Issuu

sjöbefälen

NYHETER Friskfaktorer på årets SAN-konferens

TEMA SORG OMBORD Praktisk hjälp underlättar krishantering

INTERVJUN GUNWOR NORDSTRÖM Fick litteraturpris för sjömansbok

Så här löser vi sjöfartens kompetensförsörjning

NOVEMBER

Det talas om kompetensförsörjning lite överallt i sjöfarten just nu. Senast i en rapport från Transportföretagen som visar att det behövs 2 200 nya medarbetare fram till 2027 annars riskerar det att påverka både persontransporterna och svensk export. Försvarsmakten kom med en liknande siffra i somras. Stora pensionsavgångar i kombination med inflaggningar har skapat ett stort behov av mer personal. För att inte tala om omvärldsläget och behovet av försörjningsberedskap för Sverige och dess invånare. Så hur attraherar man ny personal samtidigt som man behåller sin befintliga, det är knäckfrågan som många funderar på just nu. Som nytillträdd vd för Sjöbefälsföreningen kommer jag gärna med några idéer:

• Höj lönerna. Att arbeta som sjöbefäl innebär fyra års högskoleutbildning med allt vad det innebär i studieskulder och utebliven inkomst. När du kommer ut arbetar du under andra premisser än på ett landjobb; du bor på din arbetsplats, du arbetar ofta i skift och på obekväma arbetstider och du har mycket tid när du är borta från din familj. Detta måste kompenseras med en bra lön för att locka till sig folk.

• Bra arbetsvillkor och bra arbetsmiljö.Våra kollektivavtal ska vara konkurrenskraftiga, långsiktiga och enkla att förstå. Arbetsmiljön ska vara god – både den fysiska och den psykiska. Arbetsbelastningen måste vara rimlig för att du ska orka

PETER HELLBERG

ett helt arbetsliv och det bästa sättet att uppnå detta är genom en rimlig bemanning.

• Satsa på social hållbarhet. Alla ska kunna gå till jobbet utan en klump i magen och det måste vara nolltolerans mot trakasserier och mobbning. Att bli utsatt för något på sin arbetsplats är illa nog, men i vår bransch kan du inte gå hem när arbetsdagen är slut och det gör det hela än mer allvarligt. Att Sjöfartsverket väljer att lägga ner den största satsningen på social hållbarhet som branschen har haft, Redo, utan att det finns någon aktör som tar över, är inget annat än hål i huvudet.

Sjöfartsbranschen har ett guldläge just nu.Vår oroliga omvärld har fått politikerna att lyssna på branschen och de har redan levererat slopad stämpelskatt och snart också förbättrad tonnageskatt. Försvarsmakten har slutit avtal med enskilda rederier för att ge Sverige en bra beredskap. Nu är det dags för branschen att visa att de menar allvar med sina satsningar på svensk flagg och också satsa på svensk besättning. Den svenska utbildningen är i världsklass och svenska sjömän har ett högt säkerhetstänk och en god arbetsmoral. Men att ha en besättning som förebygger olyckor genom rutinmässigt underhåll och bra säkerhetsrutiner och som kan hantera en situation som potentiellt kunde blivit farlig, syns inte i några årsrapporter. Det blir heller inga rubriker om olyckorna som aldrig hände och det delas inte ut några priser till de medarbetare som varje dag kliver upp ur kojen och gör sitt jobb. Därför behövs rederier som inte bara stirrar sig blinda på sista raden i resultaträkningen, utan som vågar se lite längre.

Tidigare års vågor av utflaggningar och massuppsägningar har gjort att många duktiga sjömän har lämnat sjöfartsbranschen och gått iland. När branschen nu skriker efter folk och jobbar hårt för att få in fler på sjöfartshögskolorna är mitt medskick detta: Visa att ni är seriösa arbetsgivare som står stadigt för den svenska flaggen och värdesätter era medarbetare. Det kommer att ge en konkurrensfördel som heter duga.

sjöbefälen Nr 7

04 Nyheter

Friskfaktorer på årets SAN-konferens

Sjöbefälsföreningen tecknar inte centrala avtal med SRO

Lokalt arbetstidsavtal för isbrytarna sägs upp

Avtal klart för statligt anställda

Tack för alla skratt Aake!

12 Reportaget: Silja Symphony

Dagslånga hamnuppehåll underlättar arbetet

16 Intervjun: Gunwor Nordström

Fick litteraturpris för sjömansbok

20 Tema: Sorg ombord

Sjömanskyrkan ger starkt stöd vid sorg

God förberedelse kan lindra sorgen

Praktisk hjälp underlättar krishantering

28 Kultur/historia: Havsmat

Konsten att laga läcker havsmat

30 In English: Grief on board

Seamen’s Church gives strong support in times of mourning

Utkommer med åtta nummer per år

Prenumeration 350 kr/år inkl moms

Årgång 13 Utgivningsdag 15 november 2025

Ansvarig utgivare Peter Hellberg

Redaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare

Sofi Cederlöf, 08-518 356 50

Layout Redaktören i samarbete med Trydells Tryckeri

Adress Box 4040, 128 04 Bagarmossen

Besöksadress Flygfältsgatan 8 B

Telefon 08-518 356 00 vx

E-post sjobefalen@sjobefal.se

Bankgiro 332-1478

ISSN 2001-3604

Tryck Trydells Tryckeri AB, Laholm 2025

Annonser Ola Tallbom 090 711 512 ola.tallbom@vkmedia.se

Framsidesbild Förste fartygsingenjör Stefan Wall på Silja

Symphony. Foto: Linda Sundgren

TS-kontrollerad upplaga 5 600 ex

MEDLEM AV

Friskfaktorer på årets SAN-konferens

Temat för årets SAN-konferens, som hölls på Nalen i Stockholm, var ”Friskfaktorer – för stärkta organisationer och välmående besättningar” och under dagen hölls föredrag om allt från ledarskap till trötthet och återhämtning. TEXT OCH FOTO SOFI CEDERLÖF

STOCKHOLM OKTOBER 2025

Den vackra lokalen på Nalen, som slog upp sina portar år 1888, gav en pampig inramning till arbetsmiljökonferensen. Dagen inleddes av John Wahlstedt, som är ordförande i SAN, Sjöfartens arbetsmiljönämnd och även förhandlingschef för Sjöfartens Arbetsgivareförbund, med utdelandet av SANpriset, som i år gick till Hamid Bani Shoraka och Katarina Yng på Destination Gotland (se artikel här bredvid). Först ut bland föredragarna var Andrea Eriksson från KTH som forskat om hälsofrämjande ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser.

– Det handlar om en balans mellan att vi som individer ska ha de resurser för att klara av de krav som ställs, både fysiska och psykiska.Vi behöver också avsätta tid för lärande och reflektion, sa hon. Andrea Eriksson menade att engagemang påverkas av individuella egenskaper men att viktiga resurser handlar om att få inflytande, att det finns en förutsägbarhet men också utvecklingsmöjligheter samt ett bra ledarskap och socialt stöd. Friskfaktorer på en arbetsplats är det som skapar positiva resursspiraler och främjar hälsa och prestation.

– En viktig sak är tydliga mål, roller och ansvar. Det hänger ihop med om vi har en rimlig arbetsbelastning. Och där är återhämtningen en viktig del i det, sa hon.

Viktigt att skapa trygghet

Tekniske chefen Johan Stranne på Stena Jutlandica berättade om sin syn på ledarskap, samverkan och delaktighet. Den tekniska avdelningen på Stena Jutlandica har gjort omfattande ombyggnationer, något de har gjort genom att inkludera alla på avdelningen.

– Den största skillnaden mot ett landjobb är att vi lever ihop ombord och att det är tre chefer på samma tjänst.Vi lägger

mycket tid på att vi tre chiefar pratar ihop oss innan vi kommunicerar ut något.Vi har en whatsupgrupp för cheferna där vi kommunicerar, sa han.

Johan Stranne betonade vikten av att som chef bygga förtroende och skapa trygghet.

– Det är viktigt att alla är trygga med att komma och säga till om det är något hemma. Det är också viktigt att våga komma och säga om något har gått fel.Vi vill inte hamna i en situation att något går sönder och någon visste om det men vågade inte säga till i tid.

En annan framgångsfaktor är att det ska vara roligt på jobbet och att den sociala samvaron, som att fika med sina kollegor, är väldigt viktigt.

– Det ska vara kul på jobbet. Det ska nästan vara lika kul att gå ombord som att gå hem, då har man lyckats, sa Johan Stranne.

Daglig återhämtning viktig

Göran Kecklund, sömn och stressforskare på Stockholms universitet, pratade om stress och vikten av återhämtning. Han menade att aktiv återhämtning kan vara

bättre än passiv återhämtning om man är väldigt stressad, eftersom det då är lättare för hjärnan att fokusera på något annat snarare än att fastna i sina tankar. Aktiv återhämtning kan vara sånt som träning eller att umgås med vänner medan passiv återhämtning kan vara att ligga i soffan och titta på tv.

– Långvarig stress utan återhämtning är skadligt för hälsan. Pauser är viktigt, vi klarar inte av att hålla oss skärpta så länge, vi behöver en paus, sa han.

Om man har en väldigt hög arbetsbelastning under en period finns det knep att ta till, som till exempel att stanna upp några sekunder och djupandas. Han menade också att en kort tupplur kan ge väldigt mycket om man är slutkörd.

– Den dagliga återhämtningen är det viktigaste, sa han.

När det gäller sömn så har vi en sämre förmåga att sova på dagen. Göran Kecklund redovisade forskning som visar att fler "nickar till" under ett arbetspass om man har ett vaktsystem på sex timmar arbete, sex timmar vila än de som har ett vaktsystem på fyra timmar arbete, åtta timmar vila. Han menade också att det spelar roll vilken tid vaktbytet sker.

Ny arbetsmiljöhandbok

Dagen avslutades med att Cecilia Österman, forskare på Linnéuniversitetet, berättade om den nya arbetsmiljöhandboken som Sjöfartens arbetsmiljönämnd har tagit fram och som finns att hitta digitalt på SAN:s hemsida. S C

Cecilia Österman berättade om den nya arbetsmiljöhandboken.

Fick SAN-priset för bra introduktion

För sitt arbete med att förbättra introduktionen för sommarpersonal fick Hamid Bani Shoraka, intendent på M/S Drotten, och Katarina Yng, personalchef på Destination Gotland, årets SAN-pris. Arbetet har inkluderat allt från mall för välkomstmail och dedikerade handledare till checklistor för introduktion och ett excelark som markerar vilka områden den anställde har erfarenhet av.

TEXT OCH FOTO SOFI CEDERLÖF

Hur känns det att få SAN-priset?

– Det känns jättebra, säger Hamid Bani Shoraka.

– Fantastiskt, jättekul att vi har blivit uppmärksammade. Det har varit en lång resa, vi började 2021. Allt det praktiska ombord har Hamid jobbat med, det har varit många olika delar, säger Katarina Yng.

Kan ni kort beskriva arbetet ni har gjort?

– Min bit har varit introduktionen när man kommer ombord. Service, förväntningar och att skapa en schysst välkomnande miljö, säger Hamid Bani Shoraka.

– Vi anställer cirka 500 personer varje år. Det är en stor volym. Vi vill att alla ska känna att vi är en bra arbetsgivare. Det finns också en ekonomisk aspekt,

att folk vill komma tillbaka. Nu är det mellan 60–70 procent som kommer tillbaka, säger Katarina Yng.

Vad är den största skillnaden?

– Skillnaden mot förr är att nu har vi en plan och kan ta emot dem på ett strukturerat sätt. Nu säkerställer vi att alla får den information de ska ha, säger Hamid Bani Shoraka.

– Sen är det inte bara vår sommarpersonal som ska känna sig trygga utan även våra tillsvidareanställda ska känna sig trygga i att alla kan sitt jobb, tillägger Katarina Yng.

Vad betyder det för er att få SAN-priset?

– Det är en bekräftelse på att man gör något rätt, säger Hamid Bani Shoraka.

– Vi har jobbat mycket med arbetsmiljö och likabehandling och det här är en del av det. Det här priset är verkligen ett kvitto på att vi är på rätt väg. Men vi kan inte bara gå hem och säga att vi har en modell nu utan vi måste fortsätta arbetet, säger Katarina Yng.

Har ni haft något intresse från andra rederier för er modell?

– Inte för just det här, vi är unika som tar emot så många, säger Katarina Yng.

– Förhoppningsvis känner kollegorna som är här idag igen utmaningarna och kan dra lärdomar, säger Hamid Bani Shoraka. S C

Motivering

Juryn har valt att gemensamt uppmärksamma Katarina Yng och Hamid Bani Shoraka för deras framstående insatser i utvecklingen av introduktionsprocessen för sommarpersonal på Destination Gotland. Katarina har genom sitt ledarskap som HR-chef skapat förutsättningar för förändring genom att ge Hamid tid och utrymme att driva projektet. Hamid har i sin tur tagit initiativet, producerat instruktionsfilmer och involverat kollegor och medarbetare ombord. Tillsammans har de skapat en tryggare och mer inkluderande arbetsmiljö – ett resultat av samspel, tillit och nytänkande.

