9789127423121

Geografi 8 Lärarhandledning

Natur & Kulturs nyhetsbrev Få information om nya läromedel, lärarträffar, erbjudanden och annat av intresse för dig som är lärare. Snabbt, lätt och helt kostnadsfritt!

Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev

Ludvig Myrenberg

Per Thorstensson Jan Brorson Natur & Kultur

David Örbring

GeoGrafi 8

INNEHÅLL

innehåll 1. inledning

5

5. Skogsbruk

Syfte ur Lgr 11 Geografi ................................... 5 SOL 4000 Geografi 8 elevbok .......................... 6 Centralt innehåll i Lgr 11 och Geografi 8 .......... 7 Bedömning och betyg..................................... 10

Tema 3 Människan och naturen

Elevblad 1. Ord och begrepp .......................... 46 Elevblad 2. Skogsregioner i Sverige................. 47 Elevblad 3. Skogen – en naturtillgång ............. 48 Elevblad 4. GIS – skogsbruk ........................... 49 Elevblad 5. Skogsbrukets kretslopp ................ 50 Elevblad 6. Geografisk analys – skogsindustrin och miljön .......................... 51

13

6. Gruvdrift

Lgr 11 och kapitlen Jordbruk – mat från hela världen, Fiske, Skogsbruk, Gruvdrift ������������� 13 Innehåll och struktur ..................................... 15

2. Basnäringar ger oss livsnödvändiga råvaror

17

Lgr 11 och kapitlen Industri, Tjänster och service, Transporter och kommunikationer, Energi ����������������������������������������������������������� 58 Innehåll och struktur ..................................... 58

21

7. industri

Elevblad 1. Jordbruk – mat från hela världen .. 25 Elevblad 2. Vegetationsperioder i Sverige ........ 26 Elevblad 3. Var odlas vad? .............................. 27 Elevblad 4. Makt över maten ......................... 28 Elevblad 5. Geografisk analys – jordbruket och miljön ................................ 29 Elevblad 6. Jordbruk – fördelar och nackdelar 30 Elevblad 7. Arbeta med GIS – jordbruk........... 31 Elevblad 8. Gå ut och undersök ...................... 32 Elevblad 9. Hur ska marken användas?

En argumentationsövning .......................... 33

4. fiske

60

Elevblad 1. Förädla råvaror............................ 63 Elevblad 2. Industrilokalisering ...................... 64 Elevblad 3. Geografisk analys – industrilokalisering .................................... 65 Elevblad 4. Viktiga uppfinningar .................... 66 Elevblad 5. Swedwatch .................................. 67 Elevblad 6. Hur tänker du när du handlar? ..... 68 Elevblad 7. Framtidsindustrier ....................... 69

8. Tjänster och service

70

Elevblad 1. Bygg sambandskedjor .................. 73 Elevblad 2. Från jordbruk till tjänster ............. 74 Elevblad 3. Två länder handlar ....................... 75 Elevblad 4. Sverige handlar ............................ 77 Elevblad 5. Geografisk analys – rättvis handel?............................................ 78 Elevblad 6. Handel fram till i dag ................... 79 Elevblad 7. Vilket ansvar tar företagen? .......... 80 Elevblad 8. Produktion i världen – geografiska mönster i kartan....................... 81

37

Elevblad 1. Ord och begrepp .......................... 39 Elevblad 2. Olika typer av fiske – fördelar och nackdelar ............................... 40 Elevblad 3. Geografisk analys – världens fisk är hotad ................................. 41 Elevblad 4. Skydda haven............................... 42 Elevblad 5. Gå ut och undersök ...................... 43

Geografi 8 Lärarhandledning

52

Elevblad 1. Ord och begrepp .......................... 54 Elevblad 2. Användning ................................. 55 Elevblad 3. Guldfeber .................................... 56 Elevblad 4. Geografisk analys – gruvan i Kiruna .......................................... 57

Elevblad 1. Från råvara till produkt ................ 18 Elevblad 2. Granska miljömålen..................... 19

3. Jordbruk – mat från hela världen

44

3

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

GeoGrafi 8

9. Transporter och kommunikationer

INNEHÅLL

Tema 4 europa med Norden

83

Elevblad 1. Arbeta med infrastruktur ..............86 Elevblad 2. Välj rätt transportsystem ...............87 Elevblad 3. Geografisk analys – transportsystem ..........................................88 Elevblad 4. Trafik i världens länder (GIS) .........89 Elevblad 5. Satsningar på hållbara transporter? ................................................90

10. energi

107

Lgr 11 och kapitlet Europa med Norden ������� 107 Innehåll och struktur ������������������������������������ 109

