Antalet hackerattacker ökar i snabb takt, blir alltmer avancerade och svårare att upptäckta. Sedan 2022 har antalet utpressningsattacker fördubblats och kriminella lägger allt mer resurser på detta. Två tredjedelar av attackerna drabbar små- och medelstora företag. För många företag är detta en stor risk och utmaning att hantera. Det har därför blivit allt vanligare att teckna cyberförsäkringar för att försäkra sin digitala risk. Försäkringen kan hjälpa till att täcka kostnader vid en hackerattack och till och med vara kritisk för att undvika konkurs. Även när det är en IT-leverantör som blir drabbad kan försäkringen hjälpa till. Inte sällan är IT-leverantörens ansvar begränsat till ett lågt belopp.
Premie per år: 2 499 kr
Vill du veta mer eller teckna vår nya Cyberförsäkring kontaktar du oss.
Ring oss på 08-520 056 72 eller mejla till smaforetagarna@fuab.com. Läs mer om Trygghetspaket och våra övriga försäkringar på www.smaforetagarnasforsakring.se
Exempel på viktiga delar som en bra cyberförsäkring ska innehålla:
• Krishantering vid en hackerincident (Främst IT, Juridik, PR och utpressning)
• Återskapande av data (t.ex. vid kryptering)
• Avbrott i verksamheten och merkostnader kopplat till en incident
• Utpressningskrav och eventuell lösensumma
• Oplanerade krascher av drift, underhåll eller uppgradering av företagets nätverk – även om det sker hos en IT-leverantör
• Försvarskostnader och skadestånd för krav från privatpersoner eller kunder
Håll utskick efter ditt erbjudande!
Alla medlemsföretag kommer att erbjudas försäkringen från 1 april utan kostnad i 2 månader.
Om Försäkringsutveckling AB, FUAB
Småföretagarnas Riksförbund har ett samarbetsavtal med FUAB om utveckling och försäkringsförmedling av medlemsförsäkringar. Småföretagarnas Riksförbunds roll är att informera och hänvisa medlemmarna till FUAB, som ombesörjer all rådgivning och förmedling av medlemsförsäkringarna.
Försäkringsutveckling AB är Sveriges enda fristående gruppförsäkringsförmedlare, helt inriktad på att utveckla och administrera försäkringslösningar anpassade för småföretagare. Tillsammans med våra partners tar vi fram heltäckande program inom Personförsäkring (Liv- och Hälsorelaterade försäkringar för företagaren, företagarens familj och anställda) och Sakförsäkring (försäkringar för företaget, företagets egendom och företagarens egendom).
Ledare
Småföretagare i kläm
Nytt år, nya utmaningar. För att stötta landets småföretagare fokuserar vi just nu vårt arbete på den akuta frågan om elpriser som drabbar vissa grupper av småföretagare hårt. Det måste snabbt till en förändring som gör att elpriset blir mer förutsägbart och rättvist för landets småföretag.
Mer långsiktigt lyfter vi frågan om tryggheten. Tryggheten för småföretagare behöver förstärkas. Brottsofferperspektivet behöver bli tydligt när man som företagare eller anställd har utsatts för ett brott. Samhällets stödfunktioner måste tydligt omfatta även människor som i sitt arbete eller i sitt företag har blivit brottsoffer. Denna problematik tas upp i Småföretagarnas Riksförbunds nyligen publicerade rapport, Trygghetsrapporten, som bland annat visar att vart sjätte småföretag identifierar brottsligheten som det främsta hindret i verksamheten. I rapporten konstaterar vi att otrygghe ten och brottsligheten kos tar landets småföretagare 118 miljarder om året. Det är viktigt att de åtgärder som reger ingen arbetar med för att adressera otryggheten i Sve-
Innehåll
rige även omfattar det som krävs för att skydda denna grupp.
I rapporten konstateras också att så många som nästan tio procent av småföretagarna säger att brottsligheten är det största hotet mot deras verksamhet och det största hotet mot tillväxt. En del drabbas av återkommande brottslighet och får ingen hjälp från polis och rättssystem, till slut orkar man då inte längre vara företagare utan lägger ner sin verksamhet. Det ska givetvis inte vara kriminalitet som avgör om en företagare kan fortsätta eller inte, det borde vara en självklarhet att det ska vara tryggt att driva företag i hela Sverige.
I detta nummer av vår medlemstidning Bra Affärer kan du läsa om sjuksköterskan som sadlade om och startade ett nu blomstrande chokladmakeri, vi får råd om krishantering från nestorn Paul Ronge, och mycket viktigt och aktuellt som rör småföretagande – om kontanthantering, kollekktivavtal och regelförenklingar bland annat.
Hälsningar
Johan
Johan Landehag, ordförande Småföretagarnas Riksförbund
Fler jobbonärer bland egna företagare än bland befolkningen i stort
Antalet pensionärer som fortsätter att arbeta, så kallade jobbonärer, ökar. Bland egna företagare är andelen jobbonärer högre än bland befolkningen som helhet. Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, berättar vad som är bra att känna till för dig som vill kombinera företagandet med att ta ut pension.
Vad innebär det att vara jobbonär som egen företagare?
– Att som äldre egen företagare driva ditt företag vidare samtidigt som du tar ut hela eller delar av din pension. Det ger dig både möjligheten att fortsätta ha en arbetsinkomst och behålla en aktiv roll i arbetslivet.
Vilka är fördelarna med att driva företag som pensionär?
– Den största ekonomiska vinsten för dig som är jobbonär är ofta den inkomst du får under de år du fortsätter att driva företaget. Du betalar också lägre skatt och
– Om du fortsätter arbeta och har pensionsgrundande inkomst tjänar du in mer till din allmänna pension.
lägre arbetsgivaravgifter eller egenavgifter som äldre företagare. Men det kan även upplevas som mer flexibelt – du kan ofta välja hur mycket du vill arbeta.
Finns det några skattefördelar för egna företagare som fortsätter arbeta efter pension?
– Från det år du fyller 67 betalar du endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent i arbetsgivaravgifter (aktiebolag) eller egenavgifter (enskild firma). Dessutom får du ett förhöjt jobbskatteavdrag och grundavdrag, vilket innebär att skatten på både arbetsinkomst och pension blir lägre. Om du är född 1960 gäller det förhöjda grundavdraget och lägre avgifter från januari det år du ska fylla 68.
Om den som har enskild firma tar ut hel allmän pension, hur påverkar det egenavgifterna?
– Om du har en enskild firma och tar ut hel allmän pension, både inkomst- och premiepension, under hela inkomståret,
Pensionsmyndighetens rapport "Jobbonärer 2024: En analys av trender och effekter" visar att antalet pensionärer som fortsätter att arbeta, så kallade jobbonärer, har ökat under de senaste åren, drygt 20 procent sedan 2012. Andelen egenföretagare är högre bland jobbonärerna än bland befolkningen som helhet.
Jobbonärer 2024: En analys av trender och effekter | Pensionsmyndigheten
För mer information: Pension för dig som är egen företagare: pensionsmyndigheten.se/foretagare
Jobbonär – så funkar det: pensionsmyndigheten.se/ jobbonar
januari till december, kan du redan från det år du fyller 64 få lägre egenavgifter och betalar då endast ålderspensionsavgiften som är 10,21 procent. Detta gör det fördelaktigt att fortsätta verksamheten även efter att du börjat ta ut pension.
Tjänar man som egen företagare in till sin allmänna pension oavsett nivå på inkomsten? För att börja tjäna in till allmän pension måste du ha en årsinkomst på minst 24 873 kronor (2025). Vid lön eller överskott på 650 000 kronor per år eller 54 167 kronor per månad (2025) maximeras insättningen till din allmänna pension. Har du inkomster över den gränsen tjänar du alltså inte in mer till din allmänna pension.
Hur påverkar fortsatt arbete min pension?
– Om du fortsätter arbeta och har pensionsgrundande inkomst tjänar du in mer till din allmänna pension. Även om ökningen kan vara relativt liten, kan det göra en viss skillnad över tid. Den största ekonomiska vinsten är dock den inkomst du som jobbonär får när du fortsätter att arbeta.
Hur ser framtiden ut för jobbonärer i Sverige?
– Jag tror att antalet jobbonärer kommer att öka i takt med att fler ser fördelarna med att kombinera pension och arbete. Den lägre skatten kan till exempel användas till att gå ner och arbeta deltid utan att inkomsten efter skatt nödvändigtvis
Monicas tips:
behöver minska så mycket. Samhället kommer troligen också att anpassa sig till att fler äldre fortsätter att arbeta högre upp i åldrarna. Det är en positiv trend som bidrar till att fler äldre kan, vill och orkar delta aktivt i arbetslivet.
Vad är dina bästa tips till egna företagare som funderar på att bli jobbonärer?
– Planera i förväg! Gör en ekonomisk översikt för att förstå hur pension, skatter och avgifter påverkar din situation. Delta gärna på ett av Pensionsmyndighetens informationsmöten för egna företagare, där har du även möjlighet att ställa frågor.
Tips för dig som vill driva företaget vidare som pensionär
Du som har eget företag kan ta ut pension och samtidigt fortsätta att driva företaget vidare. Det finns flera fördelar med att göra så:
När du tar ut lön eller har ett överskott fortsätter du också att tjäna in till din allmänna pension, genom skatten du betalar.
Du får förhöjt jobbskatteavdrag och förhöjt grundavdrag från januari det år du fyller 67, vilket innebär att du betalar lägre skatt på inkomster och pension. Vid samma ålder betalar du lägre sociala avgifter, du betalar då endast ålderspensionsavgiften som är 10,21 procent. För dig som är född 1960 gäller det förhöjda grundavdraget och lägre avgifter från januari det år du ska fylla 68.