Katarina Yng och Hamid Bani Shoraka på

Destination Gotland fick årets SAN-pris.

Sjöbefälsföreningen tecknar inte centrala avtal med Sveriges Rederiorganisation

I slutet av oktober hade Sjöbefälsföreningen ett möte med Sveriges Rederiorganisation, SRO. Sjöbefälsföreningen meddelade då beslutet att inte teckna avtal med SRO. – Ytterst handlar detta beslut om att vi tar ansvar för våra medlemmars trygghet. Eftersom SRO inte är medlem i Svenskt näringsliv skulle våra medlemmar stå utanför viktiga trygghetssystem, så som tjänstepensionen ITP och TRR. Det kan vi inte tillåta, säger Peter Hellberg vd för Sjöbefälsföreningen. FOTO MADELEINE FAGERSTRÖM

Sjöbefälsföreningen har beslutat att inte teckna centrala kollektivavtal med Sveriges Rederiorganisation, SRO. Det var den 30 juni 2023 som elva rederier meddelade att de vid årsskiftet 20232024 kommer gå ur arbetsgivarorganisationen SARF för att bilda en egen arbetsgivarorganisation.

Sjöbefälsföreningen tecknade då enskilda hängavtal med varje rederi för att övergången skulle bli så bra som möjligt både för medlemmarna och för rederierna. Nu har SRO aviserat att de vill teckna egna centrala avtal med Sjöbefälsföreningen.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att arbetsmarknadens parter förhandlar och sluter avtal inom etablerade strukturer. Dessa strukturer skapar stabilitet, förutsägbarhet och rättssäkerhet för både arbetsgivare och arbetstagare. Men eftersom SRO nekades medlemskap i Svenskt näringsliv saknas bland annat

viktiga trygghetslösningar som är grunden i kollektivavtalen, till exempel tjänstepensionen ITP och förtidspensionen ITP Sjö, loss of licence, TRR och den AGEersättning som fungerar som en inkomstförsäkring vid arbetslöshet samt omställningsstudiestödet som förhandlades fram med det nya huvudavtalet.

– Våra medlemmar har varit med och bekostat dessa trygghetslösningar genom avsättningar från deras lön under hela deras arbetsliv. Om vi skulle teckna centrala avtal med SRO skulle de hamna helt utanför systemet som de själva hjälpt till att bekosta och inte omfattas av stödet om de behöver det. Till exempel betalar rederierna varje år in tre procent av löneutrymmet till ITP Sjö för att våra medlemmar ska ha möjlighet att söka förtidspension om de har ett behov av det. Även detta är en trygghet som skulle falla bort för våra medlemmar i dessa rederier om

vi skulle teckna centrala avtal med SRO, säger Peter Hellberg.

”Värnar våra medlemmar”

Sjöbefälsföreningen arbetar aktivt för att säkerställa goda förutsättningar både för medlemmarna och för de rederier som är anslutna till SRO.

– Vi ser att det finns goda möjligheter att möta många av rederiernas behov genom lokala avtal, baserade på de hängavtal som idag finns med SARF, och det är vår förhoppning att SRO ska överväga detta alternativ. På så sätt kan vi fortsatt erbjuda stabila och välfungerande lösningar inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Peter Hellberg. Han fortsätter:

– Vi värnar om våra medlemmar som arbetar på dessa rederier och vi vill säkerställa att de har trygga och rättvisa arbetsvillkor. Det är vår uppfattning att både SRO och dess medlemsrederier delar denna målsättning.

De nuvarande hängavtalen gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid. Att Sjöbefälsföreningen inte tecknar centrala avtal med SRO påverkar inte de nuvarande hängavtalen som Sjöbefälsföreningen har tecknat med SRO:s medlemsrederier och det blir ingen förändring för medlemmarna i dessa rederier om inte någon av parterna säger upp avtalen.

Olika sorters kollektivavtal

Centralt kollektivavtal – ett kollektivavtal som tecknas mellan ett fackförbund och en arbetsgivareorganisation och som sätter grunden för arbetsvillkor som lönesättning, semester, arbetstid och så vidare. Alla företag som är medlemmar i arbetsgivareorganisationen omfattas av de tecknade kollektivavtalen. Lokalt kollektivavtal – ett kollektivavtal som tecknas mellan det enskilda företaget och ett fackförbund på lokal eller central nivå. Bygger på det centrala avtalet och innehåller lokala anpassningar till just det företaget. Hängavtal – en överenskommelse mellan ett fackförbund och en arbetsgivare som inte tillhör någon organisation om att tillämpa ett centralt kollektivavtal som gäller i övriga branschen. I SRO:s fall har hängavtal tecknats eftersom de inte är medlemmar i Svenskt näringsliv.

Peter Hellberg

Lokalt arbetstidsavtal för

I slutet av oktober sa Saco-S, som företräder Sjöbefälsföreningens medlemmar i Sjöfartsverket, upp det lokala arbetstidsavtalet för befälen på isbrytarna för att få Sjöfartsverket att förhandla klart deras tilläggsavtal.

– Att få avtal på plats för isbrytarna har varit en långdragen process och nu behöver både besättningar och verksamhet få en tydlighet i vad som gäller. Våra medlemmar står bakom beslutet att säga upp avtalet och vi hoppas detta får Sjöfartsverket att inse att det krävs konstruktivitet och vilja för att komma framåt i förhandlingarna, säger Peter Hellberg, vd för Sjöbefälsföreningen.

När Sjöfartsverket tog hem drift och bemanning av de fem statsisbrytarna i juli 2024 från Viking supply ships krävdes nya kollektivavtal för besättningarna eftersom de gick från privat till statlig sektor. I februari 2023 inleddes avtalsförhandlingarna om bland annat ett lokalt arbetstidsavtal. Avtalen undertecknades på central nivå i mars 2024 men vissa frågor gick inte att lösa centralt, bland annat semesterfrågan. Dessa skulle därför regleras i ett lokalt tilläggsavtal. Men trots att det har gått över ett år sedan Sjöfartsverket tog över så finns fortfarande inget tilläggsavtal på plats.

Vi har under hela processen agerat ansvarsfullt och varit drivande. Nu vill vi

ha ett slutdatum för när ett tilläggsavtal behöver vara på plats.Vi har verkligen gjort allt vi kan för att få till ett avtal, det är inte ett beslut vi tagit lättvindigt, säger Jesper Elfvorn, representant för SacoS föreningen vid Sjöfartsverket och andre vice ordförande i Sjöbefälsföreningen.

Ett av problemen med nuvarande arbetstidsavtal är att det saknas tydlighet vilket har lett till att arbetsgivaren har behandlat befäl olika, till exempel vid frånvaro som föräldraledighet.

– Det är enskilda medlemmar som kommer i kläm.Vi har haft cirka 15 tvister kopplade till det här avtalet, det är historiskt många i myndigheten. Ett syfte med

tilläggsavtalet är att skapa tydliga och förutsägbara villkor, där det inte finns utrymme för tolkning, säger Jesper Elfvorn.

Har kommit med flera olika förslag Under processen har SacoS tagit fram ett flertal utkast på avtalstext men Sjöfartsverket har sagt nej utan att komma med egna förslag på lösningar. De lokala parterna har förhandlat tilläggsavtalet under våren och var i somras i princip överens om innehållet och att avtalet skulle börja gälla den 1 oktober. Men under hösten fick SacoS inga förhandlingstillfällen förrän fem dagar innan avtalet skulle börja gälla. Parterna konstaterade då att de inte var överens om vissa avgörande detaljer, vilket innebar att avtalet sköts upp än en gång. Därefter har förhandlingsdatum ställts in av Sjöfartsverket och till slut såg SacoS ingen annan möjlighet än att säga upp arbetstidsavtalet.

– Vi fortsätter att stå upp för att skapa rättvisa villkor för våra medlemmar och ett avtal som kommer fungera för verksamheten.Vår dörr till förhandlingar står fortsatt öppen – men det kräver att arbetsgivaren är beredd att ta sitt ansvar, säger Jesper Elfvorn.

Nuvarande avtal gäller fram till den 29 januari 2026. Om inget nytt avtal har tecknats innan det, kommer huvudavtalet AvaT och tilläggsavtalet Ava Sjö att gälla.

bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk

Avtal klart för statligt anställda

Den 30 september slöts avtal om ändringar i flera av de avtal Saco-S tecknar med Arbetsgivarverket och som berör Sjöbefälsföreningens medlemmar på Trafikverket och Sjöfartsverket. Den nya överenskommelsen gäller från och med den 1 oktober 2025 men vissa bestämmelser träder i kraft vid senare tillfällen.

– Det var intensiva förhandlingar ända in i slutet. Den nya överenskommelsen har många positiva ändringar, till exempel är det glädjande att vi kunde öka pensionsavsättningarna. Det blev heller ingen förändring av begränsningsperiodens längd, vilket vi tycker är positivt, säger Nils Brandberg, ombudsman på Sjöbefälsföreningen som sitter med i Saco-S styrelse. TEXT

Höstens avtalsförhandlingar har omgärdats av intensiv och konstruktiv dialog och har resulterat i förbättringar som tillvaratar viktiga behov för såväl sektorns riktning i stort som för enskilda medlemsgrupper. Den ökade avsättningen till tjänstepension med 0,2 procent omfattar alla medlemmar.

– En viktig ändring är att mertidsersättningen för de som inte jobbar 100 procent inte längre gäller utan att Affärsverksavtalet anpassas för att följa EU-rätten med likvärdiga ersättningar för så väl mertid som övertid. Om lokala parter redan har en reglering av mer-

tiden förutsätts att dessa omhändertar frågan med samma avsikt, säger Nils Brandberg.

En annan ändring rör Personskadeavtalet för ersättning vid arbetsolycksfall, PSA, som bland annat reglerar arbetssjukdom och olycksfall på vägen till och från arbetet. Den gäller nu även när riket befinner sig i krig, men ej för skador orsakade av krigsåtgärder.

Partsrådets stöd till lokala parter fortsätter också att utvecklas med omstrukturerade områden så väl som ett nytt arbetsområde för att stötta lokala parter i aktuella och relevanta frågor.

Saco-S ska också tillsammans med Arbetsgivarverket undersöka hur kompetensförsörjningen inom staten kan stärkas genom att bättre använda de resurser som finns i Trygghetsstiftelsen. S C

Överenskommelsen innehåller följande ändringar:

• Pensionsavtal 16 och pensionsrelaterade frågor.

• Parterna är överens om att successivt öka avsättningen till tjänstepensionen till 2 procent extra och under 2026 ökar avsättningen med 0,2 procent. I slutet av 2026 kommer nivån att vara 1,7 respektive 0,7 procent för den som är född 1965 eller tidigare.

• Förbättrat efterskydd för sjuka som omfattas av PA 16. Arbetstagare vars efterskydd upphört till följd av att ersättning från Försäkringskassan inte längre betalas kan återföras till bestämmelserna i avtalet.

• Arbetsgivaren kommer under avtalsperioden utveckla möjligheterna för arbetstagarna att löpande få information om arbetsgivarens avsättning till premiebestämda pensioner.

• Parterna åtar sig att under avtalsperioden undersöka möjligheter till lösningar för avtalspension för perioden efter 65 års ålder för yrkesgrupper med lägre avtalad pensionsålder med anledning av förväntade höjningar av riktåldern i allmän pension.

Riksrevisionen: Svenska myndigheter klarar inte miljöolycka till sjöss

Riksrevisionen har granskat svenska myndigheters förmåga att hantera en miljöolycka till sjöss. Slutsatsen är att myndigheterna inte är tillräckligt förberedda och att fler övningar behöver hållas.

Med tanke på det försämrade omvärldsläget i och med Rysslands krig mot Ukraina så menar Riksrevisionen att risken för en större miljöolycka har ökat. Men Riksrevisionens granskning visar att det finns brister i svenska myndigheters planering och praktiska förutsättningar att hantera en miljöolycka till sjöss. Framförallt handlar det om vilka resurser som Kustbevakningen förfogar över och vilka resurser som

kustkommunerna behöver ha. Riksrevisionen menar att Kustbevakningen inte kommunicerar tillräckligt med kustkommunerna om detta. Det är också oklart vem som har ansvar för att initiera och samordna övningar, vilket gör att dessa övningar inte blir av i tillräckligt hög utsträckning.

– Dessvärre är det ingen aktör som har ett tydligt utpekat ansvar för att sådana

övningar blir av. Regeringen bör därför ge en myndighet i uppdrag att vara sammanhållande för sådana övningar, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg, i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen menar att regeringen och myndigheterna behöver säkerställa att det finns ett informationsutbyte mellan de berörda myndigheterna. Som exempel behöver Transportstyrelsen ta ett större ansvar när ett fartyg i nöd behöver komma till en skyddad plats.

