Jari tror att konjunkturen vänder uppåt under 2025
Vi företräder 30småföretag!000
Egna företagare
riskerar 25 procent
lägre pension
än anställda
Hälsa – vår mest värdefulla tillgång
Småföretagarnas Försäkringar
- Bara för dig som är medlem i Småföretagarnas Riksförbund
Ny och förbättrad företagsförsäkring
• Förstärkt olycksfallsskydd för företagare och anställda som jobbar hemifrån
• Förstärkt skydd för företagsägd egendom som förvaras i hemmet
• Förstärkt skydd vid IT-intrång. Vi ersätter upp till 5 000 000 kr om ni blir hackade.
• Förstärkt ansvarsskydd för VD och styrelse, exempelvis vid skattetvister.
Vi erbjuder detta, och allt annat som skall ingå i en bra företagsförsäkring, till garanterat lägsta pris. Vi lovar att sänka din premie med minst 5%, oftast mer.
Hur gör jag för att få den bättre försäkringen till ett lägre pris?
Ring: Småföretagarnas Försäkring på 08-5200 56 72
Mejla: smaforetagarna@fuab.com
Besök: surfa in på smaforetagarnasforsakring.se och få en offert direkt eller använd QR-koden
Är din verksamhet nystartad?
Vi har tagit fram en speciell försäkring för nystartade företag och den kostar bara 2 495 kr per år. Hör av dig så berättar vi mer!
Tillsammans för bättre företagarklimat – året som gått och vägen framåt för Sveriges småföretag
Det är viktigt för oss att regelbundet ha kontakt med våra olika medlemmar, för att få perspektiv kring de förbättringar för företagandets villkor som krävs. Dessa perspektiv använder vi oss sedan av vid kontakt med media och politiska beslutsfattare. Gemensamt har vi en stark påtryckningskraft och vi gör skillnad. Förbundet publicerar regelbundet aktuella studier om utvecklingen av företagandet och företagandets förutsättningar och de får starkt genomslag i det mediala och politiska arbetet.
Under detta sista kvartal har vi även för femte året i rad presenterat SmåföretagarIndex 2024.
Indexet belyser skillnader i företagandets villkor som finns lokalt i olika delar av landet och visar förutsättningarna för små och medelstora företag att verka i landets samtliga 290 kommuner. Rapporten utgör ett användbart underlag för företagare, kommuner, myndigheter och politiker för identifiering av olika förbättringsbehov.
Förbättringar i form av reformer behöver genomföras på nationell nivå, på kommunal och regional nivå, samt även som del av EU-samarbetet. Målsättningen bör vara ett mera företagsamt Sverige, där fler små och medelstora företag grundas och växer så att framtidens jobb och sysselsättning kan skapas runtom i landet. Kunskap är avgörande för policyutveckling, och vi vill bidra med de insikter som krävs för att på bästa vis stärka företagandets villkor runtom i Sverige. Vår enkla slutsats är att varje kommun i Sverige behöver ha ett gott småföretagarklimat, ett perspektiv som är vägledande i vårt påverkansarbete gentemot politiken.
Hösten går mot sitt slut och vi blickar tillbaka på 2024. Ett år som har varit tufft för många småföretagare. I detta nummer av medlemstidningen har vi sammanfattat året och allt vi har gjort som förbund för att skapa bättre förutsättningar för landets hårdast arbetande grupp.
Vi hälsar på en betongföretagare i Västerås, redovisar SmåföretagarIndex, får råd från ett styrelseproffs och vi berättar om ett nytt samarbete om IT-säkerhet – bland mycket annat.
Snart står helgerna för dörren och ett nytt år ska ta vid.
Vi önskar er alla en fin julhelg och ett mycket gott nytt företagsår!
Johan Landehag, ordförande Småföretagarnas Riksförbund
E-POST: info@smaforetagarna se HEMSIDA: www smaforetagarna se
FACEBOOK: facebook com/smaforetagarna
TELEFON: 042-34 28 50
ANSVARIG UTGIVARE: Johan Landehag ISSN: 2000-642X
REDAKTION: Elisabet Ekblom Caroline Szyber Sten Lindgren redaktionen@smaforetagarna eu
ANNONSANSVARIG: Robert Borglund 0200-380 370
LAYOUT OCH TRYCK: Prinfo Welins, Örebro
Fråga Nordbros jurister!
Fråga
I många upphandlingar finns ett krav på ISO 9001 och ISO 14001 eller likvärdigt Hur vet man om ett kvalitetssystem är likvärdigt och vem är det egentligen som avgör vad som är likvärdigt?
Anna Svensson
Svar
Hej!
Möjligheten att ställa krav på kvalitetssäkrings- och miljöledningsstandarder regleras i 15 kap 14 § och 15 § LOU I paragraferna anges att den upphandlande myndigheten kan kräva att leverantören uppvisar ett intyg, utfärdat av ett oberoende organ, om att leverantören följer vissa kvalitetssäkringsstandarder t ex ISO 9001 eller 14001 För att tillvarata konkurrensen och för att möjliggöra för anbudsgivare att delta som inte är certifierade enligt till exempel ISO 9001 men trots allt har ett motsvarande kvalitetsledningssystem kan kravet efterföljas av orden ”eller likvärdigt” Vad som utgör ett likvärdigt kvalitetsledningssystem bedöms av den upphandlande myndigheten Kravformuleringen ”eller likvärdigt” medför att den upphandlande myndigheten kan godkänna andra likvärdiga kvalitetsledningssystem och öppnar upp för att myndigheten kan godkänna även egna kvalitetsledningssystem Om det i upphandlingen krävs ett intyg på en certifiering av ett ackrediterat organ enligt en kvalitetssäkringsstandard är möjligheten dock starkt begränsad att hänvisa till ett eget motsvarande kvalitetsledningssystem
Tack för din fråga! Vänliga hälsningar, Maria Thorstensson Jurist på Nordbro
Juristbyrån Nordbro
som erbjuder tre samtal per år med juridisk rådgivning till Småföretagarnas Riksförbunds medlemmar, driver också Bra Affärers frågespalt, som tar upp en lika vanlig som viktig fråga Frågan väljs ut med samtycke från medlemmen, som själv får välja hur mycket information som ska framgå Den här gången handlar det om krav på kvalitetsledningssystem i offentliga upphandlingar
Ove Långström, till vänster, ingår i nätverket med inriktning mot marknadsföring och affärsutveckling. Magnus Trast, till höger, sammanhållande inom nätverket, ekonom och ansvarig för investeringar i onoterade företag.
Chiffonjén – ett ovanligt investerarnätverk
Sten Lindgren sammanträffade med Ove Långström och Magnus Trast från Chiffonjén, som får beskrivas som ett lite ovanligt investerarnätverk. Upprinnelsen till detta är en entreprenör i småländska Sävsjö, Jerry Fredriksson, som i början av 90-talet tillsammans med lokala affärsvänner skapade Chiffonjén.
Från att vara mera av en aktiesparklubb för entreprenörer har det utvecklats till ett investerarnätverk med tydlig profil. Omkring år 2010 engagerade sig flera och man fokuserar sedan dess i första hand på entreprenörsledda onoterade företag. Innehaven består för närvarande av ägande i 14 bolag, varav 11 är onoterade.
Basen i Chiffonjén är ett 70-tal familjer som är beredda investera. Verksamheten hålls samman av Magnus Trast. Ett trettiotal personer i nätverket är aktiva i investeraraktiviteterna genom styrelsearbete, rådgivning och planering inför kommande engagemang.
Filosofin är följande:
• Investera långsiktigt som minoritetsdelägare i framgångsrika tillväxtföretag.
Företag inom handel och tillverkning i mogna branscher prioriteras.
• Man ligger på en ägarandel mellan 10 och 40 procent och investerar i poster upp till 15 MSEK. Chiffonjén
kan således vara ett intressant alternativ för mindre familjeföretag som vill växa och som vill få in nytt blod i bolaget.
• Samtidigt är man måna om att betona att Chiffonjén inte är ett ”vanligt” riskkapitalbolag med ”exit” som slutstation. Syftet är att tillsammans med nuvarande ledning och ägare och med bibehållen företagskultur och samma DNA som tidigare bidra till tillväxt i företaget.
Inför och i samband med generationsskiften kan Chiffonjén vara en partner som gör det möjligt att genomföra ett bra generationsskifte och som arbetar vidare tillsammans med nästa generation.
Förutom det direkta ägarengagemanget erbjuder Chiffonjén andra typer av stöd som VD-möten och andra möten där delägare, ledningar och styrelser utbyter erfarenheter.
Sten Lindgren
Egna företagare riskerar 25 procent lägre pension än anställda
Vet du om att du som egen företagare själv ansvarar för sparandet till din pension? Många egna företagare riskerar att få en låg pension eftersom de inte känner till det. För att du ska få bättre koll delar Monica Zettervall, pensionsexpert vid Pensionsmyndigheten här med sig av sina viktigaste tips.
Monica Zettervall, pensionsexpert vid Pensionsmyndigheten
Vad är det som påverkar storleken på den framtida pensionen?
– Främst är det vad du tjänar genom hela livet, om du har tjänstepension och vid vilken ålder du börjar ta ut pension. Som egen företagare måste du själv ansvara för sparandet till pensionen, därför att det viktigt att sätta sig in i hur du kan spara på bästa sätt. Varför riskerar egna företagare att få en låg pension?
– Ett skäl är att många inte tar ut en marknadsmässig lön, den som bygger allmän pension, endast fyra av tio egna företagare gör det idag. Ett annat skäl är att knappt sju av tio egna företagare har ett privat pensionssparande, vilket behövs då de inte omfattas av tjänstepension som de flesta anställda får via sin arbetsgivare.
Som egen företagare har jag ingen avtalad tjänstepension, hur ska jag kompensera för den?
– Anställda med kollektivavtal får 4,5 till 6 procent av sin lön, upp till 47 625 kronor per månad, inbetalt till sin tjänstepension av arbetsgivaren. På inkomster över det betalas det in mellan 30 och 31,5 procent. Som egen före-
tagare kan det vara ett bra riktmärke att utgå ifrån när du planerar ditt sparande till pension.
Vad ska jag göra om jag ska tjäna in till den allmänna pensionen?
