9789113023663

Nina Jansdotter

ta makten รถver tiden

Nina Jansdotter

Ta mak ten Ăśver tiden

I_Ta makten oĚˆver tiden_korr.indd 3

2009-07-16 14.52

Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2009 Nina Jansdotter och Norstedts, Stockholm Avtal genom Nordin Agency Omslag: Miroslav Sokcic Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2009 ISBN 978-91-1-302366-3

I_Ta makten över tiden_korr.indd 4

2009-07-16 14.52

Inledning 7 Tid som begrepp 9

Tidsbrist – en fråga om inställning 9

Köpa tid 10

Allt finns i tanken 11

Tidspersonligheter 13

Modellen 13

Kort introduktion till tidspersonligheterna 14

Tidspersonlighet 1: Tidskontrollanten 17

Tidspersonlighet 2: Tidsoptimisten 26

Tidspersonlighet 3: Tidsnjutaren 31

Tidspersonlighet 4: Tidsoffret 36

Tidspersonlighet 5: Tidsbalansören 42

Tidsfällor 45 Din och andras tid 56

Vem äger din tid? 56

Vår tid är fylld av arbete 58

Ledig tid 62 Respekt för andras tid 66 Din omgivning

68

Pengar och tid 70 Tidssjukan 71

Åtgärder mot tidssjukan 72

Stress 77 Välja nytt och förändra 83 Konsten att säga nej 104 Feedback 114 Jobba smart 117 Flow och tid 126 Råd och övningar 135 Litteraturtips 140

I_Ta makten över tiden_korr.indd 5

2009-07-16 14.52

Inledning

Jag har inte tid! Hur ofta yttrar vi inte de orden eller hör någon annan utbrista samma sak. Tidsbrist har blivit ett av vår tids största gissel.

I dagens samhälle verkar man dessutom förväntas ha brist på tid. Faktum är att man kan få en känsla av att det ligger prestige i att yttra orden om att inte ha tid. En fulltecknad almanacka symboliserar popularitet och att vara eftertraktad och duglig. En fulltecknad almanacka tycks bevisa att man är behövd.

I arbetslivet har tidspress länge varit synonymt med framgång, och ju fler som drar i en desto bättre. Ett fullt schema innebär att man är en viktig kugge i företaget, att man vill något på sitt jobb, att man inte har hamnat på efterkälken.

Att vi i vårt samhälle är fixerade vid tid visar alla ord vi rör oss med som har med begreppet tid att göra: tidsmedveten, tidseffek­ tiv, tidsvinst, kvalitetstid, vuxentid, ställtid, tidsförlust, flextid med mera.

Hur ser du själv på tid? Vad vill du ha ut av dina tjugofyra timmar utöver de rutiner som måste hinnas med? Livet består inte enbart av att äta, sova och arbeta. Vad ger ditt liv mening? Slå dig ner i en stol och tänk efter.

• Blir du stressad eller lugn av att tänka på tid?

• När känner du att du lever för fullt och njuter av din tid?

• Vad väcker orden ”tidsrik” respektive ”tidsfattig” för tankar hos dig?

7

I_Ta makten över tiden_korr.indd 7

2009-07-16 14.52

• Vad skulle du göra om du kunde förfoga fritt över din tid?

Tid och tidspress hanterar vi på olika sätt. Vissa människor kan göra det mer komplicerat för sig än det behöver vara, till exempel genom att lägga tid på fel saker och inte prioritera det som är mest akut. Tidspress kan göra att vi springer runt som yra höns istället för att tänka efter vad som är mest bråttom att ta itu med och vad som faktiskt kan vänta till senare.

Det finns idag en utbredd uppfattning om att vi alla bör veta vad vi ska göra med vår tid och att tiden bör vara planerad. Många projicerar sina egna rädslor på andra och kan bli störda om and­ ra människors tid inte är schemalagd in i minsta detalj. Det kan helt enkelt vara lite skrämmande att någon tar ansvar för sin egen tid – och kanske till och med väljer att inte ”göra” någonting alls.