– Aktörerna måste fokusera mer på att arbeta proaktivt och förbereda sig tillsammans för att kunna hantera stora fartygsolyckor, säger Anna Forsström, projektledare för granskningen.

2 200 nya medarbetare behövs

Sjöfartsbranschen behöver 2 200 nya medarbetare till och med 2027. Det visar en ny rapport från Transportföretagen vid namn ”Tempen på sjöfartsbranschen 2025”. Cirka 600 personer väntas gå i pension fram till 2027. Om behovet av mer personal inte möts riskerar det att påverka både persontransporterna och svensk export. Dessutom kan en ökad inflaggning öka behovet ytterligare.

– Inflaggningen i kombination med det oroliga omvärldsläget kommer sannolikt öka efterfrågan på svensk personal inom sjöfarten. I praktiken kan det innebära att det på några års sikt behövs fler än de 2 200 nya medarbetare, som rapporten pekar på. I en sådan situation kommer vi helt enkelt behöva skruva upp prognosen för branschens rekryteringsbehov ytterligare, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen i ett pressmeddelande.

Riksdagen: ja till bareboat-register

I slutet av oktober röstade riksdagen ja till nya regler som ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, ett så kallat bareboat-register. Det innebär att fartyget hyrs ut obemannat och att det under uthyrningstiden byter flaggstat till det land det hyrs ut till. Lagarna i ägarlandet styr frågor som inskrivning av ägande, inteckningar och pantsättning. Det nya registerlandets lagar styr frågor om skeppets drift, bemanning, sjösäkerhet, arbetsmiljö och tillsyn. – Det här handlar om att redarna ska få en flexibilitet att flagga in och ut fartygen, men det riskerar att drabba besättningarna. Som vi ser det skapar det här osäkra anställningar, vilket blir en stor nackdel när det gäller att rekrytera sjöfolk till branschen, säger Peter Hellberg, vd för Sjöbefälsföreningen.

De nya reglerna innebär att det svenska fartygsregistret byggs ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp. De börjar gälla den 1 februari 2026.

IMO skjuter upp klimatbeslut

I mitten av oktober hade FN:s sjöfartsorgan IMO:s underkommitté för miljöfrågor, MEPC, ett extrainsatt möte för att rösta om nya regler för utsläppshantering, så kallat Net-Zero Framework. Tanken var att införa en avgift baserat på gränsvärden för växthusgasintensitet som skulle skärpas gradvis. Men efter mötet står det klart att beslutet skjuts upp. – Det är tråkigt att förslaget inte blev godkänt. Tanken var att införa en straffskatt för de som släpper ut mer. De fartyg som går helt och hållet på tjockolja skulle hamna på den högsta taxan och drabbas värst. De som har gjort förbättringar skulle få en lägre taxa men fortfarande betala för sina utsläpp. Fartyg som har gått över till eldrift skulle kunna hamna på nolltaxa. Pengarna som samlas in var tänkta att gå till en omställningsfond där länder som inte har kommit lika långt kan söka pengar för att ställa om, säger Karl Huss, ombudsman på Sjöbefälsföreningen som sitter med i ITF:s underkommitté för MEPC.

Eftersom förslaget inte har röstats ner utan skjutits upp kommer det att lyftas igen under nästa år.

Larm om kanotist i vattnet.

Vi skickade omedelbart ut en hårfrisör.

Till havs kan allting hända. En dröm kan förvandlas till mardröm, en strålande dag kan fortsätta med en åskstorm och en stilsäker hårfrisör kan visa sig vara en flexibel sjöräddare. Man vet aldrig.

Just därför är det så viktigt att Sjöräddningssällskapet och våra frivilliga sjöräddare finns. Välkommen som medlem på sjoraddning.se. Eller swisha en gåva till 900 5000.

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907.

pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907.

Insamlingskontroll.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk

Dina

Tack för alla skratt Aake!

Det är sorgsamt att meddela att Sjöbefälens egen illustratör, Aake Nystedt, har somnat in. Han blev 84 år gammal och arbetade för Sjöbefälen ända in till slutet. Genom åren har det blivit många teckningar för Sjöbefälen och även dåvarande Maskinbefälen. Den första illustrationen kommer från Maskinbefälen nr 2 1993.

Aake hade en förmåga att fånga essensen i många aktuella sjöfartsfrågor och se det komiska i dem ur medlemmarnas synvinkel. Tack för alla skratt Aake!

Kompetensbrist

Arbetsmiljö

Vilotidsbrott

Rättegången mot SLL

Aake Nystedts första illustration i Maskinbefälen nr 2 1993.

Vänerslussarna

Svavelsniffers

Valet 2022

Höjda avgifter

Förnybar el till sjöfarten

Dagslånga hamnuppehåll underlättar arbetet på Silja Symphony

De senaste åren har omfattande förändringar genomförts på M/S Silja Symphony som i över tre decennier trafikerat linjen Stockholm – Helsingfors. Pandemin tvingade fram en ny arbetsordning och utchartringen av M/S Galaxy 1 medförde betydande personalskiften. Enligt befälhavare Ola Bengtsson börjar den nya vardagen nu att sätta sig, men det finns utmaningar. Som att locka fler kryssningsgäster och hitta reservdelar till det 34 år gamla fartyget.

STOCKHOLM SEPTEMBER 2025

Ett fint duggregn är det enda som återstår av förmiddagens skyfall när passagerarna lämnar Silja Symphony i Värtahamnen denna onsdagsförmiddag.Varannan dag ligger fartyget förtöjd i Stockholm och varannan dag i Helsingfors, för att kryssningsgäster från båda länder ska kunna spendera en heldag i respektive huvudstad. För delar av besättningen innebär de långa hamnuppehållen en möjlighet till återhämtning, medan andra ägnar tiden åt möten och arbetsuppgifter som kan vara svåra att genomföra under gång. – Hamnuppehållen är en blessing, säger

Ola Bengtsson när vi slår oss ner i sittgruppen på den i övrigt folktomma bryggan. Att arbeta ombord är intensivt, och hamnuppehållen ger en möjlighet till återhämtning. En del tar en promenad i land eller går och gymmar. Några brukar besöka badhuset i Helsingfors när vi ligger där. Oftast är det bara en liten klick passagerare kvar ombord och då klarar vi oss på en mindre organisation.

För Ola Bengtsson är hamnuppehållen, som sträcker sig från 10.00 till 16.45, oftast fyllda av arbete. Särskilt dagarna i Stockholm eftersom rederiet, Tallink Silja, har sitt huvudkontor på kajen i Värtahamnen. Han berättar att den här arbetsdagen

började som den brukar göra med inkörningen till Mariehamn 02.30. Efter avgången från Åland sov han några timmar innan han åter gick upp på bryggan inför ankomsten till Stockholm.

– Sedan följer en heldag med allt möjligt. Det brukar alltid bli något möte hos rederiet.Vi har möten i fartygsledningsgruppen ombord och så alla samordningsmöten mellan avdelningarna. Det är en stor organisation och administration att hålla igång och jag är inkopplad i ganska mycket av det som sker, säger Ola Bengtsson.

Han berättar att han arbetar nära rederiet och att fartygsledningen – i samråd med landorganisationen – tar fram budgetar för personal, teknik, bemanning och utbildning.

– Det är otroligt mycket kurser och utbildningar i en sådan här verksamhet och det krävs mycket planering och samordning för att säkerställa att rätt personer går rätt kurser.Vi har också ett stort säkerhetsledningssystem som kräver mycket rapporter, säger Ola Bengtsson.

Nya motordelar passar inte

En annan avdelning som ofta har mycket att göra under hamnuppehållen är den tekniska avdelningen. När landströmmen är kopplad och maskineriet stängts ner passar man på att sköta underhållsarbeten som kan vara svåra att hantera under gång. På ett fartyg som går mot sin 35:e födelsedag finns det att göra, även om det genom åren också gjorts uppdateringar och moderniseringar. Förste fartygsingenjör Stefan Wall visar runt i maskinrummen. Han pekar på en hög med bågformade stålskivor på durken som skulle använts för att laga den ena av fartygets två huvudmaskiner som varit ur bruk den senaste månaden.

– När delarna väl kom passade de inte, säger han. Nu har vi beställt nya, men eftersom de inte finns i lager måste de tillverkas först och vi lär nog få vänta en månad till innan vi kan slutföra arbetet. Innanför verkstaden på däck två har de tekniska befälen sitt kontor med tre sepa

– Det finns mycket att göra i den tekniska avdelningen, men arbetsmiljön är ganska bra med tanke på fartygets ålder, säger serviceingenjör Jan Brännlund (längst in). Bredvid är elingenjör Glenn Palmqvist (tv) och förste fartygsingenjör Stefan Wall.

rata arbetsplatser för försten, serviceingenjörerna och elingenjören. De säger att de spenderar en hel del tid framför datorerna.

– Vi som sitter på den här stolen lägger väldigt mycket tid på att leta delar på nätet, säger serviceingenjör Jan Bränn lund och klappar på stolens armstöd. Mycket har hunnit gå ur produktion eller så har delarna förändrats så att de inte längre passar i våra system.

Ibland går det inte att få tag på det de behöver.

– Då kan vi behöva byta ut en hel komponent istället för bara den lilla del som gått sönder, säger Stefan Wall. Sedan måste den nya komponenten integreras med övriga system ombord, det ska ju fungera med larm och sådana saker. Det kräver mycket arbete, men det är kul att projektera och roligt när man väl får det att fungera. Jag skulle säga att arbetsmiljön här är ganska bra, särskilt med tanke på fartygets ålder, även om det finns undantag.

Brukar ringa flera gånger i timmen

Elingenjör Glenn Palmqvist ansvarar för elen i hela fartyget med alltifrån bryggutrustning till restauranger och maskinavdelningen. Han säger att det för tillfället är ovanligt lugnt för hans del.

– Vanligtvis brukar det ringa i alla fall ett par gånger i timmen om olika saker, säger han. Är man ute och skruvar någon stans blir man ofta avbruten av telefonen och sedan måste man ropa i radion. Arbe tet är ganska utmanande och det händer olika saker varje dag, men det är också det som är roligt.

De tekniska befälen har ett 2:3schema med två veckor ombord följt av tre veckor hemma. Sedan två veckor ombord och fyra veckor ledigt. Att inte ha mer än två veckor ombord i taget tycker de är bra. – 14 dagar är ju inte så lång tid för de flesta sjömän, men personligen är jag helt slut mentalt när jag kommer hem. Och det har inte blivit bättre med åren. För några år sedan tog det kanske ett dygn att återhämta sig, men nu tar det ett par dagar i alla fall, säger Glenn Palmqvist. Marcus Åkerholm är fartygets tekniske chef. Han kom ombord i Mariehamn halv fyra i morse och började jobba när avlösaren gick iland i Stockholm. I samband med ankomst och avgång är han på plats i kontrollrummet. Övrig tid tillbringar han främst på fartygskontoret på däck tolv.

– Min befattning är en kontorstjänst,

– När Symphony byggdes häcklades skeppsarkitekten och gågatan kallades för Östersjöns dyraste tomrum. Men det blev en succé, säger befälhavare Ola Bengtsson.

Överstyrman Jimmy Samuelsson säger att de har en bra gemenskap ombord, både inom och mellan avdelningarna.

säger han med ett snett leende. Det är mycket beställningar, faktureringar, tidrapportering och personalfrågor. Det var inte vad man tänkte sig när man gick och läste, men jag visste vad det innebar när jag blev chief och jag trivs bra.

Han säger att han upplever stämningen i maskinavdelningen som god och att personalomsättningen brukar vara låg. Men precis som i resten av fartyget blev det en hel del förändringar i samband med att Galaxy 1, ett annat av rederiets fartyg, chartrades ut till ett nederländskt rederi 2022. Laslistor slogs samman och vissa tvingades sluta för att ge plats åt andra med fler år i rederiet.

– Vi tappade en del folk i samband med det. När svenskflaggade fartyg försvinner skapar det en osäkerhet som gör att en del väljer att sluta, utöver de som hamnade utanför laslistorna. Men nu tycker jag att det har stabiliserat sig igen, säger Marcus Åkerholm.

Den låga personalomsättningen är något han är tacksam för. Både för att det bygger upp kompetens och kunskap ombord, och på grund av den generella

bristen på teknisk personal. Att rekrytera nya medarbetare eller hitta vikarier när folk blir sjuka är en utmaning.

– Innan pandemin hade vi nästan inga sjukskrivningar alls, man fick nästan bära av oss när vi blev dåliga, men nu sjukskriver man sig mycket lättare.Vid kortare sjukskrivningar kan vi ofta lösa det själva genom att någon på ledighet kommer ombord, men blir någon borta längre behöver vi ta in vikarier. Och det är inte så att vi kan välja direkt. Man får ta den man får tag i, säger han.

En ynnest med icke-monetär lön Överstyrman Jimmy Samuelsson kom till Symphony 2011. Då hade han närmast arbetat på Ånedinlinjens M/S Birger Jarl i några år. Han vurmar för passagerartrafiken, ett intresse som föddes tidigt i livet.

