9789121211090

ALMQVIST & WIKSELL

Peter Östman Olof Barrefors Kalju Luksepp

A+B-kurs

Geografi MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL KURS A

K A P I T E L

2 3 4 4 5 6 7 7 8 9 9 9 10 10 11 12 13 14 14 17 17 18 19 21 23 23 24 25 27

Geografi – världens ämne Människan, resurserna och miljön Kretslopp och hållbar utveckling Resurserna och framtiden Geografi, naturgeografi, kulturgeografi Landskapet berättar Jordytan är som en mosaik Regional utveckling Läge, täthet, nätverk och spridning KARTAN – GEOGRAFINS VIKTIGASTE HJÄLPMEDEL

Att överblicka jordytan Vad är en karta?

Topografiska och tematiska kartor Kartor är spännande Hur ser man höjdskillnader på kartor?

Rutnätet över jorden Absolut och relativt läge Att ange en orts läge Att avbilda jordytan Vad är mentala kartor?

Olika världsbilder Världsbilden och kartor förr Att mäta jordens omkrets VAD ÄR FJÄRRANALYS? VAD ÄR GIS?

Två typer av GIS-teknik Till vilken nytta Att fråga och söka svar SVENSKA KARTOR

K A P I T E L

29 29 31 32 33 34 36 36

K A P I T E L

1

2

37 37 39 39 40 40 41 41 43 43 44 45 46

3

En jord – många livsmiljöer En jord - många livsmiljöer Att förstå livsmiljöer De fyra sfärerna … … den femte sfären Möjligheter och problem!

Globaliseringen märks alltmer!

Varför globalisering?

Bra eller dåligt?

Regionala och globala nätverk – vad är det?

Världsstäder i globala nätverk Att jämföra Du med …!

K A P I T E L

4

48

Människa, befolkning, mänsklighet

48 50 51 52 53 53 54 55

Höga berg som livsmiljö Jordens tätbefolkade bygder Den obebodda jorden Hur många människor finns det? …och hur många blir vi i framtiden?

Hur beräknas folkmängden?

Blir vi för många?

Folkökning och resurstillgångar: Två olika synsätt Två viktiga framtidsproblem Varför är skillnaden i folkökning så stor?

Demografiska begrepp Hur kan folkökningen minskas?

Snabb folkökning hindrar bättre livsvillkor: Exemplet Etiopien Den demografiska transitionen – vad är det?

Färre barn föds Allt fler äldre!

Olika problem!

Vad berättar befolkningspyramiden?

Jämställdhet och geografi

56 57 58 59 60

Jorden – vår planet

61

Avståndet gav nyckeln till liv Årstider betyder mycket!

Var kan solen stå i zenit?

Växling mellan vila och aktivitet Glöm inte tidsskillnaden Jordklotet – vattenklotet Kontinenter och världsdelar

63 64 64 65 66 67

DEN RÖRLIGA MÄNNISKAN

68 70 71 71 72 74 75 75 75 76 77 78

Flyttningslagar Även flyttningar följer ett mönster DEN KULTURELLA MOSAIKEN

Tusentals olika språk Gränser förenar ibland, men skiljer ofta Antarktis – en kontinent utan ägare BEFOLKNINGEN I VÅRT LAND

Den svenska nationen Var bor svenskarna?

Sverige blir glesare Hur har folkmängden förändrats?

Migrationen K A P I T E L

5

81

Jordskorpan – grunden för vår livsmiljö

82 84 86 87 90 91

Eldbergets utbrott Mot jordens medelpunkt KONTINENTALDRIFT – VAD ÄR DET?

Hur rör sig litosfären?

Ett oroligt hörn av världen ENDOGENA KRAFTER SOM FORMAR NATURLANDSKAPET

91 92 93 96 96 98 98 98 100 101 101 101 102 103 105 106 107 107 107 108 109 110

Vulkaner Seismiska fenomen – jordbävningar Tsunami – en fruktad havsvåg

111

EXOGENA KRAFTER SOM FORMAR NATURLANDSKAPET

111 Hur formas landskapet av vittring?

113 Hur formas landskapet av sluttningsprocesser?

115 Hur formas landskapet av rinnande vatten?

117 Hur formas landskapet av vågor och havsströmmar?

118 Hur formas landskapet av vind?

119 GLACIÄRER OCH ISTIDER 119 Glaciärer – floder av is 120 Istider 121 Landsänkning och landhöjning 123 Hur har landskapet formats av inlandsisen?

125 Andra spår efter istiden 125 Människan som exogen kraft 127 ENDOGENA OCH EXOGENA KRAFTER – EN SAMMANFATTNING

127 De endogena krafterna 128 De exogena krafterna 129 JORDTÄCKET 129 Jordarter 130 Jordmåner 132 Sverige

K A P I T E L

JORDENS HISTORIA

6

Bergskedjebildningar BERGGRUNDENS BYGGSTENAR

Mineral Bergarter Bergartscykeln BERGGRUND TILL NYTTA

Berggrunden ger byggnadsmaterial Berggrunden ger råvaror Berggrunden ger smyckesten Ingen malm – inget samhälle Fossila bränslen i berggrunden: kol Fossila bränslen i berggrunden: olja och naturgas NORDENS BERGGRUND

Jordens urtid Jordens forntid Fjällkedjans utveckling Jordens medeltid Jordens nutid

136 136 140 141 142 143 143

Vattnet – en livsviktig resurs

Nilen – världens längsta flod Vattnets globala kretslopp Samspelet människa – vattenflöden Översvämningar Dammar Människan själv kan förorsaka översvämningar 144 Dammen Tre Raviner – världens största dammbygge 145 Utan vatten inget liv 146 VÄRLDEN TÖRSTAR – RÄCKER VATTNET? 146 Grundvattnet – en ändlig resurs?