Den här boken vill ge insikter om och lära ut hur vi medvetet kan styra vår tid och inte bara följa invanda mönster. Att ta makten över tiden innebär att kunna njuta mer av livet, att släppa kraven på vad vi måste prestera och göra för att ”duga”, att bli bättre på att säga nej till vissa saker och ja till annat, som ligger mer i linje med hur vi vill leva vårt liv.

Ta makten över tiden handlar också om att bli mer medveten om sin tidspersonlighet. Genom att öka vår självkännedom lär vi oss vilka som är våra styrkor och svagheter. Och ju bättre vi lär känna oss själva, desto lättare brukar det vara att förstå att andra människor kan ha helt andra uppfattningar och preferenser, och i och med det kan vi undvika en del av de krockar som lätt uppkommer därför att människor tänker olika kring exempelvis tid.

8

I_Ta makten över tiden_korr.indd 8

2009-07-16 14.52

Tid som begrepp

Tid är egentligen något väldigt demokratiskt. Oavsett samhällsställning, utbildning, kön, yrke och livssituation har alla männi­ skor tjugofyra timmar att röra sig med varje dygn. Ändå kan två människor uppleva dygnets timmar så olika. För den ena räcker de aldrig till, för den andra släpar de sig fram. Den som är stressad av för mycket arbete för en ständig kamp mot klockan och försöker att pressa in sina åtaganden enligt ett mer eller mindre uppgjort tidsschema. Den som är långtidsarbetslös eller sjukskriven kan å sin sida uppleva tiden till och med som ett hån – alla dessa långa timmar som inte går att njuta av eller fylla med en vettig sysselsättning eftersom oron för morgondagen gnager i kroppen och sinnet.

Den lyckliga människa som har en idealisk arbets- och familjesituation kan däremot njuta av att låta dygnets timmar få växla mellan planerad och oplanerad tid. Men vi måste inte ha uppnått den idealiska arbets- och familjesituationen för att kunna få den makten över tiden. Både den stressade yrkesmänniskan och den långtidsarbetslöse kan lära sig att bli den som styr över sin tid istället för att vara styrd av den.

T i d s b r i s t – e n f r å g a o m i n s tä l l n i n g

Vanligast idag är som sagt att uppleva att tiden inte räcker till. I grund och botten är det en fråga om vilken inställning man har.

9

I_Ta makten över tiden_korr.indd 9

2009-07-16 14.52

Det handlar om hur man förhåller sig till tid och de krav som ställs på en. Det har också att göra med hur man lyckas organisera och prioritera sin tid. Ytterligare en faktor som spelar in är den inre känslan av kontroll (eller icke-kontroll) – två personer kan ha lika stora yttre krav på sig men de inre kraven är oftast de värsta och de som kan ge känslan av att vara stressad.

Alla kan känna igen sig i hur det är att inte hinna med det man skulle vilja göra. I arbetslivet finns det de som jobbar mycket och tjänar mycket men som inte äger sin tid och inte hinner njuta av det som deras ekonomiska fördelar skulle kunna ge dem. Så finns det de som har mycket tid och inga pengar, på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra omständigheter. Det som vi alla förmodligen kan vara överens om är att vi skulle vilja ha rimligt med tid att förfoga över för egen del och tillräckligt med pengar för att kunna leva ett gott liv.

Kö pa ti d

Kan man köpa sig tid? Det har ju exempelvis blivit populärt att anlita hjälp i hemmet sedan det skapades skattelättnader för hushållsnära tjänster. Det är verkligen inte lätt att hinna med både hus och hem samtidigt som båda parter i ett förhållande kanske jobbar för fullt på sina karriärer, och många har därför passat på att skaffa extra hjälp. Men vi får akta oss så att vi inte gör oss själva en otjänst genom att jobba ännu mer när vi nu får lite tid ”över”.

Majoriteten av alla jobb idag finns inom tjänsteproducerande företag. Det innebär jobb där gränsen mellan arbete och fritid enkelt kan suddas ut. Vi kan läsa jobbmejl när vi är hemma. Vi kan kolla upp privata saker när vi är på jobbet. Vi finns ständigt tillgängliga för jobbet via mobilen och mejlen. Det krävs strategier för att klara den här flytande gränsen. Både arbetsgivare och 10

I_Ta makten över tiden_korr.indd 10

2009-07-16 14.52

arbetstagare måste lära sig att markera tydligare vad som är vad.