Om du har enskild firma och tar ut hel allmän pension, både inkomst- och premiepension, under hela inkomståret, januari till december, får du lägre egenavgifter redan från det år du fyller 64.
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten
Kontanter som rättighet – en förutsättning för ett levande näringsliv
Småföretagarnas Riksförbund är sedan länge engagerade i Kontantupproret. Nyligen deltog förbundets representant Anne-Louise Kroon i ett riksdagsseminarium där förslagen från en offentlig utredning i ämnet skulle diskuteras.
Förslagen i utredningen kallad
Utred möjligheterna till att betala med kontanter och tillgången ses som ett steg framåt av dem som värnar behovet av att ha kontanter kvar som betalningsmedel och kan bidra till att alla medborgare kan använda kontanter som betalning för livsviktiga varor och sam-
Många viktiga aspekter lyftes fram vid seminariet om vikten av att kunna hantera alla slags betalningsmedel, för alla med-
Frågan kan betraktas som: – en medborgerlig rättighet, – en säkerhetsfråga – en nödvändig samhällsservice – en demokratifråga – en livsviktig funktion
Och den är inte minst en förutsättning för att hela Sverige ska leva, med ett brett och livaktigt lokalt näringsliv i städer och på landsbygden.
I samband med diskussionen av det nya lagförslaget, lyfter Småföretagarnas Riksförbund att det också måste bli bättre förutsättningar för handel och service att kunna erbjuda alla slags betalningsmöjligheter utan att drabbas av en utökad regelbörda och mer kostnader.
Inbjudan till årsstämma
Idag har i princip all möjlighet för mindre företag att erbjuda kontanthantering tagits bort på grund av bankernas ovilja att ta emot kontantbetalningar och för att tillgång till växel och insättning av dagskassor försvårats och fördyrats.
Utifrån ett småföretagsperspektiv föreslår vi bland annat att de minsta företagen skulle kunna undantas från vissa regler och krav och till exempel kunna ha en mindre handkassa utan att behöva ta kostnaden och administrationen av ett kassasystem.
Detta är en viktig fråga för oss och våra medlemmar att fortsätta bevaka.
Anne-Louise Kroon
2025
med Småföretagarnas Riksförbund
Lördagen den 12 april kl 9.00–10.30
Stämman äger rum på Hotel SeaU, Kungsgatan 1, Helsingborg och är öppen för medlemmar. Information till medlemmarna sprids via nyhetsbrev och på andra sätt.
Anmäl Ditt deltagande via länken: https://smaforetagarna.se/anmalan-arsstamma-2025/ eller via e-post till info@smaforetagarna.se.
Stämman genomförs i enlighet med gällande stadgar vilka finns tillgängliga på https://smaforetagarna.se/om-smaforetagarna/stadgar/.
Vänligen observera följande:
• Anmälan om deltagande vid förbundsstämman skall ha inkommit till förbundet senast fyra veckor före stämman, senast den 14 mars.
• Motion skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast fem veckor före stämman, senast den 7 mars, och lämnas via epost till info@smaforetagarna.se.
• Information om hur man deltar i stämman samt stämmohandlingar kommer tillställas anmälda stämmodeltagare senast en vecka före stämman.
Frågor om stämman besvaras av: Sten Lindgren, styrelseledamot +46 70 495 3723 eller sten.lindgren@smaforetagarna.se.
Så påverkas ditt företag av de nya
digitala lagkraven
Det så kallade Tillgänglighetsdirektivet ställer krav på hur vissa webbtjänster utformas. Direktivet beslutades 2019 och snart därefter introducerades de första kraven enligt direktivet. Initialt har direktivet omfattat offentlig verksamhet, samt viss privat verksamhet med betydande finansiering eller annan nära koppling till offentlig sektor. Exempel på det senare är tandvård, annan vård, assistanstjänster med mera
När det gäller privat sektor träder de nya kraven i kraft den 28 juni 2025, enligt föreskrifter utfärdade av PTS, Post- och Telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet i det här fallet.
Föreskrifterna som är riktade mot privat sektor gäller ett antal
olika områden, bland annat följande:
• elektronisk kommunikation
• bank- och betaltjänster
• e-handelstjänster
• persontransporttjänster
• e-böcker
• audiovisuell media (tv)
Regelverket omfattar också produkter för konsumenter inom kategorierna
• datormaskinvarusystem
• betalningsterminaler
• självbetjäningsterminaler för tjänster enligt ovan
• terminalutrustning för elektroniska kommunikationstjänster
• terminalutrustning för audiovisuella medietjänster
• läsplattor
Checklista för att uppfylla kraven i WCAG 2.1 (nivå AA)
Struktur och navigation – Din webbplats eller app ska ha en tydlig och logisk struktur. Använd informativa sidtitlar, korrekt rubriknivå och en konsekvent layout för att underlätta navigation.
Tydligt avläsbart innehåll – All information ska vara tillgänglig och lätt att förstå. Använd textalternativ för bilder och multimedia, samt undertexter för video och ljud, anpassade för skärmläsare.
Interaktion och användbarhet – Knappar, länkar och formulär ska vara tydliga och fungera med tangentbord. Ge informativa felmeddelanden och möjlighet att korrigera inmatningar.
Visuell och sensorisk tillgänglighet – Säkerställ god kontrast, justerbar textstorlek och att information inte enbart förmedlas genom färg. Undvik blinkande eller rörliga element.
Kontinuerlig uppföljning och förbättring – Genomför regelbundna tester, och håll tillgänglighetsförklaringen uppdaterad.
Fråga Nordbros jurister!
Fråga
Jag gör byggjobb åt privatpersoner. De flesta jag jobbar för är hur bra som helst men vissa bara krånglar och betalar inte i tid. Hur vet jag när det är läge att häva avtalet och åka därifrån?
Bosse Byggare
Svar
Hej Bosse, Tack för din fråga. Jag förstår att det är frustrerande med kunder som inte gör rätt för sig men lösningen på problemet är sällan att häva entreprenaden när du har med konsumenter att göra. Själva hävningen ger inga direkta fördelar men kan ställa till det och göra det svårare att få betalt om det skulle bli en tvist som landar i domstol. När en kund inte betalar i tid är det oftast bättre att ställa in arbetena. Innan du ställer in arbetena bör du underrätta din kund om din avsikt att ställa in så att kunden har en möjlighet att hinna betala innan du verkställer avetableringen. Därtill är det viktigt att säkerställa att du verkligen har rätt att ställa in arbetena. Hur ser avtalet med kunden ut? Har ni avtalat om delbetalningar och är arbetena utförda? Och vilka konsekvenser kan du drabbas av om ditt beslut att ställa in arbetena visar sig vara fel? Har ni avtalat om vite vid försening? Beslut om att ställa in arbetena ska inte fattas i affekt utan kräver noggranna överväganden. Nästa gång du funderar på att häva en entreprenad tycker jag att du ska kontakta oss på Nordbro genom Småföretagarnas medlemsförmån, juridisk rådgivning innan du fattar beslut om lämplig åtgärd.
Vänliga hälsningar, Hillevi Ottosson
Jurist på Nordbro
Juristbyrån Nordbro
Juristbyrån Nordbro erbjuder fyra samtal per år med 30 minuters rådgivning till Småföretagarnas Riksförbunds medlemmar, driver också Bra Affärers frågespalt, som tar upp en lika vanlig som viktig fråga. Frågan väljs ut med samtycke från medlemmen, som själv får välja hur mycket information som ska framgå. Den här gången handlar det om krav på kvalitetsledningssystem i offentliga upphandlingar.
Intressant studie om småföretag och kollektivavtal
Näringslivets forskningsinstitut RATIO har studerat hur småföretag ser på användningen av kollektivavtal. Upprinnelsen till detta var en fråga från Småföretagarnas Riksförbunds Sten Lindgren: Varför kollar ni inte varför småföretag inte har kollektivavtal?
Förbundet har medverkat till att intervjuer kunnat göras med våra medlemsföretag och detsamma gjordes av organisationen Företagarna. Resultatet blev en rapport, Varför inte kollektivavtal, som tydligt och objektivt förklarar småföretagens inställning till och hantering av kollektivavtal.
Forskarna bakom rapporten inleder med att peka på två fundamentala trender, att fackens roll minskar och – vad händer då med legitimiteten?
Den bild som förmedlas kring hur småföretagarna tänker är denna:
Fördelar med kollektivavtal
■ Ordning och reda, fastställda rättigheter och skyldigheter.
■ Minskade transaktionskostnader: lönenivåer fastställs externt, man kan hänvisa till vad som gäller.
■ Råd och stöd: Det finns rådgivning och kurser.
Nackdelar
■ Kollektivavtal är krångliga
■ Fyrkantiga regler – förhandlingar med facken
■ Passar inte verksamheten: att det finns en uppdelning i branscher och anställda (konstigt numera att dela upp i arbetare och tjänstemän)
■ Nyttan är inte uppenbar: Flexibiliteten lockar inte tillräckligt, inte heller omställningsförsäkringar, det mesta är gjort för storföretagen
Modellen ses som föråldrad
■ Modellen är dålig: Arbetslivet byråkratiseras och likriktas.
■ Tvång är fel: Konfliktregler ifrågasätts, dålig smak i munnen efter kontakter med facket.
■ Lågt fackligt intresse bland medarbetare innebär ointresse för kollektivavtal, kollektivavtal efterfrågas inte heller vid rekrytering.
■ Kunder efterfrågar ofta inte kollektivavtal, det ses bara som ett av massor av krav som drunknar i alla andra krav, som hållbarhet till exempel.
Modellen har dock fortsatt betydande påverkan
■ Efterfrågas det så tecknas det i många fall, om propå från fack eller kunder föreligger.
■ Kollektivavtalet skuggas av dem som inte har avtal. Man följer märke och förmåner, det finns en freerider-problematik, hur tackla den?
Vad har man istället?