147 Vatten – tillgång och efterfrågan 149 Vem äger vattnet?

149 Vattenbrist kräver samarbete 150 SVERIGES DAGLIGA VATTEN

152 152 156 157 158 160 160 161 162 162 163 164 165

DEN BLÅ PLANETEN – HAVEN

Havsströmmar Tidvatten Människan i kustlandskapet Korallrev och mangroveskogar är hotade HUR UTNYTTJAR MÄNNISKAN HAVEN?

Modernt havsfiske – på sikt hållbart?

Rikedomar på och under havsbottnen Vem äger havens rikedomar?

Vattnet som energikälla Havens nedsmutsning Rhen – död flod som fått liv igen

195 197 198 199 200

Öken Stäpp Savann Tropisk regnskog Hotad regnskog: Exemplet Costa Rica 201 Olika livsmiljöer från pol till ekvator 202 SVERIGES KLIMAT OCH VÄXTLIGHET 203 Växtligheten 203 Skogen och skogsbruket i Sverige 205 Hur mår skogen?

ÖSTERSJÖN OCH ÖSTERSJÖREGIONEN K A P I T E L K A P I T E L

167

7

Väder, klimat och växtlighet berör alla

167 Andrew drabbar Florida 169 Vad är en tropisk orkan?

170 Orkaner bäddar för översvämningskatastrofer 171 ATMOSFÄREN 173 Jordens energibalans 173 Lufttryck och vindar 175 De stora vindsystemen 178 Vinden som energikälla 179 Temperatur och nederbörd 180 Nederbördstyper 181 KLIMATTYPER 182 Olika former av torka 183 Sahel – torkans landskap 185 El Niño – det lilla gossebarnet 186 Tromb – en fruktad virvelvind 187 Hur påverkas klimatet av städer?

188 Vad händer i städer vid inversion?

189 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 189 Jorden allt varmare!

190 Internationella förhandlingar 191 VÄXTLIGHETEN ÄR BEROENDE AV KLIMATET

191 192 193 194 195

Biosfären – jordens gröna tröja Tundra Barrskog Lövskog Macchia

206 206 208 210 211 212 212 215

8

Marken vi lever av

Den indiske risbonden Klimat och tillgång på jord sätter gränser Men människan kan påverka … … genom bevattning … … och genom att skaffa sig kunskap Hur bedrivs jordbruksproduktionen?

Jordbruksproduktion: den klassiska förklaringen 216 Mat för egen konsumtion eller för försäljning?

217 SJU JORDBRUKSTYPER 217 Svedjebruk 218 Hackbruk 219 Risodling 220 Plantageodling 222 Spannmålsodling 223 Blandjordbruk 224 Boskapsuppfödning 225 Kan jordbruket producera mer mat?

227 Människan och jordförstöringen 229 Kan jordförstöringen förhindras?

229 Jordbruket och kulturlandskapet 232 DET SVENSKA JORDBRUKET 233 Ett kapitalintensivt marknadsjordbruk 234 Mjölk och kött viktigast 234 Stora skillnader mellan söder och norr 235 Jordbrukspolitiken påverkar 235 Framtiden

K A P I T E L

9

236 Näringsliv i förändring 236 Från kol och stål till elektronik: Exemplet USA 238 Näringslivets sektorer 239 Olika industrityper 240 VAD PÅVERKAR INDUSTRINS LOKALISERING?

240 240 241 242 242 243 244 244 245 245 246 246 248

Råvaror påverkar Energi påverkar Arbetskraft påverkar Marknaden påverkar Industrilokalisering: Den klassiska förklaringen Agglomerationsfördelar påverkar Politiska beslut och mentala kartor påverkar På väg mot hållbar utveckling i Copsa Mica Tröghet försvårar ändrad lokalisering Förändrad lokalisering: Exemplet järn- och stålindustrin Strukturomvandling och företagsnedläggelse Från gruvor, järn- och stålverk till IT och biomedicin – exemplet Ruhr Varför har näringslivet internationaliserats?

Produktcykler och regional utveckling Exemplet Nike

249 250 251 HANDEL 251 Varför behövs handel?

251 Handelspolitik och handelsblock 252 Från u-land till NIC-land: Exemplet Sydkorea 253 Vilka regionala förändringar har ägt rum?

254 Utvecklingstriangeln 254 Centrum-periferi-modellen 255 Västeuropa dominerar världshandeln 255 Förändringar i varusammansättningen 256 TRANSPORTER 256 Varför behövs transporter?