– Jag har alltid varit intresserad av passagerarfartyg, det har varit min passion sedan jag var liten. När jag växte upp var det lyx att åka med Silja Lines fartyg, så det gjorde man nästan aldrig. Nu kan man säga att jag jobbar med min hobby

och det är något av en ynnest att även ha en ickemonetär lön i sitt arbete, säger han.

Också Jimmy Samuelsson ägnar en hel del tid åt administration och planering av praktiskt underhåll, men framför allt framhåller han betydelsen av att skapa en positiv stämning inom besättningen. Han säger att stämningen ombord är god, både inom och mellan avdelningarna, och att han anstränger sig för att bevara den. – Det blir lätt att man fastnar i prat om administration och tekniska grejer, men de sociala bitarna och att skapa en bra atmosfär i däcksgänget är kanske den viktigaste uppgiften av dem alla. Jag försöker finnas tillgänglig och gå runt och prata med folk och lyssna till vad de har att säga. En del kanske uppfattar det som slöseri med tid, men jag tycker det är viktigt, säger Jimmy Samuelsson och fortsätter: – Att vi har en bra gemenskap gör att folk trivs, men också att de vågar berätta om sina problem. Att de inte känner det är ett avstånd till oss befäl och att man kan vara öppen med oss.

Klockan närmar sig tre på eftermidda

gen och Jimmy Samuelsson går ner till bildäck för att starta lastningen inför avgång. De första fordonen som rullar över rampen är trailers och lastbilar innan passagerarbilarna släpps på. Den här resan är det fullbokat på bildäck, men återhämtningen efter pandemin har tagit tid och än är man inte tillbaka på samma nivå som innan nedstängningen.

– Året innan pandemin gjorde vi ett av våra bästa år någonsin, då var det här företaget på topp, säger Ola Bengtsson. När vi kom igång igen efter pandemin var allting förändrat. Resandet hade minskat och godsflödena var förändrade. Vi har fått anpassa oss till en ny verklighet samtidigt som vi betalar av på de nödlån som vi var tvungna att ta under pandemin.

En genomgripande förändring efter pandemin var att minska ner på personalen inom catering. Det har främst skett genom besättningsoptimering och arbetsrotation där personalen flyttar mellan olika arbetsställen utifrån behov. Inledningsvis skapade systemet ett utbrett missnöje, men Ola Bengtsson upplever

att det numera finns en förståelse och acceptans för förändringen.

– Tidigare jobbade man i catering ganska statiskt inom respektive avdelning, men nu roterar personalen dit de behövs mest. Det innebär att man kan vara i restaurang ena dagen och stå i butik nästa. Långt ifrån alla var glada över det här när det infördes, men jag tror att det också har svetsat oss samman, säger han och fortsätter:

– Det har funnits en inställning, att nu ska vi klara det här. Det har handlat om att överleva och antingen gör vi det här eller också går vi under. Nu är vi på ett annat plan och i juli månad gjorde vi vårt bästa ekonomiska resultat någonsin.Vi tror att det här kommer att gå vägen även om det finns gott om utmaningar, som en långdragen lågkonjunktur och krig i Europa. Sådant gynnar inte människors resande.

Ska på varv i januari

I januari ska fartyget upp på varv. Utöver vanligt varvsunderhåll kommer brandlarmsystemet att bytas ut och instrument

Samuelsson går

lastlistorna med befälselev

Ola Bengtsson säger att han är ganska involverad i rederiets verksamhet generellt, och att det är något han verkligen uppskattar med sitt arbete.

panelen på bryggan ska få en genomgripande uppdatering.

– Att hon gått i trafik i snart 35 år märks ju, men alla passagerarutrymmen har byggts om flera gånger och vi förnyar henne hela tiden. Dessutom är hon väldigt fin och välbyggd från början. Symphony och systerfartyget Serenade var något av fartygens Rolls Royce när de kom. Man sparade inte på något och det är därför hon fortfarande känns så fin. Det kommer nog aldrig att byggas ett sådant här fartyg för Östersjön igen, säger Ola Bengtsson.

Och hur länge till kan hon fortsätta gå i trafik, tror du?

– Vi brukar lite skämtsamt säga att varje gång vi frågar bolaget säger de tio år till. Men det kanske säger något om kvalitén på fartyget också, säger Ola Bengtsson.

Själv har han jobbat här i 23 år.

– Jag tycker att jag har Sveriges bästa befälhavarjobb.Vi har en bra arbetsmiljö och en väldigt kompetent besättning. När allt fungerar perfekt och alla är otroligt duktiga på sina jobb är det ganska enkelt att vara befälhavare. L S

Den här resan med avgång från Värtahamnen är det fullbokat på bildäck.

Fartygets tekniske chef, Marcus Åkerholm, är tacksam för att personalomsättningen på hans avdelning vanligtvis är låg. Särskilt med tanke på hur svårt det är att hitta teknisk personal numera.

Jimmy

igenom

Robin Römer som läser vid Sjöbefälsskolan i Kalmar.

Fick litteraturpris för sjömansbok

Konstnären och författaren Gunwor Nordström fick Sjömanshusstiftelsens litteraturpris vid årets bokmässa i Göteborg för sin bok Sjömansliv och Guldgrävardöd. Det är en bok som bygger på Gunwors egen forskning kring sin släkthistoria, främst med hennes gammelmorbror sjömannen Axel Valfrid som huvudperson. Sjöbefälen träffar henne i hennes bostad och ateljé på Guldheden i Göteborg.

Är du göteborgare från början?

– Nej egentligen inte. Jag kommer från en liten by utanför Borås. Nästan alla somrar har jag varit i norra Bohuslän där mina morföräldrar kommer ifrån.

– Två av min mors morbröder, Axel Valfrid och Oskar Nikander, seglade på världshaven. De har på sätt och vis i hela mitt liv funnits osynligt närvarande. När jag fick idén att göra bokprojektet om deras liv hade jag från början inte tillräckligt med illustrationer. Mitt bildmaterial fick jag genom intensiv research och släktforskning och från Axel Valfrids kvarlåtenskap i Johannesburg. Jag var bland annat en månad i Sydafrika för att forska vidare genom ett stipendium jag fått.

– Visst kan man skriva en roman utan en enda bild, använda sin fantasi. Men då verkligheten var som en dramadokumentär behövde jag få fram ett rikligt bildmaterial.

Har du som bildkonstnär haft mycket påverkan på bokens layout?

– Ja, absolut. Det gäller för övrigt också med den bok jag håller på med just nu. Jag ser text och bild som en helhet. Kanske är det för att jag är konstnär som jag alltid ser mycket i bilder.

När kände du att du ville uttrycka dig genom konsten?

– Det var tidigt. Jag tecknade mycket redan som barn även om min barndomsdröm var att bli upptäcktsresande. Bara 16 år gammal flyttade jag till Göteborg med drömmen om att bli konstnär och författare. Här hade jag turen att träffa människor som stöttade mig. Efter studier på folkhögskola började jag senare på högskolan för Design och Konsthantverk, HDK. Efter två år på HDK ville jag jobba mer med bild så jag sökte till Valands konstskola och kom in. Från början var min tanke att måla i olika tekniker som i olja. Men efter en tid på Valand kände jag att det var bildvävnad jag ville hålla på med. Hos mig fanns en kärlek till det textila materialet samtidigt som jag inspirerades av tidiga samhällsengagerade konstnärer. Åren på Valand var viktiga för mig.

Du hade väl också ett par kända konstnärer som lärare på Valand?

– Ja det stämmer. En av mina lärare var Peter Dahl och en annan sjöfolkets store

konstnär Torsten Billman. När jag berättade för Peter Dahl att jag ville prova att göra en bildvävnad sa han att det viktigaste var att satsa på det material som låg närmast mitt hjärta. Under hela Peter Dahls levnad hade vi fin kontakt. Att jag vid några tillfällen på Valand hade längre samtal med Torsten Billman var också inspirerande.

Har du till skillnad från många andra konstnärer klarat dig bra ekonomiskt under åren?

– Ja, det måste man säga. Till exempel har det blivit många utställningar. Ett genombrott för mig var en samlingsutställning för 50 år sedan på Röhsska museet i Göteborg som blev mycket uppmärksammad. Inte minst blev min bildvävnad Städerskan omtalad. 50årsminnet av den utställningen kommer för övrigt uppmärksammas i Borås om en tid. Utan tvekan har mitt konstnärskap flutit på bra och jag är representerad på många museer.

När började du komma igång också med skrivande?

– Det var efter ett år i Frankrike under 1976 med min man och min son Jakob som då var fyra år. Hemma igen resulterade det i att jag deltog i en tävling om att skriva en barnbok med döva barn som målgrupp. Min tanke var att skriva en bok om vilka problem ett barn kan uppleva genom att flytta till ett annat land. Den första tiden i Frankrike var tuff för min lilla son. För boken Jakob reser till Frankrike använde jag mycket av min sons barnteckningar som han hade gjort i Provence. Inför arbetet med boken träffade jag många hörselskadade barn i Göteborg. De älskade bilderna. Jag bjöds in till mängder med bibliotek för att berätta om hur boken blev till. Boken kan sägas vara starten på mitt författarskap.

När började du med projektet att skriva om dina gammelmorbröders liv till sjöss?

– Tanken att göra detta har funnits länge. När Sydafrika blev fritt 1994–95 var min plan först att åka dit och intervjua släktingarna eftersom min gammelmorbror Axel Valfrid hade bildat familj där. På jularna fick vi spännande och exotiska julkort från efterlevande släktingar i Sydafrika. Jag hade också engagerat mig i Sydafrikafrågan och mot apartheidsyste

met vilket säkert påverkade mig. Jag gjorde några uppmärksammade bildvävnader kring kampen mot apartheid. – Jag lyckades få kontakt med släktingar i Sydafrika. I Johannesburg hade en släkting på långt håll sparat material från Axel Valfrids liv, exempelvis bilder på honom till sjöss liksom på brodern Oskar Nikander som gick överbord i en storm utanför Cardiff 27 år gammal.

Nu håller du alltså på med en uppföljning till Sjömansliv och Guldgrävardöd?

– Ja, det stämmer. Från början berodde det på att mycket material jag hade forskat fram inte fick plats i den första boken. Den kommande boken kommer mer att handla om kvinnorna i Bohuslän som blev kvar när många män gick till sjöss, bland annat om kvinnliga släktingar till sjömansbröderna. Boken kommer även att skildra de som lastade sten från stenhuggerierna på båtar som gick till hela världen. Hamnarna varifrån sten skeppades ut var Hälle och Krokstrand. Från denna verksamhet har jag hittat fantastiskt fina foton. En likhet mellan sjömän och stenhuggare denna tid är att båda yrkesgrupperna blev fruktansvärt utnyttjade. För mig är det viktigt med grundlig research. Jag vill aldrig lämna ifrån mig material innan det känns helt klart.

Hur känns det att ha fått Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris 2025?

– Det var glädjande och inspirerande att tilldelas ett litterärt pris. Priset känns som ett slags erkännande. Jag blev både stolt och glad. Att kombinera konstnärskap med skrivande hoppas jag kunna fortsätta med. För mig känns det naturligt att förutom att skriva också välja vilka bilder som ska med.

– I den kommande boken har jag förresten tagit den litterära friheten att sluta fred mellan två av mina släktgrenar, bondesläkten och stenhuggarsläkten. Fast om släkterna slöt fred i verkligheten vet jag egentligen inte. Priset från Sjömanshusstiftelsen har stärkt mig till att litterärt våga ta ut svängarna lite mer.

När är det tänkt att den nya boken ska komma ut?

– Planen är att den nya boken ska ges ut vintern/våren 2026, men vi får se. Jag vill inte stressa fram något. L J

Centralt i Stockholm

Refresh-Bas nästan varje vecka

Utbilda dig ombord på nordens modernaste utbildningsanläggning! GRUNDKURSER

Alltid start-garanti

Kombinera efter behov

BASIC SAFETY

19-21 nov

26-28 nov

10-12 dec

21-23 jan

28-30 jan

4-6 feb

18-20 feb

25-27 feb

4-6 mar m.fl.

SJÖSÄKERHETSUTBILDNING INRE FART

ADVANCED FIRE FIGHTING

27-28 nov

29-30 jan 26-27 feb 26-27 mar

MARITIME CREW RESOURCE MNG

maj

SURVIVAL CRAFT & RESCUE BOATS

17 nov

nov

feb 19 mar 13 apr

maj m.fl.