– Har du ett aktiebolag baseras den allmänna pensionen på hur stor lön du tar ut. Har du en enskild firma baseras den allmänna pensionen på hur stort överskott du har. Det finns två olika pensionsavgifter som tillsammans ger allmän pension. Dessa avgifter och skatter ingår i arbetsgivar- och egenavgiften samt i den preliminärskatt du betalar till Skatteverket.
Jag har ett aktiebolag, hur kan jag spara till pensionen?
– Det finns olika sätt att spara till pension. Har du aktiebolag kan du exempelvis göra avdrag för privat pensionssparande i din deklaration till Skatteverket. Du behöver då spara i en så kallad pensionsförsäkring eller i ett individuellt pensionssparande, IPS.
Monicas tips:
Jag har en enskild firma, hur kan jag spara till pensionen?
– Om du driver enskild firma bör du undvika att göra avdrag för privat pensionssparande i deklarationen så länge du har ett överskott som är lägre än 614 500 kronor per år, före skatt. Ett bättre alternativ är då att spara med redan skattade pengar i en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto, ISK.
Hur ska jag tänka kring avgifterna i mitt pensionssparande?
– Du kan spara många tusenlappar genom låga avgifter i ditt pensionssparande. Ett bra alternativ för sparande till pension är att spara i en global aktieindexfond som inte kostar mer än 0,20 procent i årlig avgift.
Kan jag driva företaget vidare efter att jag har börjat ta ut pension?
– Ja, det kan du. Beroende på när du är född får du från en viss ålder ett förhöjt jobbskatteavdrag för äldre samt lägre arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det innebär att du endast betalar ålderspensionsavgiften som är 10,21 procent, för dig som är född 1957–1959 gäller det från januari det år du ska fylla 67 och för dig född 1960 från januari det år du ska fylla 68.
Spara 4,5 till 6 procent av din lön eller överskott. Ta ut lön från ditt aktiebolag eller överskott i din enskilda firma.
Betala in avgifter och skatter till Skatteverket. Håll koll på avgifterna i ditt pensionssparande. Överväg att driva företaget vidare från januari det år du ska fylla 67 (eller 68 beroende på när du är född).
Logga in på Mina sidor på Pensionsmyndighetens webb plats, pensionsmyndigheten.se och få en överblick över din pension.
Vill du ha mer information och tips om hur du kan spara som egen företagare se pensionsmyndigheten.se/foretagare (Pension för dig som är egen företagare | Pensionsmyndigheten)
Delta gärna på ett av Pensionsmyndighetens digitala informationsmöten för dig som driver eget företag och vill veta vad du behöver göra för att säkra din framtida pension.
Småföretag och konkurser
Antalet konkurser är det högsta på mycket länge. Under det första halvåret av 2024 försattes cirka 6 000 svenska företag i konkurs – en ökning med nästan 40 procent jämfört med året innan. I juni 2024 gick 915 företag i konkurs, en ökning med 67 procent jämfört med samma månad förra året och det är högsta antalet i juni månad sedan 1996.
Det finns flera orsaker till ökningen. Det började med pandemin och sedan blev det krig i Europa, något som följdes av ökade el- och räntekostnader som i sig resulterade i en hög inflation. Flera av dessa kostnader är sådana som står utanför en företagares kontroll och som därmed inte kan påverkas i någon egentlig mening. De senaste åren har inneburit extrema påfrestningar för många företag.
Det finns dock inre faktorer som man kan jobba aktivt med för att utveckla lönsamheten i sitt bolag. Vanliga inre faktorer som kan orsaka ekonomiska problem är att man har anställt för mycket personal, eller att de produkter eller tjänster man erbjuder inte längre efterfrågas på marknaden. Det kan också handla om att man producerar för små eller för stora volymer av sin produkt, som kanske inte är lika efterfrågad som förut eller att man har hyresavtal med lång löptid.
En stor fråga i sammanhanget är om politikernas agerande kan inverka på antalet konkurser? Enligt min mening görs det för få riktiga konsekvensbeskrivningar för vad ett införande av en
viss lagstiftning kan få för inverkan för företagare. En väl genomförd konsekvensutredning torde kunna leda till att lagstiftaren avvaktar med att införa vissa lagstiftningsåtgärder.
Jag har sex tips till småföretagare i ekonomiskt svåra tider som jag tidigare lämnat till ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning):
Se till att en rådgivare gör en översyn av det ekonomiska flödet i företaget en gång i månaden enligt kasaflödesprincipen. Börja med Almi Företagspartner, de ger alla typer av företag några timmars gratis rådgivning.
Ställ obekväma frågor som: Vad sysslar vi med? Gör vi rätt saker? Hur ser vår produktion ut, ska vi sälja mindre volymer? Eller större? Behövs alla anställda? Finns efterfrågan på våra produkter/tjänster? Är det dags att ändra inriktning på verksamheten? Om efterfrågan har sjunkit – vad kan det bero på? Behöver kostnaderna minskas, börja i första hand att dra ner på de
tyngsta utgiftsposterna, som personal och lokaler.
Om du är i stor ekonomisk knipa – kontakta alla du har skulder till (borgenärer) och be dem att sätta ner fodringsanspråken. Det är bättre för dem än att din verksamhet försätts i konkurs.
Om konkurs är oundvikligt vänder du dig till Tingsrätten för att ansöka om konkurs.
Om ditt företag gick i konkurs –känn inte skam! Det är en erfarenhet som stärker både dig och ditt nya företagande på sikt.
Hälsningar
Marie Karlsson-Tuula Gästprofessor i civilrätt Institutionen för rättsvetenskap Linnéuniversitetet Kalmar Ansvarig utgivare för Insolvensrättslig tidskrift
Föreståndare för Akademien för Insolvens- & fastighetsrätt
F.d. gästprofessor i rättsvetenskap vid Örebro universitet 2018 - 2021
Vårt remissvar om 3:12-reglerna
Den statliga utredningens förslag om förändringar i de så kallade 3:12-reglerna presenterades i en rapport med titeln ”Förenkla och förbättra”.
Småföretagarnas Riksförbund har nu besvarat denna remiss och budskapet från förbundet blev att vi visserligen uppskattar ambitionen att förenkla och förbättra men att det endast till viss del har uppnåtts. Vi har lagt ner ganska mycket arbete på att skärskåda förslagen eftersom 3:12-reglerna är viktiga för många av förbundets medlemsföretag.
Vår slutsats blev att om förslagen genomförs skulle en majoritet av medlemsföretagen kunna mötas av något förenklade regler samtidigt som en minoritet skulle uppleva de nya reglerna som negativa eller till och med i vissa fall som ett hot deras nuvarande affärs-/ägarmo-
dell. Kontentan av det hela har för vår del blivit att vi är inte alltför inte imponerade av utredningens förslag till förenklingar samtidigt som vi tydligt framför att en del av förslagen, som skulle drabba minoriteten hårt, inte ter sig särskilt väl motiverade.
Remissen finns att ladda ner via länken
Frågor besvaras av Sten Lindgren.
Småföretagarnas
I början av 2022 kom ett samtal till förbundets Sten Lindgren från en medlem, Johan Arnoldsson, mjölkbonde på Bjärehalvön. Johan frågade om förbundet hade några aktiviteter kopplade till böndernas situation i Sverige. Svaret på den frågan var nej men Johan förmedlade en problematik som väl passade in i förbundets verksamhet, som uppstickare för småföretag. Primärproducenterna inom de gröna näringarna utgör en krympande minoritet som har svårt att göra sina röster hörda, man är alltid i underläge. Samtalet ledde till ett första sonderande möte med några representanter för de gröna näringarna.
Mötet konstaterade att det handlar om kända problem som tornat upp sig allt mer:
• Jordbrukets ekonomi urholkas av faktorer som en omöjlig konkurrenssituation där avsättningen sker till internationella priser, till exempel via ARLA, medan produktionen baseras på nationella kostnader.
• I den nationella kostnadsstrukturen spelar olika skatter en stor roll, som energi- och bränsleskatter, moms, reduktionsplikten med mera.
• Det finns avvikande nationella verksamhetskrav som beteskrav och Miljöbalken där Sverige är enda land som klassar jordbruk som miljöfarlig verksamhet.
Insatsvaror som kvävegödsel och foder ökar kraftigt i pris.
En första handlingsplan utformades:
• Fokus bör vara på primärproducenternas överlevnadsförmåga och på landets försörjningsgrad med livsmedel.
• Målkonflikten mellan miljö och klimat måste belysas liksom vilken förändringstakt som jordbrukets och andra sektorers ekonomi medger.
Sedan starten 2022 har gruppen vuxit och omfattar idag följande organisationer:
• Sveriges Spannmålsodlarförening
• Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
• Sveriges Grisföretagare
• Sveriges Jordägareförbund
• Sveriges Mjölkbönder Gruppens träffas huvudsakligen via kortare telefonmöten, ett femtiotal sedan 2022. Härutöver har gruppen haft
Riksförbund
ett tiotal träffar med politiker, myndigheter och statliga utredningar.
Vad har då detta lett till? De problem som listas ovan kvarstår i huvudsak samtidigt som medvetenheten om primärproducenternas utsatthet ökat. Ett och annat förslag har lyfts upp, såsom till exempel det från Konkurrenskraftsutredningen om att avskaffa beteskravet.
Beteskravet är omodernt sedan länge men det är inte lätt att argumentera mot dem som vill se Astrid Lindgrens Bullerbyn i repris. Beteskravet är ett av cirka 800 lag- och regelkrav som mjölkbönder måste förhålla sig till.
Under tiden fortsätter den negativa utvecklingen:
• Antalet mjölkgårdar fortsätter nedåt och den redan låga självförsörjningsgraden på livsmedel sjunker ytterligare.
• Nya lagar och regler, med miljö- och klimatprofil tornar upp sig.
• Bankerna börjar se på jordbruket som en miljöförstörande verksamhet och sätter utlåningsvillkoren därefter.
• Nya övervakningssystem sjösätts för att hålla koll på bönderna, det enda man får sköta själva är att ta den ekonomiska risken för verksamheten.
Johan Karlzén, ordförande i Spannmålsodlarna Claes Jonsson, ordförande i Sveriges Mjölkbönder Hur är läget för Din näring i Sverige idag?
För växtodlaren har det varit fortsatt ansträngt, inte heller årets skörd nådde upp till förväntningarna. Priserna i vårt led är allt för lågt, de höga livsmedelspriserna i affären spiller inte över till lantbruket utan fastnar i efterföljande led.