11. europa med Norden

110

Elevblad 1. Europas fyra delar....................... 115 Elevblad 2. Öva med Europas karta............... 116 Elevblad 3. Avstånd i Norden ........................ 118 Elevblad 4. Klimat i Europa och Norden ....... 120 Elevblad 5. Januaristormen Gudrun 2005 ..... 122 Elevblad 6. Turism i Europa .......................... 123 Elevblad 7. Utsläpp av växthusgaser – arbeta med GIS ......................................... 124 Elevblad 8. Utveckling och välfärd i Europa – en geografisk analys .................................. 125 Elevblad 9. Samarbete för en bättre miljö ...... 126 Elevblad 10. Befolkning i Europa .................. 128 Elevblad 11. Ska jag flytta eller stanna kvar?.. 129 Elevblad 12. Storstadsregioner ...................... 131 Elevblad 13. Framtidens befolkning i Sverige . 132

92

Elevblad 1. Arbeta med geografiska begrepp ....95 Elevblad 2. Energi i Sverige .............................96 Elevblad 3. Flödande och lagrade energikällor .98 Elevblad 4. Förnybara energitillgångar ............99 Elevblad 5. Energi i vardagen ........................100 Elevblad 6. För eller emot kärnkraft?

En argumentationsövning .........................102 Elevblad 7. Undersök energibolagen – källkritik...................................................105 Elevblad 8. Projekt för framtiden? .................106

Underlagskarta Norden ................................ 133 Underlagskarta Europa ................................. 134 Underlagskarta världen................................. 135 Facit till elevbokens frågor och uppgifter ....... 136 Facit till elevbladen i lärarhandledningen ...... 150

Geografi 8 Lärarhandledning

4

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

1

inledning Sol 4000 Geografi elevboken och lärarhandledningen är ett läromedel som täcker in och behandlar det centrala innehållet i kursplanen Lgr 11 för geografi. Ambitionen med materialet är att ge elever och lärare ett bra stöd för att arbeta med de centrala delarna i kursplanen samt att inspirera och väcka nyfikenhet för ämnet geografi.

ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Syfte ur Lgr 11 Geografi Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.

Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.

På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även

Geografi 8 Lärarhandledning

5

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

iNLeDNiNG

SoL 4000 Geografi 8 elevbok Undersök, faktarutor och geografiska begrepp I alla kapitel finns arbetsuppgifter under rubriken Undersök. Uppgifterna hjälper eleverna att bearbeta innehållet i texten. Några av uppgifterna är svårare, och de är markerade med röda siffror.

I anslutning till Undersök-frågorna finns ofta rutan Fakta som sammanfattar de viktigaste delarna i avsnittet. Där finns även avsnittets geografiska begrepp listade.

frågeuppslag Elevboken innehåller tre frågeuppslag, två i Tema 3 och ett i Tema 4. Tema 3 är uppdelat i två delar där de så kallade basnäringarna utgör den första delen och övriga kapitel ingår i den andra delen.

Frågeuppslagen innehåller flera olika typer av uppgifter att arbeta med. Uppgifterna är indelade i tre nivåer – 1, 2, 3.

Nivå 1 innehåller uppgifter som hjälper eleven att arbeta med grundläggande fakta. Uppgifterna i nivå 2 och 3 handlar om att bearbeta en större mängd fakta, göra jämförelser och föreslå lösningar av olika problem. Till dessa uppgifter kan eleverna ibland behöva använda tidningar, tabeller och internet.

intressekonflikter För att förtydliga kopplingen till Lgr 11 har elevboken kompletterats med ett antal sidor som vi kallat Intressekonflikt. Det centrala innehåll som dessa texter syftar till att lyfta fram är intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Kampen om mark, olika syn på fiske och betydelsen av stadsnära skogar är några exempel på intressekonflikter som tas upp i elevboken. Texterna kan med fördel användas som utgångspunkt för diskussioner och reflektioner. Använd gärna de diskussionsfrågor som finns till varje text. I lärarhandledningen finns även fördjupande övningar för att bearbeta intressekonflikterna på ett djupare plan.

Geografi 8 Lärarhandledning

6

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

iNLeDNiNG

Centralt innehåll i Lgr 11 och Geografi 8 Nedan följer en översikt över kursplanens centrala innehåll i geografi och i vilket kapitlet motsvarande ämne finns i Geografi 8. Notera att endast de centrala innehåll som täcks upp av Geografi 8 finns med i uppställningen. Geografi 7 och Geografi 9 kompletterar uppställningen.

