9789187760587

Bergsbruk – gruvor och metallframställning

Sjöar, vattendrag och avrinningsområden

Tillgången till vattenkraft var god på de flesta platser. Nätet av älvar, åar och större bäckar är mycket mera finmaskigt är vad Sverigekartans skala kan visa. Exempel på mängden småsjöar, bäckar och åar illustreras av kartan över Kolbäcksåns avrinningsområde på nästa sida.

Sjöar, vattendrag och avrinningsområden

1:5 400 000

1:5 400 000 Huvudvattendelare Vattendelare för biflödenas 2 avrinningsområden > 1 000 km Område som dräneras till Norge Område som dräneras till Sverige

Luleå

Isbeläggning på sjöar 1:15 000 000

175

Umeå 150

Östersund

1:15 000 000 Medeltal dagar/år Sundsvall 175 150 125

175

100

125 100

Uppgift saknas

75

lb

ån Sag

n kså äc

Karlstad

100

Gävle

Falun

Ko

125

150

75

75

Stockholm

Örebro

Kartan grundar sig på SMHI:s observationer av isbeläggning under minst 20 år före 1950 vid nära 500 mätstationer.

Linköping

Vattenföringen i Kolbäcksån Jönköping

Göteborg

Visby

Månadsmedelvattenföring m3/s 200 160

Max

arealer tillföll kronan. Allt detta kom att förändra ägobilden dramatiskt på flera håll.

Vid sekelskiftet 2000 ägdes skogen till över 50 % av enskilda privatpersoner.

Skogsbolagen innehade ca 25 % och resten tillhörde staten eller andra allmänna ägare.

Vattnet som lokaliseringsfaktor Före ångmaskinens och senare elektricitetens tidevarv var direkt kraftöverföring från de rinnande vattendragen en helt avgörande kraftkälla för lokaliseringen av gruvor och järnbruk. Eftersom vattenhjul drev pumpar, uppfordringsverk och stampar, bälgar och blåsmaskiner, hammare och valsverk måste verksamheterna ligga nära vattendragen. Även möjligheterna att utnyttja vattnet som transportled var viktig för brukens lokalisering.

Vattenkraftens storlek bestäms av vattenflödet och fallhöjden. Minsta vattenflöde kunde därför ha betydelse, även om det bara kunde utnyttjas under några veckor under våren. För att driva anläggningarna vid hyttor och smedjor krävdes ett vattenflöde på omkring 200 l/s och en fallhöjd på 2–10 m, vilket gav en effekt på 10–15 hästkrafter, eller i moderna termer ca 10 kW. Stora fallhöjder och kraftiga vattenflöden var till en början inte möjliga att utnyttja, beroende på begränsad teknisk kapacitet hos vattenhjul och dammar. De vertikala vattenhjulen var i bruk från medeltiden fram till slutet av 1800-talet. Deras diameter var 1,5–10 m och de hade hög verkningsgrad – upp till 65 %. De större vattenhjulen utnyttjades framför allt vid gruvorna, medan de mindre var anslutna till hyttor och hammare.

Betraktar vi kartan över avrinningsÅk21/100622 områden i Sverige ser vi att det nästan överallt finns goda förutsättningar att tillgodose de tidiga industriernas krav på energi i form av vattenkraft. Avrinningsområdena varierar i storlek från några få till flera hundra kvadratkilometer. Dräneringstakten är beroende av vattenmagasinens (sjöar, mossar etc.) areal, men också på hur stor öppen eller uppodlad yta somÅk21/100622 före-

120 Kalmar

80 40

Medel

Min Malmö

26

0

1

2 3

4 5

6

7 8

9 10 11 12

Månad

Förutsättningarna för att utnyttja vattenkraften i våra bergslagsområden är i allmänhet god. Problemet har varit säsongsvariationerna i vattendragen, med höga flöden under senhösten och otillräckliga flöden under den tidiga hösten.