■ Bättre villkor än kollektivavtalen: högre löner
■ Personkemi är viktigare, kollektivavtal förbättrar inte relationen till anställda.
■ De flesta har bra försäkringar och pension ändå.
Finns någon koppling till verksamhet inom Småföretagarnas Riksförbund?
Det finns ingen direkt koppling mellan pågående arbete inom förbundet och rapporten. Däremot så sammanfaller publiceringen tidsmässigt med ett ökat intresse inom förbundets medlemskrets för frågor kring kollektivavtal, arbetsrätt, pensions- och försäkringslösningar. Förbundet genomför därför olika kartläggningar i syfte att undersöka om förbundets tjänster och förmåner ännu bättre kan anpassas till de skeenden vi ser i näringslivet.
Samarbeten ger medlemsnytta
Som medlem i Småföretagarnas Riksförbund får du ta del av en stor mängd rabatter och förmåner på varor och tjänster som hör småföretagarlivet till. Småföretagarnas Riksförbund samarbetar bara med kända varumärken som levererar hög kvalitet.
Sten Lindgren
Förra året var, utan tvekan, ett av de tuffaste åren för många småföretagare i Sverige. Lågkonjunkturen slog hårt mot marginalerna och förändrade konsumentbeteenden ställde krav på flexibilitet och nytänkande och det förväntas bli ännu hårdare i år.
Men med utmaningar kommer också möjligheter. Nu krävs det att vi lägger in en högre växel och prioriterar rätt saker för att gå ur krisen som vinnare. Marknadsföring är en av nycklarna
Det första som företag drar ner på är marknadsföringsbudgeten i kristider. Men historien visar att de företag som vågar satsa på sin marknadsföring när andra skär ner ofta går ur krisen starkare och då genom att de varit smarta och prioriterat rätt. Många företagare ser marknadsföring som en utgift, snarare än som en tillgång och något som genererar intäkter till bolaget, och drar man in den investeringen så kan följdeffekterna bli förödande menar Linnéa Kumlin, VD på Ellary.
– Marknadsföring är nyckeln till att synas när det gäller som mest. Genom att vara konsekventa och genuina i vår
kommunikation kan vi skapa starka, långsiktiga relationer med våra kunder säger Linnéa.
5 tips
Linnéas fem viktigaste tips till företagare i kristider:
1. Prioritera rätt digital närvaro: Syns du inte, finns du inte. Sökmotormarknadsföring, inlägg i sociala medier och annonsering är avgörande för att nå ut till din målgrupp, men också bara fundamentet för att lyckas.
2. Förståelse för dina kunders behov: Vad har din kund för behov och hur behöver du ändra din produkt/tjänst för att möta dem?
3. Använd smarta verktyg: Använd digitala verktyg som sparar tid och resurser och gör er mer effektiva. Detta kan även kräva kompetensutveckling eller att ni använder er av en byrå som kan hjälpa er till insikterna.
4. Se över det visuella: Hur webbplatsen och er identitet ser ut kan ha en stor inverkan på om kunden tar beslut att anlita er eller inte, att se över sin visuella kommunikation kan vara otroligt viktigt för er överlevnad i kristider.
5. Använd det som fungerar: Om du hittar något som fungerar och där du har goda marginaler, fokusera på det och växla upp.
Kom ihåg att varje kris också innebär nya möjligheter. Med rätt strategi kan ni inte bara överleva, utan också bygga en starkare grund för framtiden. Det är nu ni sätter tonen för er framgång.
Linnea Kumlin VD på Ellary en del av Norrhavet Group
Linnea Kumlin, VD på Ellary en del av Norrhavet Group
Brottslighet gör att företagare vill lägga ner sina företag
Småföretagarnas Riksförbund har länge varit aktiva i debatten om vikten av trygghet för småföretagare. I förbundets nyligen släppta rapport Brott mot företag har Nima Sanandaji räknat ut att kostnader för kriminaliteten, i form av skador respektive kostnader för säkerhet är 118 miljarder kronor.
På bara två år har denna kostnad ökat med 15 miljarder kronor (från drygt 92 miljarder kronor årligen till 118 miljarder). Det är en ökning med 900 procent på två år.
Vi ser närmast en uppgivenhet i Sverige kring kriminaliteten. Detta märks bland de småföretagare som svarat på vår enkätundersökning och undrar om det ens är värt att rapportera brott då de upplever att anmälningarna rutinmässigt läggs ned av Polismyndigheten.
– Dagens situation är orimlig. Vi har så många medlemmar som vittnar om att de anmäler brott efter brott men att polisanmälningarna bara läggs ned, säger Caroline Szyber, vice ordförande.
Extra försäkringar har tyvärr blivit vanligare och kostnaderna ökar.
Hon pekar också på att utsattheten för småföretagare har ökat. Företagare har svårt att få tillstånd för kameror och vissa måste själva betala för ordningsvakter.
Siffran 118 miljarder kronor avser den direkta kriminaliteten, det är svårare att sätta en siffra på den informella kriminella sektorns påverkan. Småföretagen pressas av båda formerna av brottslighet. Enkätundersökningar som Småföretagarnas Riksförbund har genomfört visar att en knapp tredjedel av medlemsföretagen är utsatta för någon form av brottslighet på årsbasis. Samtidigt är drygt en fjärdedel utsatta för osund konkurrens, en viktig aspekt av den informella sektorns indirekta kriminella påverkan.
Enkätundersökningar som Småföretagarnas Riksförbund har genomfört i slutet av 2022 respektive slutet av 2024 visar sammantaget att en knapp tredjedel (31 procent) av medlemsföretagen är utsatta
för brottslighet på årsbasis. Samtidigt är drygt en fjärdedel (27 procent) är utsatta för osund konkurrens, en viktig aspekt av den informella sektorns indirekta kriminella påverkan.
Otryggheten leder inte bara till direkt synbara kostnader, det uppstår även dynamiska kostnader som syns på längre sikt. På längre sikt leder otrygghet till att färre engagerar sig i företagande eller undviker att expandera existerande verksamheten, på grund av den risk och osäkerhet som brottslighet medför. I enkäter framgår också att brottslighet är en anledning brottslighet är en anledning till att en del företagare överväger att lägga ned sin verksamhet.
– Tyvärr är vi inte alls förvånade att så många som nästan tio procent anger att brottsligheten är det största hotet mot deras verksamhet och det största hotet mot tillväxt. Vi ser till och med att vissa till slut inte orkar vara företagare utan lägger ner sin verksamhet efter upprepad brottslighet, säger Caroline Szyber. Medan problemet med brottslighetens direkta inverkan lyfts fram i samhällsdebatten, finns ett kompletterande perspektiv som hamnar i skymundan: den informella kriminella sektorns inverkan. När kriminella nätverk driver företag sker det ofta i form av mindre verksamheter, inom till exempel restauranger, bygg, handel, transport och kemtvätt. Detta sker i konkurrens med laglydiga lokala företag. Det är också de laglydiga lokala företagen som blir utsatta för beskyddarverksamhet och utpressning. Den
Den informella kriminella sektorn driver ofta egna företag med svart arbetskraft, som undviker skatter samt ignorerar lagar och regler och som därmed skapar en osund konkurrens
informella kriminella sektorn driver ofta egna företag med svart arbetskraft, som undviker skatter samt ignorerar lagar och regler och som därmed skapar en osund konkurrens. Laglydiga företag utsätts för illegal konkurrens, utpressning och beskyddarverksamhet från kriminella. Ett samlingsbegrepp för detta är den informella kriminella sektorns inverkan på näringslivet.
Trots att småföretag i hög grad drabbas av den informella sektorns svartarbete, utpressning och beskyddarverksamhet lyfts denna fråga knappt fram i den politiska diskussionen. Småföretagarnas Riksförbund vill se förändring här.
– Det är nu viktigare än någonsin att ta fram långsiktiga lösningar för landets alla småföretagare. Det är i småföretag som många av framtidens jobb finns och där landets tillväxt skapas. Livskraftiga företag ska inte läggas ned på grund av att de utsätts för brottslighet, och uppgivenheten behöver ersättas av framtidstro. avslutar Caroline Szyber.
Fem enkla steg för tryggare företagare:
1 Vid kontroller - fokusera på företag som har illegal arbetskraft. Rikta kontroller mot företag som uppenbarligen har illegal arbetskraft, i stället för att betunga i grunden laglydiga företagare.
2 Särskilda kontroller mot företag med befarad koppling till kriminella gäng. Särskilda kontroller behövs mot företagen med kopplingar till kriminella gäng, de tränger undan laglydiga aktörer genom osund konkurrens, hot och beskyddarverksamhet.
3 Särredovisa brott mot bolag. Polismyndigheten måste bli mycket bättre på att särredovisa brott mot företagen. Brå bör ges i uppdrag att i större utsträckning analysera den kategorin.
4 Öka förståelsen för hur otrygghet från kriminalitet hämmar företagande. Politiker och tjänstemän i kommuner, regioner och statlig verksamhet behöver större förståelse för den osäkerhet och risk som otrygghet från direkt brottslighet medför.
5 Öka förståelsen för hur informell kriminell sektor hämmar företagande. Kunskapsspridning kring informell kriminell sektor behövs. Offentlig sektor och större företag som upphandlar behöver bli mera medvetna om att inte upphandla från företagen som drivs av kriminella gäng.
Ny mobilapp för er medlemmar
Småföretagarna har länge hållit kvar traditionen med fysiska medlemskort som bevis om medlemskap för er medlemmar. Under förra hösten började vi gå över till digitala medlemskort i form av en mobilapp som förutom ditt medlemskort innehåller ett nyhetsflöde, information om dina medlemsförmåner och kontaktinformation för olika ärenden.
