidfeber). I dag har i stället dödligheten koncentrerats till de äldre och samtidigt har de överförbara sjukdomarna ersatts av olika former av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Till stor del beror detta naturligtvis på att människor i dag till följd av minskningen, eller i vissa fall utrotandet, av tidigare mycket dödliga sjukdomar lever allt längre. Därmed löper de risk att utsättas för kroniska sjukdomar, men även förändrad livsstil (diet, rökning, motion etc.) har haft betydelse för den här förändringen. 20
demografi ns gru n de r
Under de allra senaste decennierna har vi dessutom sett en minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar som ett resultat av förbättrad livsstil (framför allt minskad rökning) i kombination med förbättrad diagnostik och behandling av den här typen av sjukdomar. Den här utvecklingen mot en ökad koncentration av dödligheten till de äldre framgår också tydligt i tabell 1. Medan 20 procent av barnen dog under sitt första levnadsår vid mitten av 1700-talet var motsvarande siffra 0,4 procent, alltså 4 på 1000, år 2001. På liknande sätt har andelen som överlever till 50 års ålder ökat från 44 procent 1751 till över 96 procent 2001. Nästan tre fjärdedelar av befolkningen blev 75 år eller äldre 2001.
Den svenska dödlighetsnedgången Som vi konstaterade tidigare började medellivslängden att öka långsamt under 1700-talets sista decennier. Om man studerar de åldersspecifika dödstalen framgår det att det är spädbarns- och barnadödligheten som minskar från omkring 1780. Denna nedgång påbörjas nästan samtidigt i olika delar av landet, tämligen oberoende av sociala och ekonomiska skillnader. I stort sett hela denna dödlighetsnedgång under slutet av 1700-talet berodde på minskad dödlighet i smittkoppor. Förklaringen till dödlighetsnedgången har diskuterats intensivt inom den historiedemografiska forskningen. Klimatförändringar, skillnader i amningsvanor, introduktionen av smittkoppsvaccinering, och levnadsstan3. Dödlighet och livslängd
21
dardsförbättringar är exempel på faktorer som förts fram som förklaringar till dödlighetsnedgången. Dödligheten började emellertid minska i hela landet trots stora skillnader när det gäller till exempel amningsvanor. Dessutom inleds nedgången innan smittkoppsvaccinering och amningskampanjer introduceras samt före övergången till ett kallare klimat och de stora förändringarna inom jordbruket, som senare kom att spela en avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Dödligheten i smittkoppor hade också sjunkit mycket kraftigt då vaccinationerna infördes efter sekelskiftet 1800. Detta gör att ingen av dessa faktorer kan vara förklaringen till att dödligheten bland barn och spädbarn började minska under slutet av 1700-talet. Det mesta tyder i stället på att den initiala nedgången i dödlighet från slutet av 1700-talet fram till 1800talets första decennier, och kanske ända fram till 1850, var del i ett gammalt dödlighetsmönster där dödligheten varierade i långa vågor som ett resultat av förändringar i de sjukdomsalstrande mikroorganismernas aggressivitet (virulens). Det vi observerar i Sverige under andra halvan av 1700-talet är i så fall slutet på en sådan mortalitetscykel, snarare än början på den långsiktiga dödlighetsnedgången. De förändringar i ekonomi och samhälle som inträffar under 1800-talets första hälft och som starkt bidrar till en ökad levnadsstandard ledde till att detta gamla dödlighetsmönster bröts och att dödligheten fortsatte att sjunka i stället för att, som annars skulle ha skett, öka igen. Skiftesrörelsen och andra reformer i jordbruket med22
demografi ns gru n de r
förde produktivitetsökningar och ledde tillsammans med ökad handel till att marknaden för jordbruksvaror expanderade och inkomsterna för jordägarna ökade. Levnadsstandarden för framför allt de självägande bönderna ökade under denna period, vilket stimulerade en tillväxt också av andra sektorer, framför allt textilproduktionen som började industrialiseras under den här perioden. Bland de breda folklagren är utvecklingen mera svårbedömd under jordbruksomvandlingens inledningsskede, men efter 1850 ökade reallönerna också för jordbruksarbetarna, vilket tyder på mer generella levnadsstandardsförbättringar. Ökad levnadsstandard ledde till att befolkningens näringsstandard förbättrades vilket i sin tur innebar förbättrad motståndskraft mot infektioner och därmed lägre dödlighet i infektionssjukdomar. Den ökade levnadsstandarden innebar också större resurser för förbättring av den sanitära situationen och därmed att tillförsäkra människor, speciellt i städerna, bättre levnadsvillkor i form av rent vatten, bättre bostäder, avloppssystem med mera. Detta innebar i sin tur att spridningen av både luft- och vattenburna infektionssjukdomar hämmades. En avgörande orsak till dödlighetsnedgången under andra halvan av 1800-talet är nya kunskaper om sjukdomar. Under den här perioden görs upptäckter om sjukdomars uppkomst och hur de sprids, vilket naturligtvis får stor betydelse för möjligheten att kontrollera infektionsspridning. Man upptäckte de verkliga orsakerna till sjukdomar som mässling, tyfoidfeber, kolera och tuberkulos. 3. Dödlighet och livslängd