256 Hur väljs transportmedel?

257 Järnvägar 259 Landsvägstransporter 259 En transportmodell 260 Sjöfart 261 Rotterdam är världens största hamn

261 263 263 264 265 265 267 268 268 268 268 269 270 271 271 271 272

Inre vattenvägar Flyg Kontaktbehov, kommunikation och IT IT och lokalisering IT och globalisering Turismens geografi Europa och USA dominerar NÄRINGSLIVET I VÅRT LAND

Absolut läge gav fördelar Snabba förändringar Allt fler inom tjänstenäringar Det råvaruorienterade näringslivet Basindustrier fortfarande viktiga Verkstadsindustrin dominerar ”Nya” näringar En effektiv infrastruktur Vi är beroende av omvärlden

K A P I T E L

1 0

274 Människan, energin och miljön 274 Nordöstra Estland – hotat av en miljökatastrof 276 OLIKA ENERGIKÄLLOR 277 ICKE-FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR 277 Olja och naturgas 278 Kol 279 Torv 280 Fossila bränslen hotar livsmiljön 282 Luftföroreningar sprids med vindarna 282 Uttunningen av ozonskiktet 283 Kärnkraft 284 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR – ENERGIKÄLLOR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

284 285 285 286 286 288 289 291

Solen som energikälla Vattnet som energikälla Vinden som energikälla Geotermisk energi Biobränsle ENERGI I SVERIGE

Icke-förnybara energikällor Förnybara och betingat förnybara energikällor 293 Energiförbrukningen 294 PÅ VÄG MOT EN HÅLLBAR UTVECKLING 294 Varuströmmar, energi och miljö 295 Det internationella miljöarbetet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL KURS B

K A P I T E L

298 298 301 301 303 307 307 307 307 308 310 312 314 315 316 317 318

Vår plats, andra platser Familjen Kimani och byn Endarasha Varför är kunskap om platser viktig?

Om platsers läge Om platsnytta Vet vi när det blir jordbävning?

Platser och förändring Information om platser Hur kan vi lära mer?

Kartboken till nytta Platser och kontakter Platser och spridning Kan vi besöka platser?

Vad är tidsgeografi?

Hur värderar vi platser?

Platser och hållbar utveckling Hur ska platser utnyttjas: Exemplet Island

K A P I T E L

320 320 323 324 324 327 329 331 332 334 335 336 337

K A P I T E L

1 1

1 2

Region och miljö Barentsregionen Vad är en region?

Regioners läge Olika regiontyper Funktionell region Transnationell region Politisk region Regioner och kontakter Regioner och hållbar utveckling Att jämföra regioner Att identifiera regioner Små önationer hotas av havet

338 338 340 340 342 343 343 344 345 347 348

1 3

Turism och resor ”Magic where the mountains meet the sea” Vad är turism?

Vilka platser blir turismplatser?

Platsnyttan för turism varierar Turismens olika utvecklingsstadier Vilka typer av turism finns det?

Turismens resemönster Hur påverkar turism människor och miljö?

Hur blir turism på lång sikt hållbar?

Ska vi satsa på turism?

K A P I T E L

1 4

349

Landskap och samhällsplanering i Sverige

350 351 352 354 355 370 371 371

”Ett rutigt landskap …”

Vad är landskap?

Landskap förändras!

Vad finns det för landskapstyper?

Landskapstyper i vårt land Vad tycker vi om olika landskapstyper?

Hur kan vi lära oss läsa landskap?

Landskapsanalys med hjälp av äldre kartor och GIS Vad vet vi om framtidens landskap?

Fysisk samhällsplanering i vårt land Planering för en hållbar utveckling Planering på lokal nivå GIS och fysisk planering Bevarandeplanering Sverige och ett hållbart Europa EU:s vattendirektiv – en planering för hållbar vattenanvändning Riskanalys – ett sätt att planera för hållbar utveckling

373 373 374 375 377 378 383 384 385

K A P I T E L

1 5

386

Staden, stadsmiljön och framtiden

387 388 390 392 392

New York – världsstaden Städer kan ha olika uppgifter Varför har städer byggts på vissa platser?

Hur får städer namn?

Urbaniseringen – vår tids stora folkvandring Antika städer Medeltidsstäder Renässansstäder Industristäder Tjänste- och informationsstäder Hur används marken i städer?

Tre stadsmodeller Stadsmiljön Stadens infrastruktur Närhet ger framgång Städer påverkar varandra Hållbar utveckling i städer Städer i Sverige

397 397 398 398 399 400 402 405 405 407 408 409 410

415 Register

1

Geografi – världens ämne Människan utnyttjar jordens resurser (tillgångar) för sin försörjning. Allt fler problem kräver att vi har kunskaper om detta resursutnyttjande och dess följder för miljön och våra framtida livsvillkor. Endast på så sätt kan vi skaffa oss en möjlighet att lösa resurs- och miljöproblem.

Geografi är en tvärvetenskap som utforskar hur människan utnyttjar jordens resurser och vad följderna blir av detta. De naturliga förutsättningarna i form av berggrund, jordarter, vatten, klimat och växtlighet ger oss människor resurser. Samtidigt sätter dessa gränser för vår produktion av livsmedel, energi och industrivaror, för bosättning, transporter, lagring av kärnavfall och annat. Det är därför viktigt att studera de processer som skapat människans omgivning (miljö), liksom de effekter människans aktiviteter har på denna omgivning.

Geografi är ett grekiskt ord och betyder jordbeskrivning. Ämnet geografi beskriver emellertid inte bara jordytans variation, dvs vad som finns på olika platser och i olika geografiska områden. Det förklarar också varför det är som det är. Geografi ger dessutom kunskap om hur platser och områden är beroende av varandra genom handel, kommunikationer m m.

Geografiska kunskaper behöver alla som kartlägger, planerar och bygger samhällen, kommunikationsleder, industrier, skolor, sjukhus liksom alla som arbetar eller studerar i främmande länder. Geografi är också värdefullt för dem som vill få ut mer av sina resor, böcker, filmer och TVprogram. Ämnet hjälper oss att ta emot och värdera all den information som når oss från olika platser i världen. Goda kunskaper om andra kulturer, samhällen och miljöer ger oss möjligheter till en bättre internationell förståelse.