Det finns en traditionell charm i det fysiska medlemskortet och vi vet att det finns de som uppskattar det. Dock så är numera andelen medlemmar som spar detta fysiska kort relativt få, och det har varit omständligt att logga in på hemsidan för att kunna skriva ut ett medlemsbevis eller kontakta vårt kansli för att få ett nytt utskickat.
Med vår nya mobilapp som finns både för Android- och iOStelefoner har man alltid tillgång till sitt medlemsbevis i telefonen.. Allt eftersom vi rullar ut den nu till nya och förnyade medlemmar kommer vi att efterhand att sluta skicka ut välkomstbrevet med det fysiska kortet. Vi kommer
även i fortsättningen att skicka ut breven med information om de försäkringar som ingår.
En funktion som vi behövde fundera noga på var och hur inloggningen ska gå till. Vi ville så klart göra det så enkelt som möjligt att komma i gång med appen, samtidigt så måste vi säkerställa både att det faktiskt finns en koppling mellan den som vill logga in och ett företag som har ett aktivt medlemskap. Och i och med att detta ofrånkomligen innebär att vi hanterar person-data så finns det även lagar att ta hänsyn till.
Lösningen vi kom fram till är att man i ett första steg ”aktiverar” onlinetjänster för medlemsföretaget. Det som görs då är att vi hämtar information från bolagsverket om vilka som får representera medlemsföretaget, därefter loggar dessa personer in tryggt och säkert med BankID. Har du feedback på hur funktionerna i appen beter sig idag eller tankar om nya funktioner vi kan lägga till får du gärna tipsa oss på apps@smaforetagarna.se.
Småföretagarnas stöd till
nya bolag
Småföretagarnas Riksförbund strävar efter att det ska vara tryggt, enkelt och lönsamt att starta och driva företag i Sverige. Som ett led i vårt arbete för att göra detta till verklighet har vi tagit fram en guide för de som funderar på att starta bolag.
För den som aldrig startat ett bolag kan det kännas både skrämmande och utmanande. Och som med så mycket annat, har man inte gjort det så är det inte absolut självklart vad man ska göra på förhand. Så för att göra det enklare och tryggare för alla som funderar på starta företag har Småföretagarna därför utvecklat appen Småföretagarguiden. Formatet som mobilapp gör att man kan jobba med den när man känner för det, på bussen på väg till jobbet, i kön på mataffären eller i hängmattan på semestern utan klumpiga datorer eller tvång på att skapa konto och komma ihåg inloggningar.
I korthet har den två funktioner; – Den första delen är en quiz som fungerar som bollplank till dina tankar, attityder
och åsikter runt tio frågor som är relaterade till att driva eget företag.
– Den andre är en guide som steg för steg tar dig igenom de saker du behöver fundera över eller förbereda inför att starta ett bolag, utan att faktiskt behöva starta den formella processen.
I guiden får du får möjlighet att dokumentera vad ditt företag ska göra och vad som krävs för att kunna leverera det du vill sälja. Sedan beskriver vi de vanligaste bolagsformerna och vilken dokumentation du behöver ta fram i samband med start av ett bolag. Därefter beskrivs vilka myndigheter som behöver kontaktas och hur du kan hantera bankfrågan.
Sist lyfts det fram några viktiga saker som du behöver få på plats för att ditt liv som företagare ska vara tryggt när företaget väl är igång.
Känner du någon som funderar på att starta bolag? Tipsa dem om att de kan ladda ner Småföretagargiuden genom att söka på det i Play-/app-store eller via länkarna på vår hemsida.
Brev på Posten…
”Hej Lasse, du ser ju inte så glad ut trots att Timrå leder efter första.”
”Nej, jag är beklämd. Grabben frågade om jag kunde komma förbi på fredag. När jag svarade att det är lika säkert som ett brev på Posten, så sa frågade han om jag kunde någon annan dag då. Tänk att man är så gammal att man fortfarande tror att gemensamma saker fungerar i Sverige.”
”Ja, han har ju rätt. Ett brev kan komma vilken dag eller vecka som helst numera. Snöplogningen av E4 gör de först när de första 50 långtradarna sitter fast i nån snödriva. Fast du har väl hört att Trafikverket äntligen har anställt någon med körkort? Med någon som har erfarenhet av att köra bil borde det väl bli bättre?”
”Jaså, det var som 17. Nä, drick upp nu så kan vi njuta av andra perioden.”
Sverige satsar ovanligt mycket av våra gemensamma pengar per skolelev, utan att vi får fler nobelpristagare. Kanske för att lärarnas tid med barnen inte ökar, utan skolkontoren växer? Vi har fler läkare per 100 000 invånare än våra grannländer, men längre vårdköer än dem. Är det för att läkarna i Sverige inte träffar patienter?
Läkarna utbildas i medicin, men jobbar som chefer eller administratörer (som de inte utbildats till), Ökande administration kostar inte bara pengar, utan tvingar dem som försöker skapa verkstad att redovisa dokument och sammanträda. Vad vi medborgare och företagare önskar
för våra inbetalda skatter verkar alltmer ointressant för offentliga beslutsfattare.
Allt fler frågar sig vad syftet med olika verksamheter är. Är skolan till för elever som ska lära sig eller för personalen? Är sjukvården till för administrationen eller för människor som gjort sig illa? Är åldringsvården till för min gamla mamma eller för verksamhetschefen? Är universitet och högskolor elitutbildningar eller förlängd kindergarten?
När syftet med verksamheten glöms bort så anställs verksamhetsutvecklare och strateger i stället för lärare, läkare, vårdbiträden och annan personal, som vi medborgare skulle önska. Vi hade glömt hur poliser ser ut eftersom bevakning sker med kameror, men numera ska det tydligen satsas. Varför upptäcktes denna brist först när det började skjutas och sprängas ordentligt? Varför togs inte frågan på allvar när våldtäkter, inbrott och cykelstölder förblev ouppklarade?
Varför offentlig verksamhet bedrivs i aktiebolagsform är svårbegripligt. Något så motsägelsefullt som affärsdri-
vande statliga verk får man väl leta efter? Antingen betjänar man oss utifrån politiska beslut eller så bedriver man affärsverksamhet. SMHI tog betalt för att ge bra väderprognoser, trots att SMHI betalas av oss skattebetalare. Regeringskansliet räknas som moderbolag med 373 dotterbolag. PostNord AB, Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, Vattenfall AB och SJ AB är några av dem. Att staten äger stora bolag kanske förklarar varför regelkrånglet i första hand drabbar de minsta företagen, i vart fall i Sverige.
Sluta med osthyvel och tårtspade och titta i alla fall på Argentinas Milei och våga ta bort verksamheter som vi skattebetalare anser onödiga. Eller låt andra utföra sysslorna, så länge man inte glömmer bort att fokuserar på vad syftet med verksamheten är. PostNords årsredovisning för 2023 kallas ”Vi gör vardagen enklare”, men det framgår inte direkt för vilka eller hur. Att vi inte behöver vittja brevlådan så ofta kan väl inte vara vad de menade?
Eller att man slipper använda förlegade ordspråk som ”lika säkert som…”. De två viktigaste dagarna i ditt liv är dagen du föds och dagen du får reda på varför. (Mark Twain)
Erik Sjölander
Krönika
Från sjukvården till chokladpraliner
Att gå från sjuksköterska till chokladpralintillverkare var inget Maria Wadsten Andersson i Nora hade planerat – men ibland tar livet oväntade vändningar. Efter en första pralinverkstad på hobbynivå lade hon chokladformarna på hyllan, men när en förfrågan dök upp mitt under pandemin 2020 tändes gnistan igen.
Marias Chokladmakeri
Grundades: 2021
Verksam i: Nora
Antal anställda: Endast Maria, men snart även en timanställd vid behov.
Kuriosa: Under högsäsong tillverkar Maria cirka 600 till 1000 prali- ner per vecka. Är det exempelvis julmarknad kan den siffran stiga till 3000.
En viktig politiska fråga: – När jag nu ska anställa en person till mitt företag så blir det dyrt för mig med ytterligare arbetsgi- varavgift. Lägre arbetsgivaravgifter för småföretag skulle kunna göra det lättare för oss att anställa.
Därför är det viktigt att Småföretagarnas Riksförbund finns: – Det är jättebra att det finns förbund som jobbar för och står upp för oss. Man kan känna sig ensam, men det är bra att det finns någon bakom oss.
Omsättning: 1223 Tkr (2023)
Resultat: 173 Tkr (2023)
sjukvården chokladpraliner
Chokladpralintillverkaren Maria Wadsten Andersson i Nora är inne på sitt fjärde år som småföretagare. Att verka i en småstad har sina utmaningar, likaså de höjda råvarupriserna.
Första gången Maria Wadsten Andersson provade att göra chokladpraliner var 2009 under en kurs. Hon fastnade direkt och sedan följde många år med pralintillverkning på hobbynivå hemma i köket.
– Jag jobbade som sjuksköterska vid den tiden och det blev för mycket med både tillverkning och mitt ordinarie arbete, så trots att jag då hade startat en enskild firma för tillverkning till speciella tillfällen orkade jag helt enkelt inte. Jag
lovade mig själv att aldrig göra en pralin till, säger Maria.
I fem år höll hon det löftet. Men under hösten 2020 mitt i brinnande pandemi kände hon sig klar med sitt arbete inom vården.
– Jag ville inte längre. Det var enormt slitigt och tufft och jag tyckte inte längre att det var värt det. Jag ville prova något annat.
I samma veva som tankarna om att sluta inom vården gick fick Maria ett telefonsamtal som skulle bli starten på något helt nytt.
– Det var en frisörsalong som undrade om jag kunde tillverka praliner till dem.
Salongen hade tidigare köpt praliner från en annan tillverkare, men när det företaget lade ner kontaktade de Maria. – Jag bad om att få tänka över jul och nyår. Jag skulle behöva en lokal med kök, att hålla till hemma skulle inte fungera. Det blev lokalen som hon nu huserar i. – Här fanns det avlopp och då visste jag att min man kunde bygga ett kök. Jag kände att jag ville testa, går det så går det. Annars skulle jag ha mitt yrke att falla tillbaka på.