Finns det positiva signaler?
Insatsmedelspriserna och räntorna ser ut att sjunka, det är en positiv signal som skapar viss framtidstro. Konsumenterna väljer i allt högre grad svenska livsmedel vilket också är mycket positivt.
Vad är det som tynger?
Vi är en bransch som styrs hårt av diverse regelverk, i Livsmedelsstrategin talas det mycket om att minska på regelkrånglet och förenkla lantbrukarens vardag. Här finns fortsatt mycket att göra för beslutsfattarna.
För mjölken är läget för tillfället lite bättre vad gäller priset. Lönsamheten är fortfarande för låg. Många upplever stora svårigheter att få tag på duglig arbetskraft. För närvarande minskar mjölkproduktionen i Sverige med två procent per år.
Det positiva är att fler och fler verkar överge trenden med vegetariskt och veganskt. Fler verkar förstå vikten av egen livsmedelsproduktion. Nu är det upp till politiker med flera att verkligen visa i handling att de vill och vågar göra de åtgärder som krävs.
Förutom alla regler och lagar är det alla krav på klimatberäkningar, hållbarhet och annat som sänker arbetsglädjen och företagarandan.
Hur ser Du på konkurrensförutsättningarna i Sverige?
Dåliga, framför allt har vi en livsmedelshandel som är koncentrerad på ett fåtal aktörer vilket inte gynnar primärproduktionen.
Dåliga på grund av alla regler och krav. Dessutom har vi stora bekymmer med rovdjur och vildsvin som ytterligare sänker lönsamheten
Hur ser Du på självförsörjningsgraden på livsmedel?
Det mesta kan vi med all säkerhet producera inom landet, vi är redan idag självförsörjande på bland annat spannmål och socker, problemet är att vi inte producerar några insatsmedel i landet utan är beroende av import från andra länder.
Självförsörjningsgraden är usel. Att vi är självförsörjande på spannmål beror på att vi har alldeles för liten produktion av mjölk och kött.
Hur ser Du på hur politiker och myndigheter mot näringen agerar, finns förståelse?
Jag tycker att förståelsen från politiker och allmänheten ökat betydligt de senaste åren, troligen en pandemi- och Ukrainaeffekt.
Jag tycker det är två steg framåt och ett tillbaka. Först verkar något bra, därefter verkar politikerna inte våga införa, till exempel regelförbättringar.
Hur ser Du på samarbetet i den informella gruppen inom Småföretagarnas Riksförbund?
Ett spännande samarbete som kopplar samman modernäringen med övrigt företagande, det finns förmodligen mycket att lära av varandra. Samtidigt öppnar det nya vägar in till beslutsfattarna, vid sidan om det traditionella bondespåret.
Ett bra sätt att bredda förståelsen för lantbrukets villkor.
Vi frågade två av deltagarna i arbetet inom förbundet:
Sten Lindgren
Året som gått!
2024 har varit ett tufft år där lågkonjunkturen känts av för många och tyvärr även lett till ett stort antal konkurser. För
Småföretagarnas Riksförbund har året inneburit många intressanta möten och fruktbart arbete för att det i Sverige ska bli tryggare, enklare och mer lönsamt att starta och driva företag.
Dagens företagare har inte så få utmaningar att hantera. Betungande regelverk, kriminalitet mot näringslivet, lönsamhetsproblem, konkurrensförutsättningar gentemot offentlig verksamhet och större företag, importkonkurrens, betaltider, finansiering av investeringar, rekryteringar… för att nämna några.
Att göra det tryggare har i år handlat om att förbättra villkoren för företagaren i frågor om socialförsäkringar, föräldraförsäkringar och pensioner men även om frågor om arbetsrätt och kompetensförsörjning. Debatten har varit intensiv kring förslagen om en modern arbetsrätt , även här har förbundet synts och hörts i den nationella debatten. I arbetet med att göra det tryggt att starta och driva företag har förbundet under året varit representerat i Nyföretagarcentrums styrelse.
Många småföretagare känner tyvärr en tilltagande otrygghet. Brottslighet är en utmaning som allt fler möter. Många småföretagare får dessutom lägga stora kostnader på brottsförebyggande åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt hindra att bli utsatta för stöld, häleri, utpressning, hot och IT-relaterad brottslighet. Det som ökat lavinartat på senaste tiden är bedrägerier.
För att göra det enklare har förbun-
det strävat efter minskat regelkrångel och bättre tillämpning av regelverken i myndigheters kontakter med småföretagare. Tidöpartierna gör nu en satsning på minskat regelkrångel, man bygger upp en organisation för detta och 17 myndigheter har uppmanats att se över och förenkla inom respektive ansvarsområde.
kan inte hantera 2000-talets utmaningar.
Småföretagens konkurrenskraft är även kopplad till lokala förhållanden. Av den anledningen publicerar förbundet årligen en rapport om det lokala företagsklimatet, SmåFöretagarIndex. I rapporten rangordnas kommunerna utifrån mätningar av nio olika faktorer som har ett direkt samband med det lokala företagsklimatet.
Kostnader och krångel med olika typer av offentlig tillsyn är en del av många småföretagares vardag. Vi har därför jobbat aktivt för att minska kostnader för tillsyn och avgifter i samband med myndigheters och kommuners kontroller och tillstånd. Under året har även förbundet mer aktivt jobbat med lärlingsfrågan. Till skillnad från flertalet andra liknande länder saknar Sverige ett generellt väl fungerande lärlingssystem. Vi är på väg att starta ett projekt om yrkestrainees för att utveckla en testbädd med ambition att skapa ett mera modernt och flexibelt lärlingssystem.
Därutöver har lokala träffar skett på flera platser i landet. Olika viktiga frågor och medlemsförmåner lyftes på träffarna vilket gav deltagarna en unik möjlighet att utveckla sitt företag och sitt företagande.
Vi är på väg att starta ett projekt om yrkestrainees för att utveckla en testbädd med ambition att skapa ett mera modernt och flexibelt lärlingssystem.
Att göra det lönsammare har i år handlat om skatter och framför allt om sänkta arbetsgivaravgifter. I våras presenterade vi en rapport i ämnet. Sänkta arbetsgivaravgifter för de två första anställda, Växa-stöd, har genomförts av regeringen. Vi ser nu att fler och fler politiker börjar inse det orimliga i att ha en dold skatt på löner i tider då arbetskraftskostnader måste minska för att få bukt med långtidsarbetslöshet och utanförskap.
Detta var ett av budskapen i vår rapport Småföretagsanpassad svensk modell Fem steg för att anpassa den svenska modellen till jobbskaparna. Rapportens sammanfattande budskap var att dagens svenska modell är för stel för att kunna leverera tillväxt under svåra tider, det ser vi i statistiken och i vardagen. En modell från 1900-talet
Vårt förbund har cirka 1500 medlemsföretag inom eller med speciell anknytning till de ”gröna näringarna”. Inom förbundet har det bildats en samrådsgrupp med representanter för fem olika organisationer inom djurhållning och odling. Samrådsgruppen har levererat en rad förslag och synpunkter till myndigheter, politiker och pågående offentliga utredningar.
Ett annat område som uppmärksammats av förbundet handlar om den ”dysfunktionella elmarknaden”. En bov i dramat är givetvis den förra s-regeringens nedläggning av kärnkraft. Till det kommer att hela energisektorn är monopoliserad och utsatt för omfattande politisk styrning men även brist på politisk styrning. Vinnarna är storföretagen inom industrin samt energiföretagen, förlorarna är privata konsumenter och småföretag.
Småföretagarnas Riksförbund har under året rönt stort intresse från media, andra branschorganisationer, samarbetspartners, myndigheter och politiska partier. Vi har skrivit remiss-
SmåföretagarIndex kartlägger förutsättningarna för företagande i Sveriges 290 kommuner.
Indexet analyserar kommunernas företagsklimat utifrån aspekter som lokal marknad, andelen företagsamma i den vuxna befolkningen, företagens överlevnadsgrad, grad av trygghet, den kommunala näringspolitiken, skolsystemets kompetensförsörjning, den demografiska situationen, omfattningen av skatter och bidrag samt möjligheterna till kapitalförsörjning.
Många kommuner upplever en stagnation i aktivt företagande som till viss del är kopplad till en annan oroväckande samhällsutveckling- att otryggheten orsakad av kriminalitet växer.
levelse av kommunal näringspolitik bland lokala företagare. Skolsystemets kompetensförsörjning har samtidigt stärkts i samtliga kommuntyper, men minst i långpendlingskommuner nära större stad.
Småföretagarindex 2023
De 50 kommuner som har högst betyg i SmåföretagarIndex har 3,6 procentenheter lägre öppen arbetslöshet i genomsnitt än de 50 kommuner som har lägst betyg. Resultaten i indexet är därmed tydligt länkade till utfallen på arbetsmarknaden.
Landsbygdskommuner samt landsbygdskommuner med besöksnäring klarar sig i båda fallen däremot bättre än andra kommuntyper, vilket gör att dessa lyfter i årets index.
Pendlingskommuner nära storstad, samt i någon mån även storstäderna själva uppvisar ett lyft i SmåföretagarIndex jämfört med förra året. Dessa kommuner kämpar förvisso med ökad otrygghet och minskad andel företagsamma, men samtidigt har företagares upplevelser av den kommunala näringspolitiken förbättrats.
Långpendlingskommuner nära större stad är den enda kommungrupp som relativt de andra har upplevt en nedgång i år. Dessa kommuner kännetecknas av fall i andel företagsamma, minskad trygghet samt sämre upp-
svar till ett 40-tal promemorior och statliga offentliga utredningar, vi har synts i tidningar, radio och TV. Vår aktiva styrelse av småföretagare har tillsammans med våra medlemmar gjort skillnad och förutom att ha påverkat lagstiftning och politiska beslut så har förbundet lyckats förmedla de hjäl-
Kapitalförsörjningen till företagen har utvecklats negativt i många delar av landet. Småföretagarnas Riksförbund menar att detta verkar starkt hämmande och det behövs reformer för att få fart på företagens tillväxtvilja och tillväxtfinansiering. Systematiska regelförenklingar, lägre skatter på arbete och företagande samt strukturella sänkningar av arbetsgivaravgiften behöver ligga i fokus.