Centralt innehåll åk 7–9

SoL 4000 Geografi 8

A� Livsmiljöer Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Jordbruk – mat från hela världen Mat från hela världen Jordbruket i Norden Tema 4 EUROPA MED NORDEN Inlandsisen Klimat och växtlighet i Europa Klimat i Norden

Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Jordbruk – mat från hela världen Jordbruket och miljön Skogsbruk Skogsbruk i världen Skogsindustrin och miljön Gruvdrift Stålet och miljön Industri Samhällsansvar Tjänster och service Miljön betalar priset Energi Den nödvändiga omställningen Framtidens energi Tema 4 EUROPA OCH NORDEN Samarbete för en bättre miljö

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras.

Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Basnäringar ger oss livsnödvändiga råvaror Jordbruk – mat från hela världen Fiske Skogsbruk Gruvdrift Industri Tjänster och service

Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen.

Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Geografi 8 Lärarhandledning

Tema 4 EUROPA OCH NORDEN Befolkning i Europa Urbanisering – från landet till staden Tre storstadsregioner Befolkning i Norden

7

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

iNLeDNiNG

Centralt innehåll åk 7–9

SoL 4000 Geografi 8

B� Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Tema 4 EUROPA OCH NORDEN Vår del av världen Natur i Europa Natur i Norden

Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor.

Topografiska och olika tematiska kartor.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Jordbruk – mat från hela världen Mat från hela världen Jordbruket i Norden Jordbruk i Europa Jordbruk i världen Tjänster och service Produktion och handel i världen Tema 4 EUROPA OCH NORDEN

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Jordbruk – mat från hela världen Mat från hela världen Jordbruket i Norden Jordbruk i Europa Jordbruk i världen Tjänster och service Produktion och handel i världen Tema 4 EUROPA OCH NORDEN Vår del av världen Natur i Europa Natur i Norden Klimat och växtlighet i Europa Klimat i Norden Utveckling och välfärd i Europa Befolkning i Europa

Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Jordbruk – mat från hela världen Intressekonflikt – konflikter om mark Skogsbruk Intressekonflikt – skogen nära dig

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Geografi 8 Lärarhandledning

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Tema 4 EUROPA OCH NORDEN

8

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

iNLeDNiNG

Centralt innehåll åk 7–9

SoL 4000 Geografi 8

C� Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser de får.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker för natur- och kulturlandskapet.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Jordbruk – mat från hela världen Jordbruket och miljön Mer mat behövs i framtiden Fiske Världens fisk är hotad Skogsbruk Skogsbruk i världen Skogsindustrin och miljön

Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Jordbruk – mat från hela världen Mer mat behövs i framtiden Intressekonflikt – konflikter om mark Fiske Världens fisk är hotad Intressekonflikt – fiske Skogsbruk Skogsindustrin och miljön Intressekonflikt – skogen nära dig Gruvdrift Intressekonflikt – Kiruna

Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.

Tema 3 MÄNNISKAN OCH NATUREN Energi Den fantastiska energin Energi från solen Energi på olika sätt Energi i Sverige Energi i Europa och världen Den nödvändiga omställningen Framtidens energi

Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

Tema 4 EUROPA OCH NORDEN Ekonomi Utveckling och välfärd i Europa

Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Geografi 8 Lärarhandledning

9

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

iNLeDNiNG

färdigheter som genomsyrar hela läroplanen, i stället för att detaljerat beskriva de specifika arbetsområdena eller ämnena. Anledningen till det är att det måste finnas utrymme för olika arbetssätt och infallsvinklar för både pedagoger och elever.

Matrisen kan användas i sin helhet eller i valda delar. Man kan också skriva in exempel på samband eller arbetsområdets delar i matrisen för att göra den tydligare. Ju mer konsekvent man är med användningen av begrepp och förmågor desto lättare är det för eleverna och föräldrarna att förstå.

Om man inte förstår vad det är för skillnad mellan ett enkelt resonemang och ett komplext sådant kan man inte heller nå dit. Den här delen är den svåra även i denna läroplan.

Pedagogen kan använda matrisen för bedöm­ ning av elevsvar men också för att planera ett arbetsområde och konstruera uppgifter. Den kan även användas för att tydliggöra för elever och föräldrar hur långt en elev kommit samt vad som behövs för att eleven ska komma vidare i sin ut­ veckling. Eleven kan själv bedöma sin kunskapsutveckling och göra en plan för fortsatt arbete.

Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.

Mål Skolans mål är att varje elev • utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

riktlinjer Läraren ska • genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, • utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmet samt informera rektorn, • med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, • vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

Lgr 11 Bedömning är en utmanande del av en lärares vardag. Bedömningen ska vara likvärdig, allsidig, målstyrd, summativ, formativ och tillräckligt tydlig för att elever och föräldrar ska förstå och kunna påverka kunskapsutvecklingen.

