Förord Denna bok är en förnyelse av min bok Fantastiska fonder, som kom hösten 2008. Sedan dess har mycket hänt, men grundbudskapen om fonder står sig. Fonder är en fantastisk sparform och den bästa uppfinningen som någonsin gjorts för sparande. Fonder gör att alla kan få del i aktier och andra placeringar över hela världen. Under åren har jag blivit ännu mer övertygad om värdet av ett regelbundet månadssparande för att bygga upp ett eget sparkapital som ger handlingsfrihet och trygghet. Fonder är i fokus även i denna bok, men jag vill också betona ett helhetsperspektiv på sparande där även amortering av lån, sparkonto och placering direkt i aktier kan ingå. Vi har i dag i Sverige en mycket låg ränta, vilket påverkar val av sparform. Investeringssparkonto är ett nytt attraktivt alternativ. Vi behöver också tänka nytt när avdraget för privat pensionssparande slopas. Sparande till barnen är också värt ett eget avsnitt. Min förhoppning är att boken ska vara till nytta för dig och underlätta beslut för ditt sparande. Det ska vara enkelt, roligt och givande att spara! Jag är mycket glad över att än en gång ha fått samarbeta med Jonas Rahm och är stolt över hans fina illustrationer i boken. Stockholm våren 2015 Pia Nilsson
Innehåll i n l e d n i n g . .............................................................................................................. 9
o m
at t s pa r a ..................................................................................................... 13
Varför spara?..................................................................................................... 14 Vad ska man spara till?. ................................................................................ 14 Hur mycket ska man spara?........................................................................ 16 Olika sätt att spara ......................................................................................... 18 m e r o m f o n d e r ............................................................................................... 35
Fonder i går, i dag och i morgon – det handlar om världen............ 36 Välj fonder i två steg. ...................................................................................... 38 Placeringsinriktning – vilka fonder finns att välja på?....................... 42 Aktivt förvaltade fonder och indexfonder.............................................. 56 Risk och möjlighet........................................................................................... 58 Historisk avkastning ....................................................................................... 60 Pris/avgifter........................................................................................................ 62
d e t ä r f r a m t i d e n s o m ä r i n t r e s s a n t ........................................ 69
Sitt still i båten.................................................................................................. 70 Hållbara och ansvarsfulla investeringar.................................................. 73 l ag a r o c h r e g l e r s k y d da r d i n a i n t r e s s e n .......................... 77 h j ä l p m e d e l v i d va l o c h u t vä r d e r i n g av f o n d e r ............ 81
Faktablad ............................................................................................................81 Fondens innehav ..............................................................................................82 Fondkollen – sajt och app ............................................................................83 Index och rating . ..............................................................................................85
p e n s i o n e r o c h p e n s i o n s s pa r a n d e ................................................. 87
Översikt – pension från flera håll............................................................... 88 Allmän pension................................................................................................ 89 Tjänstepension. ................................................................................................ 98 Privat pension..................................................................................................104 s pa r a n d e i l i v e t s o l i k a s k e d e n . ....................................................107
Kvinnor, män och sparande. .....................................................................108 Ung vuxen..........................................................................................................110 Barnfamilj..........................................................................................................112 Spara till barnen.............................................................................................113 Gyllene medelåldern. ....................................................................................117 Pensionär...........................................................................................................118 g o da r å d b e h öv e r i n t e va r a dy r a .............................................121 s u m m a s u m m a ru m : dag s at t s ät ta i g å n g ! .......................125 o r d l i s ta ....................................................................................... 128 r e g i s t e r . ...................................................................................... 134
Inledning Jag vänder mig till dig som gärna skulle vilja ha koll på ditt sparande och även till dig som kanske tror att det är krångligt och svårt. Det behöver det inte vara. Ibland hävdas att man måste vara en fullfjädrad fondförvaltare för att spara i fonder, men det är verkligen inte sant. Man sparar ju i fonder just för att få hjälp av en sådan. Börja med att skaffa dig översikt över ditt sparande: en sparöversikt över det privata sparandet och en pensionsöversikt över sparandet till pensionen. Sparöversikten kan vara bra att göra på hushållsnivå, medan pensionsöversikten görs på individnivå. I sparöversikten tar du med både amorteringar på lån och sparande på sparkonto, i fonder och eventuellt direkt i aktier eller obligationer. Om du sparar i fonder rekommenderar jag att du utvärderar dem med hjälp av ”Kolla fonden”, som finns på Fondkollen.se. Du behöver bara skriva in namnet på fonden så kommer rätt jämförelse upp och du kan se hur din fond står sig gentemot andra fonder med liknande placeringsinriktning. Enklare kan det inte bli! Många tycker det är svårt att få en överblick över sin pension. Men det finns god hjälp att få på sajten Minpension.se. Där finns allt som du hittills tjänat in till din pension, både till din allmänna pension, din tjänstepension och din privata pension. Dessutom kan du göra en prognos över din framtida pension. Fonder kan du ha för eget privat sparande men också till premiepension och tjänstepension. Fondkollen.se är till för att underlätta val och utvärdering av fonder. Den är uppdelad på två vägar: en för fonder till premiepensionen (med uppgifter från Pensionsmyndighetens fonddatabas) och en till det privata fondsparandet (med uppgifter från Morningstars databas).
