9789170277672

Avtal AVTAL är en praktisk handbok om hur du skriver olika typer av avtal och kontrakt. Boken går punkt för punkt igenom vilka delar som ska ingå i ett avtal och hur du undviker fallgropar. Du hittar också exempel på hur de vanligaste avtalsbestämmelserna kan utformas.

UR INNEHÅLLET:

Anna Molin

• • • • • • • • • • • • • • • •

Parternas rättigheter och skyldigheter Avtalspunkter Leveransvillkor Standardavtal Formkrav Uppsägning av avtal Ogiltighet Exempel på avtal Ändring av avtal Fullmakter Avtalsbrott Force majeure Elektroniska avtal Skadestånd Köplagen Konsumentköplagen

FÖRFATTAREN Anna Molin arbetar som jurist på Björn Lundén Information och har skrivit ett flertal böcker om skatt, ekonomi och juridik

ANNA MOLIN

AVTAL Praktisk handbok om hur du skriver avtal och kontrakt Fullmakter Avtalstexter Avtalsbrott Skadestånd Lagar & regler Internet & e-post TREDJE UPPLAGAN

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Avtal Praktisk handbok om hur du skriver avtal och kontrakt av Anna Molin

Tredje upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se. www.blinfo.se.

Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2012.

Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 000 exemplar hos Elanders i Mölnlycke.

Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på ­Invercote G 240g.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Tredje upplagan, februari 2012 ISBN: 978-91-7027-767-2

Innehåll Om boken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Allmänt om avtal

9

Vad är ett avtal?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innan avtalet är klart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vem kan ingå ett avtal?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ogiltiga avtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Elektroniska avtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Standardavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Internationella avtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bluffakturor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 19 24 35 42 49 52 56

Avtalets innehåll

59

Dokumentet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Avtalspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Parternas rättigheter och skyldigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Påföljder vid avtalsbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Tvistelösning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Avtalsexempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

När avtalet är undertecknat

123

Tillämpa och ­genomdriva avtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

Lagar 137 Köplagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Konsumentköplagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Konsumenttjänstlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Konsumentkreditlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avbetalningsköp mellan ­näringsidkare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Distansavtalslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

138 155 167 179 191 194

Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204

Om boken Avtal är den grund som mycket i både affärslivet och privatlivet vilar på. Varje gång du handlar i en livsmedelbutik, stoppar pengar i en parkeringsautomat eller åker buss ingår du ett avtal. Inom varje affärsverksamhet sluts avtal dagligen. Det kan handla om stora och viktiga samarbetsavtal eller om mindre betydande avtal som rutin­ mässiga inköp varor.

Vilka boken riktar sig till Den här boken är skriven främst för dig som ska skriva ett avtal.

Boken kan också vara till hjälp när du ska läsa och förstå ett avtal eller en avtalsklausul. I boken går jag också igenom viktiga lagar som t ex köplagen och konsumentköplagen så att du som avtals­ skrivare dels ska veta vad som gäller om du inte avtalar om vissa punkter och dels vad du över huvud taget kan avtala om.

Tänk på!

Det är inte möjligt att så här i bokform förutse alla tänkbara ­situationer som läsaren befinner sig i eller förutse alla tänkbara omständigheter i det enskilda fallet. Du bör därför anlita en expert om du hamnar i ett läge där du är tveksam. Avtal som är av större omfattning kräver ofta juridisk granskning.

På flera ställen i boken finns det exempel på hur du kan formulera olika avtalsbestämmelser och hur ett avtal kan se ut. Det är viktigt att du inte okritiskt plagierar dem. Du måste förstå innebörden i vad du skriver i ditt avtal.

De avtalsexempel som finns i boken samt ett flertal andra doku­ mentmallar kan beställas på www.blinfo.se.

Bokens webbplats – uppdateringar, lagtexter mm På bokens webbplats på www.blinfo.se, Gratistjänster, BL BokPlus finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter.

| 7

Om boken

Tacksam för tips Det här är den tredje upplagan av boken. Innehållet är uppdaterat till vad som är känt i februari 2012. Tips och förslag till förbätt­ ringar inför eventuella kommande upplagor mottages tacksamt.