För att kunna uppfylla alla dessa krav i en späckad och tidspressad arbetssituation krävs det redskap och hjälpmedel. Att använda sig av matriser är ett sätt.

Matriser ser olika ut, bland annat beroende på elevens situation, syfte, ämne, elev och grupp. Vi har tagit fram en matris som man kan använda på olika sätt. Den är baserad på de förmågor och

Geografi 8 Lärarhandledning

10

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

iNLeDNiNG

Bedömningsmatris Samband handlar om hur t.ex. företeelser och epoker anknyter till och påverkar varandra.

Ett enkelt samband kan visas genom att eleven ser hur, ger exempel på och förklarar hur en sak hänger ihop med en annan.

Ett förhållandevis kom­ plext samband kan visas genom att eleven ser hur, ger exempel på och förklarar hur fler saker hänger ihop med varandra på olika sätt.

Ett komplext samband kan visas genom att eleven ser hur, ger olika exempel på, och förklarar hur fler saker hänger ihop med varandra på olika sätt vid olika tillfällen och/eller på olika platser.

Resonemang är ett samtal eller en diskussion där man försöker komma fram till någon gemensam slutsats genom att vända och vrida på fakta.

Ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang kan visas genom att eleven resonerar om ett ämne och använder några exempel för att motivera sitt resonemang och sina tankar.

Ett utvecklat och relativt väl underbyggt resone­ mang kan visas genom att eleven resonerar om ett ämne och använder flera exempel för att motivera och förklara sitt resonemang och sina tankar.

Ett välutvecklat, väl under­ byggt och nyanserat reso­ nemang kan visas genom att eleven resonerar om ett ämne och använder flera olika slags exempel för att motivera samt förklara sitt resonemang och sina tankar ur olika perspektiv.

Att till viss del kunna föra ett resonemang framåt kan visas genom att eleven ställer ett par relevanta frågor och ger respons på eventuella kommentarer och frågor.

Att kunna föra ett resone­ mang framåt kan visas genom att eleven ställer relevanta frågor och gör hypoteser samt ger respons på kommentarer och frågor.

Att kunna föra ett resone­ mang framåt samt fördjupa eller bredda det kan visas genom att eleven ställer relevanta frågor och gör hypoteser samt ger respons på kommentarer och frågor. Eleven bidrar med ytterligare kunskap från olika ämnesområden.

Perspektiv är hur eller från vilket håll man ser på saker/ företeelser.

Att i viss utsträckning kun­ na växla mellan olika per­ spektiv kan visas genom att eleven på uppmaning av läraren berättar om hur en företeelse kan uppfattas och tolkas olika i olika situationer och av olika personer.

Att i förhållandevis stor utsträckning kunna växla mellan olika perspektiv kan visas genom att eleven på eget initiativ och på uppmaning av läraren förklarar hur och varför företeelser kan uppfattas och tolkas olika i olika situationer och av olika personer.

Att i stor utsträckning kun­ na växla mellan olika per­ spektiv kan visas genom att eleven oftast och på eget initiativ förklarar hur och varför företeelser kan uppfattas och tolkas olika i olika situationer och av olika personer.

Ett förslag är en idé om vad man kan välja eller göra, t.ex. hur ett problem ska lösas.

Att kunna ge enkla och till viss del underbyggda för­ slag kan visas genom att eleven med hjälp av vissa fakta motiverar sin idé.

Att kunna ge utvecklade och relativt väl underbyggda för­ slag kan visas genom att eleven med hjälp av fakta motiverar och förklarar sin idé.

Att kunna ge väl utvecklade och väl underbyggda förslag kan visas genom att eleven med hjälp av olika slags fakta motiverar och förklarar sin idé.

Begrepp är det man menar eller tänker på när man använder ett visst ord.

Att använda ett begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt kan visas genom att eleven använder de flesta begrepp på rätt sätt.

Att använda ett begrepp på ett relativt väl fungerande sätt kan visas genom att eleven använder begrepp på rätt sätt och genom det förstärker sina svar.

Att använda ett begrepp på ett väl fungerande sätt kan visas genom att eleven använder begrepp på rätt sätt och genom det förstärker sina svar samt sätter in dem i större sammanhang.

Slutsats är det svar eller den tanke man kommit fram till när man jämfört fakta och information.

Att kunna dra en enkel och till viss del underbyggd slutsats kan visas genom att eleven kan redogöra för sitt svar eller tanke med hjälp av vissa fakta.

Att kunna dra en utveck­ lad och relativt väl under­ byggd slutsats kan visas genom att eleven kan redogöra för och motivera svar eller tankar med hjälp av relevanta fakta.