SÄKERHETSUTBILDNING FISKEFARTYG

10-11 dec

4-5 feb

nov 10-11 dec 21-22 jan 18-19 feb 11-12 mar

REFRESHVECKA, ALTERNATIV 1

REFRESHVECKA, ALTERNATIV 2

TEMA SORGOMBORD

Ett plötsligt tillstånd av sorg kan vara svårt att hantera till sjöss. Avsaknad av närhet till anhöriga och svårighet att få till förtroendefulla samtal kan göra det tungt för en ombordvarande sjöman att hantera en sorg. Men det finns hjälp och stöd för att underlätta för en medarbetare att komma igenom en period av sorg. TEXT

JOHAN ERICHS FOTO CLAES HALL

Sjömanskyrkan ger starkt stöd vid sorg

Sjömanskyrkor har lång erfarenhet av att hjälpa sjömän med praktiska önskemål men också att vara ett stöd för sjömän som upplever svårigheter som sorg. Genom sitt breda nätverk är kyrkan en viktig aktör för att på olika sätt underlätta och hjälpa en ombordanställd att gå igenom en sorg.

GÖTEBORG AUGUSTI 2025

Sjömanskyrkan i Sverige har spelat en viktig roll för att hjälpa sjömän som kommer till svenska hamnar men bedriver även en social och kyrklig verksamhet för svenska sjömän i land. Kyrkan har också inom sitt uppdrag uppgiften att hjälpa svenska sjömän ute på haven i svåra stunder.

Sjömanskyrkan har lång erfarenhet av att hjälpa till med sorgearbete inom sjöfarten.

– Jag känner att det finns ett stort förtroende för Sjömanskyrkan eftersom vi funnits så länge, säger Cecilia Petersson, samordnare hos stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg.

Sjömanskyrkan i Göteborg startade sin verksamhet 1875. Huset vid Stigbergstorget är sålt och under hösten planeras flytt till sjömanscentret Rosenhill på Hisingen.

– Jag är mån om att bygga upp förtroende till de sjömän som besöker oss och dem jag träffar i samband med ombordbesök när de ligger i hamn. Förhoppningsvis gör det att många känner sig trygga att kontakta mig och kyrkan när de har behov av det, exempelvis i samband med en livskris eller en sorg, berättar Cecilia Petersson.

Viktigt att kunna be om stöd Det är obligatoriskt med noggranna manualer för att hantera en fysisk nödsituation ombord. Finns det även strategier för att hantera känslomässiga kriser?

– Sjöfarten genomför regelbundna övningar för att säkerställa att en besättning nästan utan att tänka vet vad som ska göras för att avvärja en fara. På samma sätt vore det kanske bra att då och då ha samtal om sorg och döden, det skulle vara till hjälp den dagen när någon drabbas, för den dagen kommer oavsett om vi vill det eller inte.

Hur viktigt är det att ha någon ombord som är insatt i sorgebearbetning?

– Det är så klart en styrka, men viktigast är att veta att man kan be om stöd och att det stödet sätts in.

Sjöfarten är idag hårt pressad och tidseffektiviteten präglar i många stycken arbetslivet ombord. Hur gör ett befäl som vill stärka sin beredskap för att kunna hjälpa till att hantera en sorg hos en medarbetare ombord?

– Då är det bra att vända sig till kyrkan som har stor erfarenhet av sorgearbete. För någon som drabbas av sorg kan det kännas tryggt att ha någon till hands som inger förtroende.

Går att följa begravning via länk Distans från en händelse som framtvingar sorg, omöjliggör oftast att känna fysisk närhet och stunder av ömhet och kramar. Men det går att även långt ute till sjöss få möjlighet att följa en begravningsgudstjänst, via olika satellitsystem som Starlink. – Det går att arrangera via den begravningsbyrå som anlitas. En begravningsbyrå kan spela in och streama via mobil, det går att följa en begravning i direktsändning. Det är ett sätt att uppleva närvaro även om det är via distans. För sorgebearbetningen kan det vara viktigt att uppleva det avsked som en begravning innebär, säger Cecilia Petersson.

Längre bak i historien var det inte ovanligt att det fanns en präst ombord. Idag förekommer närvaro av präst nästan

Fem saker att tänka på vid sorgehantering

1. Erbjud ditt stöd och bidra med praktisk hjälp.

2. Minns den döde, prata om den döde med de sörjande.

3. Lyssna och var närvarande.

4. Ge tid för återhämtning.

5. Visa på hoppet, att livet fortsätter på ett nytt sätt.

Kyrkan stöttar gärna ett rederi eller en ombordanställd vid ett sorgetillfälle.

Man ska veta att inget sorgetillfälle är det andra likt och hur vi reagerar är väldigt individuellt, säger Cecilia Petersson, samordnare hos stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg.

enbart på marina enheter som är ute på skarpa militära uppdrag.

– Jag var under min tid hos svenska Sjömanskyrkan i London med om ett par resor på handelsfartyg. Det kunde kanske vara en möjlighet i framtiden att representanter för Sjömanskyrkan erbjöd sig att följa med olika fartyg förutsatt att det passar tur och tidsmässigt. Det borde kunna öppna upp för samtal och diskussioner om bland annat svåra situationer och livskriser, säger Cecilia Petersson.

Varje sorg är individuell

Ibland kan ett sorgebud komma till någon som befinner sig långt bort i världen. Hur kan en sådan situation hanteras?

– Det är rederiernas uppgift att hantera. För rederierna är det givetvis bra att vara förberedda att kunna hantera en sådan situation och för besättningen är det tryggt att känna till att det finns en beredskap.

”Sjöfarten genomför regelbundna övningar för att säkerställa att en besättning vet vad som ska göras för att avvärja en fara. På samma sätt vore det kanske bra att då och då ha samtal om sorg och döden.

På vissa fartyg är besättningarna så begränsade att det kan vara svårt att utifrån arbetsuppgiften och tjänstens omfattning, få tillstånd att hastigt resa hem.

– Min erfarenhet är att sjöfolket är väl medvetet om att de offrar mycket av ’det vanliga livet’ i och med att de är borta från sina hem under de perioder de är ombord. Sedan är varje sorg individuell och dödsorsaken kan vara avgörande för hur man reagerar.

Sjöfarten är en bransch som är van att hitta lösningar på akuta och svåra situationer.

– Som representant för Sjömanskyrkan vill jag uppmuntra till att vara med i Svenska Kyrkan eller annan kyrka och inte gå ur, eftersom det inom kyrkan finns en stor erfarenhet av att hantera både glädje och sorg. Kyrkans budskap ger både tröst och hopp, säger Cecilia Petersson. J E

– Det finns alltid vägar att hantera en sorg. Är man ombord och långt hemifrån är det viktigt att det finns en stödfunktion ombord som kan lyssna och stödja, menar Josefine Callenberg, församlingsherde i Vasa församling i centrala Göteborg.

God förberedelse kan lindra sorgen

Präster är vana vid att hantera sorg och kan utgöra ett ovärderligt stöd för en person som drabbas av sorg. För en person ombord kan ett sorgetillfälle kännas ensamt och smärtsamt. Men representanter för Svenska Kyrkan menar att det genom god förberedelse och bra stöttning är möjligt att hjälpa en medarbetare som drabbas av sorg trots att denne befinner sig långt från den utlösande händelsen. TEXT JOHAN ERICHS FOTO CLAES HALL

GÖTEBORG AUGUSTI 2025

Att vårda sina relationer, särskilt med en person som är allvarligt sjuk eller i livets slutskede, kan vara särskilt värdefullt om något oönskat skulle inträffa när man är borta på jobb.

– Var bra på att ta ett varmt avsked när man åker och vårda relationen så gott som möjligt även om det skulle vara lite gnissel i vänskapen. Om en sorg skulle inträffa är det som närstående viktigt att känna att man gjort det man kan för att

hålla en god relation, annars finns risken att man drabbas av för mycket skuld. Sorgen ska inte behöva blandas med skuld, det är skönt att slippa skuld när man också är sorgsen, förklarar Josefine Callenberg, legitimerad psykoterapeut och församlingsherde i Vasa församling i centrala Göteborg.

Även ett förväntat dödsfall är något som de flesta människor har väldigt svårt att förhålla sig till.

– Våga prata om döden. Har man någon i sin närhet som är väldigt gammal så kan

en väg vara att våga prata om livet och döden. Det kan vara praktiska frågor om vad den som är kvar hemma tycker om att du nu ska vara borta så länge och om ni ses igen, med mera? Sådana frågor kan få igång ett samtal om en svår situation, för det är inte lätt att tala om döden, det finns nästan en fobi kring ämnet men det går att förbereda sig, menar Josefine Callenberg.

Varför är det så svårt att tala om döden?

– Det är ju verkligen en gåta eftersom döden är en av de få saker vi kan vara säkra på, att den kommer. Motståndet mot att tala om döden är ett sätt att skydda sig och när vi tänker på döden väcks en massa frågor som, lever jag rätt, finns det något sedan, vad är meningen med livet, gör jag rätt val? Det är många, stora och tunga frågor som vi inte är rustade för, menar Josefine Callenberg.

Går alltid att vända sig till kyrkan Hur kommer man förbi tröskeln som hindrar oss att prata om döden?

– Det finns existentiella samtalsgrupper

man kan gå med i, det är inte fel att läsa skönlitteratur och se filmer som handlar om så djupa saker som döden. Det är också ett sätt att förbereda sig. Dessutom går det alltid att vända sig till Svenska Kyrkan. Det är en av kyrkans huvuduppgifter att ställa upp som en partner för samtal vid tvivel och svåra livssituationer och jag vill betona att man inte behöver ha en tro för att vända sig till kyrkan och tala med en präst.

Är det alltid av godo att förbereda sig inför ett sorgetillfälle?

– Ja, det skulle jag vilja säga. Ju bättre och mer förberedda vi är på att hantera en situation av sorg, oavsett om det är du själv som drabbas eller du ska vara ett stöd för någon som drabbats, så blir vi bättre på att hantera dessa stunder om vi är förberedda. Sorg är så många känslor och ingen sorg är den andra lik men att förbereda sig gör oss ofta bättre rustade att möta en sorg, förklarar Josefine Callenberg.

Dagens besättningar till sjöss är mer numerärt slimmade än någonsin och utrymmet för gemenskap och spontan glädje är inte riktigt detsamma som förr. Dygnet är idag inrutat efter ett professionellt mönster. Det kan betyda att det är svårt att få till tid och intresse hos någon ombord för att ha någon att vända sig till om man drabbas av en sorg.

– Det är en fördel om det skapas goda relationer och att det finns möjlighet till samtal ombord. Det handlar om att man känner trygghet med varandra. Men så är det inte alltid. Det finns dock andra kanaler som jourhavande präst som är van att lyssna och kan fungera som stöd. Att bara få berätta och få hjälp att sortera sina känslor, är viktigt i en svår stund. Det går alltid att ringa och chatta med jourhavande präst eller med en präst i den församling där du är skriven.

Kan skriva ett brev

Det kan ju tyvärr inträffa att man som individ är ensam eller känner sig väldigt ensam att bearbeta en sorg, kanske geografiskt långt ifrån den händelse som inträffat. Det kanske helt enkelt inte finns någon att tala med. Hur kan man då gå tillväga?

– Jag skulle rekommendera att man skriver och då kanske tänker att man skriver rent fiktivt till någon varm och kärleksfull person, att berätta vad man känner och vad som hänt, det som inom kyrkan kallas bön. Det är en bra teknik

Fem punkter för hur du som befäl kan agera vid sorg ombord

1. Vid ett plötsligt oväntat dödsfall är den första reaktionen chock. Var därför tydlig när du ger besked och se till att du har gott om tid för att sitta med personen som får beskedet. Se till att personen har möjlighet att få tillgång till någon att tala med, om det behövs även en tid efter beskedet.

2. Bland det svåraste som finns för oss människor är att inte kunna hjälpa någon annan. Därför undviker vi ofta dem som drabbats av sorg. Öva dig på hemmaplan i att möta svårare känslor både i dig själv och andra genom att samtala med nära och kära eller gå med i en samtalsgrupp eller en bokcirkel. Du är bäst som stöd för någon som befinner sig i ett starkt känslomässigt tillstånd om du står ut med att bara finnas där i det svåra och känna deltagande. Du behöver inte försöka trösta. Sorgen är en reaktion på något som hänt och det kan du inte förändra.

3. Förstå att känslor inte är farliga även om det känns så. Känslor är reaktioner på något som har hänt och de böljar fram och tillbaka. Tillåt känslor både hos dig själv och hos andra.

4. Inse att sorg är en komplex känsla som innehåller många andra känslor. Utforska hur de som drabbats har det för tillfället istället för att förutsätta att du vet.

5. Var inte rädd för att närma dig en människa i sorg även när det gått en tid. Även om reaktionerna varit avstängda en gång så våga söka upp personen igen och ge chansen att öppna sig på nytt.

för att bearbeta och sortera en sorg, menar Josefine Callenberg.

Död och sorg inträffar oavsett om vi vill det eller inte. Är det värdefullt för ett rederi att vara förberedd i ämnet sorghantering?

– Det är lämpligt att ha en plan vid kris och sorg. En krisplan och en strategi. Här hjälper gärna kyrkan till för den som vill vara förberedd att hantera en svår situation. Det är bra med en beredskap och det är något man gärna kan kommunicera till besättningen.