Sagt och gjort. 2021 registrerades Marias Chokladmakeri AB och hon flyttade in i lokalen på Bryggeriområdet i turiststaden Nora, tre mil norr om Örebro.
Maria har alltid gillat att arbeta med händerna så att det blev just chokladpraliner är inte alls konstigt. Skapandet är ett hantverk, något som inte alltid alla som besöker den lilla butiken förstår. För det blev en butik också.
– Jag hade inte en tanke på det när jag flyttade in här, men det blev så ändå och jag älskar det.
Variationen mellan att tillverka praliner och sedan få sälja ska pelserna till kunderna är något hon älskar. Kombinationen är viktig för henne.
– Ibland får jag kommentarer om att utöka och anställa, men jag tror att jag då skulle tappa det roliga med mitt företag. Jag vill ha båda delarna.
Trots att Maria är inne på sitt fjärde år kan hon ändå ibland slås av att hon faktiskt är företagare och lever på detta. Det tog ett år innan hon vågade börja ta ut lön, allt var nytt och det var inte förrän hon fick hjälp med den första årsredovisningen som hon förstod att hon kunde plocka ut en lön.
– Jag tycker ändå att jag kunde ta ut en lön ganska snabbt, säger Maria och skrattar lite.
Tack vare att de båda barnen är utflugna och att hennes man har en fast inkomst har möjligheten funnits att leva snålare.
– Det här hade aldrig fungerat medan barnen var små. Varken ekonomiskt eller att det skulle skjutsas till olika aktiviteter. Nu kan jag tillbringa mycket tid här och jag ser det lite som en lek, det är så roligt.
Dock är hon medveten om att de där timmarna ibland blir alldeles för många på ett dygn.
– Tjusningen är att jag får bestämma själv. Jag vill göra fint i butiken och
– Tjusningen är att jag får bestämma själv. Jag vill göra fint i butiken och jag vill komma på smaker och utseenden på praliner. Det är ett fritt och kreativt jobb. Jag ser det som avkoppling att tänka på praliner.
jag vill komma på smaker och utseenden på praliner. Det är ett fritt och kreativt jobb. Jag ser det som avkoppling att tänka på praliner.
I höstas blev det däremot lite för mycket av det goda och Marias kropp började signalera att allt inte stod rätt till.
– Men jag har tagit det på allvar. Jag måste hålla och orka. När det var som mest kunde jag vara på plats från halv sex på morgonen till åtta på kvällen, och sedan hem och fortsätta med administration.
Återhämtningen är viktig och för att få den behöver hon helst komma i väg från Nora en natt eller två, men också spela padel, läsa en bok eller pyssla i trädgården.
som bland annat påsk, alla hjärtans dag, jul och midsommar.
– Många pralintillverkare stänger under juli månad då det är svårt att göra praliner när det är för varmt och fuktigt. Men det kan inte jag göra. Då har jag varit här på nätterna och därför brukar mina juli vara lika bra som jul. Många av mina kunder åker hit för att de vill handla av just mig även om de inte är här för att turista. Det är stort.
Bryggeriområdet är ett område i Nora som verkligen har fått liv de senaste 10–15 åren. Förr var området mer slutet, men i dag är det flera olika företagare som huserar i olika fastigheter.
– Jag vill verkligen vara här, jag brinner för området. Vi finns för varandra när det krisar och det är fantastiskt. Jag skulle säga att allt samarbete är fördelen med en liten stad. Vi skickar kunder till varandra och närheten och att vi vet om varandra känns tryggt. Vi har ett bra samarbete bland företagen i området och vi är måna om varandra. Utmaningen ligger i de dagar då det är för få kunder i omlopp.
– Jag har även bestämt att jag ska vara ledig sön dagar och måndagar. Jag ska verkligen hålla på det.
Trots att företaget är verksamt i en småstad som är beroende av turism har Maria mycket att göra tack vare olika högtider
– Helt enkelt att få dem att hitta hit. Det blir kanske inte lika spontant som om jag hade haft lokal mitt i centrala Nora. Fler utmaningar är sådana som Maria inte kan rå på, som exempelvis höjda råvarupriser. Kakao är ett av de livsmedel som har ökat lavinartat senaste tiden. – När jag började med företaget tyckte jag att priserna var ungefär som när jag hade hållit på tio år tidigare. Från förra våren till i höstas blev höjningen påtaglig. Viss choklad ökade med 200 procent.
Jag fick en faktura och såg på varorna jag hade beställt och tänkte att var det bara det här jag fick?
De kraftiga höjningarna drabbar slutkunden och Maria har flera gånger ställt sig frågan hur dyrt det egentli gen kan bli?
– Jag får helt enkelt en mindre marginal på pralinerna, jag kan inte höja dem mer. Jag får öka på andra varor i stället.
I butiken trängs nämligen hennes egentillverkade prali ner med kaffe, te, marsipan, lakrits och annan konfektyr.
– Allt har blivit dyrare. Pralinerna är mitt hantverk och det är klart att det gnager lite i mig att priserna ibland styr min kreativitet. Nu får jag hålla mig till det jag vet att jag behöver, tidigare kunde jag sväva ut lite mer.
Maria har hört att priserna ska öka ännu mer, men hon försöker att inte fastna i de tankarna.
– Jag vill fortsätta, men behöver så klart förhålla mig till det. Jag försöker att vara här och nu. Mitt liv hänger inte på det här, men det är fantastiskt att det fungerar just nu.
Planen framåt är att tänka årsvis. Och kanske att bredda verksamheten.
Marias tips till småföretagare
• Våga! Testa dig fram, vad kan hända? Börja i liten skala och ta inga miljonlån. Våga utmana dig själv, även sedan när du är i gång.
• Ta hand om dig själv.
• Våga växa. Lek med tanken och våga tänk nytt. Om möjligheten sedan öppnar sig har du redan tänkt och kan köra, om du vill.
– Jag har funderat på vad jag kan göra som inte handlar om produktion. Det har börjat gro i mig. Det har det inte gjort förut, men idéer från andra kan skapa tankar hos mig. Min morot är att hela Bryggeriområdet ska bli än mer attraktivt. Och att jag ska bli snällare mot mig själv. Text och foto: Maria Eremo
Så bör du agera i en krissituation och detta ska du inte göra
– krishanteraren Paul Ronge ger dig svaren
Paul Ronge har sin verksamhet inom medieträning, medierådgivning och krishantering och har snart 30 års erfarenhet. Därför var det en självklarhet för Bra Affärer att vända sig till just honom för att få de bästa tipsen om krishantering för företagare.
Först ska vi reda ut att det finns två sorters kriser. Den ena är exempelvis dödsfall i familjen, eldsvådor och klimatkatastrofer. I den sortens kriser blir Paul Ronge inte inblandad.
– När jag kopplas in handlar det om förtroendekriser, där någon har gjort fel eller ska ställas till ansvar för något. Ungefär som advokater har sina klienter. Om det har skett en olycka på arbetsplatsen innebär det inte automatiskt att jag blir inblandad, men om man har brustit i regelverket eller inte åtgärdat brister som huvudskyddsombudet har påtalat då kan jag kliva in, säger Paul Ronge.
Enligt Paul Ronge är det de småföretagare som arbetar med personliga varumärken som utsätts mest för kriser.
– Den typen av kriser blir småföretagare inom till exempel bygg oftast inte utsatta för. Men oavsett om krisen är liten eller stor måste företagaren göra på samma vis om krisen får konsekvenser i sociala medier eller vanliga medier.
Paul Ronge menar att man till en början är sin egen fiende och söker försvarsposition. Det ältas, tankarna studsar som pingisbollar, du är i chocktillstånd och går i försvarsställning.
– Det allra viktigaste när du blir utsatt är att ställa sig frågan: ligger det något i kritiken? Lyckas du med det har du direkt satt dig i en position där du kan hantera kritiken.
Oftast ligger det något i kritiken även om inte allt är rätt och där kan den som kritiseras välja att ta fasta på det som är rätt i kritiken eller det som är fel.
– Det finns nästan alltid något som är fel eller som har missuppfattats, men tar du fasta på det får du en lång väg till att börja hantera krisen på riktigt.
Att ta hjälp av en vän som inte är familj
och som du vet att du kan lita på och som kommer att säga sanningen är ett bra sätt att ta hjälp i en kris.
– Ta hjälp av någon som inte kommer att curla dig. Hamnar du i en kris kommer du att känna dig upprörd och utsatt, därför har du hjälp av någon som inte har huvudet i giljotinen.
I stället bör fokus ligga på att åtgärda det som har varit fel. Att erkänna är nästa steg, för att sedan ställa sig frågan vad som har gått fel.
– Åtgärda det du kan snabbt! Du ska börja med att agera, inte prata. När det är gjort kan du börja prata om det i media och då kan du säga vad som har gått fel och hur det är åtgärdat. Då blir du mer lyssnad på eftersom du själv har lyssnat på kritiken från början. Tar du det i rätt ordning har du stora förutsättningar att klara av krisen. Är journalister inblandade så bör du ha svar på vad du gör för att det inte ska hända igen.
Den här typen av kriser blir enligt Paul Ronge allt vanligare just på grund av att fler och fler företagare är sina egna personliga varumärken. Det gäller influencers, men även skådespelare och idrottspersoner.
– De sätter sitt varumärke i fara.
Hur kan jag då förebygga kriser i mitt företag?
– Det finns en kardinalregel som formulerades långt före min tid: Vill du inte se det i tidningen – gör det inte!
En självklarhet kan tyckas, men som Paul Ronge uttrycker det:
– Om alla följde det skulle jag inte ha något jobb.