Att kunna dra en väl utveck­ lad och väl underbyggd slut­ sats kan visas genom att eleven kan redogöra för och motivera svar eller tankar med hjälp av olika slags relevanta fakta. Eleven kan redogöra för andra slutsatser samt varför dessa inte passar lika bra.

Geografi 8 Lärarhandledning

11

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

iNLeDNiNG

elevövningarna är kopplade till Lgr 11

GiS – Geografiska informationssystem

Till varje kapitel finns en matris som på ett översiktligt sätt visar hur varje elevövning kan kopplas till Lgr 11. Sammanställningen visar kapitlets elevövningar och hur kopplingen ser ut till kursplanens centrala innehåll, förmågor och de kunskapskrav som är aktuella.

Syftet med uppställningen är att ge en snabb översikt över övningarna och hur dessa kan användas för att bearbeta de olika delarna i Lgr 11.

Det är möjligt att göra en bedömning av merparten av övningarna, och vi har valt att redovisa kunskapskraven för betyget E för de flesta övningar.

Lärare får själva bedöma i hur stor utsträckning eleverna når de högre betygsstegen för respektive övning.

I det centrala innehållet för geografi står det att elever ska undervisas om följande: Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geogra­ fiska data, till exempel om klimat, hälsa och han­ del, med hjälp av kartor, geografiska informations­ system (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.

Det innebär att elever som slutar åk 9 ska känna till vad GIS är och ha utforskat det på olika sätt.

GIS är en förkortning för geografiska informa­ tionssystem. Ett system som genom dator hanterar geografisk data (information) kan kallas GIS. Med geografisk data menas information som kan kopplas till kartan eller till ett läge. Med hjälp av GIS kan man samla in, bearbeta, lagra, analysera och presentera den geografiska informationen.

GIS kan till exempel svara på vad som finns vid olika lägen, vad som har ändrats vid dem eller var det finns för samband mellan dem. GIS sammanfogar information om platser och deras utbredning, vad som är utmärkande för platsen samt platsens förhållande till andra platser.

I GIS-övningarna arbetar eleverna med information som de hämtar från olika internetsidor.

Poängen är att sammanställa och dra slutsatser med hjälp av information från olika typer av kartunderlag.

Några återkommande övningar I materialet finns ett antal återkommande elevuppgifter som ger eleverna möjlighet att arbeta med några specifika delar av kursplanen.

ord och begrepp Till de flesta kapitel finns övergripande övningar där eleverna får möjlighet att bearbeta avsnittens geografiska begrepp. Övningarna kan med fördel anpassas så att de fungerar i aktuell elevgrupp.

Huvudsaken är att eleverna ges möjlighet att diskutera och reda ut begrepp och vad de står för.

argumentationsövningar Några kapitel innehåller övningar där eleverna får representera olika intressegrupper för att sedan argumentera utifrån dessa. Med hjälp av övningarna får eleverna möjlighet att fördjupa sig inom vissa områden och där utveckla sina resonemang ur olika perspektiv.

Argumentationsövningarna är ett utmärkt sätt att skapa engagemang och ge eleverna möjlighet att fördjupa och utveckla resonemang inom olika områden.

Geografiska analyser Till flera kapitel finns en övning där eleven arbetar med tema utifrån en generell analysmodell.

Analysmodellen handlar om att ge eleverna ett konkret verktyg för att reda ut orsaker och konsekvenser samt kunna ge förslag på lösningar. Ju mer förtrogna eleverna blir med modellen, desto lättare blir det för dem att utveckla sina resonemang om olika geografiska företeelser.

Geografi 8 Lärarhandledning

12

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

TeMa 3 Människan och naturen

Lgr 11 och kapitlen Jordbruk – mat från hela världen, Fiske, Skogsbruk, Gruvdrift För att göra det så tydligt som möjligt hur stoffet i elevboken kan kopplas till kursplanen Lgr 11, ger vi här en sammanfattning över hur kursplanens centrala innehåll för åk 8 matchar innehållet i de fyra kapitlen Jordbruk– mat från hela världen, Fiske, Skogsbruk och Gruvdrift.

Sammanfattningen kan användas för att stämma av det innehåll som behandlas i respektive kapitel. Utöver denna sammanfattning finns en matris i anslutning till elevbladen som visar hur varje elevövning är kopplad till centralt innehåll, färdigheter och kunskapskrav.

I sammanhanget kan det vara på sin plats att nämna att ett flertal punkter av det centrala innehållet och inte minst kunskapsutvecklingen kompletteras i andra kapitel samt även i de övriga läroböckerna SOL Geografi 7 och 9.