Diagrammet visar årstidsvariationerna vid Ramnäs kraftverk i Kolbäcksån.

malm, skog och vatten

018-027_jen.indd 26

2011-07-14 19.58

Järnbruk längs Kolbäcksån

Väsman

Smedjebacken Ludvika N. Barken

Järnbruk längs Kolbäcksån 1:750 000

S. Barken

Fagersta

Gräns för Kolbäcksåns avrinningsområde Bruk i drift

Åmänningen

Nedlagt bruk

Virsbo n ckså lbä Ko

ÅK023/KH/110214

Den varsamt renoverade bogserbåten Rex, med Hallstahammar som hemmahamn, var under 1920-, 30- och 40-talen en flitig pråmdragare på Strömsholmskanalen.

Bogserbåtarnas långa pråmsläp var då en vanlig syn. Till stora delar svarade dessa pråmar för järnbrukens tunga transporter innan landsvägarna fick kapacitet att ta över.

1:200 000 Surahammar Hallstahammar

Strömsholm

Folkärna Folkärna

"

"

"

"

"

67

"

Sjöar och dammar kring Sala 1822 "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

1:200 000

"

"

" "

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Fördämning

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Stensjön

"

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

ÅK24/KH/110216

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

" "

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

59 59

"

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

"

" "

57

"

" "

"

" "

"

"

018-027_jen.indd 27

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

Kumla kyrkby

"

" "

"

" "

"

"

" "

"

"

" "

"

"

"

" "

"

27

" "

"

" "

"

"

"

"

"

malm, skog och vatten

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

För att tillgodose de stora brukens behov av vattenkraft i det flacka landskapet i norra Uppland och angränsande trakter anlades i början av 1800-talet omfattande system av dammar.

Ett illustrativt exempel är dammarna runt Sala silvergruva, som här jämförs med dagens karta. I Sagåns vattensystem genomfördes en av de märkligaste landskapsomvandlingar som ägt rum i vårt land. Vattenmagasinet uppströms industriområdet omfattade som mest 35 sjöar och dammar med en sammanlagd vattenareal om ca 4 000 ha, varav 2 800 åstadkommits på konstgjord väg.

" "

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

Varmsätra

"

"

"

"

"

""

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

" "

"

"

"

"

" " " "

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Sätra brunn "

" "

Kila

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

" "

" "

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

"

" "

"

" "

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

" "

Fläckebo "

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

" " "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

" "

"

"

ån Sag

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

Sala silvergruva

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

" "

Fläcksjön

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Sala

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

" "

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

Sala hytta

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

" " "

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

" "

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

Långforsen

" "

"

"

"

"

" "

"

" "

" "

"

"

kommer inom avrinningsområdet. Vatten finns i de flesta områden i överflöd – åtminstone under vår och höst. Från slutet av november till slutet av mars är normalt alla sjöar och vattendrag i de mellansvenska bergslagsområdena isbelagda. Detta hindrade inte transporterna på vattenlederna, men försvårade själva arbetet vid industrierna.

Torra år kunde också medföra problem med vattenförsörjningen, särskilt i de östra landskapen, som har mindre nederbörd och högre avdunstning än de västliga. Problemet kunde lösas genom att bygga dammar eller andra vattenkonster i form av kanaler, trärännor och stånggångar.

Med ångmaskinen kunde kraftförsörjningen ordnas oavsett vattenkraften och med elektriciteten kunde kraften flyttas över stora avstånd, vilket medgav annan lokalisering.

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

" "

"

" "

"

"

"

"

"

" "

" "

"

"

" "

" "

"

"

"

"

"

Västerfärnebo

"

"

" "

"

"

"

"

"

Silvköparen

"

"

"

"

"

"

"

"

" " "

"

"

"

"

Olof-Jons damm

" "

" "

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Järndammen

"

"

" "

"

"

"

"

"

Klasbomyran "

"

"

"

" "

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

Ingborgbo

"

" "

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

Helgonmossen

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Jugansbo

"

"

Dofte grav

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Vallsjön

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

Enåker

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

" " "

"

91 91

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

Storljusen

"

" "

" "

"

"

"

"

"

Hede

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

" "

"

Hällsjön

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

Österbo

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

" "

"

Sjö

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

56

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

Våtmark

"

"

" "

" "

"

"

" " "

"