Det finns de som vill ta genvägar, men vad händer om ditt val får fötter och publicitet?
– Åtgärda det du kan snabbt! Du ska börja med att agera, inte prata. När det är gjort kan du börja prata om det i media och då kan du säga vad som har gått fel och hur det är åtgärdat.
– Varför ska du riskera det du har? Har du ett bra varumärke som människor gillar sätts det på spel.
Stora företag som har ekonomiska muskler vill ofta göra en inventering av sina potentiella kriser och göra en genomlysning för att se var det möjliga problemen finns.
– Det har inte småföretagare samma ekonomiska möjlighet till, men du kan fundera på vad som finns i din verksamhet som kan ställa till det. Finns det någon risk att jag utsätter mina kunder på något vis? Är min personal säkra när de jobbar? Olyckan kan vara framme ändå, men att vara proaktiv är att vara en så bra företagare som möjligt.
Att ha en krisplan är vanligare bland stora företag men som mindre företag handlar det helt enkelt om att bocka av vilka svagheter och problem som finns.
– Jag skulle inte säga till en småföretagare att jobba med en krisplan, det har du om du är ett stort företag. Använd sunt förnuft! Du måste ha en bra verksamhet som är så säker och kvalitativ som möjligt med tanke på kunder, rättsväsendet och media. Har du skött dig och sett till att du är schyst i allt du gör har du minimerat risken. Det är det viktiga.
Text: Maria Eremo
Foto: Peter Knutson
Paul Ronges fem tips till företagaren som har hamnat i en kris:
1. Analysera, vad är rätt i kritiken? Hamna inte i skyttegrav.
2. Åtgärda det som har gått fel så snabbt du kan i stället för att försöka förklara dig. Det är viktigare att göra än att prata.
3. När du har åtgärdat det du kan så ska du så snabbt som möjligt förklara för omvärlden (medar betare, kunder, media).
4. Vad gör jag för att det inte ska hända igen?
5. Hur kommunicerar jag genom hela processen? Den ska vara med från start. Är det en rejäl kris för en småföretagare kan ske du ska höra av dig till en PR-byrå och be om en person som kan tala för dig. Det kanske är en kost nad du får ta. Alternativet är om det finns en vän som inte kommer att hålla med dig i ur och skur som du kan ha som rådgivare.
Böcker av Paul Ronge:
”När Janne Josefsson ringer” 2009 ”När drevet går - krishantering i praktiken” 2015
Från och med 1 januari kan du som är över 55 år välja kortare karenstid i sjukförsäkringen. Regeringen kommer att ta bort åldersgränsen med syfte att uppmuntra fler att driva näringsverksamhet senare i livet.
Utvidgat
Även företag omfattas av den nya textillagen
Från och med 1 januari 2025 gäller nya regler för hantering av textilavfall. Det innebär att textilavfall måste sorteras och hållas åtskilt från annat avfall. Reglerna gäller för alla som
genererar textilavfall, oavsett om det är privatpersoner, företag eller andra verksamheter. Enligt avfallsförordningen omfattar de nya reglerna kläder, hemtextilier, inredningstextilier, väskor och textilaccessoarer. Läs mer om hur just din kommun valt att lösa detta på din kommuns hemsida. naturvårdsverket.se
I dag kan du som driver ensamföretag, alltså ett aktiebolag utan anställda eller enskild näringsidkare, få sänkta arbetsgivaravgifter för din första anställda under 24 månader. Du betalar bara 10,21 procent i ålderspensionsavgift på en lön upp till 25 000 kronor per månad. Den nya lagändringen innebär att stödet nu även omfattar en andra anställd, och att lönegränsen höjs till 35 000 kronor per månad.
verksamt.se
Inget hinder för gårdsförsäljning
Regeringen ska gå vidare med sina planer att tillåta gårdsförsäljning från den 1 juni. Förslaget om att möjliggöra småskalig försäljning av alkohol, såsom öl, vin, gin och andra drycker, vid besök på vingårdar och mikrobryggerier har varit under EU-kommissio-
nens granskning under hela hösten. Enligt de nya reglerna får en kund köpa högst 0,7 liter spritdryck, tre liter vin, tre liter starköl och tre liter jästa drycker per tillfälle, och alkoholen får endast köpas vid ett besök på vingården, destilleriet eller mikrobryggeriet.
Årsomsättningsskatten höjs
Nya regler om undantag från skatteplikt för mervärdeskatt Årsomsättningsgränsen för mervärdesskatt höjs från 80 000 kronor till 120 000 kronor, baserat på värdet per kalenderår. Företag som är etablerade i andra EUländer får också möjlighet att använda detta undantag från skatteplikt i Sverige. Skatteverket.se
Kravet på hotelltillstånd
Enligt den nya lagen behöver du inte längre ansöka om tillstånd hos Polismyndigheten för att driva hotelleller pensionatsverksamhet. I stället räcker det med att göra en enkel och kostnadsfri anmälan. Detta minskar de administrativa kostnaderna, eftersom du slipper både ansökningsavgift och den tid som tidigare krävdes för att fylla i ansökningar. verksamt.se
Satsning på unga kvinnors företagande
Visste du att 98 procent av alla snickare och träarbetare tillhör det manliga juridiska könet? Bland förskollärare tillhör 96 procent det kvinnliga juridiska könet.
– Genom att stärka unga kvinnors företagande investerar vi inte bara i deras framtid, utan även i Sveriges.
Största delen jordbruksföretagare är
över 65 år
Hela 39 procent av alla jordbruksföretagare i enskild firma är 65 år eller äldre. Den höga andelen kan i vissa fall förklaras med att ägarna fortfarande står kvar som ansvariga för gården, även om den sköts av andra, som exempelvis familjemedlemmar. Men till stor del handlar det om att vi människor generellt blir äldre.
Scb.se
För att unga kvinnor ska se företagande som ett naturligt karriärval behöver, enligt Tillväxtverket, entreprenörskap integreras i skolutbildningen från grundskolan. Därför satsar Tillväxtverket på riktade insatser för att stärka ungas förutsättningar att starta och driva företag. Tre upphandlade aktörer ska genomföra aktiviteter som både främjar kvinnors entreprenörskap och bidrar till Sveriges ekonomiska utveckling. Satsningen
riktar sig till unga kvinnor från grundskolan till högskolan och syftar till att utveckla deras kunskaper och attityder till företagande. – Genom att stärka unga kvinnors företagande investerar vi inte bara i deras framtid, utan även i Sveriges. Detta är en viktig satsning för att skapa ett mer dynamiskt och inkluderande näringsliv, säger Tillväxtverkets generaldirektör Elisabeth Backteman. tillväxtverket.se
I Sverige finns det i dag omkring 1,2 miljoner företag. Av dessa är 97 procent småföretag med färre än tio anställda. Små och medelstora företag (0–249 anställda) står för hela 99,9 procent av företagen, medan stora företag med 250 eller fler anställda endast utgör en mycket liten del, knappt en promille av det totala antalet företag.
scb.se
Vikten av regelförenklingar
– något som Småföretagarnas Riksförbund prioriterar
En av de vanligaste anledningarna till att människor slutar att vara företagare är att de känner stor otrygghet och att all administration äter upp för mycket av tiden. En förutsättning för ett starkt företagsklimat är att ramverket som omgärdar företagandet har sin utgångspunkt i de små företagens verklighet. Regelkrångel är utan tvivel en av de faktorer som mest hämmar företagandet, exempelvis arbetsmiljöregler, restriktioner i kemikalielagstiftning, juridiska krångligheter vid exempelvis miljömålsprövningar och obegripligt omständliga tekniska specifikationer i upphandlingsprocesser. Till det kommer ständigt växande krav på rapportering, där inte bara myndigheter utan kommersiella parter kan ligga bakom.
Småföretagarnas Riksförbund har sedan förbundet startade drivit frågan om regelförenklingar. Att hjälpa och inte stjälpa – det bör vara utgångspunkten för regelförbättringar och regelförenklingar. Det är helt centralt att minska regelbördan för företag. Alla regler måste ständigt utvärderas och ska enkelt kunna uppdateras eller avskaffas om de visas vara föråldrade, eller om de bedöms medföra större nackdelar än fördelar.
Därför är det glädjande att nuvarande
regering verkar ta regelförenklingsfrågan på allvar. Förenklingspolitiken är en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb i fler och växande företag.
Som en del av regeringens offensiva förenklingsagenda ges uppdrag, eller återrapporteringskrav om förenkling för företag, till ett 30-tal myndigheter i regleringsbreven för 2024.
Regeringen har också inrättat två rådgivande organ, ett ”Förenklingsråd” samt ett ”Implementeringsråd”Förenklingsrådet ska bland annat föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas och lämna förslag på andra förenklingsåtgärder som ska göra det lättare för företag att följa regelverken.
Implementeringsrådet ska lyfta ett företagsperspektiv tidigt i EU-processen och verka för att EU-lagstiftning inte genomförs över miniminivå i Sverige. Syftet är att minska företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader som uppstår till följd av kommande, nya och ändrade EUrättsakter. Småföretagarnas Riksförbund finns med i rådet då vår vice ordförande Caroline Szyber valts in.
Sedan tidigare finns också Regelrådet. Dessa tre råd kompletterar varandra. Förenklingsrådet ger regeringen förslag på
Småföretagarnas riksförbund ordnar den 26 mars tillsammans Greenstep föreläsningar om
förenklingar i befintlig svensk lagstiftning. Implementeringsrådet lämnar rekommendationer om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Förbundet finns också sedan flera år representerat i NNR, Näringslivets regelnämnd som samlar näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor. NNRs uppgift är att förespråka och verka för effektivare och mindre kostsamma regelverk, sänkta regelkostnader samt en relevant och minskad uppgiftslämnarbörda för företag. NNR och dess medlemsorganisationer deltar aktivt i arbetet med regelförenklingar inom ett flertal olika myndigheter.