I detta kapitel kommer vi att behandla ett antal geografiska begrepp, kartan samt fjärranalys och geografiska informationssystem (GIS).

Exempel på de begrepp som förklaras är: • ämnet geografi • ändliga, förnybara och betingat förnybara resurser • kretslopp • hållbar utveckling • naturlandskap – kulturlandskap • region • centrum – periferi • läge – utbredning – lokalisering • nätverk – noder.

2

Människan, resurserna och miljön I bergstrakter i bl a norra Indien, Nepal, Östafrika och Sydostasien sker en omfattande skogsskövling. Skogen röjs i första hand för att få mer åkermark men även för att få timmer. En orsak är den snabbt växande befolkningen och dess behov av försörjning. Men när skogen längs sluttningarna omvandlas till åker sker en drastisk påverkan på områdets livsmiljö såväl för växter och djur som för människor. I och med att den skyddande skogen försvinner läggs marken öppen för påverkan av vind och vatten. Risken för jordförstöring är mycket stor, främst i områden med riklig nederbörd. Regnen sköljer med sig jorden nedför sluttningarna, där den hamnar i vattendrag och förs bort. En livsviktig resurs, den odlingsbara marken, förstörs och skördarna minskar. Det uppstår ett behov av mer åkermark, vilket i sin tur leder till ny skogsskövling, ny jordförstöring osv.

Exempel på hur människor utnyttjar och påverkar jorden och dess resurser på ett sätt som på lång sikt inte är hållbart kan lika gärna hämtas från i-länderna. Resursslöseriet leder där ofta både till miljöproblem och framtida resursbrist.

Bilden är från Bolivia och visar en sluttning med svåra markskador. De har orsakats av kraftiga regn och rinnande vatten. Tidigare fanns på denna åkermark skog som skyddade marken, men sedan träden fällt är detta skydd borta. Om människan felaktigt utnyttjar naturresurserna kan ett områdes miljö och framtid hotas.

• • • • • • • • • •

Vad menas med kretslopp och med hållbar utveckling? Varför är ett kretsloppstänkande viktigt när människan utnyttjar naturresurserna?

Varför är landskap ett viktigt begrepp inom geografi?

Vad menas med geografiska regioner och regional utveckling?

Vilken nytta har vi av att känna till platsers absoluta och relativa läge?

Varför är det viktigt att känna till i vilken kartprojektion en karta är gjord?

Vilken kunskap om jorden hade människor för 2000 år sedan?

Vad är mentala kartor?

Vad är fjärranalys? Till vilken nytta?

Vad är GIS? Till vilken nytta?

Vilka moderna kartor har vi i vårt land? Hur kan vi ha nytta av dessa?

3

Kretslopp och hållbar utveckling I naturen strömmar flöden av energi och materia i ständiga kretslopp. Vatten lyfts av solenergi från jordytan (dunstar) och faller tillbaka som regn. Växter gror, växer, dör och förmultnar och bildar därigenom näring för nya växter osv. Naturliga kretslopp utgör grunden för livsmiljön på jorden. De är förutsättningen för olika typer av ekosystem, t ex en sjö eller en skogsbacke. Ekosystemen bildar livsmiljöer för de växter och djur som lever där i samspel med varandra och med jord, luft och vatten.

När människans resursutnyttjande stör de naturliga kretsloppen och minskar på tillgången av begränsade naturresurser uppstår miljöproblem och på sikt resursbrist. De gamla flodkulturerna kring Eufrat och Tigris gick under därför att bevattningssystemen gjorde jorden allt saltare, med minskande skördar som följd. Idag är området kring Aralsjön drabbat av en miljökatastrof på grund av felaktig konstbevattning och överanvändning av kemiska bekämpningsmedel. (se s 227–228) Den gamla mayakulturen i Centralamerika föll troligen samman därför att jordarna utarmats och skogen skövlats. I våra dagar skövlas de tropiska regnskogarna, bl a för att i-länderna ska få tropiskt virke till möbler och betesmark till köttdjur. I i-länderna sker en stor förbrukning av energi och industrivaror vilket leder till miljö- och resursproblem, t ex allt fler och större avfallsberg. År 1987 publicerades den s k Brundtlandrapporten (”Our Common Future”), en FNrapport om miljö och utveckling. I rapporten sägs att det är nödvändigt att göra något åt världens miljöproblem, om sunda livsmiljöer ska kunna erbjudas framtida generationer. De största problemen finns i i-länderna, eftersom dessa förbrukar huvuddelen av jordens resurser och står för de flesta föroreningar. I rapporten föreslås en halvering av i-ländernas energiförbrukning till år 2020. Där sägs också att det är nödvändigt med en på lång sikt hållbar utveckling (sustainable development). Med detta menas att dagens behov ska tillgodoses utan att framtida generationers försörjning hotas.

För att främja en på lång sikt hållbar utveckling krävs ett kretsloppstänkande. Utan detta minskar 4

tillgången på de resurser som vi och våra efterlevande ska leva av. Ett uthålligt resursutnyttjande kräver hushållning och återanvändning.

