9789127435896

EVA HANSSON STRÖM JENNY UDDLING

EVA HANSSON STRÖM JENNY UDDLING

Mitt i mål är i första hand tänkt för den avslutande delen av sfi (kurs D) och motsvarande nivå inom andra skolformer.

Mitt i mål består av: Textbok (med ljudfiler på webben) Övningsbok Lärarstöd Referensnivåer Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D

A1

A2

B1

A 1 – /A 1 A 1 /A 2 A 2 /A 2 + B 1 / B1 +

B2

TEXTBOK EVA HANSSON STRÖM • JENNY UDDLING

Mitt i mål är ett läromedel i svenska som andraspråk för ungdomar och vuxna. Det består av Textbok och Övningsbok. Övningsboken följer upp texter och teman i Textboken med möjlighet att öva mera på ordkunskap, grammatik, läsning och skrivning.

TEXTBOK

ISBN 978-91-27-43589-6

9 789127 435896

Mitt i mal_TB_cover.indd All Pages

2014-09-14 21.09

MIM_text.indd 2

2015-03-30 14.48

Välkommen till Mitt i mål!

Du som ska arbeta med Mitt i mål kan redan ganska mycket svenska. Du klarar av att prata och förstå svenska i många situationer och du kan skriva en hel del. Här får du arbeta vidare med svenskan på olika sätt.

I Mitt i mål kommer du att träna dig språkligt för att kunna delta aktivt i vardags­, samhälls­ och arbetsliv. Du får många tillfällen att öva på att kommunicera muntligt och skriftligt och anpassa språket efter den situation du befinner dig i.

Varje kapitel har en rubrik som visar vad kapitlet huvud­ sakligen handlar om. I övningsboken finns övningar som bygger vidare på innehållet i textboken.

Texterna Du får möta olika typer av texter t.ex. berättelser, faktatexter, dialoger, sånger, annonser, diagram och mycket annat. På www.nok.se/mittimal finns ljudfiler till textbokens dialoger och hörövningar. De kommer du åt via inloggningsuppgift­ erna på insidan av bokens pärm. Efter texterna i boken finns olika uppgifter. Dessa symboler visar hur du ska jobba med uppgifterna: lyssna

skriv

arbeta två och två

arbeta i en grupp

Ordförklaringar Ordlistor till texterna finns i lärarstödet. Där finns de ord som du behöver lära dig.

Bredvid texterna i boken finns ibland ordförklaringar i marginalen. De står där för att hjälpa dig att förstå texten.

Dessa ord behöver du inte lära dig nu. Inom parantes kan det finnas upplysningar om orden, till exempel: (här) används när ordet har en speciell betydelse i just det här sammanhanget. (vardagligt) visar att ordet tillhör vardagsspråket, det språk som används när man talar med familj eller vänner.

MIM_text_sista.indd 3

2014-09-15 01.40

Skrivkurs I skrivkursen övar vi på hur man skriver sms, mejl, insändare, jobbansökan och berättelser m.m. på enkel svenska. Du kommer också att få träna på att bedöma dina egna och dina klasskamraters skrivna texter.

Ett nytt språk Avsnitten som kallas "Ett nytt språk" hjälper dig att bli effektivare i din inlärning.

Grammatik Textbokens grammatikavsnitt tar upp några grundläggande moment. Mycket av detta har du säkert mött tidigare om du studerat svenska. Här får du repetera grunderna och öva i tal och skrift. Om du märker att du behöver träna mer kan du göra det i övningsboken. Där hittar du också mer avancerad grammatik.

Några tips Du som bor i Sverige medan du studerar svenska har en bra situation för språkinlärning. Utnyttja den! Lyssna på folk som pratar med varandra. Även om du inte förstår allt kan du höra och härma språkmelodin. Läs skyltar, se på tv och lyssna på radio. Och glöm inte att använda svenska själv! Det är framför allt genom att använda det nya språket som du lär dig det.

Prata så fort du har möjlighet och skriv ofta.

Vi hoppas att du har roligt när du lär dig.

Lycka till med att gå vidare i svenskan!

Eva Hansson Ström

MIM_text_sista.indd 4

Jenny Uddling

2014-09-15 01.40

Innehåll 1 Skola Örnöga av Mats Berggren och Bawer Coskun Familj och skola Två utvecklingssamtal Det svenska skolsystemet Utbildningar för vuxna Ett nytt språk: Hur lär du dig bäst?