Upplägg: Greenstep introducerar begreppet hållbarhet och CSRD (EU:s utökade krav vad gäller hållbarhetsredovisning).
Hur påverkar detta mig som småföretagare? Hur kan jag förbereda mig?
Kan det hjälpa mig till mer affärer och ökad lönsamhet?
Hybridmöte med digital föreläsning samt möjlighet till fysiskt deltagande på flera platser i Sverige: Göteborg; Masthamnsgatan 3 (Greenstep) Söderköping, Hagatorget 1 (Cooperate Partner) Stockholm, Holländargatan 17B (Greenstep) Sundsvall, House Be, Universitetsallén 32 (Greenstep)
Den 26 mars
Lunch mellan 11.30–12.00 Digitalt föredrag mellan 12–12.40 samt frågestund 12.40–13.00
Boka in datumet redan nu och gör sedan anmälan och få mer information på smaforetagarna.se
Caroline Szyber
Äktenskapsförordets betydelse för dig som småföretagare
Att gifta sig och att leva ihop som äkta makar är som bekant en tradition med uråldriga rötter, som förknippas med kärlek, familj och gemensamma åtaganden. Gott så, men som de flesta vet innebär äktenskapet även vissa juridiska följder när det gäller makarnas ekonomi.
Varje make äger visserligen själv sin egendom och är ansvarig för sina skulder, men om äktenskapet skulle upplösas sker en så kallad bodelning. Om makarna då inte kommer överens om någonting annat ska värdet på deras samlade tillgångar, med undantag för vissa typer av egendom, läggas ihop och delas på mitten. Den egendom som ingår i bodelningen kallas giftorättsgods (makarna har ”giftorätt” i varandras egendom). Den ena kan då genom betalning behöva lösa ut den andra för att värdet ska fördelas lika.
En typ av egendom som inte ingår i bodelningen är den som fått beteckningen enskild. Egendom kan vara enskild till följd av att den har mottagits som gåva eller genom testamente, med inskrivet villkor att den just ska vara mottagarens enskilda egendom. Det andra sättet på vilket man kan göra egendom enskild är genom äktenskapsförord, som ska registreras hos Skatteverket. I äktenskapsförordet beskrivs vad som ska vara respektive makes enskilda egendom, vilket kan vara allt från någon enstaka sak till samtliga tillgångar.
Finns det då några särskilda skäl för just småföretagare att upprätta äktenskapsförord?
Svaret på frågan är jakande. Ofta kan detta vara viktigt – inte bara utifrån ens egna intressen, utan även av hänsyn till andra delägare, när sådana finns.
Rörelsetillgångar, andelar eller aktier är ofta den största tillgången man har som småföretagare. Om inte denna tillgång är enskild egendom, vilket oftast kräver äktenskapsförord, kommer den att utgöra giftorättsgods och ingå i en
eventuell bodelning. Många tror kanske att frun eller mannen blir direkt delägare i företaget, men det stämmer inte, utan såsom har nämnts ovan bör man se giftorätten som ett vilande anspråk på en del av företagets värde, som väcks till liv om det blir skilsmässa. Likväl kan det uppstå stora problem, eftersom värdet kan bli stort i jämförelse med andra tillgångar, vilket kan leda till höga lösenbelopp vid bodelningen.
En viktig aspekt som ytterligare komplicerar det hela är att det ofta är mycket svårt att bestämma det där värdet. Företagsvärdering är en konstart i sig och därför uppstår det lätt onödiga extra kostnader som har med värderingen att göra, samt – i värsta fall – kostsamma tvister.
Genom ett äktenskapsförord kan hela situationen undvikas. Om maken/makan dessutom inte är involverad i företaget, utan har sin sysselsättning ordnad på annat håll, lär äktenskapsförord inte vara en alltför kontroversiell sak att ta upp. För den som är delägare i ett bolag tillsammans med en eller flera kompanjoner får frågan om äktenskapsförord ytterligare en dimension. Låt oss ta ett exempel. Ett aktiebolag har tre delägare. En av dem hamnar i en bodelning på grund av skilsmässa. Hans aktier utgör giftorättsgods. Bolaget värderas, efter många om och men, till ca 15 miljoner kr. Delägaren saknar dessvärre medel för att kunna lösa ut sin före detta maka och ser ingen annan ekonomiskt hållbar lösning än att försöka sälja sina aktier – i första hand till de övriga två delägarna. Parterna har ett aktieägaravtal med förköpsklausul som säger att priset vid sådana utköp ska sättas förhållandevis lågt, vilket innebär ytterligare en smäll för delägaren som måste sälja. Det är dock inte säkert att de
Nordbro är en modern och visionär affärsjuridisk byrå med cirka 20 jurister. Byrån arbetar inom hela det affärsjuridiska fältet och har gedigen erfarenhet av tvistemål och förvaltningsprocesser. Vi arbetar även med inkasso, den summariska processen och efterbevakning av krav som inte är bestridda.
Som medlem i Småföretagarna har du rätt att kontakta oss för rådgivning vid tre tillfällen per år (cirka 30 minuters rådgivning per tillfälle). Du ringer då till Småföretagarnas kansli på 040-34 28 50, som kopplar dig vidare till oss för omgående kontakt.
Rådgivningspanelen erbjuder rådgivning utan kostnad. Småföretagarnas telefonrådgivning är mycket uppskattad av medlemmarna. Många frågor har rört bluffakturor, hyresrätt, avtalsrätt och entreprenadjuridik. En stor mängd frågor har också av naturliga skäl rört arbetsrätt. Rådgivningspanelen är i år utökad och består nu av experter inom de flesta områden som är av vikt för småföretagare. Du erbjuds 30 minuters telefonrådgivning fyra gånger per år helt utan kostnad.
Vi är alla människor och det finns många avtalsförslag som fastnar i datorn eller byrålådan… Se till att få det gjort om det är nödvändigt!
andra vare sig har intresset eller förmågan när det gäller köp. Dessutom byggde hela företaget på att alla tre var engagerade ägare.
Som exemplet visar kan en skilsmässa hos en delägare få konsekvenser som drabbar kompanjonerna och i förlängningen bolaget. Därför är det ganska vanligt att genom ett aktieägaravtal bestämma att de som är gifta ska se till att ha äktenskapsförord som klassar aktierna som enskild egendom. Inför tecknandet av aktieägaravtalet kan respektive delägare ta upp saken med sin bättre hälft och hänvisa till att delägarskapet kräver ett sådant äktenskapsförord, vilket förmodligen gör det mycket enklare och naturligare att ta upp frågan än annars.
För att äktenskapsförordet ska bli någorlunda balanserat kan givetvis båda makarna få viss egendom till godo som enskild (men det är inget måste).
Avslutningsvis vill jag betona att ett äktenskapsförord som inte skrivs under och inte registreras inte är ett äktenskapsförord. Om man t ex enligt ett förslag till aktieägaravtal är skyldig att se till att aktierna är enskild egendom, ska man naturligtvis se till att få äktenskapsförordet på plats innan eller samtidigt som man undertecknar aktieägaravtalet. Detta låter kanske som en självklarhet, men vi är alla människor och det finns många avtalsförslag som fastnar i datorn eller byrålådan… Se till att få det gjort om det är nödvändigt!
Ilan Sade Jurist, Nordbro AB
Begränsad möjlighet
till avdrag för ränteutgifter
Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet.
Nya regler för privatpersoner
Begränsningarna till rätt för avdrag för ränteutgifter gäller för fysiska personer i inkomstslaget kapital. Reglerna gäller både nya lån som tas efter den 1 januari 2025 och befintliga lån som är upptagna före lagändringen.
För kalenderåret 2025 gäller att ränteutgifter för lån som inte är förenade med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lämnas av en pantbank endast får dras av med 50 procent. Från och med 2026 gäller att ränteutgifter som inte uppfyller villkoren inte får dras av överhuvudtaget. För ränteutgifter som är hänförliga till lån som uppfyller villkoren gäller precis som tidigare att avdragsrätt föreligger fullt ut. De nya reglerna gäller inte när du deklarerar beskattningsåret 2024 i deklarationen år 2025.
De nya reglerna innebär att kostnaderna för vissa typer av lån blir högre och kommer att minska efterfrågan på lån
utan säkerhet. Det kan även innebära att färre lån utan säkerhet i form av bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lån från en pantbank, beviljas. Anledningen är att färre individer klarar kreditbedömningen för den högre lånekostnaden.
Ökningen av konsumtionslånen, framför allt av blancolån med hög ränta, medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. En högre nivå på skuldsättningen innebär ökade risker för såväl den enskilde som för samhällsekonomin i stort. Genom att avdrag inte längre får göras för ränteutgifter vill regeringen motverka den pågående utvecklingen mot en mer riskfylld skuldsättning eftersom överskuldsättning är ett allvarligt problem.
Grundläggande förutsättningar för avdrag för ränteutgifter
För att få göra avdrag för ränteutgifter ska dessa kriterier vara uppfyllda:
Låntagaren ska ha varit betalningsansvarig för lånet.
Räntan ska vara betald under inkomståret.
Det är en ränta som ger rätt till avdrag.
Rätt till avdrag kräver säkerhet för lånet
Utgångspunkten för avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital är begränsad till lån som uppfyller vissa särskilda förutsättningar om värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad. För dessa lån kommer fullt avdrag att medges för ränteutgiften. Lånen kan delas in i fyra kategorier:
Lån med säkerhet i bostad.
Lån med säkerhet i fordon med mera.
Lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper.
Lån lämnade av pantbanker.
Lån med säkerhet i bostad
Den första kategorin gäller lån med säkerhet i bostad. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt. Det går även att dra av om lånet är förenat med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastigheten. Det innebär exempelvis att ränteutgift för ett lån
som finansierar köp av en byggnad på ofri grund ska dras av om lånet lämnats mot säkerhet i byggnaden.