Årets vinnarkommun är Kungsbacka med 31 placeringar bättre än förra året. Möjligheterna att livnära sig som småföretagare här är med andra ord de bästa i landet. Grattis Kungsbacka, fortsätt att fokusera och satsa på småföretagare även framgent!
Hela rapporten samt nedbrutet på alla landets kommuner finns på hemsidan.
För fler frågor kontakta Caroline Szyber.
tedåd som genomförs i varje kommun och varje region av landets tillväxtdrivande ryggrad - Småföretagarna.
År 2024 kan snart läggas till handlingarna. Det har varit ett år med många utmaningar i samhället. Arbetslöshet, utanförskap, otrygghet och kriminalitet, urbanisering
Så utvecklas företagsklimatet
mer folktät
mindre folktät
Pilarna visar hur den genomsnittliga kommunen i varje kommuntyp har utvecklats sett till det sammanvägda betyget i småföretagarindex mellan 2022 och 2023 Ju grönare desto mera positiv utveckling Röd indikerar svag negativ utveckling
och Sveriges behov av att stärka sin position i den globala konkurrensen. Lösningarna på dagens problem finns i att våra styrande börjar fokusera på att underlätta för den kraft av kreativitet och entreprenörskap som återfinns i Sveriges hårdast arbetande grupp –Småföretagarna.
Företaget tappade kontrollen
över sina IT-system
Då och då hör vi talas om företag som tappat kontrollen över sina IT-system på grund av att dessa hackats. Mörkertalet är säkert stort och problem av det här slaget är i tilltagande.
Småföretagarnas Riksförbund blev nyligen kontaktade av Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, med en förfrågan kring möjligt samarbete avseende småföretags utsatthet för cyber-brott. Förfrågan var i sin tur kopplad till ett uppdrag som SSF fått av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB.
I nästa steg fann medlemsföretaget att även telefon och e-post började krångla. I det läget gjorde man en noggrannare granskning av företagets
gets lösenord låg ute på nätet och att man skulle åtgärda detta till en kostnad som var så hög att den inte kunde bäras av företaget. Vd:n noterade vidare att han fick telefonsamtal från dem han kontaktat för hjälp där någon föreföll ha tillgång till information som denne i detta skede rimligen inte borde ha.
Detta samarbete är nu påbörjat och nyligen sände förbundet ut en enkät till medlemmarna, enkäten nås via länken: https://sv.surveymonkey.com/r/ YDCB8P8
I samma veva som detta inträffade fick förbundet en fråga från ett medlemsföretag som upplevde sig allvarligt utsatt för yttre påverkan på företagets IT-system. Det var vd:n för företaget som hörde av sig. Vd:n är innovatör och har utvecklat en patenterad metod med koppling till kretslopp, hållbarhet och miljö. Företagets produkter som baseras på den patenterade metoden är delvis föremål för offentlig upphandling samt är beroende av tillståndsgivning från vissa myndigheter.
Medlemsföretagets historia verkar nästan osannolik och vi sammanförde vd:n med två experter inom området, Tommy Svensson, som tidigare ansvarat för Näringslivets Säkerhetsdelegation och IT-konsulten Kristoffer Gustafsson från Linq2IT.
Vi börjar med en historiebeskrivning: Problemen började omkring 2017 med att man upptäckte att någon gjort intrång i företagets affärssystem, vilket i tiden sammanföll med att patentet registrerades. Som de oerfarna man då, var gjordes en polisanmälan och man bad även om hjälp från affärssystemleverantören. Frågan bollades mellan polisen och IT-företaget men ingen av dessa hjälpte till.
Office 365-applikation, man hade då förbättrat säkerheten bland annat genom införande av tvåfaktorautentisering och övervakning av IP-adresser. Trots detta upptäcktes att intrång gjordes, något som inte gick att hitta en förklaring till.
Efter en tid tillkom ytterligare problem, hemsidan började krångla för att sedan haverera. Före haveriet hade man upptäckt att inloggning gjorts från Indien via företagets domänadministratör LOOPIA. Efter detta skapades en ny hemsida men också den kraschade efter en månad, även företagets Facebooksida stördes.
Vid samma tid hackades även Dropbox och tusentals dokument, bland annat viktiga manualer till produkter försvann helt. Dokument som låg säkerhetssparade var inte läsbara.
Så småningom uppstod ytterligare problem genom att mobiltelefoner började bete sig konstigt. Något verkade pågå i mobiltelefonen, där exempelvis datatrafiken stack i väg på ett sätt som inte stämde med vad SIM-kortet sade.
Parallellt med dessa konstiga skeenden i telefoni- och IT-system uppfattade medlemsföretaget att det förekom ryktesspridning på marknaden om att företaget var på väg att gå i konkurs.
I detta läge valde medlemsföretaget att lägga en hel del resurser på utökade försäkringar och konsulthjälp. Ingen lösning har kommit ur detta utan företaget har en vag känsla av att ha lurats in i kontakter där man i god tro har delat med sig av känslig information. En av konsulterna hävdade att företa-
Idag 2024 befinner sig medlemsföretaget i ett liknande läge som under senare år med tillfälliga störningar som man inte kan förklara. Som värst har företaget varit utan telefon och IT i två månader. Telefonproblemen har tilltagit och på senare tid har en telefon svartnat helt och en annan telefon har samtal i gång även då SIM-kortet är urtaget. Oförklarliga inloggningar har även skett i andra system inom företaget.
Utanför det rent IT-mässiga har företaget mött andra konstigheter i kontakt med nyckelleverantörer och patentombud.
Så långt medlemsföretaget, och nu tog övriga deltagare i mötet vid och började diskutera olika teoretiskt tänkbara förklaringar till det som hänt. Då handlar det både om vilka som kan ha intressen av att sabotera samt vilka tänkbara förfaranden det kan handla om.
Vi kunde utifrån redogörelsen konstatera följande:
• Det förefaller finnas kopplingar mellan flera olika företeelser.
• Företaget bör se om det går att få en överblick över vilka som tagit del av känslig information och om det finns tystnadspliktförbindelser.
• Konkurrenter kan eventuellt vara inblandade, möjligen genom kopplingar till personer som har insyn i offentliga upphandlingar eller i tillståndsgivning från myndigheter.
• Man kan alternativt inte utesluta inslag av främmande makts spionage, när det – som påstås i detta fall - handlar om en ”revolutionerande” uppfinning.
Tommy Svensson och Kristoffer Gustafsson har båda omfattande erfarenhet av liknande problematik och de framhöll följande:
• Det är viktigt att inventera företagets affärskritiska filer och information.
Lönar sig brott bättre än företagande?
”Erik, Hörde du vad som hände med Abdul?”
”Han som har pizzerian?”
”Ja precis, hans skyltfönster blev sönderslaget för andra gången. Vid bägge tillfällena gjorde han polisanmälan och bifogade övervakningsfilmer. Ändå la polisen ner ärendena redan inom en vecka. Det är väl otroligt?”
”Ja, men man blir ju inte förvånad eftersom polisen inte verkar bry sig om småföretagare.”
”Sen kom ju nästa kalldusch när försäkringsbolaget inte längre ville låta honom ha en glasförsäkring. Vart är vi på väg egentligen?”
”Det är bra att vi betalar skatt och anställer folk, men någon hjälp ska vi tydligen inte ha av våra gemensamma resurser. Du hörde om Karl-Allan va?
Hans traktor blev stulen av en klåpare som ”glömde” sitt ICA-kort när han stal traktorn, så polisen kunde inte låta bli att ta honom. Sen har Karl-Allan fått svara på polisens frågor varje dag om värdet av traktorn, vad som fick repareras på den sönderkörda grinden, vad ett traktordäck kostar och allt möjligt annat. Eftersom traktorn var dyr så räknas det som grov stöld, men det knepiga är att polisen verkar ta en rad i taget och inte kan ställa alla frågor på en gång.”
”Nä min vän, nu struntar vi i det här och återgår till matchen. Jag tycker första perioden var bra, men skulle vilka se lite mer spets av förstafemman.”
”Jag håller helt med. Det är tur att målisen var vaken redan från första nedsläpp. Tack för kaffet Lasse, vi hörs.”
Det här året, liksom de föregående,
• Vem ska ges behörighet att ta del av och hantera dessa företagshemligheter?
• När, var och hur har detta hanterats (loggar).
Fastställ vilka skyddsåtgärder som är ekonomiskt acceptabla.
• Överväg behovet av att anlita externa – pålitliga – resurser.
• Företaget bör undersöka om det finns grund för att rättsligt hävda patentintrång och angrepp på företagshemligheter.
har präglats av gängvåld med sprängningar och skjutningar. Polisen har fått mer resurser, men uppklarningsprocenten verkar inte bli bättre. För brott som begås mot oss vanliga människor verkar det handla mer om tur om de tar fast en cykeltjuv eller våldtäktsman. I vart fall lyckas få kanaljen fälld för brottet. Som företagare är det inte bara skadegörelse och stölder som upplevs kränkande, utan även id-kapningar och bedrägerier. Hur ska man göra när övervakningsfilmer inte räcker som underlag? Hur många företagare som utsatts för brott låter bli att ringa polisen, eftersom man vet att förundersökningen läggs ner och självrisken på företagsförsäkringen höjts så det blir billigare och enklare att betala direkt? Det här året har dessutom präglats av en mycket stor mängd konkurser, som vanligt är det de mindre företagen som drabbas hårdast av detta. Hur många småföretag som tvingats lägga ner under året därför att stora företag slagit vantarna i bordet verkar ingen känna till. Som anställd skyddas man ju av lönegaranti, men som företagare finns inget förbarmande. Företagaren har belånat sitt hus, lagt varje vaken timme på att rädda företaget, men ställs trots detta utanför samhällets skydd.
Till råga på dessa ”besvärligheter” så
• Till slut, vilka är experternas råd till företaget?
• Företaget bör snarast vidta åtgärder.
• Företaget behöver klassa vilken information som är absolut viktigast, vem ska ha access, vem har rätt att dela information?
• Företaget bör sätta upp en ny säkrare IT-miljö, kombinerad med moduler med begränsade rättigheter, för den känsliga informationen.
