9789144110974 by Smakprov Media AB

Propaganda Historia, teori och analys

Jimmy Vulovic

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39128 ISBN 978-91-44-11097-4 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: KannaA/Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2017

INNEHÅLL

Inledning 5

1 Propagandans historia 9 Krig, illdåd och informationskontroll 18 Revolutionärer, innovatörer och imitatörer 26 Filmens, televisionens och internets påverkan 39 Redaktörskap, sökmotorer och social påverkan 52 2 Propagandateori 65 Kommunikationens grunder 72 Skräck, fascination och strategi 78 Krigspropagandans potential och faror 92 Dold, horisontal och självskolande propaganda 104 Propagandamodellen, inramning och påverkan 118 Första filtret: Ägarkoncentration 120 Andra filtret: Annonsfinansiering 121 Tredje filtret: Källkontroll 122 Fjärde filtret: Organiserad kritik 124 Femte filtret: Antikommunism 125 Agenda-setting, priming och framing 126

Innehåll

3 Propagandaanalys 131 Problemställning, teori och metod 136 Den textuella aspekten 142 Den massmediala aspekten 153 Den kontextuella aspekten 164 Källförteckning 175 Personregister 181

INLEDNING

Propaganda är ett av de fulaste ord jag vet. Men så är det ju heller ingen fin sak att manipulera andra människor bara för att få igenom sin egen vilja. Den mest basala definitionen av ordet är just den, att kommunicera enbart med syfte att få andra att tycka och tänka eller agera så att det gynnar avsändaren. Samtidigt är ordet ett av de intressantaste jag vet, samt ett av de mest aktuella och angelägna. Vi lever i en tid där nya teknologier och nya massmedier har gjort det enklare än någonsin att producera och sprida propaganda. Idag är det dessutom enklare för propagandisterna att med stor träffsäkerhet nå just den målgrupp de vill påverka. De senaste årens diskussion om att många unga ansluter sig till olika våldsbejakande extremist organisationer och rörelser vittnar om situationens allvar. Vi kan inte stoppa den utvecklingen, bara hantera den. För att göra det behövs mer kunskap än vad vi har i dag. Vi behöver veta mer om vad propaganda är, hur den har använts historiskt sett samt hur den verkar i dagens samhälle. Därför har jag skrivit denna bok. Den är helt enkelt ett försök att medvetandegöra vad propaganda har varit, vad den är samt hur den påverkar oss. Det är min förhoppning att boken ska kunna vara till hjälp dels för den som på ett allmänt plan är intresserad av ämnet, dels för den student som skriver uppsats om propaganda. Bokens struktur går därför från mer allmänna frågeställningar om och illustrationer av vad propaganda är till specifika råd om hur man kan gå tillväga för att formulera ett forskningsprojekt om propaganda samt hur man kan analysera den. Utöver den här inledningen består boken av tre kapitel: ”Propagandans historia”, ”Propagandateori” och ”Propagandaanalys”. I kapitlet ”Propagandans historia” utgår jag från den betydelse som medieinnovationer alltid har haft för propagandans utveckling. Propa© F ö rfattar e n oc h S tud e ntlitt e ratur