Lånen ska ha lämnats av ett kreditinstitut eller en kreditgivare med tillstånd enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter. Det gör att lånet är begränsad till en viss procent av marknadsvärdet på bostaden.
Lån med säkerhet i fordon
Till den andra kategorin hänförs lån som finansierar förvärv av fordon, båt, skepp eller luftfartyg. Det kan handla om bland annat bilar, motorcyklar och traktorer. Ränteutgifter som är hänförliga till sådana lån får dras av om följande villkor är uppfyllda:
Säljaren av varan och långivaren ska vara näringsidkare. Det gör att konsumentkreditlagen kommer att vara tilllämplig på dessa lån och då begränsas belåningsgraden.
Lånet ska vara förenat med säkerhet i varan. Det kan ske genom ett återtagandeförbehåll, vilket ger säljaren rätt att återta den sålda varan från köparen om förutsättningarna för förbehållet är uppfyllda.
Exempel
Varan och låntagaren ska kunna identifieras genom uppgifter i kreditavtalet. Det objekt som ställs som säkerhet ska vara registrerat på låntagaren eller på en medlåntagare i Transportstyrelsens vägtrafikregister, fartygsregister eller luftfartygsregister, eller i ett motsvarande register i en annan stat inom EES.
Lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper Den tredje kategorin avser lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper. Ett värdepapperslån är ett lån där låntagaren ställer sina värdepapper som säkerhet för lånet. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet så har långivaren rätt att sälja låntagarens värdepapper för att få tillbaka de utlånade pengarna.
Ränteutgift ska dras av på lån som lämnats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag om utgiften är hänförlig till ett lån som är förenat med säkerhet i i någon av följande värdepapper:
Finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska sam-
Stina har två lån – ett bostadslån och ett blancolån.
Bostadslånet tog hon i samband med att hon köpte sin bostadsrättslägenhet. Lånet är lämnat av en bank som har säkerhet i lägenheten. Stina har också ett blancolån, det vill säga ett lån utan säkerhet. Nedan visas hur ränteutgifterna hänförliga till de båda lånen kommer att hanteras för beskattningsåren 2024, 2025 och 2026.
Beskattningsåret 2024 (deklarationen som lämnas 2025)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.
Blancolånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.
Beskattningsåret 2025 (deklarationen som lämnas 2026)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Avdragsrätt med 50 procent av ränteutgifterna.
Beskattningsåret 2026 (deklarationen som lämnas 2027)
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Ingen avdragsrätt för ränteutgifterna.
arbetsområdet (EES), handlas på en MTF-plattform inom EES. Andelar i en värdepappersfond eller specialfond.
Lån lämnade av pantbanker
Den fjärde kategorin är lån som är lämnade av pantbanker. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats av en pantbank och där pantbanken har säkerhet för lånet.
Utgiftsräntor hänförliga till andra lån
För beskattningsåret 2025 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter till 50 procent avseende lån som inte uppfyller de villkor som gäller för lån enligt de fyra kategorierna. Det vill säga för lån utan säkerhet får låntagaren göra avdrag med 50 procent av ränteutgiften.
För ränteutgifter hänförliga till lån som uppfyller villkoren med säkerhet gäller för 2025 avdragsrätt för ränteutgifterna med 100 procent precis som tidigare.
Från och med beskattningsåret 2026 finns ingen avdragsrätt för ränteutgifter som är hänförliga till lån utan säkerhet. För ränteutgifter som är hänförliga till lån med säkerhet gäller däremot full avdragsrätt.
De nya reglerna gäller inte de ränteutgifter som man deklarerar inkomstår 2024 i deklarationen år 2025.
Läs mer
Therése Allard Skattejurist vid Srf konsulterna
Srf konsulterna är branschorganisationen för verksamma inom redovisning, lön och rådgivning. Srf konsulterna erbjuder professionell utveckling via auktorisation och utbildningar för redovisningsoch lönebranschen. Landets Srf Auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter hjälper tillsammans med sina medarbetare årligen omkring 300 000 företag att utvecklas och bygga framgångsrika verksamheter.
Trygghet i en osäker tid!
– för tryggt, enkelt och lönsamt företagande medlemmar. Försäkringen kostar bara 159 kronor i månaden. Bli medlem du också: www.smakassa.se
Småföretagarnas Riksförbund
Med tillgång till ett nätverk av 30 000 andra småföretagare, en mängd medlemsförmåner och fördelaktig finansiering hjälper vi dig att bli en bättre företagare. Tillsammans med oss får du en tryggare, enklare och lönsammare vardag som småföretagare. Oavsett om det handlar om juridisk rådgivning, förmånliga försäkringar och pensionslösningar eller rabatter på bland annat bränsle, bilköp och hotell, så finns vi alltid där för dig, både i med- och motvind. Sist men inte minst är vi Din röst mot poli-
tiken och myndigheterna. Som medlem hos oss får du de bästa förutsättningarna för att bli en nöjd småföretagare.
Snabb återkoppling för småföretagare
Har du egna tankar om vilka frågor och förslag som förbundet borde driva? Tveka då inte att kontakta oss på antingen telefon 042-34 28 50 (må-fre 8-12) eller på info@smaforetagarna.se.
Frida Företagare en serie av Anders Suneson, episod 67-2025
MAGNATERNA SAKNAR TAKT OCH TON
MUNTRA UPP
ANFÖRDE
ÖPPNA UPP FÖR KONKURRENS
DEN HAR RÖDA BLOMMOR I RABATT
TANDAGNISTAN PALINDROMMAN SMÅSKOG
LÄROSATS DE LÅG PÅ AXLAR FÖRR
FÅR BARN VID GENERATIONSSKIFTE
ÄR HÅRD SOM STEN UTOMJORDING
ISTÄLLET FÖR LÖN I AB LUFTVIRVEL DRAGSPELSDROTTNING
UNDERLÄTTAR VID VAD
SÅDANA MINSKAR VINSTMARGINALEN
MINA HA FÖR AVSIKT
HÅLLA UPP UTAN HÄMNINGAR
SKINA UPP LÄMNAS IN MED TIPS
SLANT VID DÖRR NATTADE
SITTER I BÅGE
HASTIGHETSMÄTAREN
FÅR DEN SOM ANVÄNDER FEL FICKA LEJDARE
TASS I SVERIGE HAR KUPA
AVDRAG
SÄTTER DEN SOM SLUTAR
VINDSTÖTEN
KOMMENTAR
DE ÄR RÖDA I AMERIKANSK POLITIK FÖRDRAG ÄR EN GAMMAL FLUGA
FESTTÅG
DEN VILDSINTA FOLKMASSAN
50 I ROM
ÄR UTSLAGSGIVANDE
SKEN FULLTRÄFFEN
VÄNT OM
SOLIDA TUMMELPLATS
DEN VISAR RÖDA SIFFROR
HAR BLOMMOR OCH BIN FÖRSPEL
PÅ SAMMA VÅGLÄNGD KAN VI I MANEGEN
DEN FIRAR I HAMN HAR HUNDÖRA PÅ KONTORET
LUGNT OCH SÄKERT
KREDITVÄRDIGHET I BOLAGET SKÄRET
KICKA RENAR I BADET
VISAR DITT RÄTTA ANSIKTE
MELLANMÅL FÖR KAMEL SITTER PÅ
ÄMNE MED HISTORIA DEN TALAS I NORRA ETIOPIEN
HEMMASEGER ÄR VÄL FINANSVALPAR
STYRDE I JUGOSLAVIEN GE EN EXTRA PORTION
LÄR UPP KILLINGGÄNGET STJÄRNORNA
ÄR TILLTRASSLAD BOKFÖRING
ORSAKAR STRÖMAVBROTT
DRAS FRAM I LUGNA VATTEN MÅDDE GOTT
INVESTERINGSSPARKONTO
EKONOMISK UNION INFINITIVMÄRKE
FRAKTSATS STIRRAR
ÄR GRÖN I VIT ROCK
HELG VID ÖVERGÅNG
EFTERSOM
GRADMÅTT
SÅ SÄGER VI EJ IDAG SLASKTRATT
ÄR ETT VINSTGIVANDE FÖRETAG VID BÄCK
Vinn ett lottpaket från Svenska Spel
Sänd in lösningen till: Småföretagarnas Riksförbund, Pottenborgsvägen 4B, 263 57 Höganäs. Märk kuvertet med ”Korsord”. Senast 25 april 2025 vill vi ha din lösning. De fem först öppnade rätta svaren vinner ett lottpaket från Svenska Spel. Rätt lösning och namn på vinnarna presenteras i nästa nummer av Bra Affärer.
Namn
Adress
Postnr Ort
Vinnare av korsordstävling i Bra Affärer nr 4 2024
Erika Lindholm, Katrineholm
Ida Lindgren, Ör
Bert Ström, Märsta
Jarl Kollberg, Umeå
Magnus Nilsson, Sundbyberg
HAR SIN EGEN BILLY
NAV FÖR TÅG
Rätt svar BraAffärer nr 4 2024
Mer än en bank – vi är din partner. Upptäck flexibla lösningar skräddarsydda för småföretag
Få upp till 20 % rabatt på träning hos Nordic Wellness
Få upp till 15 % rabatt på Ford Transit
Få Nordbros prisvärda inkassotjänst, som inkluderar efterbevakning och småmålshantering
Upp till 1 krona rabatt i 6 månader
Just nu får du som har företagskort via Småföretagarnas Riksförbund automatiskt 100 öre rabatt på diesel/HVO100, 70 öre rabatt på bensin och hela 20% på biltvätt. Erbjudandet gäller t o m 15 april 2025
Med Worldline som betaltjänstleverantör blir alla betalningar enkla.
