V E R K S A M H E T E N 2 0 1 7 11
FÖREDRAGSMARATON – ETT DYGN I KUNSKAPENS BUBBLA En känsla av overklighet och tacksamhet fyller en när man får lyssna till fascinerande forskningsrön i 24 timmar, skriver programledaren och författaren Johanna Koljonen.
F
yratiden på morgonen gluttar jag ut på publiken i salongen. Kanske sju personer sitter kvar under det tyngsta passet, intensivt fokuserade, lite glasartade i blick, lite härjade, men ansiktena som nickar åt den föreläsande forskarens poänger är vänligt intresserade. En viss overklighetskänsla har infunnit sig. Vi vet att det vanliga livet fortgår på planeten, men inne i den här bubblan har vi tagit ett annat spår. Vi kanske kommer att stanna här för evigt, presentera en ny talare var tjugonde minut, lyssna på fascinerande forskningsrön, ta in ett panelsamtal ibland, ställa intresserade frågor. Det är ingen dum känsla. Vi har det bra här inne. Rytmen är betryggande, kaffet flödar, talarna är vid gott mod och brinner för sina ämnen. 24 timmar är en mycket lång tid, vilket inte är mer än rätt eftersom 100 år av självständighet inte är kort det heller. Ska vi måla upp en bild av denna historia måste den hinna innehålla mer än krig och fred, stormän och storkvinnor, genier och industrier. På Föredragsmaraton får andra slags ämnen ta plats på lika villkor: soffgruppens historia i de finska hemmen. Musikens roll i den nationella gemenskapen runt hockeylandslaget. Torgförsäljning av smör. Jag fylls av tacksamhet över att leva i ett samhälle som kan finansiera forskning kring, och därmed bevittna, allt som är livet. Den tärande, ensamma vardagen som sjömanshustru. De sexu ella minoriteternas begränsade plats och föränderliga situation i Svenskfinland. Rågbröd som
identitetsmarkör. Det kulturella skiftet vi lever i just nu, där ”prosumenterna” – medskaparna – tar över från passiv kulturkonsumtion. På något sätt är också Föredragsmaraton en del av just det, kultur som ett nyfiket möte. Med över sextio talare flyter mycket ihop i minnet. Mina personliga höjdpunkter blir två litteraturforskare vars ämnen vilar lätt och starkt i en brännpunkt mellan konst och liv. Mia Österlunds roliga och drabbande föreläsning om tjocka mammor i bilderböcker stimulerar sorgsna vuxentankar samtidigt som den väcker varma barndomsminnen. Och Maïmouna Jagne-Soureau från Sorbonne-universitetet talar om Nordens postnationalistiska litteratur, men skissar också sin egen invandringsberättelse. På sex år i Helsingfors har hon lärt sig finska och svenska, att gå på kräftskivor, äta leverpastej och sjunga Sata salamaa på karaoke. Vi skrattar men blir också lite stolta inuti. Se! Vårt spretiga Finland, både bonnigt och kosmopolitiskt, perifert och centralt, är en plats även sofistikerade parisiskor kan fascineras av, och välja att leva i, och tala om mitt i natten på Svenska Teatern. • JOHANNA KOLJONEN ÄR FÖRFATTARE, PROGRAML EDARE OCH FÖRETAGARE.
Tillsammans med Wivan Nygård-Fagerudd, Axel Åhman och Marcus Rosenlund var Johanna Koljonen konferencier under Föredragsmaraton den 8–9 september 2017. Evenemanget samlade över 60 forskare och experter som höll kortföredrag på Svenska Teatern i Helsingfors. Föredragsmaraton var ett samarbete mellan SLS och Svenska Yle, och sändes direkt. De enskilda föredragen finns att se på Yle Arenan.