Dans På Ålandsfärjan På klubb Hörövning: Anton vill lära sig dansa Grammatik: Ordföljd i huvudsats Skrivkurs: Att skriva på svenska

8 12 14 18 21 24 27 28 29 30 31 33

2 Glädje och sorg Lina och Carlos gifter sig Kärleksvisan av Sarah Dawn Finer Religiös eller borgerlig vigsel Sambo Om kärleken tar slut Grammatik: Nutidstempus Bröllopsresan av Göran Tunström Nej men, vad kul!

Hörövning: Grattis, grattis!

Nu föds ett barn av Barbro Lindgren Farmor av Alexandra Pascalidou Ett nytt språk: Lär dig nya ord En tråkig nyhet När någon dör Vårens första dag av Laleh Pourkarim Skrivkurs: Meddelanden

38 42 44 46 47 49 52 55 55 56 57 59 60 62 65 66

3 Mat Vad ska man äta?

Hörövning: En tjejmiddag Gissa vilken mat det är Att läsa och förstå ett recept Grammatik: Imperativ Ett nytt språk: Vi lär oss olika fort Äppelträdet av Erlend Loe Grammatik: Ordföljd i frågor På rasten På stan Skrivkurs: Informella mejl

74 77 78 79 80 81 82 87 88 89 90

4 Pengar Någon kan vara du Gordana av Theodor Kallifatides Spel om pengar Hörövning: Var är pengarna?

Att spara pengar Slösa eller snåla?

När man behöver mycket pengar

MIM_text_sista.indd 5

96 96 99 100 101 103 107

Grammatik: Dåtidstempus I kiosken Stoppad av polisen I cykelaffären Hörövning: På stationen Grammatik: Skulle Ett nytt språk: Hur lär du dig bäst?

Skrivkurs: Formella mejl

110 112 112 113 114 115 117 118

5 Arbetsliv På jobbet Gissa lönen Hur många procent betalar man i skatt?

Ett nytt språk: Att läsa på olika sätt Läs och förstå platsannonser Hörövning: Vilket jobb?

Skrivkurs: Personligt brev + CV Anställningsintervju Rekryteringskonsulten av Klas Hallberg och Magnus Kull Att kämpa för sin dröm Grammatik: Bisatser Den nöjda fiskaren av Klas Hallberg och Magnus Kull

124 130 132 134 136 140 141 146 148 149 153 154

6 Fritid och framtid Vad gör du på din fritid?

Har du lust att …

De har träningen som livsstil Tävlingar och matcher Hörövning: Vilken sport är det?

Från Rosengård ut i världen Zlatans hemlighet av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz Framtidsdrömmar Nätdejting Stjärntecken Grammatik: Adjektivets böjning Komplimanger Spådomen av Max Lundgren Flickan på taket av Max Lundgren Snälla bli min av Veronica Maggio Ett nytt språk: Att lära sig ord Skrivkurs: Inlägg och insändare

158 160 162 163 165 166 167 169 170 172 174 175 178 181 185 186 189

7 Nöd och hjälp Vi är alla bröder och systrar På farlig väg av Anna Ström Grammatik: Adjektiv och adverb Sång till friheten av Björn Afzelius På farlig is av Mats Berggren Hörövning: Ylva behöver hjälp Hallå 112 Skrivkurs: Att skriva en berättelse Ett nytt språk: Utvärdering och framåtblick

196 200 205 207 208 215 217 218 222

2014-09-15 01.40

INNEHÅLL Örnöga Familj och skola Två utvecklingssamtal Det svenska skolsystemet Utbildningar för vuxna Ett nytt språk: Hur lär du dig bäst?

Dans

MIM_text_sista.indd 6

8 12 14 18 21 24 27

På Ålandsfärjan* På klubb* Anton vill lära sig dansa* Grammatik: Ordföljd i huvudsats Skrivkurs: Att skriva på svenska

28 29 30 31 33

*finns som ljudfil

2014-09-15 01.40

Skola MIM_text_sista.indd 7

2014-09-15 01.40

Örnöga Baran är en kurdisk kille som numera bor i Sverige. Han har varit i slagsmål i skolan och nu är han kallad till rektorn, som eleverna kallar Örnöga. Så här berättar Baran själv om mötet.