Näsviken, Hälsingland i februari 2012 Anna Molin

8 |

Allmänt om avtal

Allmänt om avtal | 9

Vad är ett avtal?

Avtal Ordet avtal har två språkliga betydelser. Ett avtal är en överens­ kommelse mellan två eller flera parter. Men ordet avtal kan också stå för själva dokumentet där överenskommelsen är nedskriven.

I ­boken använder jag ordet i båda betydelserna. Av sammanhanget bör det framgå vilken betydelse jag menar.

I juridiskt språk förekommer uttryck som att ingå, träffa eller sluta ett avtal. Med dessa uttryck menas detsamma som att parterna avtalar om något.

Varför avtal Det finns flera anledningar till varför du ingår ett avtal. Det kan t ex vara att du ska köpa en fastighet. Men även när du köper en tidning eller åker buss ingår du ett avtal. Som företagare behöver du anställningsavtal om du ska ha anställda i företaget.

Ett avtal kan vara mycket enkelt skrivet, t ex ett kvitto, och det kan vara mycket komplext, kanske på flera hundra sidor.

Avtal ska hållas Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal ska hållas (på latin: pacta sunt servanda). Det skulle bli kaos både i näringslivet och för privatpersoner om ingen kunde lita på att det man kommit överens om verkligen gäller. Därför kan man bli ställd till ansvar om man inte håller ett avtal.

Hur ett avtal träffas Anbud + accept = avtal Grundmodellen för hur ett avtal ingås finns reglerat i avtals­lagen.

För att ett avtal ska komma till stånd krävs tre saker: • ett anbud (ett erbjudande, en offert), • en accept (ett svar), och • att det är exakt samma innehåll i anbudet och accepten.

10 | Allmänt om avtal

Vad är ett avtal?

Om samtliga tre punkter är uppfyllda så har ett avtal kommit till stånd.

Stefan skickar en offert på en bil för 200 000 kr till Johan. Erbjudandet ­gäller t o m 1 maj 2012. Johan svarar 28 april att han vill köpa bilen. Ett bindande avtal har uppstått och ingen av parterna kan dra sig ur affären.

Avtal kommer ofta till genom en offert. I slutet av det här kapitlet hittar du ett exempel på en offertmall.

Om accepten inte har samma innehåll som anbudet är accepten oren. Då räknas accepten som ett nytt anbud. Läs mer om detta längre fram i det här kapitlet under rubriken Oren accept.

Avtalslagen 1 §

Anbud är bindande Ett anbud blir bindande för den som lämnar det i samma ögonblick som det kommer fram till mottagaren. Denna bundenhet är ensidig på det sättet att mottagaren inte blir bunden av det eventuellt kommande avtalet förrän han lämnat ett antagande svar på anbu­ det – en a ­ ccept. Bundenhet för anbudslämnaren gäller tills vidare, men kan begränsas dels genom de tidsfrister som gäller enligt avtals­lagen och dels genom att anbudslämnaren kan sätta en tidsfrist inom vilken han vill ha ett svar på anbudet. Läs mer om tidsfrister under rubriken För sen accept, längre fram i kapitlet.

Stefan, i exemplet ovan, är bunden av sitt anbud t o m 1 maj, dvs han är tvungen att sälja bilen till Johan om Johan inom tidsfristen svarar att han vill köpa bilen enligt villkoren i anbudet. Svarar Johan inte ja på offerten före 2 maj kan Stefan sälja bilen till någon annan, då tidsfristen för svaret gått ut.

Om mottagaren av ett anbud säger att han inte vill anta anbudet för­ faller detta, dvs anbudslämnaren är inte längre bunden av sitt anbud.

Avtalslagen 2-3 §§

Erbjudande i annons Om någon lämnar ett erbjudande i en annons, på en skylt eller på något annat opersonligt sätt som riktar sig mot en vidare krets av personer, är detta inte ett anbud i lagens mening. Det kallas istället för utbud. Ett sådant erbjudande är inte bindande.