9
I Fondkollen-appen kan du se hur dina fonder har gått de senaste fem åren och hittills i år. Om du vill ha mer information går du in på sajten. Boken avslutas med ett kapitel om fondsparande i livets olika skeden. Där berörs också sparande till barn och barnbarn. Den som sparat 500 kronor i månaden under de senaste 18 åren (1997–2014) har fått ihop 121 000 kronor med ett sparkonto och 270 000 kronor (222 000 kronor efter skatt på kapitalvinst) med en Sverigefond med genomsnittlig värdeökning. Jag hoppas också att du ska tycka att du har användning av de 25 goda råd som jag ger i boken. De sju viktigaste tipsen är följande:
Mina sju viktigaste tips • Gör en översikt över ditt privata sparande. • G å in på minpension.se för en översikt av ditt pensionssparande. • Månadsspara i fonder. • Öppna ett investeringssparkonto - ISK. • S e till helheten och att du har god riskspridning. • Tänk långsiktigt. • F ölj upp ditt sparande minst en gång per år. Använd verktyget ”Kolla fonden” på Fondkollen.se.
10
” Att spara är inget självändamål. Främst handlar det om att må bra och att ibland kunna förverkliga en och annan dröm.”
Pia 11
Hur mycket ska man spara? Hur stort bör ditt sparkapital vara? En årslön eller en månadslön? Ja, det finns olika åsikter om detta. Hur mycket det är möjligt att spara är främst en avvägning av hur mycket du kan och vill avstå från i dag för att ha i framtiden. För den som har låg inkomst eller stor försörjningsbörda är det självklart inte enkelt att få ihop ett sparkapital, men ingen summa är för liten. 10 000 kronor kan vara ett rimligt första mål. På ett år ger 500 kronor i månaden 6 000 kronor plus avkastningen. Om du hade börjat spara 500 kronor i månaden 2010 hade du i slutet av 2014 fått se sparkapitalet växa till 40 400 kronor i en aktiefond med genomsnittlig avkastning. Månadssparande
500 kr i 5 år (2010-2014) i aktiefond
45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0
40 400
2010 Insatt belopp
2011
2012
2013
2014
Värde Källa: Fondbolagens förening.
Om du ska spara till insatsen till en egen bostad kan det dock handla om att under en period spara betydligt mer, och då kan det vara nödvändigt att dra in på annat för att förverkliga målet.
16
För den som har lån är en kombination av amortering och annat sparande att rekommendera. När låneräntan är så låg som nu har det blivit möjligt att spara en större summa än tidigare. Det är bra att passa på att bygga upp en reserv som underlättar ekonomin också om det kommer tider med högre räntor. Om räntan har sänkts från 5 till 2 procent på ett lån på 2,4 miljoner kronor så har månadskostnaden minskat med 4 200 kronor när hänsyn också har tagits till ränteavdrag – från 7 000 kronor till 2 800 kronor i månaden. Det ger ett extra sparutrymme. Den som sparade 1 000 kronor i månaden under de fem åren 2010–2014 hade satt in 60 000 kronor. Om personen hade en aktiefond med genomsnittlig avkastning var värdet efter de fem åren 81 000 kronor. Ett sparande på 2 000 kronor i månaden hade följaktligen blivit 162 000 kronor, och den som hade möjlighet att spara de där 4 200 kronorna i förra exemplet hade kunnat bygga upp ett sparkapital på lite drygt 340 000 kronor på fem år. Vad är lagom mycket att spara för dig? Det blir en avvägning mellan nuet och framtiden. Visst är det viktigt att leva i nuet – vi vet ingenting om morgondagen – men samtidigt mår vi bättre i dag av att ha ett sparkapital som vi kan använda om något oväntat händer. Att spara för att komplettera pensionen kan inte heller vänta tills pensionsdagen närmar sig.