"

"

"

"

"

Forneby

61

"

"

"

Öppen mark

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Skog

"

"

"

Storsjön

"

"

"

Möklinta

"

" " "

"

"

" " "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Utökad sjöyta efter utbyggnaden 1819-22

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

" "

"

" "

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

Kölfors

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

Brovallen

"

"

"

"

"

Hallarsbo

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

" "

"

"

"

"

"

Skräddarbo

" "

"

"

"

"

" "

"

"

Gåddarbo

"

"

"

"

"

"

"

" "

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

"

" "

"

"

"

"

"

" "

"

n

"

Ramnäs

Lil lå

"

"

Kolbäcksån tillhör Mälarens vattensystem och sträcker sig från gränstrakterna mellan Dalarna och Västmanland ner mot Strömsholm. Ett stort antal smärre bäckar och vattendrag letar sig ner mot huvudströmmen. Tankar på en kanalisering framfördes redan 1765 och realiserades sedermera under namnet Strömsholms kanal.

Få vattendrag i Sverige kan mäta sig med Kolbäcksån när det gäller kraftförsörjning till ett stort antal bruk, hyttor och hamrar i hjärtat av Bergslagen. Betydelsen för Sveriges ekonomi var stor och för att minna om denna ekonomiska glansperiod har hembygdsföreningar och andra kulturvårdande institutioner tagit på sig uppgiften att renovera en del av de kvarvarande anläggningarna, t.ex. lancashiresmedjan i Trångfors med sin utrustning och sitt stora vattenhjul.

"

" "

" "

"

"

"

"

"

"

" "

"

" "

"

" "

"

2011-07-14 19.58

" "

"

1,000000 1,000001 - 2,000000 2,000001 - 3,000000

Stålindustrins metallurgiska Stålindustrins 3,000001 -anläggningar 4,000000 ÅK1612008 metallurgiska anläggningar

Anställda inom inom stålstål- och metallAnställda industrin 2005 ställdaoch inom stålmetallindustrin 2005

1:5 500 500 000 000 1:5 h metallindustri 2005

1:10 1:10000 000000 000

Järnsvampsanläggning

Stålindustri

500 000

Masugn och LD

Övrig metallindustri

1,000000

Gjuterier

1,000001 - 2,000000Järnsvampsanläggning

Anställda per kommun

Ljusbågsugn

Pulveranläggning

2,000001 - 3,000000

>1 000

Produktion, 1 000 ton

500–999

3,000001 - 4,000000

100–499

Luleå

>1 000

Kalix

50–99 10–49

Ljusbågsugn

101–1 000

1,000000 Luleå

51–100

1,000001 - 2,000000 Skellefteå

5–50

2,000001 - 3,000000 Sandviken

Hofors Smedjebacken

Söderfors Avesta

3,000001 - 4,000000 Hagfors Björneborg Örnsköldsvik

Hallstahammar

Masugn

Masugnar – som framställer råjärn 1,000000 – finns bara i Luleå och Oxelösund.

Råjärnet förädlas vidare- 2,000000 till råstål i 1,000001 syrgaskonvertrar (LD). Övriga stålverk – alla i Bergslagen – framställer sitt 2,000001 - 3,000000 stål genom att smälta skrot i elektriska ljusbågsugnar. I det gamla järnverket i Halmstad tillverkas stålpulver och i Höganäs järnsvamp, som används för att 3,000001 - 4,000000 genom högtryckspressning framställa produkter med komplicerad form.

Timrå Ånge Sundsvall

STOCKHOLM

Oxelösund

GÖTEBORG

Stålin metall

Halmstad Höganäs

1:10 000 00 MALMÖ

Masugn o

Pulveranläggning Mora

Sandviken

Hedemora

Borlänge Hagfors Filipstad

Munkfors

Storfors

Arvika

Tierp

Hofors

Östhammar

Smedjebacken

Avesta Fagersta Surahammar Hallstahammar

LindesHälle- berg fors

Västerås

Köping

Karlstad

Finspång

Mariestad

Lidköping

Vadstena

Jönköping

Gnosjö

Ljungby

Värnamo

Marka- Älmhult ryd Hässleholm Perstorp

Vimmerby Hultsfred

Vetlanda

Växjö

Halmstad

Helsingborg

Eksjö

Västervik

Lessebo

Anställda, 1 000-tal 50

80

Stål I utländska företag 30

Gjuteri

20

40

I svenska företag

Annat legerat stål 20

10

Trelleborg

Järn- och stålindustrin har i den här kartan definierats i vid bemärkelse, dvs. även annan primärbearbetning av järn och stål har medtagits såsom kallvalsning, profilering, tråddragning m.m.