Inledning

gandister är snabba med att utnyttja massmediala landvinningar för egna syften. Så har det varit ända sedan antiken till i dag. Speciellt tydligt blir det dock från och med tryckpressens intåg i Europa. I den historiska exposén beskrivs propagandans utveckling från den tiden till vår samtids digitala värld. Speciellt fokus läggs på illdåds- och krigspropagandans utveckling från första världskriget. Stort intresse riktas även mot de beröringspunkter som finns mellan socialistisk och nationalsocialistisk propaganda. De sambanden är viktiga att se, inte minst för att bättre kunna förstå vår samtida extremistpropaganda. I slutet av det historiskt inriktade kapitlet tas framför allt den visuella och digitala propagandan upp till diskussion, bland annat den visuella propagandans framväxt och betydelse från tidigt 1900-tal till dagens Jihadfilmer från islamistiska grupper. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur propagandister av i dag på olika vis verkar i onlinemiljöer. Efter den övergripande historiska genomgången tecknar jag i kapitlet ”Propagandateori” en bild av hur teoretiserandet kring ämnet har utvecklats från och med Walter Lippmanns bok Public Opinion från 1922 samt Harold D. Lasswells minst lika viktiga bok Propaganda Technique in the World War från 1927. Böckerna utgör ett slags grund i den efterföljande propagandaforskningen. Syftet med kapitlet är att göra några nedslag i det teoretiska tänkandet kring den propagandistiska verksamhet som har varit en så påtaglig del av vår historia, i synnerhet från första världskriget och framåt. Några av de andra teoretikerna som lyfts fram i kapitlet är Jacques Ellul samt Edward S. Herman och Noam Chomsky. Den förstes Propaganda: The Formation of Men’s Attitudes från 1965 är viktig då det gäller utvecklingen av en mer specifik och preciserande teori om propaganda. Jacques Ellul bidrar där med många viktiga distinktioner och definitioner av vad propaganda är och hur den påverkar oss. Han benar bland annat ut skillnaderna mellan politisk och sociologisk propaganda, agitations- och integrationspropaganda samt den vertikala och horisontala propagandan. I kapitlet är även den propagandamodell som Edward S. Herman och Noam Chomsky presenterar i Manufacturing Consent: The Political Economy of the Mass Media från 1988 central. Den får representera en mer modern, kritisk samt i någon mening ideologiskt driven form av propagandateori. Samtidigt betonas dess förankring i exempelvis Walter Lippmanns begreppsvärld. Propagandamodellen kan sägas vara en kritik mot det kapitalistiska samhällets massmediestruktur, uttryckt från en tydligt vänsterradikal 6

Inledning

position. Som en ingång till kapitlets propagandateoretiska diskussioner tar jag hjälp av Garth S. Jowetts och Victoria O’Donnells Propaganda & Persuasion från 1986. Boken Propaganda & Persuasion har en central roll även i det avslutande kapitlet ”Propagandaanalys”. Där utgår jag från den 10-stegslista för propagandaanalytiker som Garth S. Jowett och Victoria O’Donnell presenterar i boken. Istället för att följa listan till punkt och pricka väljer jag emellertid att bearbeta den och lyfta ut tre aspekter som den framtida skribenten av en uppsats om propaganda kan ha nytta av. De tre aspekterna är: ”Den textuella aspekten”, som kretsar kring analys av propagandans innehåll i exempelvis tidningar, skönlitteratur och på internet; ”Den massmediala aspekten”, vilken behandlar hur valet av och tillgången till vissa massmedier kan påverka propagandans utformning och dess potentiella framgång; samt ”Den kontextuella aspekten”, som pekar på möjliga upplägg för att studera propagandan utifrån de olika kontexter som omger den, till exempel den bakomliggande propagandaorganisationens betydelse eller vilken betydelse ett givet politiskt landskap har för vilka strategier som propagandisterna väljer. Huvudsyftet med kapitlet är framför allt att ge olika uppslag till en problemformulering som ska kunna utgöra navet i ett framtida uppsatsarbete. Trots att bokens avslutande kapitel mer uttalat riktar sig till den uppsatsskrivande studenten torde det vara intressant även för den mer allmänintresserade läsaren. Inte minst på grund av de många exempel som där berörs på hur propaganda har använts och idag används. En viktig aspekt som jag redan här inledningsvis vill lyfta fram är vikten av att synliggöra den propaganda som döljer sig i andra tillsynes icke-propagandistiska kommunikationsformer. Idag är uppenbart propagerande budskap inte längre så effektiva. Vi har väl vant oss vid dem och kan bättre sortera bort dem än vad man kunde för några generationer sedan. Det vill vi i alla fall gärna tro. Den typen av direkt och öppen propaganda – där uppenbara förenklingar, överdrifter och kontrasteringar i svart och vitt ges fritt utlopp och försöker appellera till känslor som exempelvis rädsla och hat – fyller idag mer en funktion av att underhålla redan övertygades övertygelse än att vinna nya anhängare för en sak. Propagandister som vill expandera sitt inflytande väljer idag nog hellre andra mer dolda och indirekta former. De sociala mediernas sociologiska påverkansformer där vänner delar information och åsikter med varandra är ett exempel. Journalistikimitation där © F ö rfattar e n oc h S tud e ntlitt e ratur