Örnöga En örn är en stor fågel som ser mycket bra.

Jag blev förstås uppkallad till rektor.

Tillsammans med mamma. Redan samma eftermiddag.

Det var inte första gången vi var där.

Det var inte första gången den vårterminen.

Det var inte ens första gången den månaden.

Jag hade slagits en hel del under det senaste året.

Det var enda sättet att få respekt. Örnöga stängde dörren om oss, tog mamma i hand och bad oss att sitta ner i hans stora hörnsoffa.

Mamma satte sig försiktigt längst ut på en av dynorna, jag gjorde mitt bästa för att sjunka ner och se oberörd ut.

8 MIM_text.indd 8

2015-03-30 13.33

Örnöga ställde sig och tittade ut genom fönstret. Samma fönster som han sett slagsmålet genom.

Jag tyckte att han gjorde alla rörelser noga, som om han följde en plan han hade tänkt ut i förväg och absolut inte fick bryta mot. ”Så här kan det inte fortsätta”, sa han långsamt och vände sig mot mamma. ”Nästan varenda dag får jag rapporter om att Baran har varit inblandad i slagsmål. Det här är sista varning­en.

Om det inte blir en ändring måste jag stänga av honom från skolan ett tag så att han får kyla ner känslorna och tänka efter.

Och om det inte hjälper blir det relegering.”

Nu hör det till saken att mamma talar dålig svenska. Jag brukar alltid tolka åt henne. Hon har inte en aning om vad ord som ”rapporter”, ”varning” och ”relegering” betyder. ”Jag förstår inte”, sa hon.

Jag tyckte att hon bröt ännu värre än vanligt.

Det är kanske fel att säga att jag fick en snilleblixt, det var nog snarare en idiotblixt, men jag såg i alla fall en chans och tog den. ”Han säger att jag är en av skolans bästa elever. Om jag bara slutar att slåss kommer jag att bli något stort”, sa jag på kurdiska.

Mamma såg på Örnöga några sekunder. ”Tack så mycket”, sa hon på svenska. ”Därmed tror jag att jag har gjort klart var vi står i den här frågan”, malde han vidare. ”Han undrar om du har förstått nu”, översatte jag. ”Ja”, svarade hon. ”Tack så mycket.” Örnöga gick fram till mamma, vi reste oss. ”Då är vi färdiga med varann för den här gången”, sa han och tog mamma i hand igen. ”Hoppas att det inte blir nån mer gång.” ”Tack så mycket”, sa hon.

relegering En elev som blir relegerad får inte komma till sin skola längre utan måste börja i en annan skola.

Relegering är mycket ovanligt i Sverige idag. snilleblixt fantastiskt bra idé idiotblixt konstig idé (Ordet ”idiotblixt” finns inte – författaren har hittat på det själv.) malde (här) pratade

9 MIM_text_sista.indd 9

2014-09-15 01.40

När vi gick över skolgården mot vårt höghus på Gröna stugans väg bad jag mamma att inte säga något till pappa om att jag hade slagits igen. ”Sluta slåss, så säger jag ingenting”, lovade hon. ”Du ser, till och med rektorn säger att du är en av dom bästa i skolan.

Bi jîr be kurêmin, bi jîr.”

Bi jîr be kurêmin, bi jîr.

Var förnuftig, min son, var förnuftig. Hemma satte hon på den gamla videon från mina morbröders bröllop i Kurdistan.

Hon log och skakade på huvudet åt hur ung hon såg ut och hur liten jag var. När dansen började tog hon min hand. Vi började följa med – fyra steg fram, fyra steg tillbaka. Snart for vi runt i vardagsrummet och skrattade högt.

Ur Sent ute av Mats Berggren och Bawer Coskun.

Textfrågor 1 Rektorn kallas för Örnöga. Varför kallas han så, tror du?

2 Varför är Baran hos rektorn?

3 Varför pratar Baran kurdiska med sin mamma?

4 Vad kommer att hända om Baran inte lyder Örnöga?

5 Hur tror du att Baran känner sig när de kommer till rektorn?

6 Hur tror du att Baran känner sig på slutet när de dansar?

7 Vad vet du om Barans mamma? Vad vet du om Barans pappa?

Samtala

for runt (här) dansade omkring

1 Vems fel är det att situationen hos rektorn blir så tokig? Är det rektorns fel, eftersom han inte skaffat tolk? Är det mammans fel eftersom hon inte har lärt sig svenska eller är det Barans fel eftersom han ljuger?