Resurserna och framtiden En resurs är något vi människor har nytta eller glädje av. Havet är en resurs för fiske, men även för sjöfart, bad och båtsport. Med naturresurser menas sådant på eller under jordytan som vi har nytta eller glädje av, t ex bördig jord, mineral, fossila bränslen (olja, kol m fl), fisk eller bra badstränder. Naturresurser används ofta som råvaror, t ex vid framställning av livsmedel, metaller eller energi.

Vi kan dela in naturresurserna i tre kategorier: icke-förnybara, förnybara och betingat förnybara.

Icke-förnybara naturresurser är sådana som bara finns i en viss mängd, t ex malmer och fossila bränslen. Om människan under kort tid slösar med dessa naturresurser kommer de inte att finnas kvar till framtida generationer. Det oljeberoende industrisamhället är inte ett på lång sikt hållbart samhälle, eftersom oljan riskerar att ta slut inom en snar framtid (se s 279). Detta samhälle kommer därför att bli en kort parentes i samhällsutvecklingen.

Vattenkraft, vindkraft och solenergi tar däremot inte slut när människan utnyttjar dessa naturresurser. Eftersom de hela tiden nybildas är de förnybara. I detta fall behöver vi inte tänka på den framtida tillgången på dessa resurser. Fisk däremot kan vid överfiske ta slut, liksom skog om avverkning sker så att ny skog inte kan växa upp.

Fisk och skog hör till betingat förnybara naturresurser. Det är sådana som riskerar att ta slut om människan utnyttjar dem på ett okunnigt eller oklokt sätt. Men om uttaget begränsas till den årliga tillväxten, kommer denna typ av naturresurs att finnas kvar.

Naturresurser är eftertraktade och värdefulla, ibland livsviktiga, som sötvatten och odlingsbar mark. Konflikter mellan intressegrupper eller länder är ofta resurskonflikter. Behov av och tillgång på naturresurser påverkar handel mellan olika områden och ekonomisk utveckling. Även människan i sig är en resurs, som i olika delar av världen utnyttjas på olika sätt. I u-länderna

Exempel på människans resursutnyttjande.

Denna satellitbild av jordytan är framställd med hjälp av infrarödkänslig film. Vitt är ljus från städer, gult flammor från förbränning av naturgas vid oljefält och rött är växtlighet som bränns i samband med svedjebruksodling.

Källa: NASA

är människan som arbetskraft den avgörande resursen medan i-ländernas stora förbrukning av råvaror och energi i hög grad bygger på tillgång till resurserna teknik och kapital.

Geografi, naturgeografi, kulturgeografi När man studerar geografi vid universiteten kan detta innefatta hela geografiämnet eller en specialisering på endera naturgeografi eller kulturgeografi. Inom naturgeografi förklaras naturlandskapets uppkomst och föränderlighet, dvs hur na-

turliga processer i form av vatten, vind, is och vulkanism bryter ned respektive bygger upp detta landskap. Inom kulturgeografi förklaras hur människans utnyttjande av jordens resurser förändrar detta naturlandskap till olika typer av kulturlandskap. Men också hur mänsklig aktivitet leder till samband och beroenden mellan olika platser, t ex genom handel och kommunikationer.

Geografiämnet studerar förhållandena på såväl lokal som regional och global nivå. Med lokal nivå menas närmiljön, t ex hembygden, och med regional nivå större områden, t ex landsdelar, länder eller kontinenter. Globala studier omfattar hela jordens yta. I denna bok inleder vi ofta kapitlen med en studie på lokal nivå för att därefter ge kunskap om förhållanden på de regionala och globala nivåerna.

5

6

Vatten – en livsviktig resurs Allt liv baseras på flöden av vatten genom varje växt, varje djur och varje människokropp. Livets förutsättningar i ett land är beroende av hur mycket vatten det finns att tillgå just där. All bosättning har skett på platser där människor funnit rent, friskt vatten. Vatten ingår i hydrosfären och dess kretslopp och det är från många synpunkter det viktigaste ämnet på jorden.

För oss som bor i Skandinavien har det hittills varit en självklarhet att alltid ha tillräckligt med bra vatten eftersom vi lever i ett fuktigt klimat. Helt annorlunda är situationen inom jordens varma klimatområden. Där har människorna antingen problem med torka eller med alltför stora vattenflöden.

Inom de torra områdena skapar vattenbrist onda cirklar genom att varje torrår utlöser nya katastrofer som läggs till de tidigare. Idag har 30 % av landsbygdsbefolkningen där inte tillgång till rent dricksvatten och 40 % saknar tillgång till vatten för hygien. Varje år dör mer än 10 miljoner människor av sjukdomar som sprids med vatten av dålig kvalitet. Bland offren dominerar barn under fem år.

Vattnet i de stora floder som rinner genom flera länder används inom hushåll, jordbruk och industri. När folkmängden växer och levnadsvillkoren blir bättre konsumeras allt mer vatten. Så småningom blir konkurrensen om vattnet mellan de berörda länderna så stor att det leder till svårlösta konflikter. Vattenkonflikter hotar att bli ett hinder för hållbar utveckling i alltfler livsmiljöer.

Vid flodernas stränder och längs kusterna är vattnet en exogen kraft som påtagligt förändrar landskapet genom vågornas och strömmarnas arbete.

Nilen – världens längsta flod Nilen med sin källflod Kagera räknas som världens längsta flod. Avvattningsområdet, det område från vilket nederbörden kommer till floden, sträcker sig från Ekvatorialafrika till Medelhavet.