Oskar vill sälja sin Audi A6 och sätter därför in en annons på Blocket. Han får ett svar från Gustav som skriver att han gärna vill köpa hans bil. Oskars annons är inte ett bindande anbud så ett avtal har inte uppstått i och med Gustavs svar.

Allmänt om avtal | 11

Vad är ett avtal?

Anbud utan förbindelse Det finns också en möjlighet att i anbudet tala om att det lämnas utan förbindelse eller ”utan obligo”. Sådana anbud är endast en uppmaning till mottagaren att lämna ett anbud till avsändaren med det innehåll som avsändaren bestämt. Den ursprunglige ”anbuds­ givaren” är då inte bunden av sitt anbud.

Om mottagaren svarar på meddelandet anses detta svar vara ett ”nytt” anbud. Nu är det den ursprunglige avsändaren som kan acceptera.

Avtalslagen 9 §

Alla villkor måste vara med Eftersom anbud är bindande, gäller det att tänka igenom vilka villkor som ska gälla, innan man skickar iväg ett anbud. Det är lika ­viktigt att den som skickar en accept på ett anbud förklarar vad han vill ha med i avtalet. Accepten är ju ­bindande för honom så snart den kommit fram till mottagaren. När avtalet är klart, gäller endast de delar som båda parterna känner till.

En säljare vill ha högre räntesats för dröjsmålsränta än enligt räntelagen.

Säljare måste därför se till att få med villkoret om dröjsmålsränta i det ­anbud som köparen tar del av innan avtalet sluts, annars gäller inte den högre räntesatsen.

För sen accept Om svaret når motparten för sent uppkommer inget avtal. Om det finns en tidsfrist i anbudet gäller den tiden. Om det inte finns någon tidsfrist i anbudet gäller avtalslagens regler om tidsfrister. Enligt avtalslagen påverkas tidsfristen av hur anbudet har lämnats.

Muntliga anbud måste t ex antas omedelbart. Skickas anbud med e-post, sms, brev eller fax ska mottagaren lämna svar inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid kan variera beroende på anbudets omfatt­ ning. Om anbudet inte är omfattande är tidsfristen normalt inte mer än en eller ett par dagar.

Accepten ska ha kommit fram till anbudsgivaren inom tidsfristen.

Han behöver dock inte ha öppnat accepten.

En sen accept anses i stället vara ett nytt anbud från den som har skickat den. Den som har skickat den sena accepten är då bunden av innehållet i den om mottagaren svarar i tid.

12 | Allmänt om avtal

Vad är ett avtal?

Om Johan, i exemplet ovan, svarar att han vill köpa bilen men lämnar svaret 5 maj, lämnar han accepten för sent. Detta innebär att Johans accept istället blir ett nytt anbud som Stefan ska svara på. Johan är bunden av inne­hållet i den sena accepten om Stefan svarar att han godtar detta.

Avtalslagen 4 §

Oren accept Om den som skickar en accept på en offert ändrar något i offerten på ett sådant sätt att det påverkar innehållet i offerten, är det fråga om en oren accept. En oren accept är en ny offert från den som gjorde accepten. Den o­ rena accepten är alltså ett avslag på den första offerten, men det finns inget som hindrar att den ursprung­lige offertlämnaren accepterar den ”nya” offerten.

Svarar Johan (i exemplet ovan) att han vill köpa bilen, men till priset 150 000 kr, lämnar han en oren accept. Detta innebär att hans accept blir ett nytt anbud som Stefan ska svara på. Johan är bunden av innehållet i den orena accepten om Stefan svarar att han godtar detta.

Avtalslagen 6 §

Återkallande av anbud eller accept Ibland kan man göra fel eller ångra sig. Det kan vara att en bättre offert har kommit in från någon annan, eller att man upptäcker att man inte har råd med en stor beställning. Man kan återkalla eller ändra innehållet i en offert eller en accept fram till dess att mottaga­ ren har hunnit ta del av, dvs läst, offerten eller accepten. Det har ­ingen betydelse hur återkallelsen görs. Den kan göras per telefon, fax eller e-post.