Råd nr 1 Det är enklare att spara ”i början på lönen” än i slutet. Att ha en regelbunden överföring från lönekontot till en fond är ett bra sätt att bygga upp ett sparkapital. 500 kronor i månaden ger på fem år 30 000 kronor plus avkastning. Fem år kan verka som en lång tid när man tänker framåt, men inte när man tänker tillbaka.
17
Amortera och spara Är det bättre att amortera på lånen än att spara? Det behöver inte vara antingen eller. Om avkastningen på sparandet är högre än räntan på bostadslånet så är det i princip mer lönsamt att spara. Men det finns flera goda skäl till att både spara och amortera. Det kan vara bra att amortera en del på lånet, särskilt om du lånat till en stor del av köpeskillingen för en bostad. Målet behöver inte vara att bli helt skuldfri. Det viktiga är att sträva efter att inte vara överbelånad om bostaden sjunker i värde. Att du amorterar på lånen utesluter inte att du också har ett sparkapital som ger dig flexibilitet och trygghet. Du behöver då till exempel inte ansöka om nytt lån när du är i behov av kapital, utan kan ta av de sparade pengarna. En av anledningarna till att ha ett fritt sparande är att det ger handlingsfrihet och även möjlighet till högre tillväxt på det egna kapitalet. Följande två exempel kan illustrera vikten av att både amortera och spara.
Exempel 1 Amortering
Efter
3 000 kr/månaden. Inget sparande
5 år
Skuld: 2 220 000 kr Sparkapital: 0 kr
Efter
15 år
Skuld: 1 860 000 kr Sparkapital: 0 kr
Efter
25 år
Skuld: 1 500 000 kr Sparkapital: 0 kr
Totalt eget kapital (bostad)
780 000 kr
1 140 000 kr
1 500 000 kr
En familj har en skuld på sitt radhus på 2,4 miljoner kronor. Marknadsvärdet uppskattas till 3 miljoner kronor. I första exemplet amorterar de 3 000 kronor i månaden och har inget annat sparande. Räntan på bostadslånet är i båda fallen 3 procent. Det egna kapitalet finns i bostaden. Hänsyn har i exemplen inte tagits till eventuell värdeökning på denna. Efter 5 år har räntekostnaden minskat med 300 kr/mån. Källa: ”Sparekonomen informerar”, Fondkollen.se.
I det andra exemplet amorterar de 1 500 kronor och sparar 1 500 kronor i månaden i en fond som beräknas ge 6 procent per år i avkastning. 22
Exempel 2
1 500 kr i månaden, Sparande 1 500 kr i månaden Efter 15 år Efter 5 år Efter 25 år
Amortering
Skuld: 2 310 000 kr Skuld: 2 130 000 kr Sparkapital: 105 000 kr Sparkapital: 432 000 kr
Totalt eget kapital (bostad och sparkapital)
795 000 kr
1 302 000 kr
Skuld: 1 950 000 kr Sparkapital: 1019 000 kr
2 069 000 kr
Familjen har byggt upp ett större kapital genom att också spara med en högre avkastning än räntan på bolånet. Räntekostnaden har efter 5 år minskat med 150 kr samtidigt som avkastningen på fonden motsvarar 500 kr/mån. Efter 15 år har låneräntan minskat 500 kr/mån mer i exempel 1, men fondens avkastning i exempel 2 motsvarar 2 000 kr/ mån. Framför allt ger det egna sparkapitalet en större frihet förutom att det är privatekonomiskt gynnsamt. Källa: ”Sparekonomen informerar”, Fondkollen.se.