Flodens två huvudarmar, Vita Nilen och Blå Nilen, förenas vid Khartoum i Sudan. Som källsjöar till Vita Nilen räknas Victoriasjön, Albertsjön (Mobutusjön) och Edwardsjön. Ungefär två tredjedelar av Vita Nilens vatten avdunstar när den rinner genom Sudd-träsken i södra Sudan, värl-

136

dens största våtmarker. Dessa våtmarker är naturliga vattenmagasin och jämnar ut flödet mellan regntid och torrtid.

I träsken avdunstar så mycket att Nilen aldrig skulle nå Medelhavet om det inte kom så mycket vatten från Blå Nilen. Den har Tanasjön i det etiopiska höglandet som sin källa.

Mellan Khartoum och Assuan sänker sig floden trappstegsformigt och bildar sex stora forsar, katarakter. De numreras från norr till söder.

Norr om Assuan mottar Nilen inget vatten genom biflöden, då den flyter genom ett brett och

Det är få platser på jorden där man lika tydligt kan se vattnets roll för mänsklig bosättning och livsmiljö som i Nildalen. Steget från konstbevattnad odlad jord till obebodd öken är knivskarp.

torrt ökenbälte. Nildalen är 10–20 km bred, och begränsas på sidorna av 200–300 m höga branter.

Dess botten består av en flodslätt som Nilen skapat av slam som den fört med sig. En sådan alluvial slätt är bördig och lätt att odla och bevattna.

Det är på flodslätten och i deltat som praktiskt taget hela befolkningen bor. Det betyder att landets ca 75 miljoner invånare tränger ihop sig på en areal som är något större än Jämtland. Till ytan är Egypten mer än dubbelt så stort som Sverige men det mesta är öken. Nästan alla bor på endast två procent av landets yta.

Nildalen och deltat är helt uppodlade och saknar naturlig växtlighet. Deltat svarar för ungefär två tredjedelar av den odlade arealen och har landets bördigaste jordarter.

Förr översvämmades Nildalens låga flodslätt av det högvatten som sommarregnen över de etiopiska högländerna gav. Vattnet eroderade årligen en millimeter av den vulkaniska berggrunden och fraktade materialet nedströms. De näringsrika partiklarna avsattes, och när vattnet drog sig tillbaka var flodslätten täckt av bördiga sediment (slam).

137

Människorna i Egypten liksom inom jordens övriga torrområden är ställda inför ett svårt problem. De måste få tillgång till mer vatten för att kunna leva bättre och producera mat åt en växande befolkning, men naturen sätter gränser. Överskrids dessa på ett sätt blir det lätt svårigheter på ett annat.

•Kairo

För att trygga landets tillgång på vatten för bevattning och vattenkraft beslöt den egyptiska regeringen att utnyttja sin främsta tillgång, Nilen, effektivare och bygga en damm vid Assuan.

t ve ha da Rö

EGYPTEN Ni len

Assuandammen Kräftans vändkrets

Den 175 m höga och nästan 4 km långa dammen var färdig 1971. När dammluckorna stängdes började dalen fyllas för att uppströms bilda världens näst största konstgjorda sjö. Den sträcker sig ända in i Sudan. Förväntningarna var stora men de storstilade planerna lyckades endast delvis.

Nassersjön

Nubiska öknen

SUDAN At ba ra

ERITREA

•Khartoum n Nile Blå

Tanasjön

Vita N ilen

Sennardammen

ETIOPIEN

Sudd-träsken

Turkanasjön Kabaregafallen KONGO

Albertsjön

Kiogasjön KENYA

UGANDA Victoriasjön R W A N D A (Nilens källa)

BURUNDI TANZANIA – Nilens vattenfall s k katarakter

138

Tanganyikasjön

Till de positiva resultaten räknas: • Den odlade arealen har kunnat ökas med en tredjedel.

• På stora arealer kan man få tre skördar om året mot tidigare en.

• Under en följd av år ökade livsmedelsproduktionen med upp till 4 % per år.

• Kraftverket ger elkraft, cirka 10 miljoner kWh/ år.

• Industrialiseringen påskyndades, eftersom man fick ökad tillgång på elektrisk energi.

• Städer och landsbygd har elektrifierats.

• Landet har fått bättre kommunikationer och infrastruktur.

Det som har utfallit negativt är: • Redan under de första åren tvingades tusentals nomader i den Nubiska öknen att flytta norrut.

• Inget bördigt slam tillförs längre åkrarna nedströms Nassersjön. Det lägger sig på bottnen av Nassersjön. Bönderna måste i stället köpa dyr, fabrikstillverkad gödning och det har de ofta inte råd med.

• Deltat byggs inte på i samma takt som tidigare på grund av mindre slam i floden. Marken sjunker ihop och hamnar lägre i förhållande till flod- och havsytans nivå. Dräneringen försvåras. Områden blir försumpade.

• Att öka den odlade arealen är kostnadskrävande, och det måste till stora insatser ifråga om dammar, pumpar, kemikalier och arbetskraft.

• Försaltning är alltid ett problem vid konstbevattning i varma områden men även försumpning på grund av dålig dränering.

• På grund av att mindre mängd näringsrikt slam når Nilens mynning har fisket ändrats radikalt. Det rikt givande sardinfisket utanför deltat i Medelhavet har upphört. Det mesta fisket sker numera i Nassersjön.

• Deltat växer inte längre utan arealen minskar.