Vad händer rent psykologiskt när man drabbas av sorg?

– Sorg är en känslomässig reaktion på en förlust och består av en olika mängd känslor beroende på vilken relation man har med den person som gått bort. Hon fortsätter:

– Kroppen reagerar i regel före huvudet, genom till exempel ett tillstånd av rädsla eller panik, hjärnans funktioner kan bli tillfälligt begränsade, hörseln kan försämras och så vidare, berättar Josefine Callenberg.

Viktigt att vara tydlig

Överlämning av dödsbud är svårt att hantera även för dem som har det som uppdrag i sin tjänst. Hur ska ett befäl som får besked om att en anhörig till en medarbetare gått bort, agera för att överlämna ett sorgebesked?

– Där är det viktigt med strategi före, av just det skälet att när vi blir starkt känslomässigt berörda så fungerar våra hjärnor sämre. Det är också viktigt att vara tydlig, att inte linda in beskedet och att vara avslappnad inför reaktionen hos den man berättar för och inte vänta med att ge ett meddelande tills man kommit när

mare hemorten, utan gör det tidsmässigt så nära ursprungshändelsen du kan. Är det värdefullt att diskutera igenom ett ämne som sorg i en besättning?

Vi är där igen, det är så svårt att tala om döden och en diskussion om död och sorg gör oss lite hudlösa. Ett sådant samtal behöver innehålla trygghet men kan också leda till större trygghet. Men man ska aldrig avtvinga människor intimitet utan det ska vara frivilligt att delta i ett sådant samtal, tänker jag. Bäst är om den

– Genom att vara rustad blir det mindre smärtsamt att bearbeta en sorg, säger Josefine Callenberg, legitimerad psykoterapeut och församlingsherde.

som har personalansvaret ombord väcker frågan och informerar sig om hur medarbetarna vill att man ska agera i det fall det skulle inträffa något hemma och utifrån det upprättar en plan och framförallt har rutiner när ett besked kan vara chockartat, säger Josefine Callenberg.

Individuellt hur man hanterar sorg

Sjöfarten och i synnerhet befälssidan är en profession där många stabila och traditionella värderingar lever kvar och även om branschen kämpar på så är det inte lätt att nå en jämn könsbalans inom sjöbefälskåren. Kan en dominerande maskulinitet bidra till att det är svårt att känslomässigt öppna sig och tala om frågor kring saknad och sorg?

– Jag menar att man mer ska titta på individen och dennes bakgrund och erfarenhet.Vissa, oavsett kön, är bekväma att tala om känslor medan andra kanske måste ta till alkohol för att våga öppna sig, det är väldigt olika.Vissa människor har helt enkelt i sina liv haft fler övningstillfällen på det relationella och då är det också oftast lättare att tala om och förstå känslor, känslor som kan uppkomma exempelvis i samband med sorg, säger Josefine Callenberg. J E

Praktisk hjälp underlättar krishantering

Oväntade besked från hemmaplan kan skapa rejäl stress för den som befinner sig långt från händelsen. För mottagaren innebär ofta ett dramatiskt meddelande ett tillstånd av vanmakt och en svårighet att tänka klart.

– Då är det skönt att ha en stark och praktisk uppbackning från sitt rederi, berättar Patrik Sundquist, teknisk chef hos Floatel International.

TEXT JOHAN ERICHS FOTO PRIVAT

Patrik Sundquist gick till sjöss 1996 och har till följd av oväntade händelser i familjen fått avbryta eller ge återbud till sin tjänstgöring ombord flera gånger. – I oktober i fjol gick min mor bort i blodcancer. Hon hade varit dålig under en period och efter en tid fick jag besked om läkarnas beslut att man skulle låta henne somna in på sjukhuset. Jag visste om hennes situation men att få ett sådant besked om sin mor, var oerhört tufft. Hon lämnade oss en söndag morgon och på måndagen skulle jag enligt plan åka till Brasilien och jobba på en av rederiets bostadsplattformar, berättar Patrik Sundquist.

Som enda barnet vilade mycket på Patriks axlar i samband med den uppkomna situationen. Det var inte bara tyngden av att bära sorgen efter förlusten av sin mor som belastade honom, utan även att ta hand om begravningsarrangemang, bouppteckning, sortering av ägodelar och städning av bostad.

– Jag kunde helt enkelt inte åka iväg. Det var då på söndagen bara att ringa HRchefen på Floatel Internationals kontor i Göteborg. Jag förklarade situationen och fick besked direkt från HRansvariga Anna Karlsson: Du blir hemma och ska inte åka någonstans.

Rederiet backade upp

Rederiet backade upp sin medarbetare och tog hand om de administrativa och

praktiska uppgifter som blev en konsekvens av att han inte kunde ge sig iväg som planerat.

– Jag ringde även till kaptenen och pratade med min avlösare ombord. Avlösaren förstod situationen och visade omtanke utan minsta antydan till irritation trots att han fick ett par dagars extrajobb innan min ersättare var på plats, säger Patrik Sundquist, som kunde stanna hemma en längre tid.

Detta är inte enda gången som han fått ett plötsligt besked som påverkat hans arbetssituation.

– Midsommar 2017 bröt min sambo foten och jag befann mig utanför Shetlandsöarna.Vår son var då sju år och vi hade ingen riktig ”backup” som kunde hjälpa till med passning och skjuts hemma i Hudiksvall. Då fick jag också full uppbackning från rederiet och var hemma dagen efter, mycket tack vare att jag snabbt efter beskedet kunde åka in

Patrik Sundquist

till land med den helikopter vi ofta hade ombord, berättar Patrik Sundquist.

Inte känt någon press

En annan händelse inträffade våren 2019 när Patrik Sundquists svärfar gick bort.

– Då var jag i Singapore.Vi låg på varv. Jag fick beskedet på morgonen och gick direkt till min chef som också då var i Singapore och till min kapten ombord

Floatel:

och förklarade vad som hänt. Allt fixades och redan samma kväll satt jag på flyget hem till Sverige och kunde vara hemma som stöd för min sambo i en knapp vecka.

Situationerna som drabbat honom har haft olika karaktär.

– Men vid alla situationer har jag verkligen känt att rederiet tagit min situation, och det som inträffat, på högsta allvar. Det har aldrig funnits någon tvekan, eller

tidsödande väntan innan jag fått besked om att jag kunnat åka hem. Det har varje gång känts väldigt bra och omtänksamt, menar Patrik Sundquist.

Om du tittar tillbaka, vilka inslag har varit mest värdefulla i rederiets hantering av de oväntade händelserna?

– Att jag inte behövt åka ut och jobba och inte känt någon press på att snabbt vara tillbaka i tjänst, säger Patrik Sundquist. J E

Vi är alltid inriktade på att lösa en uppkommen situation så fort som möjligt

Anna Karlsson är HR-chef på Floatel International som är näst störst på världsmarknaden för bostadsriggar. Hon menar att rederiet har en fördel att vid oväntade händelser snabbt kunna agera eftersom det ofta finns en helikopter för manskapstransporter ombord. – Ibland händer akuta saker och då är vi alltid inriktade på att lösa en uppkommen situation så fort som möjligt. Vi har en checklista som vi följer och vi är alltid måna om att på bästa sätt försöka lösa en situation för den person som drabbats av en oväntad händelse,

genom någon anhörigs dödsfall eller olycka, berättar Anna Karlsson. Hon fortsätter:

– Jag tror dessutom inte att det är bra för någon som känner sig omtumlad och sorgsen att vara kvar ombord och arbeta. Det kan vara en säkerhetsrisk att ha folk ombord som inte mår bra och känner oro och är ledsna.

Floatel International samarbetar med ett försäkringsbolag för att kunna erbjuda stödtjänster i samband med oväntade händelser som drabbar någon i besättningen.

– Det är en service med stödsamtal

upp till 20 gånger och det fungerar vad jag vet bra. Vi rekommenderar alltid att den som hamnat i en svår situation kontaktar försäkringsbolaget, oavsett om personen vill eller inte, eftersom det ofta är bra att prata om och bearbeta en svår händelse. Diskuteras ämnet sorg och saknad inom branschen?

– Det tycker jag. Det är lätt att tro att det skulle finnas en machokultur men det är inget jag stött på. Tvärtom så finns det ett brett stöd och en förståelse när någon hamnar i en olycklig situation, säger Anna Karlsson.

Stena Bulk: Vi har beredskap för att kunna ge både emotionellt och praktiskt stöd

Stena Bulk har som internationellt tankrederi uppdrag i stora delar av världen. Det innebär att det inte alltid är enkelt och smidigt för en besättningsmedlem att ta sig hem om något oförutsett skulle inträffa.

– Vi har beredskap för att kunna ge både emotionellt och praktiskt stöd om någon skulle få ett sorgligt besked. Samtliga våra befälhavare är utbildade att hantera känsliga situationer som kriser och personliga förluster. Vi kan även aktivera HR-funktioner iland för att ge psykologiskt stöd på distans och på landsidan har vi även rutiner för att identifiera stöd för en hemmavarande familj som

drabbats, berättar Erik Hånell, vd för Stena Bulk.

Ilandstigning och hemresa är oftast möjligt när situationen så kräver.

Det kan dock innebära utmaningar beroende på position, bemanningssituation, visumregler med mera. Vår ambition är att alltid lösa en uppkommen situation. Men det finns ju områden i världen där vi inte vill att en besättningsmedlem ska gå av, det får vi avgöra från fall till fall. Vissa delar av världen är helt enkelt för riskfyllda och för logistiskt krävande att mönstra av i, förklarar Erik Hånell.

För den som av olika skäl måste vara kvar ombord så införs ofta arbetslättna-

der och anpassad schemaläggning för att göra det så bra som möjligt för den som drabbats av exempelvis sorg.

Erik Hånell lyfter fram att rederiet både har erfarenheter och rutiner att hantera situationer när någon får ett sorgebud. – Beredskapen finns och frågan väcks med jämna mellanrum. Vi har en kultur där det också ska finnas utrymme för att prata om svåra ämnen. Frågan är inte lätt men diskuteras ämnet så blir vi tryggare i att hantera en svår situation, säger Erik Hånell.

FOTO STENA BULK

Erik Hånell

Konsten att laga läcker havsmat

Tångdykerskan Karolina Martinson var tidigt ute med att plocka strandväxter och alger. I dag har hon kurser i konsten att laga läcker havsmat, bland annat för elever på utbildningen i Gastronomiskt ledarskap.

TEXT OCH FOTO AGNETA SLONAWSKI

VRÅNGÖ JUNI 2025

Vi befinner oss på Vrångö, en naturskön ö i Göteborgs södra skärgård. Det är sol, 15 grader varmt och svag västlig vind. Karolina Martinson har precis startat dagens tångsafari med att låta deltagarna snorkla och leta upp ingredienser för den kommande utomhusmatlagningen. Supersnygg sockertång, gaffeltång, fingertång och andra godsaker ska snart kokas i lite äppelcidervinäger. Då blir den mindre slemmig och byter färg från brun till knallgrön. Smakfullt och gott i såväl nudelsallad, coleslaw som soppa. – Intresset för havsmat är stort och verkar växa hela tiden, säger Karolina Martinson som fångar upp frågor från de nyfikna deltagarna medan de hjälps åt att samla in dagens fångst i en stor nätkasse. En liten bit längre bort på stranden står två trangiakök uppställda, plus en

– Intresset för havsmat är stort och verkar växa hela tiden, säger tångdykerskan Karolina Martinson.

muurikka att baka tångbröd på. Allt för att vara redo inför dagens trerätters.Vi är i början av sommaren och det är full fräs på den krispiga tången. I strandskrevor prunkar det av ätliga strandväxter.Vi får reda på allt från vilka delar vi kan plocka, till hur vi ska använda ingredienserna i köket. Och nyttigheter som att en del alger har en hög halt av cvitaminer, att det är mycket jod i bruna alger och att vi kan använda strandkvannens blad till örtsalt. Plus att tången går utmärkt att torka för att smula ned i soppor, sallader och grytor. Och att alltfler restaurangkök börjar fråga efter havsmat för att ge den en plats i vår matkultur. Liksom företag, skolor, forskare, restauranger, turistorganisationer och enskilda personer. De hör av sig till Karolina Martinson för att få reda på mer om vad som går att äta i havet och nära strandkanten.

– Det finns ett så stort intresse och så många frågor om hur det kan se ut framåt för att få havsmat på bordet, förklarar hon och berättar om att hon nyligen hållit en utbildning i sjömat för kockar från hela landet. Där deltog kockar som arbetar på äldreboenden och privata restauranger, men även kockar som arbetar till sjöss.

Pågår försök att torka ostronköttet

Karolina Martinson är övertygad om att växterna under ytan kommer att spela roll för gastronomin framöver. Men även för forskningen. Därför dokumenterar hon noga alla rön till sina elever och sammankopplar dem med senaste forskningen om havsmat. Det handlar bland annat om Stillahavsostronet Magallanas gigas – ett ostron av invasiv art. I detta nu pågår ett försök med att torka ostronköttet, för att bevara dess proteiner, till ett fint pulver för att så småningom få in produkten i våra kök som ett tillbehör i olika maträtter.