10 MIM_text_sista.indd 10

2014-09-15 01.40

2 Varför tror du att Barans mamma säger ”Var förnuftig, min son, var förnuftig”?

3 Vad betyder ordet respekt?

4 Finns det någon som du alltid visar respekt för? Hur visar du respekt?

5 Kommer du ihåg någon rektor som du har haft? Berätta!

6 Har du blivit uppkallad till rektorn någon gång under din skoltid? Vill du berätta varför? Vad sa och gjorde din rektor?

7 Vad anser du att en rektor ska göra med en elev som Baran?

Ord och uttryck Titta på de här meningarna: Örnöga stängde dörren om oss, tog mamma i hand och bad oss sitta ner i hans stora hörnsoffa.

När dansen började tog hon min hand. v

Det finns många uttryck med hand. Kombinera uttryck och förklaringar. a) ta någon i hand 1 ta ansvar för någon eller något b) Hon tog min hand.

2 hälsa på någon med handslag c) på vänster hand 3 började hålla mig i handen d) ta hand om

4 på vänster sida

11 MIM_text_sista.indd 11

2014-09-15 01.40

Familj och skola Barans mamma blev kallad till rektorn när Baran hade ­problem i skolan. Det finns många andra tillfällen under skoltiden när föräldrar kommer till skolan.

Utvecklingssamtal Föräldrarna kallas tillsammans med sina barn till utvecklings­ samtal en gång varje termin. Läraren berättar då hur det går för eleven i skolan och hur eleven fungerar tillsammans med sina skolkamrater. Föräldrarna och eleven kan ställa frågor och kanske berätta saker som läraren behöver veta. Under utveck­ lingssamtalet kommer man överens om vad man ska göra för att eleven ska utvecklas på bästa sätt. Ofta skriver man ner vad man har bestämt så att alla vet vad som gäller.

Föräldramöten Alla föräldrar som har barn i samma klass bjuds in till föräldramöten. Det är träffar på kvällstid som brukar ordnas en gång per termin eller läsår. Eleverna brukar inte vara med.

Lärarna informerar om vad som ska hända under terminen och tillsammans diskuterar man arbetet i klassen och annat aktuellt.

Ibland ordnar skolan större möten för flera klasser om en speciell fråga.

Föräldrarna i skolans vardag Föräldrarna har naturligtvis en viktig roll i vardagen. De ska ju hjälpa barnen att komma i tid till skolan och ha med sig det som de behöver. Ofta behöver föräldrarna hjälpa barnen med läxorna. I många skolor har barnen t.ex. läsläxor de första åren.

Då brukar barnen ha till uppgift att läsa högt för någon hemma.

Under de första skolåren kan det hända att föräldrarna följer med och hjälper till när klassen ska på utflykt. Föräldrar brukar

12 MIM_text_sista.indd 12

2014-09-15 01.40

också vara välkomna att besöka skolan under en vanlig skoldag.

Ibland bjuder skolan in föräldrarna för att se på när barnen uppträder, t.ex. på en temakväll. På skolavslutningen före sommarlovet brukar det också vara lite festligheter i skolan för hela familjen. När barnen blir äldre, kommer föräldrarna inte lika ofta till skolan.

Läs och skriv 1 Läs texterna som hör till avsnittet ”Familj och skola” en gång till, tyst för dig själv.

2 Skriv en eller ett par meningar som berättar vad avsnittet ”Utvecklingssamtal” handlar om. Skriv med egna ord.

3 Gör likadant med de andra två avsnitten, ”Föräldramöten” och ”Föräldrarna i skolans vardag”.

4 Läs upp för varandra vad ni har skrivit.

Samtala 1 Har du erfarenhet av utvecklingssamtal? Av föräldramöten? Berätta.

2 I vilka situationer tycker du att skolan ska kontakta en elevs föräldrar?

3 När ska man som förälder ta kontakt med skolan?

13 MIM_text_sista.indd 13

2014-09-15 01.40

Två utvecklingssamtal Läs och lyssna till dialogerna. Träna uttalet med hjälp av ljudfilen. Spela sedan upp samtalen i klassrummet.

A Elias och hans pappa Ibrahim har kommit till skolan för att träffa Elias klassföreståndare. Elias är tolv år och har bott i Sverige i ungefär två år.