Tiderna förändras. Vi är många medelålders och äldre som varit med om tider när det varit mycket hög inflation och därmed också mycket hög ränta. Trots hög ränta var det på 1970-talet mycket gynnsamt att låna eftersom räntorna var fullt avdragsgilla i deklarationen. Dessutom gjorde inflationen att skulden urholkades. I mitten av 1990-talet var det fortfarande relativt hög ränta, medan inflationen hade sjunkit och ränteavdragen begränsats. Då var det mycket dyrt att låna. Nu är det nya tider. Inflationen och räntan är extremt låg. Sänkta räntor har gett många hushåll en stor lättnad i boendeekonomin. Det har till och med diskuterats om det ska vara obligatoriskt med amortering. För den som planerar att köpa en bostad handlar det också om att spara till insatsen så att topplånen med högre ränta blir så små som möjligt.
Råd nr 5 Se till att amortera på lånen med högst ränta först. Om du har topplån eller andra blancolån brukar räntan vara högst på dessa. SMS-lån ska du undvika. 23
I dag talas det om nya tillväxtländer i bland annat Asien och Afrika, till exempel Pakistan, Vietnam, Nigeria och Kenya. Dessa länder tillhör så kallade frontier markets, och fonder som placerar där kallas gränsmarknadsfonder. Genom att spara i fonder kan vi få del i den tillväxt som sker och samtidigt i någon mån bidra till utvecklingen när kapitalet tillförs dessa länder. Fonder speglar den värld som vi lever i. Det är därför inte förvånande att fondutbudet har ökat. Internet och globalisering har bidragit till att människor över hela världen har kommit närmare varandra. Vi kan i dag spara i fonder som placerar i länder på frammarsch och i nya spännande branscher. Valmöjligheterna är väldigt många. Vissa tycker att utbudet är för stort och att det är svårt att få överblick. Men vi måste tänka på ett annat sätt i dagens informationssamhälle. Det är inte längre möjligt att få eller själv skaffa sig information om allt som finns på marknaden. Du måste i stället fundera över vad du önskar och söka dig fram till de fonder som passar just dina önskemål. Dessutom dyker det ständigt upp nya fonder som placerar på nya marknader eller i ny teknik. Att ta hänsyn till hållbarhet är också mycket viktigt i fondförvaltning i en värld där klimatförändringarna är ett överhängande hot mot framtiden. (Läs mer om hållbara investeringar på sidan 73 och framåt.)
Välj fonder i två steg Ibland hör jag människor säga att det är så svårt att välja fonder – det finns ju så många att välja bland. Men ett stort utbud är bra, för det kan tillgodose olika sparares önskemål. Du behöver bara bry dig om de fonder som du är intresserad av. Att hitta den allra bästa fonden vid varje tidpunkt är det ingen som kan. Det handlar ju om framtiden, som ingen kan känna till. Det finns dock en del enkla regler att tänka på, och det finns också bra hjälpmedel som jag kommer att tipsa om. När du ska välja fonder gör du det i två steg. I steg 1 ska du välja fondtyp och i steg 2 ska du välja en enskild fond inom fondtypen. 38
Steg 2 Välj fond
Steg 1 Välj fondtyp
• Värdeökning/ historisk avkastning • Pris/avgifter
• Placeringsinriktning • R isk och möjlig avkastning
Steg 1. Välj fondtyp
När du ska välja fondtyp handlar det om placeringsinriktning, vilket betyder att också ta hänsyn till risk och möjlig avkastning. Övergripande fondtyper är aktiefonder, blandfonder, räntefonder och hedgefonder. Aktiefonder kan i sin tur delas upp i olika fondtyper utifrån placeringsinriktning, till exempel att placeringar sker i ett visst land eller i en viss region eller bransch. Räntefonder kan delas in i två fondtyper: obligationsfonder för placeringar på två till tre års sikt och penningmarknadsfonder för placeringar på mindre än ett års sikt. I avsnittet om placeringsinriktning (sidan 42 och framåt) kan du läsa om de fondtyper som du är intresserad av. Med risk menas att fonder kan både öka och minska i värde och att det inte är säkert att du får tillbaka hela ditt kapital. Olika fondtyper har olika risk, och här spelar också tidshorisonten in, det vill säga när du har behov av 39
Dagens allmänna pensionssystem består av två delar: inkomstpension och premiepension. För personer med låg pension finns också en garantipension, vilket särskilt en stor andel kvinnor berörs av.