Om vi ska köpa oss tid måste vi tänka igenom vad den tiden ska användas till på vettigaste sätt. Troligen behöver vi i första hand ledig tid – kanske helt oplanerad tid, till och med.

A l lt f i n n s i ta n k e n

Tid och tidsbrist är något som finns i tanken, alltså något subjektivt. Om man säger till sig själv: ”Jag har inte tid”, blir det en självuppfyllande profetia. Tänker man annorlunda kan man troligen finna tid, men då kanske man tvingas välja bort något annat.

När du säger: ”Jag har inte tid”– vad handlar det då egentligen om? Är det att du: • inte har rätt kunskap • inte kan • inte vågar • inte vill • inte har lust • vill opponera mot någon som vill bestämma över dig • inte har ork • inte vill prioritera det som saken gäller • vill göra något annat • inte har lust att göra någonting alls?

Nästa gång du slentrianmässigt yttrar att du inte har tid, fundera då över vad det handlar om egentligen – det är det mest grundläggande i konsten att ta makten över sin tid.

Det rör sig om att göra medvetna val när det gäller hur man vill och inte vill använda sina tjugofyra timmar per dygn. Att inse att man kan ta makten över sin tid är detsamma som att redan ha 11

I_Ta makten över tiden_korr.indd 11

2009-07-16 14.52

gjort det. Menar man att det ”inte går” blir man ett offer – och då går det för det mesta heller inte!

Många har drömmar om vad de vill använda sin tid till. För att inte skapa skuldkänslor bör man lära sig att skilja på dagdrömmeri och det man egentligen vill. Vissa drömmar ska helt enkelt stanna kvar som sköna dagdrömmar när man behöver en paus från vardagen, medan andra drömmar är sådana som man verkligen skulle kunna förverkliga om man bara vågade, orkade eller visste hur.

12

I_Ta makten över tiden_korr.indd 12

2009-07-16 14.52

Tidspersonlighe ter

Två människor som har lika mycket att göra kan uppleva en och samma intensiva situation totalt olika. Den ena blir pressad, stressad och mår dåligt, medan den andra förhåller sig lugn och kanske till och med trivs med att det händer mycket.

Förklaringen till detta är att så mycket handlar om hur man förhåller sig till sin tid, till de krav som ställs på en och hur man organiserar sitt liv. Vi människor har alla våra unika personlighetsdrag, men just när det gäller tid kan vi sorteras in bland olika tidspersonligheter.

Modellen

Den modell jag ska beskriva här består av fem olika tidspersonligheter. Men modeller kan naturligtvis bara spegla en liten del av verkligheten. Vi människor är komplexa. Självklart finns det inte endast fem utan en mängd olika sätt att förhålla sig till tid.

En bra modell kan dock skapa någon form av igenkänning, så att man kan börja arbeta med de för- och nackdelar som det egna förhållningssättet har.

En och samma person kan passa in i flera rutor i modellen. Om vi helt och hållet hörde till en modell hade livet och kommunikationen mellan oss människor varit mycket lättare! Alla kan vi känna igen oss i delar av de olika förhållningssätten, men vi känner oss förmodligen mest hemma i något av dem. Vi kan också ha 13

I_Ta makten över tiden_korr.indd 13

2009-07-16 14.52

olika förhållningssätt i skilda delar av tillvaron.

Varje tidspersonlighet har sina för- och nackdelar. Vi skulle må bra av att kunna växla mellan olika förhållningssätt och veta när vilket fungerar bäst. Själv är jag tidsoptimist men strävar efter att få in mer av de andra aspekterna när så kan behövas.

Yrke, social klass och familjesituation har stor betydelse för hur vi förhåller oss till tid. Det är också kulturellt betingat. Tidsangivelser, exempelvis, är viktigt i Sverige, men i många andra länder och kulturer tillmäts punktlighet inte alltid lika stor betydelse.