Läraren Hej och välkomna.

Pappan Tack.

Elias Hej! Läraren Jag heter Inge Nilsson. Jag är Elias klassföreståndare.

Pappan Ibrahim Malki.

Läraren Varsågoda och sitt ner här. Elias vill du hämta dina saker hit till bordet?

Elias Ska jag ta datorn också?

Läraren Ja gör det.

Pappan Hur går det för Elias?

Läraren Det går bra i alla ämnen. Han har ju lätt för att lära sig.

Pappan Ja, det har han alltid haft.

Läraren När det gäller svenska är han bra på att uttrycka sig, och han har ett stort ordförråd.

Pappan Det var roligt att höra.

Läraren Men han behöver bli bättre på att skriva.

Elias Jag vet.

Pappan Jaså. Vad kan vi göra?

De fortsätter att prata om hur Elias kan öva sig på att skriva.

Elias visar sina böcker och de pratar om skolarbetet. Han är stolt när han visar sin pappa en presentation av sitt hemland, som han har gjort i datorn. Efter en stund tittar läraren på klockan.

14 MIM_text_sista.indd 14

2014-09-15 01.40

Läraren Pappan Läraren Elias Pappan

Oj då. Klockan är redan halv sex. Då är det snart dags för nästa samtal.

Jaha, oj. Tiden har gått så fort.

Tack för att ni kom. Vi ses i morgon Elias!

Ja, det gör vi! Hejdå!

Tack ska du ha.

• Vad berättar läraren om hur det går för Elias i svenska?

• Vad är Elias extra stolt över?

B Utanför klassrummet väntar Elsa och hennes mamma.

Läraren Välkomna! Elsas mamma förstår jag?

Mamman Tack. Just det. Carina Andersson.

Läraren Inge Nilsson, Elsas klassföreståndare. Hej Elsa!

Elsa Hej! De sätter sig runt ett bord och Elsa går och hämtar sina skolsaker.

Mamman Läraren Elsa Läraren Elsa Mamman Läraren Elsa Lärare Elsa Läraren

Vilket trevligt klassrum ni har!

Ja, det är stort och bra och nu tror jag barnen har vant sig vid sitt nya klassrum.

Ja, men det är lite stökigt när alla ska gå och hämta sina saker. Alla pratar och håller på…

Blir du störd av det?

Ja, jättemycket. Det är jättejobbigt!

Elsa har alltid varit känslig för ljud och velat ha det lugnt omkring sig.

Jaha, ja. Då får vi fundera på vad vi kan göra åt det.

Kan inte jag få sitta vid fönstret? Där går ju ingen förbi.

Jo, visst.

Och längst fram, om det går – för då märker jag inte så mycket om någon går och hämtar nåt eller så.

Jaha ja. Ja, tror du att det skulle funka? Då provar vi det.

15 MIM_text_sista.indd 15

2014-09-15 01.40

De fortsätter samtalet och pratar om hur skolarbetet går för Elsa och hennes kunskaper i olika ämnen •

Vad är Elsas problem i skolan?

•

Beskriv Elsas lösning på problemet. Varför skulle det bli lugnare för henne att sitta där?

Intervjua varandra 1 Fanns det förskolor (daghem) i det område där du växte upp?

2 När börjar barnen skolan i ditt hemland?

3 Kommer du ihåg din första dag i skolan? Låg skolan nära ditt hem eller långt bort? Var det någon som följde med dig?

4 Hur många barn gick det i din klass?

16 MIM_text_sista.indd 16

2014-09-15 01.41

5 Hur dags började skoldagen och när slutade den?

6 Vad brukade du göra på eftermiddagarna efter skolan?

7 Hur såg skolåret ut? Hur många terminer hade ni och vilka lov fanns det?

8 Vilka var dina favoritämnen i skolan? Har du kvar ditt intresse för de här ämnena?

9 Fanns det något ämne du inte tyckte om? Varför?

10 Hade du någon skolkompis som betydde extra mycket för dig?

11 Minns du någon lärare som du hade?

12 Hur många skolår är obligatoriska i ditt hemland?

13 Är det vanligt att fortsätta studera efter den obligatoriska skolan?