– Det är så spännande att se hur kockar

na använder det. En hade det i mjukglass, en annan smaksatte grytor med pulvret och en kock inom äldreomsorgen berättade om att de bakar bröd med det otroligt proteinrika koncentratet av ostron, berättar Karolina Martinson som även vurmar för hållbarhetsfrågor.

Då pratar vi inte bara om tång och alger – utan om musslor, ostron och om sjöpung och allt annat som väntar på oss i havet.Vi talar om långsiktighet och framåtblickande. Att det i havet finns ett stort skafferi och att vi bara använder en bråkdel av det som finns däri.

– I dag äter vi exempelvis bara ett fåtal av alla de fiskarter som finns. Men just ostron är en råvara som vore bra om vi åt mer av. Vi kan göra buljongpulver av det till exempel, säger Karolina Martinson och fortsätter med att ge exempel på samarbeten med tång i både ost och bröd. Tången är kokt och hackad. Utomhusmatlagningen närmar sig sitt slut. Här finns eldost med tång som ger smak av kräfta, bröd med torkade tångflingor, algsallader och en pannacotta med sockertång, prydligt dekorerad med nyplockade rosenblad från en buske på stranden. – Det brukar bli så fina samtal kring maten. Folk är nyfikna och verkar ha lätt att ta till sig kunskap när de med smak och sinne får uppleva smakerna på plats, påpekar Karolina Martinson som önskar att deltagarna ska gå därifrån med matlusta och nyfikenhet.

Gläds åt regeringens nya strategi För några år sedan gav hon ut en bok som innehåller både berättelser och recept: ”Plocka tång & strandväxter”, tillsammans med Linnéa Sjögren. Då arbetade hon fortfarande med hållbarhetsfrågor på restaurangen Garveriet i Floda, utanför Göteborg. I dag har hon samlat sina erfarenheter i en korg och fungerar som spindeln i nätet mellan restauranger, utbildningar och forskare –när det kommer till havsmat.

– Jag började intressera mig för tång när vi flyttade ut till skärgården för 25 år sedan. Då var jag ganska ensam om det. Nu pratar vi inte bara om vi ska äta det som finns i havet, utan om framtidens matlagning med havsmat som en viktig ingrediens, poängterar Karolina Martinson

– Jag vill ge tången en plats i vår matkultur, säger tångdykerskan

Karolina Martinson som för dagen lär deltagarna om vilka sorter som smakar bäst och hur du kan tillaga dem utomhus eller torka och använda hemma i ditt kök.

som gläds åt regeringens nya livsmedelsstrategi.

Den går i korthet ut på att det finns en önskad produktion av sjömat. Livmedelsverkets rekommendation är att äta två till tre portioner av detta, i veckan. Trots allt har det blivit lättare för restauranger att få tag i alger i dag, eftersom det finns flera inhemska odlare. Så tillgängligheten har ökat. Men det är svårare för privatpersoner. Tänk dig en liten flotte dit du kan paddla ut och vittja din havsmat i framtiden.

Karolina Martinson ser det redan framför sig. Hennes vision är att inom en snar framtid ha en egen odlingsplattform för att kunna skörda tång, musslor och ostron. Det finns redan på flera ställen i norra skärgården och upp längs Bohusläns kust men det kräver flera tillstånd som tar tid att få.

– Det får mig att känna framtidshopp. Eftersom en odlingsplattform ger möjligheter. Samtidigt måste vi värna om den biologiska mångfalden och se till att havet kan leva gott framgent, säger hon. A S

Fotnot: Stillahavsostronet Magallana gigas är en invasiv art som etablerade sig i Sverige 2006. Arten är väl utbredd i Bohuslän men har även spridits längre söderut längs västkusten.

Alltfler restaurangkök börjar fråga efter havsmat för att ge den en plats i vår matkultur.

Seamen’s Church gives strong support in times of mourning

Seamen’s churches have a long history of helping seafarers with practicalities, but they can also provide support when seafarers are grappling with grief.

The church, through its broad network, is an important organization for helping on-board personnel in times of difficulty. TRANSLATED BY ALAN CRANMER

The Seamen’s Church in Sweden has played a vital role in supporting crewmembers in Swedish ports, but also runs social and religious activities for Swedish seafarers ashore. Within its remit, the church also helps Swedish sailors at sea in difficult situations.

“I feel that there is a great deal of confidence in the Seamen’s Church because we have been around for so long,” says Cecilia Petersson, coordinator at the Seamen’s Church Foundation in Gothenburg.

The Seamen’s Church in Gothenburg was founded in 1875. Its original building at Stigbergstorget has now been sold and in the autumn it will move to Rosenhill, the seaman’s centre in Hisingen.

“I am keen to build up trust with seafarers who contact us and those I meet when visiting their ships in port. I hope this will make them feel comfortable enough to contact me or the church when they need support for whatever reason, such as a life crisis or grief,” says Cecilia Petersson.

Manual

Detailed manuals are obligatory for managing material crises on board. Are there also strategies for dealing with emotional crises?

Five points to keep in mind when dealing with grief:

1. Offer your support and contribute with practical help.

2. Remember the person who has passed away and talk about them with the mourner(s).

3. Listen and be present.

4. Allow time for recovery.

5. Show hope and confirm that life will continue in a new way.

“Ships have regular drills to ensure that the crew knows what to do in an emergency, almost without hesitating. In much the same way, it would maybe be useful to have discussions about grief and death from time to time, since that could help when someone is affected. We know that day will come, whether we like it or not.”

How important is it to have someone on board who is familiar with grief processing?

“Of course that is an advantage, but the most important thing is for the crew to know that they can ask for support and that it will be given.”

There are many pressures in modern shipping and time efficiency often rules working life on board. How can an officer be better prepared to help an employee on board deal with grief ?

“In this situation it is good to contact the church, which has a lot of experience with grief counselling. For someone who is mourning a lost one, it feels reassuring to have someone close at hand that you feel you can trust.”

Distance

The sheer distance from an event that causes grief often makes it difficult to share physical closeness and moments of tenderness that are so important. However, it is possible to watch a funeral service even if you are far out at sea by using available satellite systems, such as Starlink.

“This can be arranged by the undertakers involved, who can record and stream a funeral using a mobile phone, making it possible to see a funeral on a live broadcast. It is one way of feeling present even though the event is far away. This can be important for the mourning process, to share the farewell and closure

that a funeral can give,” says Cecilia Petersson.

In the past, it was not uncommon to have a priest on board ships, but these days that only happens in naval units on combat missions.

“During my time at the Swedish Seamen’s Church in London, I was involved in a couple of voyages on merchant ships. In the future it may well happen that representatives of the Seamen’s Church offer to spend time on ships, provided that it suits everybody’s schedule. It could be good to have discussions about difficult situations, crises in life and so on,” says Cecilia Petersson.

Participation

Sometimes a message of passing comes to someone who is far away from home. What is the best way to handle this type of event?

“It is clearly the role of the shipping company concerned to manage such a situation. For them, of course, it’s good to be prepared for such things, and it is reassuring for the crew to know that they are prepared.”

On some ships, the crews are so small that it may be difficult for one of them to go home at short notice, depending on their tasks and the scope of their position.

“My experience is that seafarers are well aware that they sacrifice ‘ordinary life’ when they are away from home for long periods on board. In addition, everybody’s grief is individual and the cause of death may well determine how you react.”

Shipping is a sector where people are accustomed to finding solutions to pressing, difficult situations.

“As a representative of the Seamen’s Church, I would like to encourage people to join the Church of Sweden or another church and not leave, because the church has a great deal of experience in dealing with both joy and sorrow. It can give a message of both comfort and hope,” says Cecilia Petersson.

This is a translation of the article on page 22-23.

ÄR BÄRBARA APPARATER? PLATTVÄNDARE FÖRSYN I DEN DOMINERAR FUROR

DVÄRGANTILOP FÖRSVARSKONCERN

VÄCKS VID FÅNERI

BIFALL FRÅN LAVROV VARIERAD DRUCKEN SÅNG TENN

EXALTERADE NÖT

SVAVEL

TILLHÖR POTATISVÄXTERNA

ÄDELSTEN

HÖBUNT

VÄGER FÖR OCH EMOT ÖGRUPP

KLÄMMA FÖR KIRURGEN KORT NUMMER

LUFTUTTRYCK FROSSARESTEN?

GETTS UTSLAG

STORA KROPPSPULSÅDRORNA

SVITERNA KAN BLI 1 500 ÅR

BRONSPLATS AMBITIÖS

FIRAS 23 SEPTEMBER

ÄTS UR EN VISS KOPP PÅSTOD FÅR MAN RO I? VINNA

JÄMNAR MED MARKEN UTSLAG

HJÄLPORGAN GRANSKA

GALAKLÄNNING KAPSEJSA GROVT REP

HAKFORMAT REDSKAP KILOBIT

URSKILJER NÖTHANE

IHÅLIGT STRÅ EN SUNDHAGE

FÄLJUD

MORSGRIS MÅNGFALD

RÄKNAS SOM SMÅKNUTAR BETALD OCH KLAR AVDRAGSKVINNA

FÅ TAG I PARTI OCH VÄDERSTRECK

HÄST FRÅN DALHEM GRÖN Ö

OFRUKTBART FINGRAR PÅ HAR PIGMENTBRIST PUMPS

GÅR RUNT PÅ URTAVLA

UPPRÖRT

LJUDER FRÅN KYRKOR UNDERSÖKT

LIGGPLATS I HÖNSHUS UTSLAG PASSÉ FÅR DU NOG I GISTEN EKA STÖRRE SKÄRM TAMSVINEN RUTENIUM

HAR MER ÄN EN KANAL

FÖRÅNGA

OXUDDE 66-25

NORTH DAKOTA KORT SÄLAVKOMMA

LOJA PASSIVITETEN

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 4040, 128 04 Bagarmossen. Märk kuvertet ”Novemberkrysset”. Det går också bra att maila in hela din lösning till sjobefalen@sjobefal.se Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 27/11 2025. Vinnarna belönas med en trisslott vardera. Anställda på Sjöbefälsföreningen eller Trydells Tryckeri får ej delta i denna tävling.

SURA PÅ BENBAKSIDA

Namn

Gatuadress

Postadress

FÖRST

FEM FÖR CAESAR

GRUND PÅ SJÖKORTET

Boka fjällstuga eller fritidshus i Spanien

Sjöbefälsföreningen erbjuder våra medlemmar att hyra föreningens fritidshus. För bokning och upplysningar, gå in på vår webbplats, www.sjobefalsforeningen.se eller skriv till e-postadressen sbf.stugor@sjobefal.se. Den årliga lottningen av föreningens fjällstugor kommer att förändras något under 2025. Inför vintersäsongen 2025/2026 kommer endast de fyra sportlovsveckorna att lottas ut (v.7–10). Det går att anmäla sitt intresse för lottningen från och med den 1 maj. Sista anmälningsdatum för att vara med i lottningen är den 30 juni. Resterande veckor kommer att släppas den 1 maj och då är det först till kvarn som gäller.

ÅRE TEGEFJÄLL

Huset ligger mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för åtta personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem.

Pris per vecka (inklusive städning)

1-16: 7 800 kronor

17-53: 5 700 kronor

SÄLEN

Huset ligger mellan Tandådalen och Hundfjället med utsikt över båda anläggningarna. Huset är i två plan med två sovrum plus inrett loft med dubbelsäng, allrum, kök med matplats och fullständig utrustning, storstuga, altan i söder, två WC, dusch och bastu. Huset har sovplats för sex-åtta personer.

Pris per vecka

1-16: 5 700 kronor

17-53: 4 500 kronor

Huset ligger i området Dähliebyn och det är ski in and ski out nästan hela säsongen. Huset har två stora lägenheter med två WC, dusch och bastu. Sängutrymme finns för sex–åtta personer i B-lägenheten och åtta–tolv personer i A-lägenheten.

Pris per vecka Lgh A Lgh B

1-16: 6 700 kronor 5 700 kronor

17-53: 5 700 kronor 4 500 kronor

TORREVIEJA, SPANIEN

SBF:s hus ligger i södra delen av Torrevieja, alldeles intill havet. Huset har två lägenheter. Den övre lägenheten hyrs ut till SBF:s medlemmar från och med mars 2025. Det finns två sovrum med två sängar i varje och ett sovrum med en säng samt en bäddsoffa för två i allrummet. Badstränder finns på promenadavstånd åt båda hållen. Hela lägenheten renoverades 2024-2025.