Böcker AB har den 1 februari 2012 per brev svarat på ett anbud från Förlaget AB att man vill köpa 100 böcker till ett pris om 100 kr/st. ­Accepten är ren och har lämnats i tid. Brevet skrevs och postades av Böcker AB:s vd Ulf Svensson på morgonen. På lunchen träffar Ulf Svensson en representant för Information AB som säljer samma böcker för endast 90 kr/st.

Ulf ringer därför till Förlaget AB omedelbart efter lunchen och berättar att man svarat på Förlaget AB:s anbud per brev men att detta är fel och att man återkallar sitt svar. Ulf bekräftar även sin återkallelse av accepten per fax. Böcker AB är nu inte längre bundet av det svar man skickade till Förlaget AB per brev och är fria att beställa böckerna från Information AB eller att fortsätta förhandla med Förlaget AB om ett lägre pris.

Avtalslagen 7 § Allmänt om avtal | 13

Vad är ett avtal?

Andra sätt att ingå avtal Avtalslagens bestämmelser om hur ett avtal ingås är dispositiva.

Det betyder att avtalsparterna har ­möjlighet att bestämma att reglerna i avtalslagen inte ska gälla deras avtal. Detta innebär att avtal kan träffas på flera sätt.

Kontrakt Avtalsparterna kan exempelvis komma överens om att ingen av dem ska vara bunden av ett avtal förrän ett skriftligt kontrakt upprät­ tats och skrivits under av båda parter. Detta innebär att inget avtal uppstår även om parterna utväxlat anbud eller accept.

Ett skriftligt kontrakt används ofta då parterna förhandlar om villkoren innan de gör upp om själva avtalet.

Elservice AB och Telefon AB ska ingå ett samarbetsavtal. Avtalet kräver ­noggranna förberedelser och undersökningar. Därför kommer parterna överens om att ett skriftligt kontrakt ska upprättas först när alla uppgifter tagits fram och parterna förhandlat klart. Först när parterna undertecknat detta skriftliga avtal har de ett bindande avtal.

Läs mer om förhandlingar i kapitlet Innan avtalet är klart.

Observera att om du och din motpart kommer överens om att ni ska upprätta ett skriftligt avtal bör ni vara noga med att klargöra om ett skriftligt avtal är en förutsättning för avtalsbundenhet eller om kontraktet bara är en sammanställning av det ni muntligen avtalat om.

Successiv avtalsbindning Vid avtalsförhandlingar mellan två parter kan det vara svårt att ­urskilja anbud och accept. Parterna blir då enligt huvudregeln inte bundna förrän de är överens om ett komplett avtal.

Vid större avtal kan man dock komma överens om viktiga frågor först och att parterna ska vara bundna av dessa. Sedan kan ­parterna förhandla och komma överens om detaljerna. Detta kallas successiv avtalsbindning. Parterna blir då bundna av åtgärder som vidtas innan avtalet är helt klart.

Negativ avtalsbindning För att du ska vara bunden av ett avtal måste du acceptera avtalet.

Du kan inte bli bunden på grund av din passivitet. Så kallade negativa säljmetoder är som huvudregel inte tillåtna.

Ibland händer det att företag skickar varor du inte har beställt och i vissa fall medföljer med produkten exempelvis en faktura. I dessa 14 | Allmänt om avtal

Vad är ett avtal?

fall ska du inte behöva tacka nej eller skicka tillbaka varan för att slippa betala.

Svea får, utan att hon gjort någon beställning, strumpor från företaget Byx AB. Tillsammans med leveransen får hon en betalningsavi och ett brev där det står att om hon inte önskar köpa strumporna måste hon meddela säljaren detta.

Svea har inte ingått något köpeavtal med Byx AB och hon har därför ingen skyldighet att skicka tillbaka strumporna eller meddela säljaren att hon inte vill ha dem.

