K U LT U R / H I S TO R I A S J Ă FA R T E N S K U LT U R S Ă L L S K A P
Evert Taube i all Àra men⊠Sjöfartens kultursÀllskap har funnits i snart 20 Är. Sjö befÀlens tidigare redaktör Benkt Lundgren, som ocksÄ representerar SjöbefÀlsföreningen i KultursÀllskapets styrelse, berÀttar om tillkomsten och utvecklingen av sÀllskapet. TEXT BENKT LUNDGREN FOTO PRIVAT S TO C K H O L M M A J 2 0 2 1
och de hĂ€nförande sjö- och havsvidderna har bidragit till en rik konstskatt. Ingen yrkesbransch i vĂ€rlden har gjort ett sĂ„ djupt kulturellt avtryck som sjöfarten. Man kan spekulera i orsakerna. För det första Ă€r det en bransch som funnits sĂ„ lĂ€nge mĂ€nskligheten kan blicka tillbaka. Sjö och hav har alltid varit det mest ratio nella sĂ€ttet att bedriva handel och Ă€r det Ă€n i dag. Inget annat transportsĂ€tt kom mer i nĂ€rheten av sjöfartens kapacitet att frakta stora godsmĂ€ngder med relativt liten miljöpĂ„verkan. Antagligen har det ocksĂ„ alltid varit det sĂ€kraste sĂ€ttet, trots att sĂ„ mĂ„nga fartyg förlist i naturens obarmhĂ€rtiga stormar. Till för bara nĂ„gra hundra Ă„r sedan var transporter pĂ„ land fruktansvĂ€rt besvĂ€rliga. Problem som rövare och proviantering fanns för all del Ă€ven till sjöss, men landtransporterna var definitivt lĂ„ngsammare och drabbades i större utstrĂ€ckning av plötsliga oförut sedda hinder. Men det kanske frĂ€msta skĂ€let till sjö manskulturens framvĂ€xt Ă€r det Ă€ventyr liga inslaget. Till för mindre Ă€n 100 Ă„r sedan var sjöfarten det enda sĂ€ttet för mĂ€nniskor att besöka lite mer avlĂ€gsna delar av jordklotet. Det lade grunden för allsköns spĂ€nnande reseskildringar â bĂ„de verkliga och hopfantiserade. Natur ligtvis omgĂ€rdades detta av ett överdrivet romantiskt skimmer som dolde att sjö manslivet oftast var ett fruktansvĂ€rt slit, nĂ„got som beskrevs utförligt i en artikel av Fredrik Borneskans i SB nr 1/2021. Vid sidan av sjömanslitteraturen har sjö farten gett upphov till massor av musik,
28
Firar 20-Ă„rsjubileum Att sjöfarten som, sĂ„ vitt vi vet, enda bransch har ett eget kultursĂ€llskap Ă€r dĂ€r för helt naturligt. NĂ€sta Ă„r firar Sjöfartens kultursĂ€llskap 20-Ă„rsjubileum. SĂ€llskapet samlar sjĂ€lvfallet alla delar av sjöfarten. I styrelsen finns representanter för sjöfack, arbetsgivare, Sjömanshusstiftelsen, sjöfarts inriktade bokförlaget Breakwater, sjöhisto riska föreningen LĂ€nspumpen, Stockholms sjöfartshotell, Sjömansservice och sjöfarts sektionen pĂ„ Chalmers. Sedan ett par Ă„r samarbetar sĂ€llskapet med det militĂ€rhis toriska förlaget Pennan & SvĂ€rdet, som ocksĂ„ Ă€r representerat i styrelsen. En av initiativtagarna till bildandet 2002 har sin dagliga syssla pĂ„ SkeppsmĂ€klar föreningen, Berit Blomqvist. Det hela bör jade dock flera Ă„r tidigare. ââNĂ„gon gĂ„ng i slutet av 90-talet, nĂ€r jag jobbade pĂ„ Sjöfartsforum, stötte jag av en slump pĂ„ B&N:s informationschef Inga-Lill Fredly, berĂ€ttar Berit. Hon hade besökt bokmĂ€ssan i Göte borg och var sĂ„ besviken över att hon inte hittade nĂ„gra böcker om sjöfarten. DĂ„ vĂ€cktes idĂ©n att starta en separat monter med sjöfartslitteratur. Det gjordes dĂ„ som en avdelning inom Sjöfartsforum, Sjö fartens kulturkommittĂ©. Bland de som var med frĂ„n början kan nĂ€mnas Sjöfolks förbundets tidigare ordförande Anders Lindström och redaktörerna för Sjöfarts tidningen och Sjömannen Thorsten ÂRinman respektive Lennart Johnsson.
ââVi gav ut Sjömansboken och Sjömans boken II, tvĂ„ novellsamlingar, och arran gerade en novelltĂ€vling. NĂ€r juryn enats om vilket bidrag de tyckte var bĂ€st, ville jag Ă€ndĂ„ kolla med nĂ„gon erfaren sjö fartsperson om innehĂ„llet var realistiskt. Jag skickade texten till Staffan Strive, som dĂ„ var driftchef pĂ„ B&N. Han svarade att innehĂ„llet inte bara var realistiskt utan han visste vem befĂ€lhavaren var som Âförekom i novellen! Den byggde alltsĂ„ pĂ„ verkligheten. Novellen hette âI dimmanâ och var Mikael Espings debut som författare. MĂ„nga Ă„r senare gav han ut romanen ÂSailors grave, som recenserades i nr 8/2014 av SjöbefĂ€len. Fick ekonomiska problem Strax efter millennieskiftet fick Sjöfarts forum ekonomiska problem och började se KulturkommittĂ©n och framför allt Âmontern pĂ„ bokmĂ€ssan som en alltför hög kostnad. Detta blev grunden till att KultursĂ€llskapet bildades, och det har sedan dess ansvarat för montern, som successivt vuxit bĂ„de i storlek och inne hĂ„llsligt â naturligtvis med ett trist undan tag för fjolĂ„ret, nĂ€r hela bokmĂ€ssan stĂ€ll des in. Sjömanhusstiftelsen Ă€r sedan sĂ€llskapets bildande dess huvudsponsor. Under cirka 10 Ă„r innehades ordförande posten av Karl-Erik Finnman, mĂ„ngĂ„rig styrelseledamot i MaskinbefĂ€lsförbundet/ SjöbefĂ€lsförbundet, under Ă„ren 2000â 2004 tillika ordförande Ă€ven i det för bundet. ââTyngdpunkten i arbetet lĂ„g pĂ„ bok mĂ€ssan, men vi hade Ă€ven andra aktivite ter som filmvisning, berĂ€ttar Karl-Erik. Ett par gĂ„nger fyllde vi biosalongen, en gĂ„ng var det dubbla köer ute pĂ„ gatan för att komma in! Det var Maj Wechselmanns film om Svenska Amerikalinien. Jag har aldrig varit med om nĂ„got liknande. Ett par Ă„r senare fick sĂ€llskapet en för handsvisning av Mats Arehns film âKock enâ med Kjell Bergqvist i huvudrollen.
S J Ă B E F Ă L E N N R 5 2 02 1