Pris per natt (minst fem nätter, max två veckor)

700 kronor

IDRE

Sjöbefälsföreningen – en förening inom Saco

08-518 356 00

sbf@sjobefal.se

Verkställande direktör

Peter Hellberg – 08 518 356 05

Senior advisor

Lennart Runnegård Jonsson – 08-518 356 30

Ombudsmän i Stockholm

Karl Huss – 08-518 356 10

Nils Brandberg – 08-518 356 02

Hannes Kätterer – 08-518 356 11

Förbundsjurist i Stockholm

Sandra Stens – 08-518 356 40

Ombudsman i Göteborg

Johan Marzelius – 031-12 80 50

eller 08-518 356 35

Ombudsman i Helsingborg

Malin Persson – 08-518 356 66

Redaktör/informatör

Sofi Cederlöf – 08-518 356 50

Madeleine Fagerström – 08-518 356 03

Medlemsservice & Administration

Rebecka Fransson – 08-518 356 55

Madelen Jensen – 08-518 356 60

Ekonomi

Inga Bergenmalm – 08-518 356 65

Elin Mehlqvist – 08-518 356 20

SMBF Service

Charlotte Lindberg – 08-518 356 95

Expeditionen i Stockholm Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress

Flygfältsgatan 8 B Skarpnäck

Telefon 08-518 356 00

Expeditionstid 8.00–16.00 lunchstängt 11.30–12.30 E-post sbf@sjobefal.se www.sjobefalsforeningen.se

Expeditionen i Göteborg Kungsportsavenyen 3 411 36 Göteborg

Expeditionen i Helsingborg Sundstorget 2 252 21 Helsingborg

Frågor om försäkringar?

Wavelink Försäkringsförmedlare – www.wavelink.se

Jenica Rhodes – 0761-45 00 99

Madelaine Edlund – 0702-33 38 59

Planerar du att arbeta utomlands?

Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

Frågor om arbetslöshet?

Akademikernas akassa (AEA) 08412 33 00

Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform – kontakta Rebecka Fransson, 08518 356 55 eller gå in på www.sjobefalsforeningen.se

Observera att alla kopplingar mellan förbundsmedlemskapet och arbetslöshetskassan är borta. A-kassorna sköter i fortsättningen själva aviseringen av medlemsavgiften dit.

Aktivt medlemskAp

Detta alternativ är det naturliga för sjöbefäl eller annan chef inom sjöfarten med svensk arbetsgivare och som är bosatt i Sverige eller annat EU/EES-land. Som aktiv medlem har man självfallet fullständiga medlemsrättigheter som stöd gentemot motparten, rösträtt och valbarhet till kongress, rätt att teckna förmånliga försäkringar, söka medlemslån m m. Avgift är 274 kronor per månad.

interAktivt medlemskAp

Det är ett alternativ för svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. Man har begränsat stöd mot motparten men i övrigt fullständiga medlemsrättigheter, inklusive rätten att teckna försäkringar och söka medlemslån. Avgift för närvarande 67 kronor per månad.

pAssivt medlemskAp

– man är inte yrkesaktiv till sjöss, därför att man är f d sjöfartsanställd som gått i land permanent eller pensionerats. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Avgift 180 kronor per år.

studerAndemedlemskAp

– man studerar vid sjöfartshögskola. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Man har rätt att teckna försäkringar.

Avgift 180 kronor per år.

Alla medlemmar, oavsett medlemsform, har dessutom följande rättigheter:

n Delta på medlemsmöten med yttrande- och förslagsrätt

n Tidskriften Sjöbefälen med åtta nummer per år

n Annan skriftlig medlemsinformation; dock sänds viss information, som endast berör yrkesaktiva, ej hem till passiva och studerandemedlemmar.

För att bli medlem, gå in på www.sjobefalsforeningen.se och fyll i medlemsformuläret. Eller kontakta kansliet på 08-518 356 00 eller sbf@sjobefal.se så skickar vi ett medlemsformulär!

Här nedan kan du hitta kontaktuppgifter till klubbordföranden eller kontaktpersonen i ditt rederi. Saknar du ditt rederi i listan och kan tänka dig att bli kontaktperson eller starta klubb? Hör av dig till Sjöbefälsföreningens ombudsman Malin Persson på malin.persson@sjobefal.se eller 08-518 356 66.

AFFÄRSVERKEN KARLSKRONA

Vakant

BALLERINA

Björn Berg e-post sjovagenklubben@sjobefal.se

BIRKA GOTLAND/DRIFT

Reine Pettersson, tel 0702-22 83 77 e-post dgklubben@sjobefal.se

BIRKA GOTLAND/INTENDENTUR

Alexander Skoglund (kontaktperson) e-post vikinglineklubben@sjobefal.se

BLIDÖSUNDSBOLAGET

Daniel Almgren tel 070-7446986 e-post blidosundsklubben@sjobefal.se

DESTINATION GOTLAND

Reine Pettersson, tel 0702-22 83 77 e-post dgklubben@sjobefal.se

DFDS SEAWAYS

Niklas Öhrn (kontaktperson) tel 0411-782 22, 0702-77 70 97, e-post niklas.eagle@gmail.com

DJURGÅRDSFÄRJAN

Per Westergren e-post klubbdjurgardsfarjan@sjobefal.se

ECKERÖLINJEN

Joakim Nordberg tel 00358 407 164 716, e-post eckeroklubben@sjobefal.se

EUROVIK SHIPPING/ADMARE

Per Ringbom (kontaktperson) tel 0498-22 11 20, 0707-33 86 70, e-post pringbom@hotmail.com

FINNLINES

Fredrik Nylund e-post finnlinesklubben@sjobefal.se

FLOATEL

Patrik Sundqvist e-post floatelklubben@sjobefal.se

FÄRJEREDERIET/TRAFIKVERKET

Kenneth Toresson

tel 010-123 80 36, e-post farjerederietklubben@sjobefal.se

KUNGÄLVS KOMMUN MARSTRANDSFÄRJAN

Björn Hjelmér (kontaktperson) tel 0762-06 74 98, e-post bjorn.hjelmer@hotmail.com

LULEÅ HAMN

Conny Smedkvist (kontaktperson) tel 0703-00 96 07, e-post conny.smedkvist@portlulea.com

ORNÖ SJÖTRAFIK

Charles Listam (kontaktperson) tel 073-932 23 47, e-post charleslistam@hotmail.com

Hjälp oss att rädda dig.

Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på sjöräddning.se Du kan också ringa 077-5790090.

OSM CREW MANAGEMENT

Christopher Nislander (kontaktperson)

tel 0708-39 35 59, e-post christopher.nislander@gmail.com

RESSEL

Niclas Jornèe

tel 070-287 38 18 e-post: resselklubben@sjobefal.se

SAND & GRUS AB JEHANDER

Victor Söderlund (kontaktperson) tel 0733-14 01 73, e-post victor.soderlund@gmail.com

SIRIUS SHIPPING

Jonas Levin (kontaktperson) tel 073-913 18 12, e-post levin@hush.com

SJÖFARTSVERKET/LOTSAR/ISBRYTARE

Håkan Björk (kontaktperson) tel 0708-77 71 92, e-post hakan.bjork@sjofartsverket.se

Jesper Elfvorn (kontaktperson) tel: 070-691 16 20 e-post sbf.sjofartsverket@sjobefal.se

Patrik Holgersson tel 0735-76 33 15, e-post isbrytarklubben@sjobefal.se

STENA LINE

Mikael Johansson tel 0739-42 16 94, e-post stenaklubben@sjobefal.se

STOCKHOLMS SKÄRGÅRD

Stefan Boye tel 0705 23 45 29 e-post klubbdjurgardsfarjan@sjobefal.se

STRÖMMA Vakant

STYRSÖBOLAGET

Andreas Irwe, vice ordförande tel 0736-16 89 22, e-post: styrsoklubben@sjobefal.se

SVITZER SVERIGE

Fredrik Söderberg e-post: sjobefalen.svitzer@gmail.com

TALLINK SILJA

Gretel Aronsson tel 0702-27 08 78, e-post siljaklubben@sjobefal.se

TERNTANK Vakant

TT-LINE e-post ttlineklubben@sjobefal.se

WALLENIUS

Jens Forsman (kontaktperson) tel 0708-61 05 85, e-post jensforsman@hotmail.com

VENTRAFIKEN

Michael Olsson tel 073-340 35 69, e-post ventrafikklubben@sjobefal.se

ÖCKERÖ BÅTTRAFIK

Per Ishøy (kontaktperson) tel 0733-27 77 48, e-post perkais@hotmail.com

ÖRESUNDSLINJEN

Krikor Wartanian e-post auroraklubben@sjobefal.se

ÖRNSKÖLDSVIKS HAMN & LOGISTIK

Daniel Berglund tel 0702-843434, e-post klubbulvon@sjobefal.se

SJÖFARTSHÖGSKOLAN CHALMERS-LINDHOLMEN e-post ordf@shipping.sjosektionen.se

SJÖFARTSHÖGSKOLAN KALMAR e-post ordforande@lambdastudentforening.se

Propellersmycke

Sjökaptensring

Jag har med hjälp av en guldsmed tagit fram en propellermodell i rödguld, vitguld och silver för de som arbetar i maskin till sjöss. Ingraverat namn enligt vad beställaren vill ha, på det ena bladets baksida, och personnumret ingraverat på ett annat blad. I mitten på hubben blir ett löpnummer ingraverat. Guldpriserna är väldigt varierande nu, därför är det svårt att sätta ett pris som blir aktuellt här.

Stor propeller i rödguld ca 5,5 gram offert lämnas i vitguld ca 5,2 gram offert lämnas i silver 990:-

Liten propeller i rödguld ca 3,5 gram offert lämnas i vitguld ca 3,4 gram offert lämnas i silver 790:-

För vidare info och beställning se www.thim.n.nu Jan-Åke Thim, sjöingenjör.

Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med Svenskt Guldsmide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter:

18 K rödguld à 14 310:inkl porto.

18 K rödguld/vitguld à 15750:- inkl porto.

I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui.

Guldpriset är väldigt varierande i dag, så priserna ovan är flytande.

Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas ett års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel.

För ytterligare information och beställning kontakta Madelen Jensen, Sjöbefälsföreningen, tel 08-518 356 60, e-post sbf@sjobefal.se.

LÖSNING TILL KORSORDET I SJÖBEFÄLEN NR 6/2025

Bland de inkomna rätta lösningarna har tre vinnare lottats ut:

Thomas Ahl Vara

Bengt Dahlberg Stockholm

Leif Hörnström

Sollentuna

Dessa har belönats med en trisslott.

Sjöbefälen gratulerar!

Sjöingenjörs- & sjökaptensring

Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med AB Sporrong erbjuda ringar av högsta guldsmedskvalitet:

Sjökaptensringen, bredd 6 mm, 18 K rödguld à 11 983:-

Sjöingenjörsringen, bredd 5 mm, 18 K guld à 8 023:-

I priserna ingår moms, valfri gravyr och etui. Frakt/porto tillkommer.

Guldpriset är väldigt varierande i dag, så priserna ovan är flytande.

Ringarna levereras inom fem veckor efter beställning.

För ytterligare information och beställning kontakta Madelen Jensen, Sjöbefälsföreningen, tel 08-518 356 60, e-post sbf@sjobefal.se.

Margareta & Rickard Zedelers fond

Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav, och vars män varit medlemmar i föreningen. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan eller beställas från kansliet.

Studiestipendium

Sjöbefälsföreningen erbjuder studerandemedlemmar som genomgår den fyraåriga utbildningen ett stipendium på 100 kronor per omborddag under viss ombordpraktik, totalt max 15 000 kronor per elev. En av förutsättningarna är att man varit medlem i minst ett år före praktiken.

Studerande på den treåriga utbildningen som varit medlem i minst ett år kan få behovsprövat stipendium eller förmånliga lån av förbundet. Det kan gälla den som har dubbel bosättning och/eller hemmavarande barn under 18 år.

Avs. Sjöbefälen

Box 4040

128 04 BAGARMOSSEN

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

”Det var mitt i juli och vi hade följt med några vänner ut på havet. Plötsligt hände något, det kom vågor från två håll och vi slog runt. Jag sögs in i segelbåten och blev fast i en luftficka. Det var kallt och mörkt, runt mig flöt skor, väskor och alla våra grejer. Otroligt nog höll jag telefonen hårt i handen och kunde larma 112 . De sa till mig att vara stilla, det var farligt att röra sig. Jag trodde att jag skulle dö. Och det kändes som en evighet innan en sjöräddare dök ner. Han såg att jag satt fast i en lina, skar loss mig och hjälpte mig ut. Alla berömde mitt lugn, men det var som en mardröm. Jag hade aldrig kunnat ta mig ut själv.”

Vill du hjälpa oss att rädda liv till sjöss? Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som är beroende av gåvor, donationer och testamenten för vår verksamhet. Om du ger en gåva eller tänker på oss i ditt testamente bidrar du direkt till att våra frivilliga sjöräddare kan fortsätta rädda liv i framtiden. Läs mer på sjoraddning.se/testamente eller ring 031-761 62 00.

HJÄLP OSS RÄDDA LIV I FRAMTIDEN OCKSÅ. TESTAMENTERA EN GÅVA.

Wilma Karlsson 16 år, Örnsköldsvik