Det förekommer även att det bara är fakturan som skickas ut, för något mottagaren inte beställt, mottagit eller ingått avtal om.

Denna metod brukar kallas bluffakturor. Inte heller detta är alltså tillåtet men trots detta är det idag vanligt förekommande. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Bluffakturor.

En annan form av negativ säljmetod är de abonnemangsliknande avtal som bland annat bokklubbar har. I dessa fall får kunden regelbundet bokpaket om han inte före varje utskick tackar nej.

Denna säljmetod är dock tillåten eftersom klubben och medlemmen i förväg har ett skriftligt avtal där det tydligt framgår att klubben tillämpar sådana säljrutiner.

Formkrav Muntliga eller skriftliga avtal Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. En fördel med skriftliga avtal är att det är mycket lättare att senare bevisa vad parterna kommit överens om. Detta gäller särskilt då det har gått lång tid sedan avtalet träffades. Det kan dessutom vara svårt att komma ihåg alla detaljer som diskuterades i samband med avtalsslutandet.

Då är det en fördel att ha ett skriftligt avtal att falla tillbaka på.

Formkrav enligt lag Vissa avtal kräver en viss form enligt lag för att de ska vara giltiga.

Det finns exempelvis de som måste vara skriftliga för att gälla.

I vissa fall måste ett skriftligt avtal också undertecknas av parterna för att över huvud taget vara giltigt. Detta formkrav gäller t ex vid överlåtelse av fast egendom och testamente. I dessa fall gäller alltså att avtalet faktiskt måste vara skrivet på ett papper och underteck­ nat av samtliga parter.

Allmänt om avtal | 15

Vad är ett avtal?

Elektroniska avtal Avtal kan också ingås på elektronisk väg. Någon speciell lagstift­ ning kring detta finns inte, utan samma regler gäller som för andra typer av avtal.

Exempelvis är ett avtal som ingås via e-post giltigt. Problemet då är dock att du inte kan vara säker på att den som skickar e-postmedde­ landet verkligen är den han eller hon utger sig för att vara. Samma problem gäller vid avtal via fax. Då kan inte båda parter under­ teckna originalet. Fax kan dessutom vara otydliga och har inte lika högt bevisvärde som originaldokument.

För att undvika identitetsproblem vid avtal via internet kan par­ terna använda sig av elektroniska signaturer. En elektronisk signa­ tur är en elektronisk ersättare för namnteckningar. En elektronisk signatur är uppgifter i elektronisk form som används för att kontrol­ lera att innehållet härrör från den som undertecknat en handling och att överförda data kommer fram till mottagaren i samma form som de skickades. Det finns olika typer och standarder av elektro­ niska signaturer.

Du kan läsa mer om detta i kapitlet Elektroniska avtal.

När bör jag ha ett skriftligt avtal?

De flesta avtal, som t ex när du handlar varor i en butik eller bokar tid hos en bilverkstad, är obetydliga. Det skulle vara opraktiskt om alla avtal skulle vara skriftliga.

Om avtalet ska vara skriftligt eller muntligt är en avvägningsfråga.

Du måste ta hänsyn till avtalets juridiska och ekonomiska omfatt­ ning. Viktiga avtal bör vara skriftliga. Tilliten till motparten måste också tas med i bedömningen av om avtalet ska vara muntligt eller skriftligt. Observera att om du inte alls har något förtroende för motparten bör du över huvud taget inte ingå något avtal. Inget avtal kan kompensera för en dålig relation.

Avtal som träffas med gamla kontakter bygger ofta på befintliga vanor. I dessa fall vet man hur avtalen fungerar och därför är det inte alltid nödvändigt med skriftliga avtal.

Om ni kommer överens om att avtalet ska vara skriftligt bör ni vara noga med att klargöra om det ska vara ett avtal med traditionell namnteckning eller ett avtal via internet (som eventuellt ska under­ tecknas med en elektronisk signatur av något slag).

16 | Allmänt om avtal

Vad är ett avtal?