• Innan filer flyttas till en säker miljö kan klassade filer behöva tvättas,
har nyföretagandet slagit bottenrekord i år. Vi har dessutom lägre barnafödande än på länge och en stigande arbetslöshet, så många ljusglimtar är svara att hitta. DÅ skickar politikerna en stor delegation till Sydamerika för att utröna hur mycket pengar som ska betalas för biologisk mångfald. Det är helt säkert ett vällovligt initiativ, men tänk om de la bara bråkdelen av resurserna på att underlätta för mångfalden för småföretag i landet. Det skulle ju vara möjligt att strukturerat gå igenom alla de konstiga begränsningar vi har och plocka bort de föråldrade och kontraproduktiva bestämmelserna. Kanske man kunde ha en tävling på Regeringskansliet för tips på regler som skulle kunna tas bort? Vinnaren kanske kunde utses av aktiva företagare via någon app? Kanske vinnaren skulle ha lämnat flest eller mest genomgripande förslag? Vad skulle sen vinsten bli? Kan den i vart fall delas ut utan vinstskatt? ”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.” (Astrid Lindgren)
skadlig kod kan ligga gömd i bilder eller filer.
Avslutningsvis pekade Tommy Svensson på en viktig lärdom, lita på din magkänsla. Om något känns fel är det troligen fel.
Sten Lindgren sade till slut att Småföretagarnas Riksförbund kommer att fortsätta engagera sig i frågan om it-säkerhet, bland annat gäller det det drabbade medlemsföretagets förslag att se om det är möjligt att skapa något slags nätverk som kan bistå småföretag då de utsätts för IT-attacker.
Erik Sjölander
Jari tror vänder
JP Betongpartner AB
Bransch: Betong
Ort: Västerås
Antal anställda: 5
Omsättning 2023: 17 079 Tkr
Resultat: 2 023 960 Tkr
Därför är jag medlem i Småföretagarnas Riksförbund: – De kämpar för oss småföretagare med till exempel sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter. Dessutom har de bra rabatter för oss medlemmar.
tror att konjunkturen uppåt under 2025
Iöver 30 år har Jari Parkkinen varit betongare, ett arbete han älskar. Lågkonjunkturen har dock slagit hårt mot JP Betongpartner
AB och nu hoppas han att 2025 är året då det vänder uppåt igen.
Det är tisdag förmiddag i mitten av oktober. JP Betongpartner
AB:s lokaler i Västerås är nästintill tomma. Det är bara ägaren själv, Jari Parkkinen, som hälsar oss välkomna.
– Behöver vi ta av oss skorna?
– Nej, strunta i det. Det är ändå skitigt här inne, svarar Jari och skrattar.
Som företagsnamnet avslöjar är det inom betongbranschen Jari är verksam och har så varit i över 30 år. Här på kontoret är han helst inte så ofta, han är hellre ute på jobb.
– Ja, så är det så klart. Jag är nästan aldrig här, bara ibland och då spelar vi biljard eller flipper, säger han och nickar mot det stora blå biljardbordet som är placerat mitt i rummet.
2024 har varit ett tufft år för företaget och även om det går runt så har JP Betongpartner halverat sin omsättning senaste tiden. Förklaringen till det är enkel:
– Det byggs ju inget.
Men om vi går tillbaka till 2008 när JP Betongpartner AB såg ljuset för första gången så har det hunnit hända en hel del. Då hade Jari varit anställd i branschen i 19 år, alla år hos samma arbetsgivare. Anledningen till att han startade eget var, som han själv beskriver det, för att ”folk tjatade”.
– Det var lite så. Jag frågade frugan om jag fick starta, men hon sa nej på grund av den ekonomiska oron. Men vet ju vad man har, men inte vad man får. Men sen fick hon dubbla jobb och då sa hon åt mig att satsa. Vi är fortfarande gifta.
Jaris dåvarande chef blev inte glad över att han tappade en anställd efter så många år och i dag kan Jari förstå chefens känslor.
– Det är lite som med grabbarna som är här hos mig. De jobbar tre fyra år
och sedan öppnar de eget. De tycker att det verkar gå bra för mig och vill prova sina vingar. Det är klart att det är trist, men jag kan inte hindra dem. När jag startade var det bara två firmor i stan, i dag är vi fem-sex stycken. Även om vi är konkurrenter så hjälper vi också varandra och kan låna in folk vid behov.
JP Betongpartner AB har i dag fem anställda i åldersspannet 23–56 år och arbetar med betong mot både företag och privatpersoner. Cirka 70 procent av kundstocken är företag och många kommer tillbaka.
– Det var en man som hörde av sig för en tid sedan där jag hade varit och gjort betongplattan till ett stall för tio år sedan. Nu var det dags för ett nytt stall och han ville att jag skulle komma tillbaka. När vi räknade på åren som hade gått insåg vi att det faktiskt hade passerat 17 år sedan sist! Då har man ändå gjort något bra.
Jari och hans anställda gör hela jobbet när det är dags för betong av något slag. Allt från att gjuta och armera villaplattor, garageuppfarter,
affärs- och industribyggnader till att lägga och slipa betonggolv. Det är ett hantverk där inget får gå fel, då kan det bli väldigt dyrt.
– Det är en speciell bransch och du måste veta vad du gör. Det gäller att lyckas direkt, du har bara en chans. När betongen har stelnat blir det dyrt att fixa eventuella tabbar. Det är klart att man har gjort några sådana genom åren.
Även om betongbranschen i dag har många olika maskiner är det fortfarande ett slitigt jobb. Kalla golv och många timmar sittandes på knäna är några av de faktorer som påverkar.
– Jag tycker att det är jobbigare att sitta på kontor. Visst, jag har haft några problem med knäna, men det är bättre nu.
Vädret spelar också en avgörande roll i arbetet. Både varm och kall temperatur påverkar.
– Regn en hel dag är inte heller bra, då torkar det aldrig.
Sådana dagar blir det långa arbetsdagar. De kan lasta bilen strax efter sex på morgonen, vara i gång med betongarbetet en timme senare, men ändå inte kunna avsluta förrän sent på kvällen.
– Kyla ställer också till det, inte bara regn. Du kan hålla på med betong året runt om du har värme i betongen. Men vid 15 minusgrader börjar betongpumpen säga ifrån. Men visst, det blir sena kvällar på vinterhalvåret och kortare arbetsdagar under sommaren.
Trots ibland riktigt tuffa förutsättningar älskar Jari sitt jobb och han valde betonginriktning tidigt, redan på gymnasiet.
– Jag hade inte tillräckligt bra betyg för att bli kock och valde då att gå byggoch anläggning. Det är roligt med betong. Det är blött när det kommer ut och sen går det ofta på bara någon timme och du har ett tydligt resultat.
Just nu är det mönsterbetong som Jari tycker är allra roligast att arbeta med.
– Det är enkelt förklarat betong som ser ut som exklusivare plattläggning. Vi har hållit på med det länge, ändå ser du det inte så ofta. Men i år har vi haft många förfrågningar.
Att lägga det perfekta golvet är en hjärtefråga Jari fortfarande har efter alla dessa år.
– Men det är nästan omöjligt. Du måste veta precis när du ska göra olika moment. Att få nöjda kunder är alltid prio ett, och att folk trivs att jobba här så klart.
Under alla år som egen småföretagare har utmaningarna avlöst varandra. Att få det att gå runt ekonomiskt är den utmaningen som alltid har varit störst.
– Det är pengarna som styr. Vi hade mycket att göra under pandemin när många var hemma och ville fixa, men nu har vi känt av lågkonjunkturen. Jag har däremot aldrig behövt säga upp någon på grund av arbetsbrist och det är jag tacksam för. Jag är en sån där som går runt och är nervös och tycker att det är kris hela tiden, även efter så här lång tid. Vi vet ungefär två veckor framåt vad vi har att göra. Men jag är ändå ganska lugn.
En tuff utmaning är inte hantverket i sig, det är att hitta bra folk att anställa.
– Det är svårt att få folk att vilja jobba. Det är inte många som söker sig till bygg- och anläggning på gymnasiet i dag och i Västerås har de tagit bort betongutbildningen. Det är riktigt tråkigt.
”– Det är en speciell bransch och du måste veta vad du gör. Det gäller att lyckas direkt, du har bara en chans. När betongen har stelnat blir det dyrt att fixa eventuella tabbar.”
Lugn och nervös i en kombination är kanske ett vinnande koncept eftersom företaget trots utmaningar har stått stabilt under alla år. Och 2025 tror Jari blir bättre.
– Då tror jag att det tar fart igen. Vi brukar göra cirka 40–50 villaplattor årligen, i år har vi gjort 6-7 stycken. Det är en jäkla skillnad. Vi känner tydligt av konjunkturen. Då är det tur att vi har haft mönstrad betong att fylla på med.
Det ringer i Jaris telefon och han avbryter för att svara. Det är med en trevlig ton han talar om för den på andra sidan luren att han sitter upptagen, men att det går bra att återkomma om några timmar. – Jag försöker att vara kommunikativ. När jag sitter och väntar på att betongen ska torka brukar jag passa på att göra administrativa uppgifter. Sen är tanken att jag ska vara på kontoret på fredagar för just admin, men det brukar gå så där. Jag tar hjälp med bokföringen, men fakturerar och betalar ut löner själv.
Att bli anställd igen har Jari svårt att se att det ens skulle vara möjligt, men har samtidigt inställningen att han kanske blir tvungen.
– Det där vet man ju inte. Det finns
inga planer på vare sig det eller att gå i pension i dagsläget. Jag kommer att köra på.
Vi snuddar vid frågan om betong och miljö. Att det pratas om att branschen måste ställa om.
– Det är bra att det sker en utveckling inom betong. Allt som är bra för miljön är ju bra. Det är inget jag tänker på i vardagen, men när kunden kräver att vi använder miljöbetong så gör vi det.
Det börjar bli dags att åka tillbaka till morgonens jobb, där en villaplatta ska göras färdigt. Cirka 20 minuter utanför Västerås väntar hans medarbetare på att solen och värmen ska göra sitt så att de kan fortsätta arbetet. Men innan det är dags att avrunda och sätta sig i bilen kommer vi in på viktiga frågor för småföretagare och Jari är tydlig:
– Det är det här med sjukskrivningar. Om en anställd skadar sig på fritiden, kanske bryter foten ute i skogen, då är det galet att jag som arbetsgivare ska betala de första 14 dagarna. Det kostar massor, men kommer inte in några pengar. Jag tycker att Försäkringskassan borde gå in efter fem dagar. Det är bra att den frågan drivs i de olika företagarföreningarna.
