Bergsbruk – gruvor och metallframställning
Sjöar, vattendrag och avrinningsområden
Tillgången till vattenkraft var god på de flesta platser. Nätet av älvar, åar och större bäckar är mycket mera finmaskigt är vad Sverigekartans skala kan visa. Exempel på mängden småsjöar, bäckar och åar illustreras av kartan över Kolbäcksåns avrinningsområde på nästa sida.
Sjöar, vattendrag och avrinningsområden
1:5 400 000
1:5 400 000 Huvudvattendelare Vattendelare för biflödenas 2 avrinningsområden > 1 000 km Område som dräneras till Norge Område som dräneras till Sverige
Luleå
Isbeläggning på sjöar 1:15 000 000
175
Umeå 150
Östersund
1:15 000 000 Medeltal dagar/år Sundsvall 175 150 125
175
100
125 100
Uppgift saknas
75
lb
ån Sag
n kså äc
Karlstad
100
Gävle
Falun
Ko
125
150
75
75
Stockholm
Örebro
Kartan grundar sig på SMHI:s observationer av isbeläggning under minst 20 år före 1950 vid nära 500 mätstationer.
Linköping
Vattenföringen i Kolbäcksån Jönköping
Göteborg
Visby
Månadsmedelvattenföring m3/s 200 160
Max
arealer tillföll kronan. Allt detta kom att förändra ägobilden dramatiskt på flera håll. Vid sekelskiftet 2000 ägdes skogen till över 50 % av enskilda privatpersoner. Skogsbolagen innehade ca 25 % och resten tillhörde staten eller andra allmänna ägare.
Vattnet som lokaliseringsfaktor Före ångmaskinens och senare elektricitetens tidevarv var direkt kraftöverföring från de rinnande vattendragen en helt avgörande kraftkälla för lokaliseringen av gruvor och järnbruk. Eftersom vattenhjul drev pumpar, uppfordringsverk och stampar, bälgar och blåsmaskiner, hammare och valsverk måste verksamheterna ligga nära vattendragen. Även möjligheterna att utnyttja vattnet som transportled var viktig för brukens lokalisering. Vattenkraftens storlek bestäms av vattenflödet och fallhöjden. Minsta vattenflöde kunde därför ha betydelse, även om det bara kunde utnyttjas under några veckor under våren. För att driva anläggningarna vid hyttor och smedjor krävdes ett vattenflöde på omkring 200 l/s och en fallhöjd på 2–10 m, vilket gav en effekt på 10–15 hästkrafter, eller i moderna termer ca 10 kW. Stora fallhöjder och kraftiga vattenflöden var till en början inte möjliga att utnyttja, beroende på begränsad teknisk kapacitet hos vattenhjul och dammar. De vertikala vattenhjulen var i bruk från medeltiden fram till slutet av 1800-talet. Deras diameter var 1,5–10 m och de hade hög verkningsgrad – upp till 65 %. De större vattenhjulen utnyttjades framför allt vid gruvorna, medan de mindre var anslutna till hyttor och hammare. Betraktar vi kartan över avrinningsÅk21/100622 områden i Sverige ser vi att det nästan överallt finns goda förutsättningar att tillgodose de tidiga industriernas krav på energi i form av vattenkraft. Avrinningsområdena varierar i storlek från några få till flera hundra kvadratkilometer. Dräneringstakten är beroende av vattenmagasinens (sjöar, mossar etc.) areal, men också på hur stor öppen eller uppodlad yta somÅk21/100622 före-
120 Kalmar
80 40
Medel
Min Malmö
26
0
1
2 3
4 5
6
7 8
9 10 11 12
Månad
Förutsättningarna för att utnyttja vattenkraften i våra bergslagsområden är i allmänhet god. Problemet har varit säsongsvariationerna i vattendragen, med höga flöden under senhösten och otillräckliga flöden under den tidiga hösten. Diagrammet visar årstidsvariationerna vid Ramnäs kraftverk i Kolbäcksån.