Inkomstpension
Pensionsavsättning Varje år avsätts ett belopp som motsvarar 18,5 procent av din lön (upp till 468 900 kronor 2015) till den allmänna pensionen, varav 16 procent går till inkomstpensionen, som staten har hand om, och 2,5 procent sparas till premiepensionen, som du själv kan påverka.
Vad du tjänat in till inkomstpension registreras på ditt pensionskonto och styr vilken pension som du har rätt till, men pengarna används samtidigt för utbetalning av pension till dagens pensionärer. En mindre del finns som reserv i statens APfonder. Förutom löneinkomster är också en del andra inkomster
pensionsgrundande, exempelvis sjuk- och föräldraförsäkring. Alla som har barn under fyra år får också tillgodoräkna sig särskild pensionsrätt för vård av barn. Värnplikt och högre studier kan också ge pensionsgrundande inkomst. Det finns ingen övre åldersgräns för när du tjänar in till inkomst- och premiepension. Om du väntar med att ta ut pension så blir den högre. Dels tjänar du in mer till pensionen, dels ska den delas med färre år för att få fram summan för månadsutbetalningen till dig. Det finns heller ingen lägsta åldersgräns för den allmänna pensionen. Alla som har kommit över gränsen för att ha en beskattningsbar inkomst (minst 18 800 kronor i årsinkomst 2015) tjänar in till pensionen. Hur stor pension du en dag får beror mycket på ditt arbetsliv. Vid vilken ålder du börjar jobba har betydelse, liksom förvärvsinkomsten. Deltidsarbete i många år efter att yngsta barnet har fyllt fyra år kan ge en betydande lägre pension än om du arbetar heltid. Och att efter 65-årsdagen jobba ytterligare två år, fram till 67 års ålder, ger hela 17 procent högre pension för resten av livet. 90
Att välja fonder till premiepensionen Fondsparande kan ingå i alla tre delarna av din pension: i den allmänna pensionen genom premiepensionen, i tjänstepensionen och i det privata pensionssparandet. När du väljer fonder för pensionssparandet ska du se till helheten för att få en god riskspridning. Jag tycker att det är bra att börja med att välja fonder till premiepensionen och sedan ta hänsyn till vad man har där när man sedan väljer sina fonder till tjänstepensionen. Du kan välja upp till fem olika fonder till premiepensionen från olika fondbolag. Fondbolag kan vara skickliga på olika typer av fonder, och att fritt kunna sätta samman fonder från olika bolag ger ökade möjligheter till ett bra pensionssparande. Det finns drygt 800 fonder att välja mellan i premiepensionssystemet. I kapitlet ”Mer om fonder” säger jag att vad som är viktigt vid val av fonder är placeringsinriktning, risk, avkastning och pris. När det gäller val av fonder till premiepensionen är tidshorisonten för de allra flesta mycket lång, ända upp till 40 år, och därför rekommenderar jag fonder med aktier. Det blir ett bra komplement till inkomstpensionen, som följer den ekonomiska tillväxten och kan jämföras med en säker ränteplacering. För att få riskspridning är det mest angeläget att de olika fonderna har olika placeringsinriktning. Att ha fonder från fem olika fondbolag ökar inte riskspridningen nämnvärt om fonderna har liknande placeringsinriktning. Vad gäller pris är det av mycket stort värde för oss pensionssparare att Pensionsmyndigheten har förhandlat fram så bra rabatter. I genomsnitt är fondavgiften i premiepensionssystemet 0,9 procent före rabatt och 0,3 procent efter rabatt. Det innebär 65 procents rabatt på fondavgiften i genomsnitt! Från och med 2015 finns också ett tak för avgifterna, vilket betyder att högsta tillåtna avgift efter rabatt för aktiefonder är 0,89 procent, för blandfonder 0,62 procent och för räntefonder 0,42 procent. Dessutom tillkommer en låg administrationsavgift till myndigheten. Vilken värdeökning som du har fått på dina fonder efter avdrag för avgifter och med hänsyn till även rabatt hittar du enklast i Fondkollen-appen. 93
Det är förstås bra att vilja förstå det man gör och vara påläst och kunnig, men det kan också vara ett problem om man inte vågar ta ett beslut om man inte vet precis allt. När det gäller fonder är det fondförvaltaren som ska ha den gedigna kunskapen om olika företag och göra bedömningar om framtiden. Om kvinnor väljer sparkonto utan ränta för att de inte vågar ta den risk som sparande i aktier och fonder innebär, betyder det att de missar möjligheter och värde. Det finns dock inga större skillnader mellan män och kvinnor när det gäller andelen som har gjort ett aktivt val av fonder till premiepensionen. Cirka 60 procent har gjort ett eget val. Både bland män och bland kvinnor har de som gjort ett aktivt val ett större sparkapital än ickeväljarna.