23
De metoder som tidigare användes för att »bota« sjukdomar – som åderlåtning – visar tydligt på betydelsen av denna nya kunskap. Det är inte förrän man får en större förståelse för vad det är som orsakar sjukdomar som man också kan hindra spridning, eller bota sjukdomen när den väl uppstått, på ett mer effektivt sätt. Det faktum att man använde sig av karantän redan i samband med den stora pestepidemin, »Digerdöden«, på 1300-talet visar att man inte var helt okunnig om hur smitta överfördes, men det dröjde till andra halvan av 1800-talet innan man med större säkerhet kunde uttala sig om vad som egentligen orsakade sjukdomarna. Denna nya kunskap tillsammans med den ökade levnadsstandarden innebar att dödligheten också bland de vuxna började sjunka. Även medellivslängden ökade nu snabbare än tidigare samtidigt som de årliga variationerna minskade i styrka. Till stor del berodde det sistnämnda på att den ökade levnadsstandarden och en bättre fungerande marknad underlättade hanteringen av kortsiktiga variationer i inkomst och skördeutfall. Från att tidigare ha haft stora svårigheter att hantera dessa kortsiktiga risker fick nu människor allt större förmåga att klara även svåra ekonomiska tider utan att dödligheten påverkades. Detta är på ett sätt en minst lika betydelsefull utveckling i människors levnadsvillkor som den ökade livslängden i sig själv, eller de ökade inkomsterna. En faktor bakom nedgången i vuxendödligheten under den här perioden är den tidigare nedgången i 24
demografi ns gru n de r
spädbarns- och barnadödlighet. Under senare år har allt större intresse inom dödlighetsforskningen riktats mot hypoteser som gör gällande att människans hälsa i vuxen ålder till betydande del programmeras redan under fosterstadiet och i tidig barndom. Dålig näring och exponering för sjukdomar kan ha långsiktiga negativa effekter genom försvagad motståndskraft i vuxen ålder. Även i modern tid har man konstaterat att dåliga betingelser under fosterstadiet och tidig barndom ökar risken för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Under början av 1900-talet fortsatte den tidigare utvecklingen mot ökad kunskap om allt fler sjukdomars orsaker och spridning. Den nya kunskapen kom nu också i allt högre grad att inriktas mot nya behandlingsformer och inte enbart på att förhindra spridning. Upptäckten av penicillinet (1928) fick till exempel mycket stor betydelse för behandlingen av infektioner genom introduktionen av antibiotiska mediciner på 1940-talet. Den ökade kunskapen bidrog också till utbyggnaden av hälso- och sjukvårdssektorn med allt fler läkare och sjuksköterskor specialiserade på att diagnostisera och behandla sjukdomar. Det är egentligen först nu som medicinsk teknologi på allvar börjar spela en roll för dödlighetsutvecklingen. Dödligheten i infektionssjukdomar minskade också kraftigt under första halvan av 1900-talet. Undantaget var den omfattande influensaepidemi – »spanska sjukan« – som skördade mellan 50 och 100 miljoner människors liv världen över 1918–20. Men annars dominerades dödligheten av kroniska, icke-överförbara, 3. Dödlighet och livslängd
25
sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Som vi konstaterade tidigare skedde också en tydlig förskjutning av dödligheten från yngre till äldre. Denna utveckling har fortsatt fram till i dag. Från 1960-talet och framåt har dödligheten framför allt minskat bland de äldre. Av tabell 1 framgår att andelen som överlever till 50 års ålder ökade från 91 procent till 96 procent mellan 1951 och 2001, medan andelen som uppnådde 75 års ålder ökade från 53 procent till 73 procent under samma period. Sedan 1960-talet har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat betydligt till följd av bättre diagnos- och behandlingsmetoder samt en förändrad livsstil, främst minskad rökning. Under de senaste decennierna har också satsningarna på hälso- och sjukvård blivit allt större i de flesta industriländer och kostnaderna för medicinsk teknologi och medicinska tjänster utgör i dag en betydande del av ekonomin. Till stor del speglar denna utveckling också en allt starkare efterfrågan på dessa tjänster i takt med att inkomsterna har ökat. Det mesta tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta under överskådlig tid.