malm, skog och vatten
018-027_jen.indd 26
2011-07-14 19.58
Järnbruk längs Kolbäcksån
Väsman
Smedjebacken Ludvika N. Barken
Järnbruk längs Kolbäcksån 1:750 000
S. Barken
Fagersta
Gräns för Kolbäcksåns avrinningsområde Bruk i drift
Åmänningen
Nedlagt bruk
Virsbo n ckså lbä Ko
ÅK023/KH/110214
Den varsamt renoverade bogserbåten Rex, med Hallstahammar som hemmahamn, var under 1920-, 30- och 40-talen en flitig pråmdragare på Strömsholmskanalen. Bogserbåtarnas långa pråmsläp var då en vanlig syn. Till stora delar svarade dessa pråmar för järnbrukens tunga transporter innan landsvägarna fick kapacitet att ta över.
1:200 000 Surahammar Hallstahammar
Strömsholm
Folkärna Folkärna
"
"
"
"
"
67
"
Sjöar och dammar kring Sala 1822 "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
1:200 000
"
"
" "
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Fördämning
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Stensjön
"
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
ÅK24/KH/110216
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
" "
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
59 59
"
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
"
" "
57
"
" "
"
" "
"
"
018-027_jen.indd 27
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
Kumla kyrkby
"
" "
"
" "
"
"
" "
"
"
" "
"
"
"
" "
"
27
" "
"
" "
"
"
"
"
"
malm, skog och vatten
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
För att tillgodose de stora brukens behov av vattenkraft i det flacka landskapet i norra Uppland och angränsande trakter anlades i början av 1800-talet omfattande system av dammar. Ett illustrativt exempel är dammarna runt Sala silvergruva, som här jämförs med dagens karta. I Sagåns vattensystem genomfördes en av de märkligaste landskapsomvandlingar som ägt rum i vårt land. Vattenmagasinet uppströms industriområdet omfattade som mest 35 sjöar och dammar med en sammanlagd vattenareal om ca 4 000 ha, varav 2 800 åstadkommits på konstgjord väg.
" "
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
Varmsätra
"
"
"
"
"
""
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
" "
"
"
"
"
" " " "
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Sätra brunn "
" "
Kila
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
" "
" "
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
"
" "
"
" "
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
" "
Fläckebo "
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
" " "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
" "
"
"
ån Sag
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
Sala silvergruva
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
" "
Fläcksjön
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Sala
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
" "
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
Sala hytta
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
" " "
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
" "
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
Långforsen
" "
"
"
"
"
" "
"
" "
" "
"
"
kommer inom avrinningsområdet. Vatten finns i de flesta områden i överflöd – åtminstone under vår och höst. Från slutet av november till slutet av mars är normalt alla sjöar och vattendrag i de mellansvenska bergslagsområdena isbelagda. Detta hindrade inte transporterna på vattenlederna, men försvårade själva arbetet vid industrierna. Torra år kunde också medföra problem med vattenförsörjningen, särskilt i de östra landskapen, som har mindre nederbörd och högre avdunstning än de västliga. Problemet kunde lösas genom att bygga dammar eller andra vattenkonster i form av kanaler, trärännor och stånggångar. Med ångmaskinen kunde kraftförsörjningen ordnas oavsett vattenkraften och med elektriciteten kunde kraften flyttas över stora avstånd, vilket medgav annan lokalisering.