Text: Maria Eremo Foto: Axelina Lundberg
Småföretagarnas Riksförbund har samarbetsavtal med ett antal organisationer. En av dem är friskvårdens största branschorganisation Kroppsterapeuternas Yrkesförbund, som organiserar yrkesutövare inom behandling, coachning, kost och träning.
Hälsa – vår mest värdefulla tillgång
Hälsa är en av de mest värdefulla tillgångarna vi har, både som individer och som samhälle. För småföretagare är den personliga hälsan dessutom avgörande för verksamhetens framgång. Varje dag vi känner oss på topp är en dag då vi kan fokusera på att driva vårt företag framåt. Omvänt kan sjukdagar eller en kropp som inte orkar leda till förlorad inkomst, minskad produktivitet och en känsla av frustration.
Detär lätt att ta hälsa för given tills något går snett. Men faktum är att vi alla har förmågan att påverka hur vi mår, och genom att ta ansvar för vår hälsa kan vi öka våra chanser att leva ett långt, energifyllt och balanserat liv.
Vad är hälsa?
Hälsa är ett komplext begrepp som betyder olika saker för olika människor. För vissa handlar det om att ha tillräcklig fysisk styrka för att springa ett maraton, medan det för andra kan vara så enkelt som att vakna utan smärta eller ha energi nog att klara av vardagens krav. Hälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom – det handlar om en balans mellan kroppens, sinnets och själens välbefinnande.
Den moderna livsstilen kan ibland göra det svårt att hålla den balansen. Vi stressar oss genom arbetsveckor, tar oss knappt tid att träna, och när vi väl har en stund över fyller vi den med skärmtid i stället för återhämtning. För att verkligen förstå vår hälsa behöver vi titta på den som en helhet och hitta sätt
att ge både kroppen och sinnet det de behöver.
Utmaningen med att navigera i hälsoinformation
Det finns ingen brist på hälsoinformation idag. Tvärtom, vi bombarderas dagligen med råd från influencers, sociala medier och diverse självutnämnda experter. Detta överflöd av information kan göra det svårt att veta vem eller vad man ska lyssna på. Råd som fungerar för en person kanske inte alls passar för en annan. Vi är alla olika, med olika kroppar, behov och livsstilar.
lar sig "hälsoexperter" utan att ha rätt bakgrund eller kvalifikationer.
Hälsa – mer än bara kroppens yttre Ett vanligt misstag vi gör när vi tänker på hälsa är att fokusera för mycket på det yttre. Visst är det bra att träna och hålla kroppen i form, men hälsa handlar om så mycket mer än att se bra ut. Den inre balansen – att ha energi, kunna hantera stress och känna sig glad och tillfreds – är minst lika viktig som en vältränad kropp.
En helhetssyn på hälsa innebär att vi tar hand om oss själva på flera plan. Sömn, kost, fysisk aktivitet och mental och fysisk återhämtning är alla delar av pusslet. Vi vet alla hur bra vi mår efter en god natts sömn, och hur mycket sämre vi presterar efter en dålig natt. Vi känner också skillnaden på hur vi mår när vi äter näringsriktigt jämfört med när vi slarvar med snabbmat.
”Att investera i sin hälsa är att investera i sin framtid. Ju tidigare du börjar ta hand om dig själv, desto större chans har du att leva ett långt och friskt liv, fullt av energi och glädje.”
Att navigera i denna djungel av information kräver att vi börjar med att lyssna på oss själva. Vad fungerar för mig? Hur mår jag efter att ha sovit ordentligt? Vilka livsmedel ger mig energi, och vilka får mig att känna mig tung och slö? Vi har alla den inre kompassen, men ibland kan det vara nödvändigt att få hjälp att hitta rätt.
Vikten av professionell hjälp
När det gäller vår hälsa är det lätt att vilja ta genvägar, men ofta kan rätt hjälp från en professionell göra all skillnad. Därför är det viktigt att välja kvalitetssäkrade yrkespersoner inom hälsa, som massörer, personliga tränare eller kostrådgivare. Dessa professionella har utbildning och erfarenhet för att guida oss mot bättre hälsa på ett säkert och hållbart sätt.
Genom att anlita en förbundsansluten friskvårdare säkerställer du att den person du arbetar med har rätt kompetens och följer riktlinjer som är baserade på kunskap och beprövad erfarenhet. Det kan vara en trygghet i sig, särskilt i en tid där många kall-
Den verkliga utmaningen är att hitta en balans som fungerar för oss själva, att lyssna på kroppen och ge den vad den behöver för att hålla sig frisk i längden.
Ta kontroll över din hälsa
Att ta kontroll över sin egen hälsa handlar inte om att göra stora, drastiska förändringar över en natt. Det handlar om små steg i rätt riktning. Små förändringar som att prioritera sömnen, hitta en träningsform du gillar eller börja äta mer näringsrik mat kan göra stor skillnad i det långa loppet.
Du behöver inte göra allt själv heller. Genom att ta hjälp av professionella, kvalitetssäkrade friskvårdare kan du få det stöd och den vägledning du behöver för att hålla dig på rätt spår. Dessa experter kan hjälpa dig att hitta hållbara rutiner som passar just din livsstil och dina mål.
Att investera i sin hälsa är att investera i sin framtid. Ju tidigare du börjar ta hand om dig själv, desto större chans har du att leva ett långt och friskt liv, fullt av energi och glädje.
Under informationssäkerhetsmånaden i oktober i år lanserade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kampanjen "Tänk säkert" vilken syftar till att öka medvetenheten kring digital säkerhet och skydd av personlig information. Kampanjen ger råd om hur privatpersoner och företag kan skydda sig mot cyberhot, som phishing och lösenordstjuvar. Genom enkla säkerhetsåtgärder, som att använda starka lösenord och aktivera tvåfaktorsautentisering, kan risken för intrång minskas. Kampanjen riktar sig även till arbetsplatser och inkluderar utbildningsmaterial för att stärka cybersäkerhetsrutiner.
På msb.se/tanksakert finns videoklipp, checklistor och länkar till mer information samlat, allt för att underlätta för privatpersoner och företag att stärka sin informationssäkerhet.
Källa: MSB
Sänkt skatt på öl från mikrobryggerier
Regeringen har beslutat om ett förslag att sänka alkoholskatten på öl från små och oberoende bryggerier, inklusive mikrobryggerier. Detta ska gynna småbryggerier som bidrar till jobb och ekonomisk tillväxt samt lockar turister. Enligt EU-direktiv kan Sverige sänka alkoholskatten för småbryggerier, och nu väljer regeringen att gå vidare med förslaget. Bryggerier som producerar upp till tre miljoner liter per år kan få skattelättnader, där de minsta får 50 procents sänkning. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2025.
Källa: regeringen.se
Högljudda kollegor stör mest
En anledning till att många väljer att jobba hemma är för att deras arbetskapacitet minskar när de blir avbrutna av oönskade ljud och en Sifo-undersökning visar att det som stör mest är andra kollegor. Det menar 61 procent av de medverkande i undersökningen. Kollegor som pratar högljutt eller om saker som inte rör arbetet är en stor anledning till irritation, men bara sju procent säger att ber sina kollegor att vara tystare. Konsekvenserna blir framför allt koncentrationssvårigheter och trötthet.
55 procent av de medverkande vittnar om att deras effektivitet i arbetet är bättre när miljön är tyst. En tredjedel menar att deras arbetsgivare tar ansvar för att skapa arbetsmiljöer där det är lätt att koncentrera sig medan 13 procent anser att deras arbetsgivare inte gör det. 19 procent säger att det inte är helt tydligt vem som bär ansvaret för att arbetsplatsen ska vara fri från störande ljud.
Källa: HRnytt
Ny tjänst hos
Bolagsverket
ska förenkla upphandlingar
Regeringen planerar att ge w i uppdrag att utveckla ett system för leverantörskontroller, för att effektivt motverka kriminella och oseriösa aktörer i offentliga upphandlingar. Tjänsten ska underlätta för upphandlare att samordnat kontrollera uppgifter från flera myndigheter, som Bolagsverket, Polisen, Skatteverket och Kronofogden. Syftet är att enklare kunna utesluta oseriösa leverantörer.
Källa: bolagsverket.se
Dagsljus och hälsa – en viktig kombination
Vintermörkret är här och med det är det få timmar per dygn som vi ser dagsljus. Beroende på var i landet vi bor kan möjligheten till dagsljus bli extra svår att fånga, men har du chans så är det värt det. Många som arbetar inomhus under vintern får för lite dagsljus och det påverkar viktiga kroppsfunktioner som sömn, humör och inlärning. Här är några tips för att få mer dagsljus:
• Utnyttja morgonljuset: En morgonpromenad kan förbättra din dygnsrytm.
• Gå ut på lunchen: En promenad ger energi för resten av dagen.
• Ha gå-möten: Ta möten utomhus i stället för i mötesrum.
• Använd belysning smart: LED-ljus kan simulera dagsljus, men dagsljus är alltid bäst.
• Arbeta nära fönster: Det främjar både välmående och trivsel.
Källa: Tidningen Arbetsliv
Gåvor och förmåner till anställda
Har du koll på vad som gäller när du ger dina anställa en julklapp?
Vet du vilka regler du måste följa om du vill ge din personal andra förmåner? För en mindre summa pengar kan du skapa trivsel på jobbet och sådana personalvårdsförmåner är inte skattepliktiga. Det kan till exempel vara frukt och kaffe på arbetsplatsen, eller friskvårdsbidrag. Ska du däremot ge din personal en större gåva är den skattepliktig. Undantaget från regeln är dock julgåvor, minnesgåvor eller jubileumsgåvor. Sådana gåvor är alltid skattefria om inte gåvans värde överstiger vissa beloppsgränser. Så fort den går över gränsen blir din anställde skattepliktig.
Källa: skatteverket.se.
Läs mer om gåvor på sidan 20
Styrelseproffset och författaren Agneta Olsson. Foto Emmy Jonsson
Tips för att bli ett ägarstyrt bolag
Vad innebär det egentligen att vara ägare av ett företag? Det är en roll man inte kan abdikera från och därför är det viktigt att bli en duktig ägare. Styrelseproffset och författaren Agneta Olsson menar att det finns ett omfattande behov av att sprida kunskapen.
Om man googlar på ”ägarutbildning” möts man av motfrågan ”Menade du: jägarutbildning”. Så ovanligt är det och i Sverige finns i dagsläget enbart enoch den leds av Agneta Olsson. Hon har tillsammans med Christian Karlsson skrivit boken Ägarguiden som hjälper företag att göra resan från ägarlett till ägarstyrt.