Ung vuxen ”Ung vuxen” tänker jag mig att man är från och med myndighets dagen vid 18 års ålder, medan den övre åldersgränsen inte är lika exakt. Det handlar inte så mycket om ålder eller att känna sig ung utan mer om att det är en annan livssituation att leva som ensamstående eller sambo jämfört med att vara en barnfamilj. De flesta får en egen ekonomi först efter att de har gått ut gymnasiet. Oavsett om man fortsätter att bo hemma hos föräldrarna eller flyttar hemifrån gäller ett eget ansvar för ekonomin från och med myndighetsdagen. Som högskolestuderande är det inte lätt att ha något att spara över huvud taget. Det är svårt att få studiemedlen att räcka till mer än det allra nödvändigaste. Men även en liten summa som sparas regelbundet är värdefull. Det går bra att spara 200 kronor
i månaden i de flesta fonder. Dessutom kanske du har möjlighet att placera en större summa ibland. Många unga väljer att jobba något år före högskoleutbildningen och passar kanske också på att resa. Genom att jobba och spara kan resan förverkligas. Andra motiv kan vara att få ihop ett sparkapital till insatsen till en bostad 110
eller för att finansiera inredning och allt sådant som behövs till det första egna boendet. Det kan också handla om att ha en reserv att ta till under studietiden med knappt tilltagna studiemedel. Om du har studiemedel och kommer över en årsinkomst på cirka 150 000 kronor minskar dina studiemedel, och det är viktigt att tänka på att du kan få krav att genast börja betala tillbaka. Kapitalinkomster ska också medräknas. Om du har gjort uttag från fonder och fått vinst räknas kapitalvinsten in i ditt inkomstunderlag för studiemedel. Här kan det vara fördelaktigt att ha ett investeringssparkonto (ISK), där det inte blir beskattningsbara kapitalvinster. Pension och pensionssparande är inte det som unga ska fundera över i första hand. Men det kan vara värdefullt att känna till att man tjänar in till allmän pension så fort som man har fått sin första beskattningsbara inkomst, det vill säga tjänar minst 18 800 kronor 2015. Det finns ingen lägsta åldersgräns. Du betalar bara skatt på inkomsten över 18 800 kronor, men om du kommer över denna gräns tjänar du in till pension från första kronan. Om du kommer över gränsen får du mer avsatt till din framtida pension än vad du betalar i skatt, ända upp till en årsinkomst på 170 000 kronor. Pensionspremie och skatt vid olika årsinkomst
28 60 0 29 20 0
skatt
30 000 20 000
0
20 000
4 2 00
5 000
1 40 0 3 4 00
10 000
10 00 0
15 000
12 0 00
17 20 0
25 000
60 000
Du betalar i skatt
100 000
170 000
inkomst
Du får i pensionsavsättning
Källa: ”Sparekonomen informerar”, Fondbolagens förening 2015.
111
” Att spara är inget självändamål. Främst handlar det om att må bra och att ibland kunna förverkliga en och annan dröm.” Det ska vara enkelt, roligt och givande att spara – oavsett om du är ung, om du är mitt i livet med familj och barn eller om du är pensionär. Det är utgångspunkten för Pia Nilssons nya bok om fonder, sparande och pensioner. Varje epok i livet innebär nya utmaningar och nya möjligheter även när det gäller sparande. Pia Nilsson vänder sig till dig som är intresserad av att lära dig mer om sparande, hur du kan få sparkapitalet att växa och hur pensionen ska räcka till för att ge dig ett bra liv även när du slutat arbeta. Du får med hjälp av exempel och färgsprakande illustrationer många goda råd om fonder, investeringssparkonto, amorteringar på lån, sparande till barnen, hållbara investeringar och hur du kan påverka din pension.