Centralt innehåll Lgr 11

Avsnitt och kapitel

Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

Mat från hela världen s� 160–163

Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Jordbruket och miljön s� 170–171

Jordbruket i Norden s� 164–165 Skogsbruk i världen s� 192–193 Skogsindustrin och miljön s� 196 Stålet och miljön s� 207

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Jordbruk – mat från hela världen s� 160–177 Fiske s� 179–187 Skogsbruk s� 188–197 Gruvdrift s� 198–207

Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.

Jordbruket i Norden s� 165 Jordbruk i Europa s� 167 Jordbruk i världen s� 169 Fisket i Nordsjön s� 184 Skogsbruk i Sverige s� 190 Råvaror från marken s� 199

Geografi 8 Lärarhandledning

13

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

MäNNiSKaN oCh NaTUreN

Centralt innehåll lgr 11

Avsnitt och kapitel

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.

Jordbruket i Norden s� 165

Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

Intressekonflikt – konflikter om mark

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Jordbruk – mat från hela världen s� 160–177

Jordbruk i Europa s� 167 Jordbruk i världen s� 169

Intressekonflikt – skogen nära dig Fiske s� 179–187 Skogsbruk s� 188–197 Gruvdrift s� 198–207

Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser de får för natur- och kulturlandskapet.

Jordbruket och miljön s� 170–171 Mer mat behövs i framtiden s� 175 Världens fisk är hotad s� 185–186 Skogsbruk i världen s� 192–193 Skogsindustrin och miljön s� 196

Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Intressekonflikt – konflikter om mark s� 176–177 Intressekonflikt – fiske s� 187� Intressekonflikt – skogen nära dig s� 197� Intressekonflikt – Kiruna – staden som ska flytta s� 203�

Geografi 8 Lärarhandledning

14

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

MäNNiSKaN oCh NaTUreN

Gå gärna in på hemsidan och studera hur arbetet med miljömålet fortskrider: www.miljomal.se.

innehåll och struktur

elevblad till det här kapitlet:

1. Jordbruk – mat från hela världen 2. Vegetationsperioder i Sverige 3. Var odlas vad?

4. Makt över maten 5. Geografisk analys – jordbruket och miljön 6. Jordbruk – fördelar och nackdelar 7. Arbeta med GIS – jordbruk 8. Gå ut och undersök 9. Hur ska marken användas? En argumenta­ tionsövning

Basnäringarna ger oss livsnödvändiga råvaror s. 158–159

Som inledning till kapitlen som behandlar basnäringarna jordbruket, fisket, skogsbruket och gruvdriften har vi valt att lägga ett uppslag som sammanfattar och ger en översikt över basnäringarnas betydelse för människan. Uppslaget ger en kort definition av begreppet råvara och hur kopplingen ser ut till de livsviktiga basnäringarna. En kort sammanfattning av respektive basnäring ger en översikt över den samt dess inverkan på vår miljö.

Bildserien och tabellen på s. 159 illustrerar råvarornas väg från råvara till färdig produkt.

Texten problematiseras genom att ta upp frågan om på vilka olika sätt människans utnyttjande av naturens resurser påverkar och stör miljön. Här finns även en koppling till regeringens miljömål. Gå gärna in på hemsidan /www.miljomal.se/ och studera tillsammans med eleverna.

fiske s. 178–187

Den andra av basnäringarna, fisket, behandlas i detta kapitel. Utgångspunkten är havets näringskedjor och de känsliga ekosystem som människan utnyttjar genom att hämta fisk från havet.

Texten behandlar fisket i Norden och Nordsjön. Kopplingar till fiskets påverkan på havsmiljön tas upp i avsnittet Världens fisk är hotad.

Texten konkretiseras och problematiseras genom nivå-2-texterna Räktrålare i väst samt det avslutande uppslaget som visar hur olika intressegrupper har olika uppfattning om fisket.

Gå gärna in på hemsidan och studera hur arbetet med miljömålet fortskrider: www.miljomal.se.

elevblad till det här avsnittet:

1. Från råvara till produkt 2� Granska miljömålen

Jordbruk – mat från hela världen s. 160–177

I kapitlet behandlas den viktiga basnäringen jordbruk i Sverige, Norden och världen. Utgångspunkten är hur människan utnyttjar det naturliga kretsloppet för att genom jordbruket skapa ett konstgjort kretslopp som innebär tillförsel av vatten och näringsämnen.

Kapitlet tar upp olika aspekter av jordbruket ur nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. En viktig del är uppslaget om jordbruket och miljön, där grundläggande delar av jordbrukets miljöpåverkan behandlas.

Texten konkretiseras och problematiseras genom nivå-2-texterna På besök hos några lantbru­ kare samt texten om GMO. Kapitlet avslutas med ett uppslag som behandlar en fiktiv intressekonflikt om mark som visar hur olika intressegrupper har olika uppfattning om hur marken kan användas.