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
" "
"
" "
"
"
"
"
"
" "
" "
"
"
" "
" "
"
"
"
"
"
Västerfärnebo
"
"
" "
"
"
"
"
"
Silvköparen
"
"
"
"
"
"
"
"
" " "
"
"
"
"
Olof-Jons damm
" "
" "
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Järndammen
"
"
" "
"
"
"
"
"
Klasbomyran "
"
"
"
" "
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
Ingborgbo
"
" "
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
Helgonmossen
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Jugansbo
"
"
Dofte grav
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Vallsjön
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
Enåker
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
" " "
"
91 91
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
Storljusen
"
" "
" "
"
"
"
"
"
Hede
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
" "
"
Hällsjön
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
Österbo
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
" "
"
Sjö
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
56
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
Våtmark
"
"
" "
" "
"
"
" " "
"
"
"
"
"
"
Forneby
61
"
"
"
Öppen mark
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Skog
"
"
"
Storsjön
"
"
"
Möklinta
"
" " "
"
"
" " "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Utökad sjöyta efter utbyggnaden 1819-22
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
" "
"
" "
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
Kölfors
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Brovallen
"
"
"
"
"
Hallarsbo
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
" "
"
"
"
"
"
Skräddarbo
" "
"
"
"
"
" "
"
"
Gåddarbo
"
"
"
"
"
"
"
" "
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
"
" "
"
"
"
"
"
" "
"
n
"
Ramnäs
Lil lå
"
"
Kolbäcksån tillhör Mälarens vattensystem och sträcker sig från gränstrakterna mellan Dalarna och Västmanland ner mot Strömsholm. Ett stort antal smärre bäckar och vattendrag letar sig ner mot huvudströmmen. Tankar på en kanalisering framfördes redan 1765 och realiserades sedermera under namnet Strömsholms kanal. Få vattendrag i Sverige kan mäta sig med Kolbäcksån när det gäller kraftförsörjning till ett stort antal bruk, hyttor och hamrar i hjärtat av Bergslagen. Betydelsen för Sveriges ekonomi var stor och för att minna om denna ekonomiska glansperiod har hembygdsföreningar och andra kulturvårdande institutioner tagit på sig uppgiften att renovera en del av de kvarvarande anläggningarna, t.ex. lancashiresmedjan i Trångfors med sin utrustning och sitt stora vattenhjul.
"
" "
" "
"
"
"
"
"
"
" "
"
" "
"
" "
"
2011-07-14 19.58
" "
"
1,000000 1,000001 - 2,000000 2,000001 - 3,000000
Stålindustrins metallurgiska Stålindustrins 3,000001 -anläggningar 4,000000 ÅK1612008 metallurgiska anläggningar
Anställda inom inom stålstål- och metallAnställda industrin 2005 ställdaoch inom stålmetallindustrin 2005
1:5 500 500 000 000 1:5 h metallindustri 2005
1:10 1:10000 000000 000
Järnsvampsanläggning
Stålindustri
500 000
Masugn och LD
Övrig metallindustri
1,000000
Gjuterier
1,000001 - 2,000000Järnsvampsanläggning
Anställda per kommun
Ljusbågsugn
Pulveranläggning
2,000001 - 3,000000
>1 000
Produktion, 1 000 ton
500–999
3,000001 - 4,000000
100–499
Luleå
>1 000
Kalix
50–99 10–49
Ljusbågsugn
101–1 000
1,000000 Luleå
51–100
1,000001 - 2,000000 Skellefteå
5–50
2,000001 - 3,000000 Sandviken
Hofors Smedjebacken
Söderfors Avesta
3,000001 - 4,000000 Hagfors Björneborg Örnsköldsvik
Hallstahammar
Masugn
Masugnar – som framställer råjärn 1,000000 – finns bara i Luleå och Oxelösund. Råjärnet förädlas vidare- 2,000000 till råstål i 1,000001 syrgaskonvertrar (LD). Övriga stålverk – alla i Bergslagen – framställer sitt 2,000001 - 3,000000 stål genom att smälta skrot i elektriska ljusbågsugnar. I det gamla järnverket i Halmstad tillverkas stålpulver och i Höganäs järnsvamp, som används för att 3,000001 - 4,000000 genom högtryckspressning framställa produkter med komplicerad form.
Timrå Ånge Sundsvall
STOCKHOLM
Oxelösund
GÖTEBORG
Stålin metall
Halmstad Höganäs
1:10 000 00 MALMÖ
Masugn o
Pulveranläggning Mora
Sandviken
Hedemora
Borlänge Hagfors Filipstad
Munkfors
Storfors
Arvika
Tierp
Hofors
Östhammar
Smedjebacken
Avesta Fagersta Surahammar Hallstahammar
LindesHälle- berg fors
Västerås
Köping
Karlstad
Finspång
Mariestad
Lidköping
Vadstena
Jönköping
Gnosjö
Ljungby
Värnamo
Marka- Älmhult ryd Hässleholm Perstorp
Vimmerby Hultsfred
Vetlanda
Växjö
Halmstad
Helsingborg
Eksjö
Västervik
Lessebo
Anställda, 1 000-tal 50
80
Stål I utländska företag 30
Gjuteri
20
40
I svenska företag
Annat legerat stål 20
10
Trelleborg
Järn- och stålindustrin har i den här kartan definierats i vid bemärkelse, dvs. även annan primärbearbetning av järn och stål har medtagits såsom kallvalsning, profilering, tråddragning m.m.