0 1980

Olegerat stål

60

Övrig

Ronneby

Sölvesborg

Råstålsproduktionen Råstålsproduktionen 1990–2008 1990–2008 Procent 100

40

Malmö

178

Antalklass 1 600

Kalmar

Landskrona

Stålproduktionen i Sverige har alltmer inriktats på högvärdiga kvaliteter, t.ex. legerade stål.

Anställda i stålindustrin 1980–2010

Mönsterås Uppvidinge

Järnsvam är integrerade med varmvalsverken. Det Pulveran finns emellertid gamla järnverk, som lagt ner såväl stålverk som varmvalsverk Produktio och nu helt ägnar sig åt kallbearbetning, t.ex. kallvalsning av band eller kalldragning av stång och tråd. De betraktas ofta kollegialt som fortfarande tillhörande ”järnhanteringen”. Någon helt entydig definition av vad järn- och stålindustrin omfattar finns således inte, vilket återspeglas i kartorna.

ak161_kommuner

Valdemarsvik

Tranemo Vaggeryd

Laholm

Legend

Oxelösund

Kinda

Borås

Gislaved

Höganäs

1,000000 Sammanlagt finns det varmvalsverk 1,000001 på tolv orter, också- 2,000000 de belägna i Bergslagen. Därutöver finns på sju platser 2,000001 - 3,000000 grova smidespressar vilka kan hantera mycket stora göt eller ämnen.

Den vidare bearbetningen av stålet sker i kall 3,000001 form och- 4,000000 kan göras effektiv även i mindre skala. Företag i detta förädlingsled brukar inte räknas till stålindustrin, med undantag av kallvalsverk för breda band, eftersom dessa normalt