Anna och Per ska ingå ett köpeavtal. De ska förhandla om pris, antal etc och kommer därför överens om att de inte ska vara bundna av ett avtal förrän avtalet dokumenteras på ett pappersdokument och undertecknas med deras namnteckningar.

I slutskedet av förhandlingarna skickar Per och Anna det slutliga avtals­ förslaget till varandra med e-post och de är då överens om att avtalet ska se ut på detta sätt. Trots att parterna är överens om avtalets innehåll vid dennna tidpunkt är de inte bundna av avtalet förrän båda parter har undertecknat pappersdokumentet.

Observera att om du och din motpart kommer överens om att ni ska upprätta ett skriftligt avtal bör ni också klargöra om skriftligt avtal är en förutsättning för avtalsbundenhet eller om kontraktet bara är en sammanställning av det ni muntligen avtalat om. Läs mer om detta ovan i avsnittet Hur ett avtal träffas.

Underförstått avtal Det finns avtal som varken är skriftliga eller muntliga, utan under­ förstådda. Det är t ex när en part genom sitt handlande visar att han vill ingå ett avtal. Detta brukar kallas konkludent handlande. Även en oavsiktlig handling kan i vissa fall uppfattas som att man vill ingå ett avtal och leda till avtalsbundenhet.

Ett exempel på konkludent handlande är då man kliver på en buss och därigenom blir skyldig att betala för en biljett.

Allmänt om avtal | 17

Vad 채r ett avtal?

18 | Allm채nt om avtal

Innan avtalet är klart Innan själva avtalet görs upp förekommer det ofta förberedande åtgärder. I sin enklaste form kan det egentligen enbart handla om att ta sig tid att läsa avtalsvillkoren noga innan du ingår avtalet så att dessa inte kommer som en överraskning senare.

Andra förberedelser kan t ex vara • en förhandling där parterna diskuterar avtalsvillkoren • ett letter of intent som visar att parterna har för avsikt att ingå ett avtal • ett föravtal, ett löfte, om att ingå ett avtal i framtiden • en due diligence, då en potentiell köpare av ett företag analyserar företaget.

Förberedande åtgärder förekommer i varierande om­fattning. Det är exempelvis vanligt att parter förhandlar innan de ingår ett avtal med varandra. De andra typerna av förberedande åtgärder är däremot inte lika vanligt förekommande. De används normalt bara när avtalet är omfattande och gäller större affärer.

Förhandlingar Innan du ingår ett avtal kan du förhandla och diskutera igenom villkoren i avtalet med motparten. Förhandlingarna kan vara mer eller mindre omfattande. Gäller avtalet större värden är det natur­ ligt att det blir omfattande förhandlingar.

När du och din motpart kommit överens om en komplett lösning kan ni ingå ett avtal. Det skriftliga avtalet är då ett resultat av förhand­ lingarna.

Båda parter nöjda Förhandlingarna är en viktig del av avtalsslutandet. Självklart vill båda parter ha ett avtal som är så fördelaktigt som möjligt för egen del.

Men det är viktigt att båda parterna är nöjda efter en avtalsför­ handling. Den part som känner sig som en förlorare efter förhand­ Allmänt om avtal | 19

Innan avtalet är klart

lingen kan komma att vilja kompensera sig på annat sätt. En framgångsrik förhandling ger alltså bättre förutsättningar för att avtalet kommer att fungera.

Under avtalsförhandlingarna lär du känna din motpart. Avtal kräver att du och din motpart har förtroende för varandra. Får du ingen tillit till motparten bör du fundera på om du verkligen ska ingå avtalet.

Förhandlingsstadiet – kontraktsstadiet Förhandlingsbud som lämnas under förhandlingsstadiet är normalt inte ­bind­ande. Förhandlingsstadiet måste skiljas från kontrakts­ stadiet då ni som parter enas om ett b ­ indande avtal.