17

MIM_text_sista.indd 17

2014-09-15 01.41

Det svenska skolsystemet Förskola 1–6 år I alla kommuner finns det förskolor där föräldrar som arbetar eller studerar kan lämna sina barn. Förr kallades förskolan för daghem och ibland hör man fortfarande att orden ”daghem”, eller ”dagis” används.

Den familj som har en förskoleplats betalar en avgift.

Avgiftens storlek beror bl.a. på hur många timmar i veckan som barnet går på förskolan och hur mycket föräldrarna tjänar.

Förskoleklass 6 år Förskoleklass är ett skolår som man har lagt till före första klass i grundskolan. Därför kallas detta skolår ibland för ”nollan”. Det är ett frivilligt skolår som innehåller mycket lek men samtidigt förbereder barnen för grundskolan.

Grundskolan 7–16 år Föräldrarna väljer vilken skola de önskar att deras barn ska gå i och om det finns plats får barnet börja där. I många kommuner finns det både kommunala skolor och fristående skolor, som brukar kallas friskolor. Det är skolor som inte ägs av kommunen utan av privata bolag. Det kostar inte något att sätta sitt barn i en friskola, de finansieras av skattepengar precis som den kommunala skolan.

Alla grundskolor ska lära ut samma grundkunskaper men skolor kan dessutom ha en speciell inriktning – en profil. Det kan t.ex. vara undervisning på engelska eller något annat som teater eller musik. Skolan kan också ha en religiös inriktning.

Grundskolan har nio årskurser och är obligatorisk. Barnen börjar på hösten det år då de fyller 7 år. Man brukar kalla det första skolåret för första klass eller ettan, nästa år kallas andra klass eller tvåan o.s.v. Förr var grundskolan indelad i lågstadiet

18 MIM_text_sista.indd 18

2014-09-15 01.41

(årskurs 1–3), mellanstadiet (årskurs 4–6) och högstadiet (årskurs 7–9) och många använder fortfarande de uttrycken när de pratar om skolan.

Efter skoldagens slut och under skollov kan barnen gå till ett fritidshem om föräldrarna arbetar eller studerar. För detta betalar föräldrarna en avgift.

Gymnasiet 16–19 år Gymnasiet är frivilligt, men de flesta ungdomar går ett gymnasieprogram. Det är betygen i årskurs nio som avgör vilket gymnasium och vilket program man kommer in på.

Det finns många olika gymnasieprogram, en del av dem förbereder eleverna för studier på högskola, och andra är yrkesförberedande. Om man är nyanländ läser man först på språkintroduktion där man framförallt lär sig svenska.

Gymnasieskolan är, precis som grundskolan, avgiftsfri.

Textfrågor 1 Det gamla ordet är ”dagis”, vad brukar man säga nuförtiden?

2 Vad är förskoleklass?

3 Hur många år är den obligatoriska skolan i Sverige?

4 Var kan barn som är 6–13 år gamla vara på efter­ middagarna om föräldrarna arbetar?

5 Varför kan det vara viktigt att få bra betyg i årskurs nio?

19 MIM_text_sista.indd 19

2014-09-15 01.41

Var går barnen? Öva på att använda ”skolord” genom att berätta för varandra i vilken skolform eller årskurs barnen går.

Jag ska snart fylla nitton. Jag har sökt till universitetet i höst.

Jag kämpar jättehårt nu för att få bra betyg och komma in på naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet nästa år.

Jag kan redan läsa lite och jag ska börja ettan nästa år.

Jag längtar till nästa år, då ska jag börja i nollan och gå på fritids på eftermiddagarna.

Ta reda på Gå in på er kommuns webbplats och se efter hur många grundskolor som finns. Hur många är kommunala och hur många är friskolor?

Samtala 1 Vad kan den svenska skolan lära sig av skolan i det land som du kommer ifrån?

2 Vad kan skolan i det land du kommer ifrån lära sig av den svenska skolan?

3 Hur är en bra lärare? Berätta om en bra lärare som du har haft.

4 Hur är en bra elev?

5 Jämför hur det var att vara elev när du var barn med hur det är nu att vara vuxenstuderande. Vilka likheter finns? Vilka skillnader?

20 MIM_text_sista.indd 20

2014-09-15 01.42

Utbildningar för vuxna Sfi Alla kommuner erbjuder kurser i Svenska för ­invandrare (Sfi).