Boxholm

Alingsås

Mölndal

Sigtuna

Eskilstuna

Örebro

Degerfors

Göteborg

Norrtälje

Stockholm

Kristinehamn

Vänersborg

Gävle

Ljusbågs

-85

-90

-95

2000

-05

-10

År

Rostfritt stål 0 1990 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 År

en specialiserad och kunskapsintensiv industri

172-201_jen.indd 178

2011-07-14 20.56

Nyköping Oxelösund

Järnverkens produkte

Linköping

Järnverkens huvudprodukterBoxholm 2010

Produkt Sandviken Falun

Stång/tråd

Hofors

Långshyttan

Rör

Borlänge 0

50

11. Sandviken

13. Borlänge

9. Smedjebacken

Hällefors 3 Söderfors

7. Avesta 4. Fagersta Björneborg 10.

Virsbo 14. Surahammar

9. Hällefors

11. Hallstahammar

8. Storfors

Rostfritt och övriga stålsorter

Surahammar

Övriga stålsorter

Västerås

HallstaTeckenförklaring hammar

Bådeoch; Rostfritt; Övriga Karlskoga

Degerfors

#

2. Munkfors

Rostfritt

Uppsala

12

Storfors

Luleå

Stålsort

Virsbo

Munkfors

Karlstad 15. Hagfors

Ämnen

Fagersta

3 Långshyttan 3. Vikmanshyttan

1:20 000 000

Smide

ÅK164

Avesta

Hagfors 9. Hofors

7

ÅK163

Pulver

Söderfors

100 km Vikmanshyttan

Smedjebacken

Band/plåt

Gävle

Västerås

x, Övriga Garphyttan Uppsala

Torshälla

Stockholm

x, Bådeoch Örebro x, Övriga x, Övriga x, Bådeoch

Karlstad 12. Björneborg

12.Karlskoga

5. Garphyttan

7. Degerfors Stockholm

x, Rostfritt

7 Torshälla

8

x, Övriga

Stockholm

x, Bådeoch

Örebro

Linköping

x, Övriga

Höganäs Malmö

Järnverkens ägare 2010 1

Stång/tråd Rör

x, Rostfritt

Pulver

x, Övriga

Smide

Boxholm

0

50

Ämnen

13. Oxelösund

Linköping

Järnverken är nu starkt specialiserade och har ofta bara en typ av produkt. Med många dimensioner och kvaliteter blir ändå antalet produktvarianter stort. I Långshyttan, Söderfors, Torshälla och Boxholm finns två järnverk per ort.

Oxelösund

x, Bådeoch

11

Halmstad

Produkt Band/plåt

x, Rostfritt

Göteborg

Nyköping Järnverkens produkter 2010

1:20 000 000

0 Stålsort

50

100 km

ÅK164 Antal anställda

11.Rostfritt Sandviken Boxholm

100 km

Järnverkens ägare 20 3 000

Rostfritt och övriga stålsorter

13. Borlänge

9

9. Hofors

1 500

Övriga stålsorter

500

7

9. Smedjebacken

15. Hagfors

Luleå

1:20 000 000 11. Hallstahammar

8. Storfors

Västerås

7 18500 Torshälla

5. Garphyttan Örebro

7. Degerfors Stockholm

Göteborg

Norge

Höganäs

Stockholm

Österrike

x, Rostfritt x, Övriga

x, Övriga

Stång/tråd

9

Österrike

13. Oxelösund

Japan Tyskland

Pulver

x, Rostfritt x, Övriga

6. Höganäs AB (Sverige) 0 50 7. Outokumpu Stainless AB (Finland) 8. Outokumpu Stainless Tubular Products AB (Finland) 9. Ovako (Sverige) 10. Ruukki Sverige AB (Finland)

Tyskland

Rör

x, Bådeoch

Storbritannien Frankrike

1. Boxholm Stål AB (Tyskland) 2. Böhler Uddeholm Precision Strip (Österrike) 3. Erasteel Kloster AB (Frankrike) 4. Fagersta Stainless AB (Sverige, Finland) 5. Suzuki Garphyttan AB (Japan)

Produkt Band/plåt

Boxholm

6. Höganäs

Stockholm

Japan Järnverkens produkter 2010

x, Rostfritt

Finland

Linköping

x, Bådeoch

100

Norge

Göteborg

Frankrike

x, Bådeoch

Sverige

Malmö

Storbritannien

x, Övriga

11

Halmstad

Finland

500

Majoritetsägarnas nationalitet

1

Sverige

x, Övriga Uppsala

3 000

6. Halmstad

Bådeoch; Rostfritt; Övriga

x, Bådeoch

Antal anställda

13. Luleå 12.Karlskoga

Majoritetsägarnas nationalitet

12

Teckenförklaring

14. SuraJärnverkens ägarex, 2010 hammar Övriga

9. Hällefors

12. Björneborg

Söderfors

7. Avesta 4. Fagersta 10. Virsbo

2. Munkfors

Karlstad

100

3

3 100 km Långshyttan 3. Vikmanshyttan

50

#

0

Totalt harSmide ett tiotal svenska stålföretag köpts upp och ingårÄmnen nu i internationella koncerner.

Särskilt i början av 1990-talet, efter nedläggningsperioden Stålsortpå 1980-talet, var de utländska köpen många. År 2010 övertog då tyskägda Ovako Rostfritt av ett svenskt riskkapitalbolag. Det innebar att och övrigai stålsorter den andel avRostfritt de anställda svensk stålindustri som arbetar iÖvriga företag med utländska ägare sjönk stålsorter från ca 40 % till ca 30 %.