Kontraktsstadiet inträder då du och din motpart har förhandlat och diskuterat klart och det är dags att göra upp. Det är på detta stadium parterna vanligtvis avser att bli bundna av ett avtal. Gränsen mellan förhandlings­stadiet och kontraktsstadiet kan dock vara flytande och det kan vara svårt att avgöra när parterna blir bundna av något avtal.

Det är i dessa fall bra om man i förväg tydligt bestämt exakt vid vilken tidpunkt ett bindande avtal uppstår, t ex då båda parter undertecknat ett skriftligt avtal med egenhändiga namnteckningar.

Läs mer om när bindande avtal uppstår i kapitlet Allmänt om avtal under rubriken Formkrav.

Du kan läsa utförligt om förhandlingar i vår bok Förhandlings­ teknik.

Letter of intent Avsikt att ingå avtal Ett så kallat letter of intent är ett förstadium till det huvudavtal som två eller flera parter har för avsikt att ingå. Ett letter of intent visar att du och din motpart har kommit en bit på väg och är överens om att fortsätta med förhandlingarna med sikte på ett definitivt avtal. Ibland används ordet avsiktsförklaring med den inne­börden att parterna har för avsikt att ingå ett avtal och lovar att verka för detta.

Ett letter of intent sägs ibland felaktigt vara ett slags föravtal, men ett ­letter of intent uppnår inte ­kraven för ett avtal och är i princip inte bindande. Ett föravtal och ett letter of intent är därför två olika saker. Du kan läsa om föravtal längre fram i detta kapitel.

20 | Allmänt om avtal

Innan avtalet är klart

Delvis bindande Letters of intent är i princip inte bindande men kan trots det med­ föra att parterna måste samarbeta med sikte på en framtida upp­ görelse och även ta hänsyn till varandras intressen. En avtals­part kan då inte bete sig hur som helst under avtalsförhandlingarna. Ett illojalt uppträdande kan, om ett avtal inte kommer till stånd, i undantagsfall medföra skadeståndsskyldighet.

Trots att ett letter of intent i sin helhet inte är bindande kan det innehålla specifika bind­ande bestämmelser. Det kan exempelvis vara att parterna ska iaktta sekretess eller ett förbud att föra parallella förhandlingar. Om ett letter of intent innehåller utfästel­ ser eller förpliktelser av något slag, är det lämpligt att man också kommer överens om hur bland annat kostnaderna ska fördelas om något slutligt avtal inte kommer till stånd.

Betydelsen av ett letter of intent Letter of intent används oftast vid större och mer omfattande avtal såsom företagsförvärv. Då är förhandlingarna inför avtalet ofta omfattande och parterna vill genom att avge en avsiktsförklaring markera att man kommit en bit på vägen.

Trots att ett letter of intent i princip inte är bindande kan det vara av värde. Härigenom kan en part känna att han vågar satsa på projektet och att han kan börja förbereda avtalet, t ex genom att ingå andra avtal eller söka myndighetstillstånd som behövs inför avtalet.

Föravtal Ett föravtal är ett avtal eller ett löfte om att i framtiden ingå avtal.

Vad som skiljer föravtalet från ett letter of intent är att föravtalet ger uttryck för ett beslut att ingå avtal i framtiden medan ett letter of intent bara ger uttryck för en avsikt att ingå avtal i framtiden.

Använder du och din motpart ett föravtal blir det avtal i två omgångar, ett föravtal och ett slutligt avtal. Föravtal kan vara bra att använda när du och din motpart bestämt er för att ingå ett avtal, men någon av er behöver tid på sig att ordna med finansiering mm.

Ali och Johan har efter förhandlingar kommit överens om att Ali ska köpa en betydelsefull aktiepost av Johan. Ali och Johan har kommit fram till de väsentl­iga avtalspunkterna men av tidsskäl och andra praktiska hänsyn ­skriver de ett föravtal med de överenskomna villkoren i kortfattande punkter. Ett mer fullständigt överlåtelseavtal skriver de vid en senare tidpunkt.