0 1980
Olegerat stål
60
Övrig
Ronneby
Sölvesborg
Råstålsproduktionen Råstålsproduktionen 1990–2008 1990–2008 Procent 100
40
Malmö
178
Antalklass 1 600
Kalmar
Landskrona
Stålproduktionen i Sverige har alltmer inriktats på högvärdiga kvaliteter, t.ex. legerade stål.
Anställda i stålindustrin 1980–2010
Mönsterås Uppvidinge
Järnsvam är integrerade med varmvalsverken. Det Pulveran finns emellertid gamla järnverk, som lagt ner såväl stålverk som varmvalsverk Produktio och nu helt ägnar sig åt kallbearbetning, t.ex. kallvalsning av band eller kalldragning av stång och tråd. De betraktas ofta kollegialt som fortfarande tillhörande ”järnhanteringen”. Någon helt entydig definition av vad järn- och stålindustrin omfattar finns således inte, vilket återspeglas i kartorna.
ak161_kommuner
Valdemarsvik
Tranemo Vaggeryd
Laholm
Legend
Oxelösund
Kinda
Borås
Gislaved
Höganäs
1,000000 Sammanlagt finns det varmvalsverk 1,000001 på tolv orter, också- 2,000000 de belägna i Bergslagen. Därutöver finns på sju platser 2,000001 - 3,000000 grova smidespressar vilka kan hantera mycket stora göt eller ämnen. Den vidare bearbetningen av stålet sker i kall 3,000001 form och- 4,000000 kan göras effektiv även i mindre skala. Företag i detta förädlingsled brukar inte räknas till stålindustrin, med undantag av kallvalsverk för breda band, eftersom dessa normalt
Boxholm
Alingsås
Mölndal
Sigtuna
Eskilstuna
Örebro
Degerfors
Göteborg
Norrtälje
Stockholm
Kristinehamn
Vänersborg
Gävle
Ljusbågs
-85
-90
-95
2000
-05
-10
År
Rostfritt stål 0 1990 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 År
en specialiserad och kunskapsintensiv industri
172-201_jen.indd 178
2011-07-14 20.56
Nyköping Oxelösund
Järnverkens produkte
Linköping
Järnverkens huvudprodukterBoxholm 2010
Produkt Sandviken Falun
Stång/tråd
Hofors
Långshyttan
Rör
Borlänge 0
50
11. Sandviken
13. Borlänge
9. Smedjebacken
Hällefors 3 Söderfors
7. Avesta 4. Fagersta Björneborg 10. Virsbo 14. Surahammar
9. Hällefors
11. Hallstahammar
8. Storfors
Rostfritt och övriga stålsorter
Surahammar
Övriga stålsorter
Västerås
HallstaTeckenförklaring hammar
Bådeoch; Rostfritt; Övriga Karlskoga
Degerfors
#
2. Munkfors
Rostfritt
Uppsala
12
Storfors
Luleå
Stålsort
Virsbo
Munkfors
Karlstad 15. Hagfors
Ämnen
Fagersta
3 Långshyttan 3. Vikmanshyttan
1:20 000 000
Smide
ÅK164
Avesta
Hagfors 9. Hofors
7
ÅK163
Pulver
Söderfors
100 km Vikmanshyttan
Smedjebacken
Band/plåt
Gävle
Västerås
x, Övriga Garphyttan Uppsala
Torshälla
Stockholm
x, Bådeoch Örebro x, Övriga x, Övriga x, Bådeoch
Karlstad 12. Björneborg
12.Karlskoga
5. Garphyttan
7. Degerfors Stockholm
x, Rostfritt
7 Torshälla
8
x, Övriga
Stockholm
x, Bådeoch
Örebro
Linköping
x, Övriga
Höganäs Malmö
Järnverkens ägare 2010 1
Stång/tråd Rör
x, Rostfritt
Pulver
x, Övriga
Smide
Boxholm
0
50
Ämnen
13. Oxelösund
Linköping
Järnverken är nu starkt specialiserade och har ofta bara en typ av produkt. Med många dimensioner och kvaliteter blir ändå antalet produktvarianter stort. I Långshyttan, Söderfors, Torshälla och Boxholm finns två järnverk per ort.