11. AB Sandvik Materials Technology (Sverige) 12. Scana Steel (Norge) 13. SSAB EMEA (Sverige) 14. Surahammars Bruks AB (Storbritannien) 15. Uddeholms AB (Österrike)

100 km

Järnverkens ägare 2010

en specialiserad och kunskapsintensiv industri

1:20 000 000

13. Luleå 172-201_jen.indd 179

179

Antal anställda 3 000

2011-07-14 20.56

Kiruna och Malmberget –

gruvsamhällen under

förvandling

Konjunkturerna för malmbrytningen i Kiruna och Malmberget har varierat, men den stora efterfrågan på malmpellets på världsmarknaden, särskilt från den expanderande i Kina, gör att LKAB nu vill utnyttja de delar av den stora malmkroppen som sträcker sig under själva stadsbebyggelsen. Marken ovanför brytningsområdet spricker i takt med Kirunas berömda kyrka, ritad av Gustaf Wickman, invigdes 1912 och har blivit framröstad som Sveriges mest omtyckta byggnad. Om planerna på ökad malmbrytning blir verklighet måste kyrkan flyttas.

att malmen bryts. Detta deformationsområde kommer att omfatta stora delar av staden, bl.a. kyrkan och stadshuset.

I en första fas berörs bostadsområdet närmast, där också Lundbohmsgården, Bolagshotellet och Stadshuset ligger.

En gruvstadspark planeras på marken efter att byggnaderna flyttats eller rivits. En omläggning av den så viktiga järnvägen till exporthamnen i Narvik började redan på 1990-talet och väntas vara färdig 2014. Riksintressena för naturvård och kulturmiljövård väger lättare än riksintresset för mineraltillgångar.

Stora ansträngningar görs nu för att analysera framtiden i Kiruna. Den

Övriga fyndigheter

LUOSSAVAARA Lappmalmen

Rektorn Luossavaara

Haukivaara PETSAMO

LUOSSAVAARA

MATOJÄRVI

Luossajärvi

NORRMALM

Dagens brytningsnivå

Tuolluvaara

Folkets Hus

ÖSTERMALM

Järnvägsstation Stadshuset

Kyrka Sjukhus

LKAB

KIRUNA

MALMKROPP

K I I R U N AVA A R A

Hjalmar Lundbohmsgården

Förädlingsverken

Brandstation

LOMBOLO

Deformationsprognos för huvudnivån 1 365

AlaLombolo

Kiruna kyrka I dag

L MA

Nivå 1 365

P RO MK

4 km lång, 80 m bred, minst 2 km djup

PEN

en specialiserad och kunskapsintensiv

fördjupade områdesplan för området i nordväst som kommunen antagit är inte längre aktuell. Nu planeras istället ett nytt centrum öster om det nuvarande. Osäkerheten är dock stor och de konkreta frågorna om hur man skall gå till väga är ännu obesvarade. Kirunas bebyggelse från etableringsskedet i början av 1900-talet, inklusive kyrkan, är ett bolagssamhälle av internationellt värde. Nu krävs extraordinära insatser för att genom flyttning bevara delar av det gamla bolagssamhället i det moderna samhälle som skall byggas.

Deformationernas utbredning vid fortsatt framtida brytning

Malmkroppen på nivå 1 365

Malmkroppen lutar 60 grader, vilket gör att staden kommer att påverkas när brytningen går djupare.

186

Det har blivit en het politisk debatt om åt vilket håll staden skall flyttas. Bilden visar det nordvästra alternativet, fotograferat från Luossavaara, som förordats av LKAB eftersom det ligger utanför malmkroppens sträckning. Ett nu aktuellt alternativ är området mellan begravningsplatsen och det nedlagda gruvområdet Tuolluvaara i sydost.

Malmkroppen i Kiruna är omkring fyra kilometer lång, har en genomsnittlig bredd på industri 80 meter och ett bedömt djup på minst två kilometer.