Allmänt om avtal | 21

Innan avtalet är klart

Bindande Ett föravtal vars innehåll är så preciserat och full­ständigt att det framtida avtalets innehåll någorlunda kan fastställas, är som huvudregel bindande. Håller avtals­parten då inte det han lovat i föravtalet kan han bli ska­d­e­stånds­skyldig gentemot motparten.

Projekteringsavtal var inte ett föravtal Ett muntligt så kallat projekteringsavtal som avsåg framtida upplåtelse av butikslokal, var inte ett bindande föravtal pga att det var alltför lösligt och opreciserat. Det framgick bland annat inte om upplåtelsen skulle vara hyra eller bostadsrätt, hur lång eventuell hyrestid skulle vara eller hur hyran ­skulle bestämmas. Parterna var därför inte tvungna att ingå huvudavtalet.

(NJA 1978 s 147)

Särskilt om fastighetsöverlåtelse Ett föravtal om att ingå avtal om fastighetsöverlåtelse är enligt jorda­balken inte bind­ande. Ett sätt att lösa detta är att överföra fastig­heten till ett aktiebolag, ett handelsbolag eller någon annan juridisk person och avtala om ett framtida köp av aktierna eller andelarna. Aktier och andra värdepapper är nämligen lös egendom och här ­gäller köplagen. På detta sätt läggs så kallade sale and lease back-­affärer oftast upp.

Due diligence Undersökning av företag Inför ett företagsköp kan spekulanten göra en omfattande analys av företagets förhållanden i olika avseenden. Denna undersökning brukar kallas due diligence. Syftet med undersökningen är att köparen ska få information om det aktuella företaget för att få underlag för sitt beslut om företagsförvärvet samt för priset och andra villkor för köpet.

Sekretess Sedan parterna kommit överens om att en due diligence ska ­genom­f öras, brukar köparen presentera en lång lista på det han vill undersöka. Säljaren ska ta ställning till vilken information han vill lämna och vilken insyn han vill tillåta. Säljaren måste försäkra sig om att köparen hemlighåller och inte utnyttjar den information om före­taget som han får. Köparen och säljaren kan ingå ett avtal om

22 | Allmänt om avtal

Innan avtalet är klart

att köparen har tystnadsplikt om den information han får om företaget.

Säljaren måste ha klart för sig att en due diligence kan utnyttjas som en metod för företagsspioneri.

Undersökningen Undersökningen kan bestå i att granska företagets redovisning för att kontrollera om den är korrekt. Även företagets marknads­position och samarbetspartners kan utredas och analyseras. Köparen kan också gå igenom viktiga befintliga avtal.

Det är säljaren som ska ta fram nödvändig information och besvara frågor mm. Säljaren måste också se till att externa r­ esurser som exempelvis företagets revisor och advokat finns ­tillgängliga. Sälja­ ren ska dessutom se till att köparen får den tid och de resurser han behöver.

Allmänt om avtal | 23

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE AV FÖRETAGSFORM BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK

KOMPANJONER KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

Avtal AVTAL är en praktisk handbok om hur du skriver olika typer av avtal och kontrakt. Boken går punkt för punkt igenom vilka delar som ska ingå i ett avtal och hur du undviker fallgropar. Du hittar också exempel på hur de vanligaste avtalsbestämmelserna kan utformas.

UR INNEHÅLLET:

Anna Molin

• • • • • • • • • • • • • • • •

Parternas rättigheter och skyldigheter Avtalspunkter Leveransvillkor Standardavtal Formkrav Uppsägning av avtal Ogiltighet Exempel på avtal Ändring av avtal Fullmakter Avtalsbrott Force majeure Elektroniska avtal Skadestånd Köplagen Konsumentköplagen

FÖRFATTAREN Anna Molin arbetar som jurist på Björn Lundén Information och har skrivit ett flertal böcker om skatt, ekonomi och juridik

ANNA MOLIN

AVTAL Praktisk handbok om hur du skriver avtal och kontrakt Fullmakter Avtalstexter Avtalsbrott Skadestånd Lagar & regler Internet & e-post TREDJE UPPLAGAN

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se