– Det saknades litteratur som beskrev vad man som ägare behöver förstå för att gå från ägarlett till ägarstyrt. Det
finns forskning inom vissa delar men ingen samlad bok som är enkel att ta till sig. Även styrelser och investerare behöver förstå potentialen i att öka ägarkompetensen, för kunskapen om de här frågorna är dålig i Sverige, menar Agneta.
Vad är då skillnaden mellan ägarlett och ägarstyrt? Agneta beskriver det som att i ett ägarlett företag arbetar du aktivt i fyra olika roller samtidigt. Du är ägare, vd, styrelser och framför
allt operativ. Det är ofta i den operativa rollen du identifierar dig själv med som ägare.
– Alla roller går in i varandra. Ena stunden tänker du som ägare, andra som operativ. Av naturliga skäl behöver du vara mycket operativ i början för att få i gång affärerna och ett cashflow. Men sen växer bolaget och då blir det inte lika lätt att hantera alla roller samtidigt. En viktig roll för ägaren är att titta på vart bolaget ska på lång sikt. Styrelsens roll handlar om att diskutera och bidra till den strategiska utvecklingen och ansvara för bolagets förvaltning, medan vd:n är ansvarig för den operativa driften och leder förvaltningen. I början är det oftast ingen
utmaning att hantera de olika rollerna men när bolaget växer blir utmaningarna och riskerna desto större.
Då är det viktigt att träna sig på att hålla isär rollerna i god tid för att bolaget ska kunna fortsätta att utvecklas framåt.
– Resan mot ett ägarstyrt bolag börjar med att separera och aktivera de olika bolagsorganen, äga, styra och leda samt att omvandla humankapital till strukturkapital. Till exempel behöver du som ägare lyfta blicken och ställa dig frågorna: Vart är vi på väg med bolaget? Vilken styrelsekompetens behöv? Fundera på om du själv är den bästa ledaren för bolaget eller om en extern vd ska plockas in.
Varför är det viktigt att gå över till ägarstyrt? Vad blir vinsten?
– Det skapar en plattform för tillväxt och framtidssäkrar företaget ifall det händer ägaren något. Det ökar också företagets värde och gör det lättare att sälja om man går i de tankarna. Alla bolag som vill utvecklas har nytta av detta. Det är inte branschspecifikt.
Cirka 99 procent av alla privata bolag i Sverige är ägarledda. Om vi kan få fler att röra sig mot ägarstyrt kommer det att leda till fler arbetstillfällen, ökade skatteintäkter, ökad i välfärd och att Sverige står starkt som land internationellt. Det är en stor fråga för Sverige som väldigt få har uppmärksammat.
Anders Jakobson
Sju konkreta tips för företag och ägare som vill ta nästa steg:
Ta fram ett tydligt ägardirektiv som talar om vad du har för ägarvilja.
Vad vill du med företaget om fem till tio år? Här kan det vara bra att ta hjälp av någon som kan ställa de rätta frågorna och det viktiga är inte dokumentet i sig utan processen dit där du får tänka till om vad du vill.
Aktivera ett strategiskt forum.
Styrelsearbetet är det klassiska, men det kan också vara en rådgivande eller en förberedande styrelse som kan coacha ägaren i styrelsefrågor och skapa formalia. Det är en lärandeprocess där ägaren lär sig hur ett bra styrelsearbete kan fungera.
Fundera över ledarrollen.
Är du rätt person för att vara ledare eller finns det någon annan som är mer lämpad? Tycker du att det är kul att leda människor eller gör du mer nytta någon annanstans i organisationen.
Vårda ägarrelationen.
Vid flera ägare är det otroligt viktigt att arbeta med relationen i ägarkonstellationen för att säkerställa ägarharmoni. Det är som vilken relation som helst och många glömmer bort att vårda den vilket kan leda till skav. Man
behöver ha feedbacktekniker och kunna hantera sakerna mellan ägarna. Sätt spelreglerna innan det blir en konflikt, det blir mycket lättare då.
Analysera och ha tålamod.
Många vet inte hur de ska starta sin förflyttning och då är en 360-analys lämplig. Den ger ett nuläge med både ägar- och medarbetarperspektivet, men identifierar även vad som behöver göras för att möjliggöra transformationen. Det är en utmaning att göra det själv och ett externt perspektiv är viktigt för att lyckas. Ha insikt att det tar tid. Förflyttningen tar mellan ett och tre år.
Identifiera er företagskultur.
Om företagskulturen är sund och en framgångsfaktor är det viktigt att den lever vidare vid en förflyttning till ägarstyrt bolag. Den behöver kartläggas så att den fortsätter på samma vis även om ägaren inte längre är med i alla delar av verksamheten.
Omvandla humankapital till strukturkapital.
Skriv ner rutiner och processer, vem som gör vad och undvik att skapa komplexitet då det är en känd fallgrop. Gör det så enkelt och tydligt som möjligt så att nya medarbetare har lätt att komma in.
Julklappar 2024: Ny höjd beloppsgräns
Beloppsgränsen för skattefria julklappar till anställda har i år höjts till 550 kronor. Vi går igenom förutsättningarna för att julklappar ska vara skattefria och vad som gäller för julgåvor till kunder.
Beskattning av julklappar hos anställda
Utgångspunkten är att alla ersättningar, oavsett om det är kontanter eller andra förmåner, som arbetsgivaren ger till sina anställda är skattepliktiga för den anställde. Anledningen är att ersättningarna betraktas som lön för utfört arbetet och är därmed som huvudregeln skattepliktiga. Det finns dock vissa undantag när ersättningar från arbetsgivaren kan vara skattefria, exempelvis julgåvor. Reglerna om skattefria julgåvor gäller även för den som är anställd i sitt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda. Julgåvor måste ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att gåvan ska bli skattefri.
Enligt Skatteverkets ställningstagande kan även julgåvor som ges till ordinarie styrelseledamöter vara skattefria.
För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. Under 2024 gäller att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 550 kronor inklusive moms. Med marknadsvärde menas vad det skulle ha kostat den anställda att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Om värdet på gåvan
överstiger 550 kronor kommer hela gåvans värde att vara skattepliktigt för den anställde, alltså från första kronan.
Skattefriheten gäller däremot inte om gåvan lämnas i pengar, här inräknas även checkar och presentkort som kan bytas mot pengar. I dessa fall är gåvan skattepliktig för den anställde. Presentkortet kan vara skattefritt om den anställde inte kan byta det mot pengar.
En enskild näringsidkare kan inte ge sig själv en julklapp med skattemässiga avdragsrätt eftersom personen inte är anställd i verksamheten.
Avdragsrätt för arbetsgivaren Som huvudregel är löner, ersättningar och förmåner till anställda avdragsgilla för arbetsgivaren, oavsett om förmånen är skattepliktig för den anställde eller inte. Gåvor till anställda betraktas normalt som avdragsgilla för arbetsgivaren. Det gäller även om gåvan är skattefri hos den anställde.
Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde, exempelvis för att värdet på gåvan överstiger 550 kronor.
Gåvor till ideell förening
I stället för en julgåva till de anställda kanske arbetsgivaren vill ge pengar till välgörenhet. För att en sådan gåva ska vara skattefri för den anställde krävs att den anställde inte har haft inflytande över valet av gåva. Om arbetsgivaren bestämmer att skänka ett bidrag till en ideell organisation i stället för att ge en julgåva till de anställda uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda.
Om däremot den anställda har haft
möjlighet att påverka valet av gåva, eller om den anställde ber arbetsgivaren att ge en gåva i stället för en julklapp, ska värdet av gåvan beskattas hos den anställda eftersom det då får anses som att den anställda fått ersättning som kan jämställas med kontanter. I dessa fall kommer arbetsgivaren att ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter. Julgåvor till kunder Julen är också en högtid då företag vill uppmärksamma sina kunder och vårda relationerna. Julgåvor till kunder är inte avdragsgilla för företaget, eftersom det finns ett generellt avdragsförbud för gåvor. Det finns ett par fall där gåvor kan vara avdragsgilla.
Det första fallet gäller representationsgåvor. Maximalt avdrag är i dessa fall 300 kronor exklusive moms. Avdragsrätten förutsätter att gåvan ges i samband med ett representationstillfälle nära julhelgen.
Det andra undantaget gäller reklamgåvor. I Skatteverkets allmänna råd framgår att avdrag för reklamgåvor medges med skäligt belopp, dock högst 300 kronor. En reklamgåva ska vara en enklare presentartikel av ringa värde och sakna personlig karaktär. Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotype.
Therése Allard Skattejurist vid Srf konsulterna
Srf konsulterna är branschorganisationen för verksamma inom redovisning, lön och rådgivning. Srf konsulterna erbjuder professionell utveckling via auktorisation och utbildningar för redovisnings- och lönebranschen. Landets Srf Auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter hjälper tillsammans med sina medarbetare årligen omkring 300 000 företag att utvecklas och bygga framgångsrika verksamheter.
Arbetsmiljöverkets regelförnyelse
Arbetsmiljöverket har arbetat med förnyelse av regler för arbetsmiljö för att det ska bli enklare att hitta, förstå och använda dem. Målet är att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö på grund av jobbet. Arbetsmiljöverkets generaldirektör fattade beslutet om den nya strukturen för föreskrifter och allmänna råd den 15 september 2023. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2025.
Regelförnyelsen innebär inte, som det kanske låter, att själva reglerna förnyats. Innehållet i reglerna är i stort sett detsamma. Huvudprincipen var varit att skyddsnivån inte ska sänkas och att kravnivån inte ska höjas. I stället är det framförallt strukturen och språket som förändrats. Reglerna är bearbetade för att vara enklare att förstå och insorterade i en ny mer logisk struktur. Arbetsmiljöverkets mål med den nya regelstrukturen är att det ska vara enklare att hitta vilka regler som gäller för arbetsplatsen och vem som är ansvarig samt att det blir tydligare att vissa regler gäller parallellt. Därtill ska språket vara enklare att förstå och det ”systematiska arbetsmiljöarbetet” (SAM) ska vara framträdande genom hela regelstrukturen.
Projektering och byggarbetsmiljösamordning –grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3)
Ett viktigt undantag, från vad som angivits ovan om att reglerna är desamma, är föreskrifterna som riktar sig till byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar (AFS 2023:3).