Oxelösund
x, Bådeoch
11
Halmstad
Produkt Band/plåt
x, Rostfritt
Göteborg
Nyköping Järnverkens produkter 2010
1:20 000 000
0 Stålsort
50
100 km
ÅK164 Antal anställda
11.Rostfritt Sandviken Boxholm
100 km
Järnverkens ägare 20 3 000
Rostfritt och övriga stålsorter
13. Borlänge
9
9. Hofors
1 500
Övriga stålsorter
500
7
9. Smedjebacken
15. Hagfors
Luleå
1:20 000 000 11. Hallstahammar
8. Storfors
Västerås
7 18500 Torshälla
5. Garphyttan Örebro
7. Degerfors Stockholm
Göteborg
Norge
Höganäs
Stockholm
Österrike
x, Rostfritt x, Övriga
x, Övriga
Stång/tråd
9
Österrike
13. Oxelösund
Japan Tyskland
Pulver
x, Rostfritt x, Övriga
6. Höganäs AB (Sverige) 0 50 7. Outokumpu Stainless AB (Finland) 8. Outokumpu Stainless Tubular Products AB (Finland) 9. Ovako (Sverige) 10. Ruukki Sverige AB (Finland)
Tyskland
Rör
x, Bådeoch
Storbritannien Frankrike
1. Boxholm Stål AB (Tyskland) 2. Böhler Uddeholm Precision Strip (Österrike) 3. Erasteel Kloster AB (Frankrike) 4. Fagersta Stainless AB (Sverige, Finland) 5. Suzuki Garphyttan AB (Japan)
Produkt Band/plåt
Boxholm
6. Höganäs
Stockholm
Japan Järnverkens produkter 2010
x, Rostfritt
Finland
Linköping
x, Bådeoch
100
Norge
Göteborg
Frankrike
x, Bådeoch
Sverige
Malmö
Storbritannien
x, Övriga
11
Halmstad
Finland
500
Majoritetsägarnas nationalitet
1
Sverige
x, Övriga Uppsala
3 000
6. Halmstad
Bådeoch; Rostfritt; Övriga
x, Bådeoch
Antal anställda
13. Luleå 12.Karlskoga
Majoritetsägarnas nationalitet
12
Teckenförklaring
14. SuraJärnverkens ägarex, 2010 hammar Övriga
9. Hällefors
12. Björneborg
Söderfors
7. Avesta 4. Fagersta 10. Virsbo
2. Munkfors
Karlstad
100
3
3 100 km Långshyttan 3. Vikmanshyttan
50
#
0
Totalt harSmide ett tiotal svenska stålföretag köpts upp och ingårÄmnen nu i internationella koncerner. Särskilt i början av 1990-talet, efter nedläggningsperioden Stålsortpå 1980-talet, var de utländska köpen många. År 2010 övertog då tyskägda Ovako Rostfritt av ett svenskt riskkapitalbolag. Det innebar att och övrigai stålsorter den andel avRostfritt de anställda svensk stålindustri som arbetar iÖvriga företag med utländska ägare sjönk stålsorter från ca 40 % till ca 30 %.