Kuststräckor äts upp av vågorna och upp till 30 m strand försvinner om året. Havet tränger allt längre in. Vattnet i bevattningskanaler och brunnar blir allt saltare och när det leds ut på åkerjorden blir denna efter en tid obrukbar.

• Sjukdomar som sprids genom vatten ökar.

Malaria och bilharzia (snäckfeber) har blivit vanligare.

Nilens flodområde delas mellan nio olika stater, alla i stort behov av att få utnyttja mer av Nilens vatten. Intensiva förhandlingar har pågått länge, och risken för allvarliga konflikter i framtiden är stor.

Nästan allt vatten som behövs i hushållet hämtas av kvinnorna i Nilen.

•

Hur förändrades jordbruket i Nildalen efter den höga dammens tillkomst?

•

Hur sätter vatten gräns för bosättning och utveckling?

•

Hur stor del av jordens vattenmängd är sötvatten?

•

Vilka problem ger vattenbrist upphov till i olika delar av världen?

•

Varför blir det internationella tvister om vatten och var i världen förekommer sådana idag?

•

Varför blir det översvämningar och hur kan dessa förebyggas?

• •

Hur utnyttjar människan haven?

•

Vad kännetecknar Östersjön och Östersjöregionen?

Hur distribueras och renas vatten i vårt samhälle?

139

13

Turism och resor Vi har alla rest, inte bara i vår närhet utan också längre bort. Förr gick resor nästan alltid till en plats i närheten av hemmet, t ex en marknadsplats. Långa resor som mellan en plats i vårt land och en plats i Frankrike var sällsynta och tog flera veckor. När människor reste förr var det oftast med häst och vagn eller med fartyg.

Nya och snabba transportmedel, bättre ekonomi och mer fritid har gett oss helt nya resmöjligheter. Långa resor har blivit vanliga, i samband med affärsverksamhet, utbildning eller för att få avkoppling och upplevelser.

Det senare förknippar vi med turism. Naturligtvis påverkar det flitiga resandet miljön på olika sätt.

Världens turism har under de senaste trettio åren tredubblats. Enligt World Tourism Organization uppskattas antalet turister år 2000 till ca 700 miljoner. Turismens värde motsvarade då ca nio procent av världens handel.

Turismen är en näringsgren som har fått ökad betydelse för arbetsmöjligheter, försörjning och miljö. Den har också blivit en del av globaliseringen, eftersom den leder till ökade kontakter mellan människor på olika platser. De flesta människor i världen har dock varken råd eller tid att resa som turist.

”Magic where the mountains meet the sea” Så inleds en turismbroschyr om Kaikoura, en liten ort på östkusten av Nya Zeelands Sydö. Det är mars och sensommar i Kaikoura och vi samlas tidigt en morgon i den nedlagda järnvägsstationen nära stranden. Vi är ett tjugotal som löst avgift för valskådning, dvs för att åka ut på havet för att se val.

Kaskelottvalen dyker utanför Kaikouras kust. Syftet är att söka föda, kanske ända ned till 1000 meters djup.

I hamnen stiger vi ombord på en turbåt. Efter ca 20 minuters båtresa, under vilken vi passerat flockar med delfiner, saktar båten farten. Vi är i ett område där valar brukar hålla till. Alla håller utkik över det lugna havet och förväntningarna är stora. Efter en kort stund ropar någon till och pekar. Ett par hundra meter bort syns något långt och mörkt över havsytan. Samtidigt syns en flera meter hög plym av vattendroppar spruta upp från det mörka föremålet. En val har kommit upp till havsytan för att andas. Det är en kaskelottval, den enda av de stora valarterna som har tänder. Den kan bli 18 meter lång och väga upp till 45 ton. Det är tio gånger så mycket som en stor elefant väger.

Vår båt närmar sig sakta, ingen båt får enligt bestämmelser gå närmare en val än 50 meter. För att inte störa valarna måste båtar också närma sig bakifrån eller snett bakifrån. Vår val verkar lugn och helt opåverkad av vår närvaro. Den ligger stilla och andas tre till fyra gånger per minut.

Från Kaikoura syns vid klart väder de snötäckta topparna av bergskedjan Southern alps. Den sträcker sig centralt längs hela Nya Zeelands Sydö och kan förklaras genom läget vid en subduktionszon.

Kaikoura YA N

E ZE

LA

N

D

Wellington

Efter ca 10 minuter ser vi hur dess väldiga rygg kröks i en båge ovanför vattnet. Ett kort ögonblick verkar den stå still men efter några sekunder kommer valens stjärt upp till ytan. Den väldiga stjärten reser sig rakt upp över vattenytan och försvinner sedan ned i vattnet.

Valen har dykt till ca 1 000 meters djup för att fånga bläckfisk och djuphavsfisk. Efter ungefär en timme måste den på nytt komma upp till havsytan för att andas. Ofta kommer den då upp på ungefär samma plats. Förr, när val jagades, var detta ödesdigert för valarna eftersom valfångstfartygen kunna ligga stilla och vänta. Idag är det en fördel för turister, eftersom man ganska säkert vet var man kan få se val. Chansen är stor om man är kvar i samma område där en val har dykt.

• • • • • • •

Vad är turism?

Varför ökar turismen?

Vilka platser blir turismplatser?

Vilka typer av turism finns det?

Hur påverkar turism människor och miljö?

Hur blir turism på lång sikt hållbar?

Ska vi satsa på turism?