Sfi är en språkutbildning som är uppbyggd av olika kurser: A, B, C och D, där kurs D är den högsta språknivån. Vilken kurs man börjar på beror på hur mycket svenska man kan och hur mycket man har studerat tidigare.

Kommunal vuxenutbildning I alla kommuner finns kommunal vuxenutbildning på två nivåer: grundläggande nivå och gymnasial nivå.

Folkhögskola Den som är över 18 år kan söka till en folkhögskola. ­Folk­högskolorna bestämmer själva över vilka kurser de har, därför varie­rar kursutbudet mycket mellan olika folk­ högskolor. Det är vanligt att det finns kurser i svenska som andraspråk på olika nivåer.

De flesta folkhögskolor drivs av olika organisationer och föreningar. På en del folkhögskolor kan man bo under ­studietiden.

Yrkeshögskola På yrkeshögskolor kan de som har avslutat gymnasiet utbilda sig till olika yrken. Delar av utbildningen sker på arbetsplatser.

Yrkeshögskolorna erbjuder utbildningar i yrken som behövs på arbetsmarknaden.

Högskola och universitet Vid högskolor och universitet får studenter en akademisk ­utbildning, och kan ta examen på olika nivåer. Den lägsta

kursutbud de kurser som skolan har

21 MIM_text_sista.indd 21

2014-09-15 01.42

nivån, som kallas högskoleexamen kräver tre års heltidsstudier.

Den högsta nivån, doktorsexamen, motsvarar åtta års heltidsstudier. Då skriver man också en avhandling.

Var tror du att de studerar? Förklara hur du kommit fram till ditt svar.

Ex: Kiran, 26 år. Jag håller på och skriver det sista på min avhandling. Jag hoppas kunna ta min examen i år. Det ska bli underbart att bli klar efter åtta års heltidsstudier.

Kiran studerar på universitetet

Danni 20: Jag går en kockutbildning med miljöinriktning. Här får jag kunskaper inom två områden som intresserar mig. Utbildningen tar två år, det känns ganska långt men det är kul att det ingår mycket praktik, jag vill inte bara sitta och plugga hela tiden.

Danni studerar på …

Sofia 36: Först ska jag klara D­kursen, sedan ska jag fortsätta att läsa svenska. När jag är klar med gymnasiekurserna i svenska ska jag söka till högskolan. Jag har studerat ekonomi i mitt hemland och mitt mål är att få en svensk examen.

Sofia studerar på …

22 MIM_text_sista.indd 22

2014-09-15 01.42

Ahmed, 24 år: Jag studerar på allmän linje och läser svenska som andraspråk. Jag valde den här skolan för här får jag prata svenska hela tiden – inte bara på lektionerna. Här umgås jag dygnet runt med både invandrare och svenskar och vi gör många saker tillsammans här på skolan. Jag är med i en teatergrupp och skolans fotbollslag.

Ahmed studerar på …

Ebba, 25 år: Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor. Det är tufft att studera på juristlinjen men jag tror att jag har en bra chans att få ett jobb med bra lön sedan Ebba studerar på …

Samtala 1 Var ligger närmaste universitet/högskola? Vad heter det/den?

2 Vilka högskoleutbildningar är populära i ditt hemland?

3 Känner du någon som studerar eller har studerat på en folkhögskola?

4 Vill du fortsätta att studera efter den här kursen?

Berätta om dina planer.

23 MIM_text_sista.indd 23

2014-09-15 01.42

EVA HANSSON STRÖM JENNY UDDLING

EVA HANSSON STRÖM JENNY UDDLING

Mitt i mål är i första hand tänkt för den avslutande delen av sfi (kurs D) och motsvarande nivå inom andra skolformer.

Mitt i mål består av: Textbok (med ljudfiler på webben) Övningsbok Lärarstöd Referensnivåer Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D

A1

A2

B1

A 1 – /A 1 A 1 /A 2 A 2 /A 2 + B 1 / B1 +

B2

TEXTBOK EVA HANSSON STRÖM • JENNY UDDLING

Mitt i mål är ett läromedel i svenska som andraspråk för ungdomar och vuxna. Det består av Textbok och Övningsbok. Övningsboken följer upp texter och teman i Textboken med möjlighet att öva mera på ordkunskap, grammatik, läsning och skrivning.

TEXTBOK

ISBN 978-91-27-43589-6

9 789127 435896

Mitt i mal_TB_cover.indd All Pages

2014-09-14 21.09