Eftersom jag själv inte är så bra på att passa tider älskade jag den ”akademiska kvarten” när jag läste i Lund. Det var så skönt att ha den där kvarten till godo – den innebar att om man satte ett möte till klockan tolv var det kvart över som gällde. Alla som var insatta i Lunds universitetsjargong och sociala struktur kände till detta och det skapade därför en viss känsla av samhörighet.

Ko r t i n t r o d u kti o n ti l l ti d s p e r s o n l i g h e t e r n a

Här följer en sammanfattning av de olika personligheterna, så att du redan här kan fundera över vilken modell som bäst stämmer in på dig. Därefter följer en mer ingående beskrivning.

1. Tidskontrollanten Tidskontrollanten (eller tidsrealisten) tycker om att planera och att ha ordning och kontroll. Han eller hon passar alltid deadline och gör oftast ett ytterst noggrant arbete. Tidskontrollanten har översikt, skapar struktur, förutser allt som kan sätta käppar i hjulet – och lite till. Är tillförlitlig men kan upplevas som svår att samarbeta med på grund av sitt kontrollbehov.

14

I_Ta makten över tiden_korr.indd 14

2009-07-16 14.52

2. Tidsoptimisten En person som alltid tror att allting ska gå snabbare än det i själva verket gör – det är tidsoptimisten! En ofta positivt lagd person, generös med sin tid, men som kan upplevas som slarvig och lite ”i det blå”, eftersom han eller hon ofta kommer inrusande till ett möte med andan i halsen. Saker blir gjorda – men sällan exakt i tid.

3. Tidsnjutaren Tidsnjutaren lever i nuet och tar dagen som den kommer. Tycker mer om att ”vara och uppleva” än att ”göra och prestera”. Är sorglös och obekymrad och njuter av det lilla i livet. Han eller hon kan vara kreativ och idérik men kommer inte alltid till skott och har svårt att fullfölja saker. Tidsnjutaren är ofta en lugn person, som smittar sin omgivning med ett stillsammare tempo.

4. Tidsoffret Det här är för det mesta en tidskontrollant som stressat och pressat sig och till sist dukat under för sina egna och/eller omgivningens krav. Han eller hon kan befinna sig mer eller mindre nära utmattningens gräns, men det kan också vara en person som ”bara” tappat fart och orientering i livet och känner sig som ett offer för omständigheterna.

5. Tidsbalansören Tidsbalansören förenar alla goda sidor hos de fyra övriga. Det är en personlighet som inte nödvändigtvis måste fastna i något specifikt tidsfack utan kan röra sig mellan de olika typerna, allt efter vad stunden och situationen kräver.

15

I_Ta makten över tiden_korr.indd 15

2009-07-16 14.52

L är k änna din egen tidspersonlighet Det är vanligt att man tycker bäst om människor som har samma tidspersonlighet som man själv. Det är kanske ganska logiskt – man delar ju förhållningssätt.

Men det måste finnas en öppenhet för att vi människor har olika perspektiv. Genom att dra nytta av fördelarna med de olika tidsperspektiven kan vi utnyttja allas styrkor och komplettera varandra. Om ens eget sätt att förhålla sig till tid påverkar andra negativt i alltför stor utsträckning kan man bestämma sig för att försöka förändra sitt beteende, men man kan också belysa styrkorna i det egna mönstret för andra personer och förtydliga varför man tänker som man gör.

Vissa vill ha allt gjort genast, andra vill låta saker ske steg för steg. Vi kan lära oss mycket av dem som har en annan rytm än den vi själva har.

Om inte den egna tidspersonligheten ställer till uppenbara problem för en själv bör man försöka vara tillfreds med den, men inse att man kan behöva balansera den med egenskaper från and­ ra personlighetstyper. Som i allt annat bör man sträva efter att vara flexibel, tänka på vad som krävs i situationen och vad man själv förmår och orkar.

Det kan vara lika besvärande att vara alltför punktlig som att vara alltför slarvig med sin tid. Det allra bästa är om man inte fastnar i någon ruta eller något extremfall; ytterligheter skapar nästan alltid problem.

Det handlar om självkännedom och att lära sig förstå sin tidspersonlighet med dess fördelar och nackdelar.

16

I_Ta makten över tiden_korr.indd 16

2009-07-16 14.52