Geografi 8 Lärarhandledning

elevblad till det här kapitlet:

1. Ord och begrepp 2. Olika typer av fiske – fördelar och nackdelar 3. Geografisk analys – världens fisk är hotad 4. Skydda haven 5. Gå ut och undersök

Skogsbruk s. 188–197

Skogen, skogsbruket och skogsindustrin, vår tredje viktiga basnäring, behandlas i detta kapitel. Skogsbruket i Sverige behandlas ur olika perspektiv, dessutom görs kopplingar till skogsbruket i världen och vilken miljöpåverkan det har. I det här kapitlet behandlas även den för Sverige så betydelsefulla pappersindustrin. Kapitlet avslutas med en sida som belyser betydelsen av tätortsnära skogar.

15

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

MäNNiSKaN oCh NaTUreN

Gå gärna in på hemsidan och studera hur arbetet med miljömålet fortskrider: www.miljomal.se.

Samarbeta med verksamheter i kommunen

elevblad till det här kapitlet:

Hur är det i vår kommun? Den frågan bör ställas till eleverna då och då under studierna. En ingående kännedom om förhållandena i det egna närområdet är en viktig del av geografin och första steget ut i världen. Från hembygden vidgas perspektivet till Sverige, Norden, Europa och världen. Målet är att söka samband och mönster i kända och närliggande förhållanden och sedan tillämpa dem i allt vidare perspektiv.

En trevlig variant av studiebesök har under flera år genomförts i en skola. I skolan, som har fyra parallellklasser, används följande modell för att studera hemkommunens näringsliv: Tolv stycken typiska besöksmål (helst i skolans närhet) förbereds inom den sektor av näringslivet som ska studeras, till exempel sädesodlare, grisuppfödare, mjölkbonde, skogsbonde, fåruppfödare, mejeri, kvarn, skogshuggare, skogsbolag, fiskodlare, yrkesfiskare m.m. Sammansättningen beror självfallet på hur näringslivet ser ut i kommunen.

Klasserna delas var för sig in i tolv grupper – en grupp för varje besöksmål. Låt intresset styra indelningen så långt möjligt. Sedan bryts klasserna upp och alla som valt till exempel sädesodlaren samlas för att förbereda och genomföra studiebesöket. När grupperna kommer tillbaka till skolan skriver de en ”uppsats” om dagens utflykt. Med uppsatserna som grund förbereder sedan grupperna en redovisning av sina erfarenheter.

Redovisningen sker i den egna klassen under närmast följande lektion. De två (eller tre) elever som besökt sädesbonden är då ensamma sakkunniga i klassen och har något viktigt att redovisa.

Metoden kan förstås även tillämpas på andra sektorer av näringslivet, t.ex. industri, handel och kommunikation.

1. Ord och begrepp 2. Skogsregioner i Sverige 3. Skogen en naturtillgång 4. GIS – skogsbruk 5. Skogsbrukets kretslopp 6. Geografisk analys – skogsindustri och miljö

Gruvdrift s. 198–209

Den avslutande basnäringen handlar om de råvaror som människan hämtar från berggrunden.

Texten ger en översikt över den svenska gruvnäringen och hur det går till att bryta malm i världens största järnmalmsgruva Kiirunavaara.

Malmbrytningens historia är ett bra exempel på hur en råvara har förändrat miljö, kulturmiljö och människors livsvillkor. I kapitlet behandlas även den svenska stålindustrin.

Intressekonflikten i det här kapitlet handlar om Kiruna – staden som ska flytta. Det är en spännande historia som kommer att påverka många människor i området. Följ gärna de senaste händelserna på LKAB:s hemsida: www.lkab.com/ Framtid/Samhallsomvandling/ Gå gärna in på hemsidan och studera hur arbetet med miljömålet fortskrider: www.miljomal.se. elevblad till det här kapitlet:

1. Ord och begrepp 2. Användning 3. Guldfeber 4. Geografisk analys – gruvan i Kiruna

Geografi 8 Lärarhandledning

16

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

32

Basnäringar ger oss livsnödvändiga råvaror elevövningarnas koppling till Lgr 11 Elevblad

Koppling till centralt innehåll, förmåga och kunskapskrav

1� Från råvara till produkt

Centralt innehåll

Kommentar: En övning att arbeta med för att få en överblick över de fyra basnäringarna. Genom att göra en enkel lista på produkter som eleverna själva väljer från de olika basnäringarna kopplas basnäringarna till produkter i elevernas vardag. Exempel på hur utnyttjandet påverkar miljö eller klimat finns formulerat i elevbokstexten.

Däremot måste eleverna själva fundera på hur man på olika sätt kan minska utnyttjandets negativa effekter. Diskutera gärna i mindre grupper. Ett bra avstamp för vidare arbete om basnäringarna.