11. AB Sandvik Materials Technology (Sverige) 12. Scana Steel (Norge) 13. SSAB EMEA (Sverige) 14. Surahammars Bruks AB (Storbritannien) 15. Uddeholms AB (Österrike)
100 km
Järnverkens ägare 2010
en specialiserad och kunskapsintensiv industri
1:20 000 000
13. Luleå 172-201_jen.indd 179
179
Antal anställda 3 000
2011-07-14 20.56
Kiruna och Malmberget –
gruvsamhällen under
förvandling
Konjunkturerna för malmbrytningen i Kiruna och Malmberget har varierat, men den stora efterfrågan på malmpellets på världsmarknaden, särskilt från den expanderande i Kina, gör att LKAB nu vill utnyttja de delar av den stora malmkroppen som sträcker sig under själva stadsbebyggelsen. Marken ovanför brytningsområdet spricker i takt med Kirunas berömda kyrka, ritad av Gustaf Wickman, invigdes 1912 och har blivit framröstad som Sveriges mest omtyckta byggnad. Om planerna på ökad malmbrytning blir verklighet måste kyrkan flyttas.
att malmen bryts. Detta deformationsområde kommer att omfatta stora delar av staden, bl.a. kyrkan och stadshuset. I en första fas berörs bostadsområdet närmast, där också Lundbohmsgården, Bolagshotellet och Stadshuset ligger. En gruvstadspark planeras på marken efter att byggnaderna flyttats eller rivits. En omläggning av den så viktiga järnvägen till exporthamnen i Narvik började redan på 1990-talet och väntas vara färdig 2014. Riksintressena för naturvård och kulturmiljövård väger lättare än riksintresset för mineraltillgångar. Stora ansträngningar görs nu för att analysera framtiden i Kiruna. Den
Övriga fyndigheter
LUOSSAVAARA Lappmalmen
Rektorn Luossavaara
Haukivaara PETSAMO
LUOSSAVAARA
MATOJÄRVI
Luossajärvi
NORRMALM
Dagens brytningsnivå
Tuolluvaara
Folkets Hus
ÖSTERMALM
Järnvägsstation Stadshuset
Kyrka Sjukhus
LKAB
KIRUNA
MALMKROPP
K I I R U N AVA A R A
Hjalmar Lundbohmsgården
Förädlingsverken
Brandstation
LOMBOLO
Deformationsprognos för huvudnivån 1 365
AlaLombolo
Kiruna kyrka I dag
L MA
Nivå 1 365
P RO MK
4 km lång, 80 m bred, minst 2 km djup
PEN
en specialiserad och kunskapsintensiv
fördjupade områdesplan för området i nordväst som kommunen antagit är inte längre aktuell. Nu planeras istället ett nytt centrum öster om det nuvarande. Osäkerheten är dock stor och de konkreta frågorna om hur man skall gå till väga är ännu obesvarade. Kirunas bebyggelse från etableringsskedet i början av 1900-talet, inklusive kyrkan, är ett bolagssamhälle av internationellt värde. Nu krävs extraordinära insatser för att genom flyttning bevara delar av det gamla bolagssamhället i det moderna samhälle som skall byggas.
Deformationernas utbredning vid fortsatt framtida brytning
Malmkroppen på nivå 1 365
Malmkroppen lutar 60 grader, vilket gör att staden kommer att påverkas när brytningen går djupare.
186
Det har blivit en het politisk debatt om åt vilket håll staden skall flyttas. Bilden visar det nordvästra alternativet, fotograferat från Luossavaara, som förordats av LKAB eftersom det ligger utanför malmkroppens sträckning. Ett nu aktuellt alternativ är området mellan begravningsplatsen och det nedlagda gruvområdet Tuolluvaara i sydost.
Malmkroppen i Kiruna är omkring fyra kilometer lång, har en genomsnittlig bredd på industri 80 meter och ett bedömt djup på minst två kilometer.