De nya reglerna är i denna del tydligare kring övergripande ansvar för att organisera och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö, samordning
och organisering av bygg- och anläggningsprojekt och anger hur arbetsgivaren ska förebygga risker samt kontroll och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.
Den nya regelstrukturen
67 mindre föreskrifter har slagits ihop till 15 mer omfattande föreskrifter. De nya föreskrifterna är uppdelade i tre olika delar; ”Grundläggande regler”, ”Övriga regler” och ”Produktregler”. Grundläggande regler och övriga regler ska följas av arbetsgivare samt av byggherre, projektör och arbetsmiljösamordnare. Produktreglerna är tillämpliga för bolag som tillverkar, importerar eller distribuerar vissa produkter. Förutom den nya strukturen har Arbetsmiljöverket även arbetat fram en digitaliserad version av föreskrifterna och ett nytt system för kommunikation och stöd om reglerna.
Inspektioner och konsekvenser av att inte följa föreskrifterna Arbetsmiljöverket genomför omkring 30 000 förrättningar årligen. Förrättningarna kan vara både planerade inspektioner och inspektioner som sker till följd av en olycka eller begäran från ett skyddsombud. Att inte hålla koll på reglerna kan bli dyrt för arbetsgivare. Brott mot vissa bestämmelser kan ge straff medan brott mot flertalet föreskrifter numera istället ger Arbetsmiljöverket en möjlighet att ta ut en sanktionsavgift. Sanktionsavgifterna
Nordbro är en modern och visionär affärsjuridisk byrå med cirka 20 jurister Byrån arbetar inom hela det affärsjuridiska fältet och har gedigen erfarenhet av tvistemål och förvaltningsprocesser Vi arbetar även med inkasso, den summariska processen och efterbevakning av krav som inte är bestridda
Som medlem i Småföretagarna har du rätt att kontakta oss för rådgivning vid tre tillfällen per år (cirka 30 minuters rådgivning per tillfälle) Du ringer då till Småföretagarnas kansli på 040-34 28 50, som kopplar dig vidare till oss för omgående kontakt
Rådgivningspanelen erbjuder rådgivning utan kostnad.
Småföretagarnas telefonrådgivning är mycket uppskattad av medlemmarna Många frågor har rört bluffakturor, hyresrätt, avtalsrätt och entreprenadjuridik En stor mängd frågor har också av naturliga skäl rört arbetsrätt Rådgivningspanelen är i år utökad och består nu av experter inom de flesta områden som är av vikt för småföretagare Du erbjuds 30 minuters telefonrådgivning fyra gånger per år helt utan kostnad
förekommer som fasta avgifter där beloppet vid en överträdelse är lika för alla men i de flesta fall är avgiften differentierad och beräknas då efter antalet sysselsatta i bolaget. Ett exempel på när en fast sanktionsavgift kan tas ut är när motorkedjesågar eller röjsågar används utan kunskapsintyg. Sanktionsavgiften uppgår i sådana fall till 10 000 kr per
”Arbetsmiljöverkets mål med den nya regelstrukturen är att det ska vara enklare att hitta vilka regler som gäller för arbetsplatsen och vem som är ansvarig samt att det blir tydligare att vissa regler gäller parallellt.”
användare. Brott mot föreskrifterna om fallskydd är ett exempel på differentierad sanktionsavgift där beloppet kan variera från 40 000 kr upp till 400 000 kr. Arbetsmiljöverkets beslut om att ta ut sanktionsavgifter kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Men det är inte lätt att få rätt mot Arbetsmiljöverket. Sanktionsavgifter är en konstruktion med strikt ansvar för den verksamhet där en överträdelse skett. Till skillnad från straffansvar krävs det inte att någon viss person varit vårdslös.
Det finns många anledningar att prioritera arbetsmiljöarbetet i verksamheten. Om du som företagare och medlem har frågor och arbetsmiljö kan du använda dina rådgivningstimmar för att få svar från mig och mina kollegor!
Ilan Sadé Jurist, Nordbro AB
Trygghet i en osäker tid!
– för tryggt, enkelt och lönsamt företagande medlemmar. Försäkringen kostar bara 159 kronor i månaden. Bli medlem du också: www.smakassa.se
Småföretagarnas Riksförbund
Med tillgång till ett nätverk av 30 000 andra småföretagare, en mängd medlemsförmåner och fördelaktig finansiering hjälper vi dig att bli en bättre företagare. Tillsammans med oss får du en tryggare, enklare och lönsammare vardag som småföretagare. Oavsett om det handlar om juridisk rådgivning, förmånliga försäkringar och pensionslösningar eller rabatter på bland annat bränsle, bilköp och hotell, så finns vi alltid där för dig, både i med- och motvind. Sist men inte minst är vi Din röst mot poli-
tiken och myndigheterna. Som medlem hos oss får du de bästa förutsättningarna för att bli en nöjd småföretagare.
Snabb återkoppling för småföretagare
Har du egna tankar om vilka frågor och förslag som förbundet borde driva? Tveka då inte att kontakta oss på antingen telefon 042-34 28 50 (må-fre 8-12) eller på info@smaforetagarna.se.
Frida Företagare en serie av Anders Suneson, episod 66-2024
HAMNADE VID SIDAN AV
LÄSARREAKTION SOM KAN KLAGA PÅ VARA
SMAKFULLA
SER VI BARA TOPPEN AV SÄGS DET DRAR FISK
UPPSPELT RESERVERA TID FÖR KUNDMÖTE
LYSSNA PÅ MUSIK
FYLLA PÅ LAGER HOSTA UPP
SKATTAR INTÄKTER I BOLAGET
ÄR SNARLIK STARTVÄXELN
FINT REGN
KAN LIGGA ÖVER SNITTET
SNO I BUTIK DE GER FÖRETAG KLIRR I KASSAN
ÄR MÅNGA SOM GÅTT I KONKURS GÄLLER
VISAS PÅ SISTA RADEN
ANVÄNDS SOM REGEL
NATTADE CYKEL
SPÄNT BÅGEN KUNGAVAGN
SNÅL DE KÖPER VÅRA TJÄNSTER
STICKTRÄD TRUPPBOENDE
GICK VARSAMT FRAM
PETIMÄTER DELMOMENTEN
I KLABB
DE VISADE FÅGLAR VID VISSA KLOCKSLAG
KOMPLETT
TUMMEN UPP BAND PÅ RADIO
I SISTA MINUTEN
SKÖTER RÄKENSKAPERNA KASTSKIVA
BAKGRUND PAJ
HOLMGÅNGAR
DEN KLÄS I JUNI
EKONOMISKA VINNINGAR GULLADE
FRÅGA EFTER HAND
PLANTERAR I LINJE DET KÖRS I SKRINDA
UTROP I HÄPNAD CAPONE
SÅDANA HAR STORA UPPLAGOR
PÅ SAMMA VÅGLÄNGD KANOTLEDER
GÄNGLIGA ÄR ETT ACKORD
UNDER SÅDANA SER MAN KNOPPAR SINAR
ÅT SKOGEN GICK RUNT UTAN MÅL
MODERN
MÅTT PÅ LANDET
KOLA I FOLKMUN DEN KAN GE VINST TÅGA HOS ENTREPRENÖR DE SKRIFTLIGA HANDLINGARNA
LÄTTAR DEN SOM SEGLAR IVÄG KONKRET
OHYRA
ÄR DEN SOM ÄR BESUTTEN
HÅLRINGEN PÅ GARDINEN PINALEN
SÅDANA SITTER I DOMSTOLSNÄMND KAN MAN I DUBBELSCULLER
RENHÅRIGA FÅR VI NÄR DET GÖRS MÅL
BITER KORGEN I MOSKVA
ERSÄTTER AMBASSADÖRER TJUTEN GÅ HEM
DEN LIGGER UNDER DÄCK ALPACKA
SÅDANA SINKAR BILIST
SKULDSIDA I BOLAGET SITTER PÅ MUGGEN
SVEPA BORSTEN ÖBO
DOPPAS I VATTEN
Vinn
PASSET MELLAN TOPPAR
ett lottpaket från Svenska Spel
Sänd in lösningen till: Småföretagarnas Riksförbund, Pottenborgsvägen 4B, 263 57 Höganäs Märk kuvertet med ”Korsord” Senast 12 januari 2025 vill vi ha din lösning De fem först öppnade rätta svaren vinner ett lottpaket från Svenska Spel Rätt lösning och namn på vinnarna presenteras i nästa nummer av Bra Affärer
Namn
Adress
Postnr Ort
ÄR OK I BODEN
TASS I SVERIGE FN I NY
Rätt svar
BraAffärer nr 3 2024
Flexibla företagslån, Swish handel & Swish företag
Banken för småföretagare som vill växa! Vi är mer än en digital bank – vi är din partner. Upptäck våra flexibla lösningar anpassade för småföretagares behov.
Circle K PRO är för dig som har bilen i jobbet.
Upp till halva priset datorer och telefoner!
Rabatter på drivmedel för dig som småföretagare.
Circle K välkomnar alla småföretagare till sina stationer för att kunna ta del av det exklusiva erbjudande man har just nu för dig som tankar via Småföretagarna Riksförbunds avtal!
Är du i behov av en dator, telefon eller skärm till ditt företag? Eller har du kanske IT-utrustning som ligger och samlar damm i skrivbordslådan?
Tanka och betala med ditt Shell Företagskort så får du rabatt när du tankar på Shell och St1 stationer i Sverige.
Circle K PRO är för dig som har bilen i jobbet. Circle K finns för att göra ditt arbetsliv enklare och varje dag smidigare.
Inrego är en ledande aktör inom återanvändning av elektronik och erbjuder hållbara, prisvärda och högkvalitativa produkter.
Spara upp till 13% på din motorförsäkring
En försäkringslösning är så klart mycket mer än bara en låg premie, men varför betala mer än nödvändigt när du dessutom får en trygg lösning med snabb och engagerad service.
Upp till 12 % rabatt på Peugeot transportbilar!
Med Peugeot är det enkelt att hitta en transportbil som passar dig och din verksamhet. Från smidiga och kompakta Peugeot Partner till större Peugeot Boxer – det finns en storlek för alla behov. Samtliga modeller kan dessutom skräddarsys så att de blir optimalt anpassade för din verksamhet med påbyggnationer och inredning