Könsskillnader Som framgår av figur 1 har kvinnors medellivslängd legat högre än männens under hela perioden från 1750 fram till i dag. Under efterkrigstiden har skillnaderna snarast ökat, åtminstone delvis som ett resultat av livsstilsförändringar. Män har traditionellt rökt i hög26
demografi ns gru n de r
re utsträckning än kvinnor, men ökningen av andelen kvinnor som är rökare har också lett till minskade könsskillnader i dödlighet under de allra senaste decennierna. Att kvinnor alltid verkar ha levt längre än män gör att man också har diskuterat om det kan finnas några inneboende biologiska skillnader, till exempel bättre immunförsvar, som ligger bakom skillnaderna mellan könen. Det föds fler pojkar än flickor, normalt 105 pojkar på 100 flickor, vilket ytterligare har stärkt tron på biologiska skillnader. I ett historiskt sammanhang är det svårt att isolera sådana faktorer beroende på skilda levnadsvillkor för män och kvinnor. På många håll i Europa har det också förekommit kvinnlig överdödlighet i barnafödande åldrar under vissa perioder. Det har bland annat förklarats med en förändrad värdering av kvinnors bidrag till produktionen i samband med strukturell förändring i ekonomin. Kvinnor och män arbetade med olika saker och på olika platser vilket utsatte dem för skilda risker för olika typer av sjukdomar. Kvinnors barnafödande utsatte dem för ökad dödlighet i samband med själva förlossningen. Den så kallade mödradödligheten (antalet döda mödrar per 100 000 levande födda i komplikationer relaterade till graviditet och förlossning inom 42 dagar efter förlossningen) var avsevärt högre historiskt än den är i dag. Medan mödradödligheten i dagens västländer oftast ligger under 10 per 100 000, låg motsvarande siffra närmare 1 000, det vill säga omkring en procent, under perioden 1750–1800. 3. Dödlighet och livslängd
27
Det finns också tecken som tyder på att barnafödande kunde påverka kvinnors hälsa och dödlighet senare i livet, efter barnafödandeperiodens slut. Det verkar främst ha drabbat kvinnor i de lägsta socialgrupperna, där man kan förmoda att kombinationen av upprepade graviditeter och hårt fysiskt arbete fick negativa effekter på hälsan senare i livet. Männens dödlighet påverkades till exempel av hög alkoholkonsumtion och större risk för olyckor och våldsam död. Könsskillnaderna i dödlighet och dess förändring över tid låter sig emellertid inte förklaras av några enskilda faktorer utan är ett resultat av kombinationer av många olika faktorer: biologiska, sociala, ekonomiska, geografiska och kulturella.
Sociala skillnader I den industrialiserade världen av i dag förekommer ofta påtagliga skillnader i hälsa och dödlighet mellan olika socialgrupper. Det beror dels på livsstilsfaktorer som diet, rökvanor, motion och alkoholkonsumtion, dels på tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet. På liknande sätt finns på många håll skillnader mellan olika etniska grupper när det gäller hälsa. Tillgången till sociala nätverk, eller vad som ibland brukar kallas »socialt kapital« har också visat sig vara en betydelsefull faktor bakom skillnader i hälsa och dödlighet. Det är betydligt svårare att belägga sociala skillnader i dödlighet före nedgången i vuxendödlighet som inleddes under 1800-talets första hälft. Det finns undersökningar som visar på sådana skillnader i Euro28
demografi ns gru n de r
pas större städer medan situationen på landsbygden är mer svårbedömd. Detsamma gäller spädbarns- och barnadödligheten där man ibland finner sociala skillnader, ibland inte. Det finns anledning att anta att de sociala skillnaderna, generellt sett, var mindre före dödlighetsnedgången än efter. Eftersom dödligheten före nedgången, som vi tidigare sett, dominerades av högvirulenta överförbara sjukdomar som endast till en del var näringsrelaterade, kan man förmoda att dessa ofta slog ganska blint, åtminstone ute på landsbygden där olika sociala grupper interagerade med varandra. Det var alltså sannolikt svårt för de bättre bemedlade att isolera sig från dessa smittsamma sjukdomar. Kunskapen om hur sjukdomar uppstår och överförs var också som tidigare nämnts mycket rudimentära, vilket ytterligare försvårade för de högre socialgrupperna att använda sitt välstånd för att skydda sig mot sjukdom och död. När sedan de högvirulenta infektionssjukdomarna (framför allt smittkoppor) under 1800-talet ersattes av mer lågvirulenta men också mer näringsberoende sjukdomar är det sannolikt att de sociala skillnaderna också blev mer påtagliga. 1900-talets kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är i hög grad beroende av livsstil, snarare än näring. Sådana faktorer som diet, motion och rök- och alkoholvanor har ofta tydliga sociala mönster, vilket också ger upphov till sociala skillnader i hälsa och dödlighet. Vi diskuterade tidigare att förhållanden under fosterstadiet och tidig barndom kan ha långsiktiga effekter på hälsa och dödlighet långt upp i vuxen ålder. Detta 3. Dödlighet och livslängd
29
Demografiska faktorer spelar en avgörande roll för samhällsutvecklingen. Tydligt och kortfattat förklarar författarna vad olika demografiska mått och begrepp innebär. De diskuterar också orsaker till befolknings förändringar och deras effekter på ekonomi och samhälle i ett historiskt perspektiv. Utgångspunkten är svenska förhållanden, men här görs också internationella utblickar. Martin Dribe och Maria Stanfors är båda docenter i ekonomisk historia vid Lunds universitet och verksamma vid Centrum för ekonomisk demografi.
Demografins grunder ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna tredje upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den andra upplagan.
Art.nr 37469
www.studentlitteratur.se