500 m

172-201_jen.indd 186

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

2011-07-14 20.57

ÅK170

0

500

1 000 km

HargshamnNarvik

950

Oxelö- Luleå sund

ÅK170 Järnmalms1955 exporten 950 1955, 1974 Exporthamnar och och 2010 transportvägar för järnmalm

950

0

Hargs-Narvik hamn

5–10 milj. ton

Oxelösund

1–5 milj. ton <1 milj. ton

Narvik Luleå

1974

974

Hargs-Narvik hamn Luleå Oxelösund

ÅK171

Hargs-Narvik hamn

974

500

1 000 km

>10 milj. ton

Oxelö- Luleå sund

Hargshamn

>10 milj. ton

Exporthamnar och större del av produktionen exporteJärnmalmsexport och transportvägar för järnmalm rades. Rik magnetitmalm, rationella satsningar utomlands storskaliga metoder, nya processer, Fram till 1960 låg världens och Svestora utbyggnader, rationaliseringar 5–10 milj. ton riges stålverk för det mesta så nära och kundanpassning var – och är – förExporthamnar och 1–5 milj. ton råvarukällorna kol och järnmalm som utsättningar för att klara den interna<1 milj. ton transportvägar för järnmalm möjligt. Denna förutsättning förändrationella konkurrensen. LKABs gruvor des radikalt när >stålindustrin, med börär de enda återstående järnmalmsgru10 milj. ton jan i Japan på 1960-talet, byggde stora vorna som bryts under jord. De stora 5–10 milj. ton kustnära verk, som baserades på import konkurrenterna i Brasilien, Australien Exporthamnar och 1–5 milj. ton av järnmalm och kol. Detta medförde Afrika och Kanada bryter alla sin malm < 1 milj. ton transportvägar för järnmalm att nya stora järnmalmsförekomster i dagbrott. > 10 milj. ton började exploateras i olika delar av Den svenska satsningen Lamco i Livärlden och storskaliga malmjärnvägar beria i början av 1960-talet, med en ka5–10 milj. ton och hamnar byggdes bl.a. Brasilien, pacitet av närmare 10 miljoner ton järn1–5 milj.iton Afrika, Kanada och Australien. malm, var hundra gånger större än vad < 1 milj. ton Även svenska LKAB blev en del en normal bergslagsgruva levererade per av denna utveckling genom att en allt år. Men även Lamcos gruvsatsning blev för liten och stängdes 1990. De stora australiska och brasilianska gruvorna 1957 levererar idag hundratals miljoner ton.

Oxelö- Luleå sund

Järnvägen från malmfälten i Norrbotten till hamnarna i Luleå och Narvik har under årens lopp moderniserats för att kunna ta större laster och längre tåg. Likaså har malmhamnarna byggts ut och rationaliserats. I Narvik kan idag världens största malmfartyg lasta pellets för export över hela världen.

Hargshamn

974

Oxelösund

2010

För att minska transportkostnaderna byggdes det allt större malmfartyg. De transoceana bulkfartygens storlek har ökat med en faktor 25 under efterkrigstiden vilket öppnat för en global export av järnmalm. Bilden visar olika fartygsgenerationers maximala storlek i förhållande till Stockholms slott. Siffrorna anger fartygslängd, tonnage i dödviktston samt djupgående. 2010 års fartygsgeneration är obetydlig längre än 1970-talets, men är bredare och har mindre djupgående.

Narvik Luleå

010

010

Malmfälten i Norrbotten är den enda betydande råvarukällan för europeisk stålindustri.

Närheten till marknaden har länge varit en fördel på grund av lägre transportkostnader, men i takt med att transportkostnaderna minskat har betydelsen av närhet minskat.

010

Narvik Luleå

Narvik

Stockholms slott 0

5 000

10 000 km

Luleå

Det globala försörjningsmönstret av järnmalm genomgick en radikal förändring från 1957, då Sverige fortfarande var en ledande järnmalmexportör, till 1973 då de största råvaruflödena gick från ÅK171 Australien och Brasilien.

1944 Längd 145 m 12 000 tdw Djup 11 m

1973

1957 Transocean järnmalmsexport 1957 och 1973 1957

1954 Längd 193 m 26 000 tdw Djup 14 m

1964 Längd 237 m 66 000 tdw Djup 16 m

1974 Längd 335 m 270 000 tdw Djup 28 m

2010 Längd 340 m 365 000 tdw Djup 23 m

1973

en specialiserad och kunskapsintensiv industri

0

172-201_jen.indd 187

5 000

10 000 km

0

5 000

187

10 000 km

2011-07-14 20.57