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

2� Granska miljömålen

Centralt innehåll

Kommentar: I varje kapitel om basnäringarna finns en ruta som kort beskriver ett angränsande miljömål och hur arbetet med detta går.

Den här övningen går ut på att arbeta mer med miljömålen med hjälp av hemsidan /www.miljomal.se/. Hemsidan innehåller en hel del intressant information om de olika miljömålen och hur arbetet med att uppnå dessa går. Sidan uppdateras kontinuerligt och det finns en hel del att utforska. Övningen ger eleven några uppslag på frågor att arbeta med.

Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människa, samhället och miljö i olika delar av världen.

Utvecklar förmåga Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen.

Kunskapskrav – betyget E Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.

Utvecklar förmåga Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.

Kunskapskrav – betyget E Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Geografi 8 Lärarhandledning

17

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

MäNNiSKaN oCh NaTUreN – BaSNäriNGar

KOPIERINGSUNDERLAG

elevblad 1

Basnäringarna ger oss livsnödvändiga råvaror s. 158–159

från råvara till produkt Vad får vi från olika råvaror och hur påverkar vårt sätt att utnyttja råvaror miljön på olika sätt? Läroboken inleds med ett uppslag som sammanfattar de fyra basnäringarna, deras betydelse och något om hur de påverkar miljön.

I den här övningen ska du ge exempel på råvaror och produkter som du använder och koppla hur utnyttjandet av råvaran påverkar miljö eller klimat. Vad kan man göra för att minska utnyttjandets negativa effekter?

Fyll i tabellen och diskutera den parvis eller i mindre grupper. råvara

exempel på produkter som du behöver

Centralt innehåll Lgr 11: Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras.

Hur människors försörjning och handelsmönster har för­ ändrats över tid.

exempel på hur utnyttjandet egna förslag för att minska av råvaran påverkar miljö utnyttjandets negativa eller klimat effekter

Jordbruk

fiske

Skog

Gruva

Geografi 8 Lärarhandledning

18

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

MäNNiSKaN oCh NaTUreN – BaSNäriNGar

KOPIERINGSUNDERLAG

elevblad 2

Basnäringarna ger oss livsnödvändiga råvaror s. 158–159

Granska miljömålen På sidan 159 i läroboken finns en ruta som kort beskriver vad syftet är med riksdagens miljömål. I varje kapitel till basnäringarna finns sedan en ruta om hur miljömålet för just den verksamheten ser ut.

I den här övningen ska du arbeta med riksdagens miljömål med hjälp av hemsidan: /www.miljomal.se/. Där finns alla mål beskrivna och där kan du fördjupa dig och läsa mer om vad som görs för att målen ska uppfyllas.

Undersök hemsidan och välj en eller flera av följande uppgifter.

1. Gå in på /www.miljomal.se/.

2. Hur uppfylls målen där du bor? Till höger på startsidan finns en karta över Sverige. Klicka på kartan för det län som du bor i och undersök om miljömålen nås i ditt län.

Centralt innehåll Lgr 11: Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser för­ ändringarna kan få för män­ niskan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.

a) Välj ett mål som kommer att uppnås och ge exempel på vad som har gjorts för att målet ska kunna uppfyllas.

b) Välj ett mål som inte kommer att uppnås. Ge exempel på vilka problem och hinder som finns för att uppnå målet.

3. Vad kan du göra? Gå in under rubriken ”Du kan hjälpa till” och välj ett av de 16 målen för att se praktiska tips på vad du kan göra för att bidra till att målen nås.

a) Sammanfatta vad du kan göra.

b) Vilka åtgärder är lätta att bidra med?

Geografi 8 Lärarhandledning

19

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1

MäNNiSKaN oCh NaTUreN – BaSNäriNGar

KOPIERINGSUNDERLAG

c) Vad kan du göra för att få fler att hjälpa till att uppnå målen?

4. Undersök ett enskilt mål� Välj ett av de 16 målen och ta reda på mer om det.

a) Vad vill man uppnå med målet?

b) Vilka åtgärder gör man för att målet ska uppnås?

c) Kan man nå målet?

d) Hur arbetar man med målet i det län där du bor?

5. Om du hade makten� Tänk dig att du hade makten och pengarna för att nå ett av miljömålen. Vilket mål skulle du satsa på att uppfylla? Välj ut det viktigaste målet och förklara kort varför du tycker att detta mål är viktigast att nå.

a) Hur skulle du göra för att nå målet?

b) Vilka problem skulle du stöta på längs vägen?

c) Hur skulle du lösa problemen?

Geografi 8 Lärarhandledning

20

© 2013 Författarna och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42312-1