500 m
172-201_jen.indd 186
SVENSKA GRAFIKBYRÅN
2011-07-14 20.57
ÅK170
0
500
1 000 km
HargshamnNarvik
950
Oxelö- Luleå sund
ÅK170 Järnmalms1955 exporten 950 1955, 1974 Exporthamnar och och 2010 transportvägar för järnmalm
950
0
Hargs-Narvik hamn
5–10 milj. ton
Oxelösund
1–5 milj. ton <1 milj. ton
Narvik Luleå
1974
974
Hargs-Narvik hamn Luleå Oxelösund
ÅK171
Hargs-Narvik hamn
974
500
1 000 km
>10 milj. ton
Oxelö- Luleå sund
Hargshamn
>10 milj. ton
Exporthamnar och större del av produktionen exporteJärnmalmsexport och transportvägar för järnmalm rades. Rik magnetitmalm, rationella satsningar utomlands storskaliga metoder, nya processer, Fram till 1960 låg världens och Svestora utbyggnader, rationaliseringar 5–10 milj. ton riges stålverk för det mesta så nära och kundanpassning var – och är – förExporthamnar och 1–5 milj. ton råvarukällorna kol och järnmalm som utsättningar för att klara den interna<1 milj. ton transportvägar för järnmalm möjligt. Denna förutsättning förändrationella konkurrensen. LKABs gruvor des radikalt när >stålindustrin, med börär de enda återstående järnmalmsgru10 milj. ton jan i Japan på 1960-talet, byggde stora vorna som bryts under jord. De stora 5–10 milj. ton kustnära verk, som baserades på import konkurrenterna i Brasilien, Australien Exporthamnar och 1–5 milj. ton av järnmalm och kol. Detta medförde Afrika och Kanada bryter alla sin malm < 1 milj. ton transportvägar för järnmalm att nya stora järnmalmsförekomster i dagbrott. > 10 milj. ton började exploateras i olika delar av Den svenska satsningen Lamco i Livärlden och storskaliga malmjärnvägar beria i början av 1960-talet, med en ka5–10 milj. ton och hamnar byggdes bl.a. Brasilien, pacitet av närmare 10 miljoner ton järn1–5 milj.iton Afrika, Kanada och Australien. malm, var hundra gånger större än vad < 1 milj. ton Även svenska LKAB blev en del en normal bergslagsgruva levererade per av denna utveckling genom att en allt år. Men även Lamcos gruvsatsning blev för liten och stängdes 1990. De stora australiska och brasilianska gruvorna 1957 levererar idag hundratals miljoner ton.
Oxelö- Luleå sund
Järnvägen från malmfälten i Norrbotten till hamnarna i Luleå och Narvik har under årens lopp moderniserats för att kunna ta större laster och längre tåg. Likaså har malmhamnarna byggts ut och rationaliserats. I Narvik kan idag världens största malmfartyg lasta pellets för export över hela världen.
Hargshamn
974
Oxelösund
2010
För att minska transportkostnaderna byggdes det allt större malmfartyg. De transoceana bulkfartygens storlek har ökat med en faktor 25 under efterkrigstiden vilket öppnat för en global export av järnmalm. Bilden visar olika fartygsgenerationers maximala storlek i förhållande till Stockholms slott. Siffrorna anger fartygslängd, tonnage i dödviktston samt djupgående. 2010 års fartygsgeneration är obetydlig längre än 1970-talets, men är bredare och har mindre djupgående.
Narvik Luleå
010
010
Malmfälten i Norrbotten är den enda betydande råvarukällan för europeisk stålindustri. Närheten till marknaden har länge varit en fördel på grund av lägre transportkostnader, men i takt med att transportkostnaderna minskat har betydelsen av närhet minskat.
010
Narvik Luleå
Narvik
Stockholms slott 0
5 000
10 000 km
Luleå
Det globala försörjningsmönstret av järnmalm genomgick en radikal förändring från 1957, då Sverige fortfarande var en ledande järnmalmexportör, till 1973 då de största råvaruflödena gick från ÅK171 Australien och Brasilien.
1944 Längd 145 m 12 000 tdw Djup 11 m
1973
1957 Transocean järnmalmsexport 1957 och 1973 1957
1954 Längd 193 m 26 000 tdw Djup 14 m
1964 Längd 237 m 66 000 tdw Djup 16 m
1974 Längd 335 m 270 000 tdw Djup 28 m
2010 Längd 340 m 365 000 tdw Djup 23 m
1973
en specialiserad och kunskapsintensiv industri
0
172-201_jen.indd 187
5 000
10 000 km
0
5 000
187
10 000 km
2011-07-14 20.57