339

HUR SKA PLATSER UTNYTTJAS: EXEMPLET ISLAND

Platser innehåller ofta möjligheter för människor, t ex kan de bilda livsmiljöer med tillgång till arbete och försörjning, eller tillgång till friluftsliv. Ibland är alla överens, men ibland finns olika uppfattningar om hur platser ska utnyttjas. Ska exempelvis platser där det finns naturresurser som kan skapa arbete alltid utnyttjas för detta, eller finns det situationer då vi ska avstå från den typen av resursutnyttjande? Markanvändningskonflikter är vanliga och kräver en prioritering, dvs en värdering av vad som är lämpligast eller mest angeläget.

Island är till ytan en fjärdedel av vårt land och där lever ca 290 000 människor. Landet har ett överflöd av vattenkraft men också rikligt med geotermisk energi (jordvärme) från den vulkaniska berggrunden. Den viktigaste försörjningen kommer från fiske, följt av turism. Men Island har också en stor tillgång i de förnybara energiresurserna. Dessa har bl a gett landet dess största industri, ett energikrävande aluminiumsmältverk utanför huvudstaden Reykjavik. Det byggdes på Island eftersom där finns gott om billig elkraft.

På östra Island byggs nu ett stort vattenkraftverk i ett tidigare obebyggt landskap. Det innebär en 190 meter hög kraftverksdamm och att 57 kvadratkilometer läggs under vatten. Vattnet är smältvatten från Vatnajökull, Europas största glaciär, och från dammen ska det ledas genom ett sju mil långt tunnelsystem till ett vattenkraftverk. Under utbyggnadstiden ger projektet arbete åt två tusen personer.

Energin från vattenkraften ska användas till att driva ett nytt, stort aluminiumsmältverk. Det ska stå färdigt år 2007 och ge arbete åt 750 personer.

Island blir då en av de största tillverkarna i världen av aluminium. Beslutet om utbyggnad av vattenkraften togs med stor majoritet av alltinget (riksdagen) i april 2002.

318

Men det stora projektet har delat landets befolkning i två grupper; de som varit för respektive emot. De som varit emot har varit det därför att utbyggnaden påverkar Islands största orörda naturområde. De menar att utbyggnaden skövlar unik natur som är värdefull att bevara till framtiden.

Flera naturliga vattenfall försvinner och betesmark för drygt 1 000 renar påverkas. De som varit för projektet har pekat på dess betydelse för arbete och försörjning inte bara i dessa delar av Island utan också för hela landet. När fisket ger allt färre islänningar arbete är det, har man menat, viktigt att utnyttja de övriga naturresurser som landet har. Frågor som stått emot varandra har t ex varit: Varför måste människan utnyttja orörd och värdefull natur? Varför ska vi inte utnyttja de naturresurser som finns, när de kan ge arbete och försörjning ?

Markanvändningskonflikter är ofta svåra att lösa, eftersom de alltid innebär att något intresse måste prioriteras mer än andra. I bästa fall kan dock resultatet bli en kompromiss. Frågor som är vanliga är: Resursutnyttjande och förändring för vem? Till vilken nytta och med vilka konsekvenser? Är förändringen förenlig med en hållbar utveckling? Står olika hållbarhetsperspektiv (det sociala, ekonomiska respektive miljö- och resursmässiga, emot varandra? Svaren kan variera beroende på vem frågorna ställs till!

Vad tycker du?

4

KRAFTVERKET Har en kapacitet på 690 megawatt. Så gott som all elektricitet ska användas i ett aluminiumsmältverk i Reydarfjördur vid kusten.

ISLAND

Egilsstadir

Kárahnjukar Vatnajökull Reykjavik

Reydarfjördur

1

HALSLÓNDAMMEN Smältvattnet från Vatnajökull, Europas största glaciär, samlas i en 57 kvadratkilometer stor damm.

Vatnajökull

Kárahnjúkar

3

TUNNLAR Från kraftverksdammarna rinner vattnet i 70 kilometer långa tunnlar till ett vattenkraftverk.

2

TORRLÄGGNING Flera glaciärälvar och vattenfall torrläggs.

Den största älven heter Jökulsá a dal.

Jökulsá á dal GRAFIK: DN

319

Rinnande vatten är en resurs för både energiförsörjning och friluftsliv.

Den infällda omslagsbilden är från Canada och visar kanotpaddling i forsande vatten.

ISBN 978-91-21-21109-0 © 2001 Peter Östman,Olof Barrefors, Kalju Luksepp och Liber AB Redaktion: Lena Borgström och Christine Ineborn Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth Formgivning: Bånges Grafiska Form AB Andra upplagan 3 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryckt i Italien av STIGE S.p.A. Turin 2008

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordare, t. ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30 fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Peter Östman

Olof Barrefors

Kalju Luksepp

A+B-kurs

Geografi MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING Böckernas grundtema är samspelet mellan människan och hennes omgivning samt den föränderliga geografiska omvärlden.

Texten behandlar • de processer som skapat människans omgivning: berggrund, jordar, vatten, klimat och växtlighet • människans utnyttjande av dessa resurser • de effekter människans aktiviteter har på miljön • värdet av kunskap, förståelse och upplevelser av platser och miljöer i såväl vårt eget land som i andra delar av världen • den hållbara utvecklingens möjligheter.

Geografi finns i tre alternativ:

A-kurs

B-kurs

A+B-kurs Best. nr 21-21109-0 Tryck. nr 21-21109-0-02

9

789121 211090