Inledning

propagandisten skenbart objektivt vänder sig till förnuftet för att väcka exempelvis rädslo- och hatkänslor till liv är ett annat. Tänk bara på debatten om falska nyheter som följde efter presidentvalet i USA 2016. Det är sådana alltmer vanligt förekommande kommunikativa trojanska hästar som den moderna propagandaforskningen framför allt bör avslöja. Samtidigt ska det betonas att historien visar att desinformation och socialt verkande propaganda alltid har varit framträdande strategier. Min egen propagandaforskning har främst kretsat kring propaganda i till exempel kommunistiska och nationalsocialistiska politiska miljöer. Jag har behandlat allt från mellankrigstidens kommunistiska barntidningar till nazistiska internetpublikationer. I den här boken kommer jag låta en stor del av min tidigare forskning illustrera teoretiska resonemang eller utgöra en fond för att förmedla praktiska analystips. Eftersom ett viktigt syfte med denna bok är att förmedla kunskap om hur man kan lägga upp en propagandastudie, så finner jag det mest produktivt och pedagogiskt motiverat att utgå från mina egna erfarenheter som forskare samt de resultat som min forskning har lett fram till. Det är genom den forskningen som jag exempelvis har kommit till insikt om att det propagandistiska förhållningssättet till kommunikation präglas av tydliga språkliga regler och berättartekniker. Regler och berättartekniker som skiljer sig från det demokratiskt sinnade och dialogiska förhållningssättet. En människa, en rörelse, en organisation eller en stat kan välja att kommunicera på det en eller andra sättet, propagandistiskt eller dialogiskt. Mer kunskap om samt en bättre förmåga att analysera propaganda behövs i vår samtid, en tid där den strategiska propagandakommunikationens förhållningssätt och logik alltmer tycks dominera både den offentliga debatten och samhället i helhet. Den kunskapen hjälper oss att avslöja propagandister samt underlättar för oss som individer och som samhälle att undvika felaktiga beslut. Med den här boken hoppas jag kunna bidra till att mer kunskap av det slaget ska komma att produceras.

Jimmy Vulovic är filosofie doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och propagandaforskare. Han har arbetat som lektor vid universiteten i Lund, Karlstad samt Göteborg. ”Reform eller revolt” (2013) och ”Propagandans berättarteknik” (2016) är två av hans tidigare böcker om propaganda. Han har även skrivit läroboken ”Narrativanalys” (2013).

Propaganda Historia, teori och analys Propagandans tid är här. Kampanjerna i både traditionella och nya medier blir fler och kraftfullare. Falska nyheter, alternativa fakta, krigsretorik och rekrytering av ungdomar till extremistorganisationer via sociala medier är bara några grepp och företeelser som vi ofta möter. Propaganda vänder sig till läsare som vill förstå den utvecklingen ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv och som behöver redskap för att analysera den. Att boken tydligt fokuserar på renodlade teorier om propaganda samt kopplar historia och teori till den senaste tidens digitala utveckling gör den särskilt aktuell. Det avslutande kapitlet ger praktiska tips till den som ska skriva uppsats om propaganda. Utöver studenter vid universitet och högskola tar boken sikte på den allmänt intresserade läsaren. Den vänder sig också till lärare som i sin yrkesroll måste förhålla sig till propaganda av olika slag.

Art.nr 39128

studentlitteratur.se