SFK Tidning 2011

STOCKHOLMS FASTIGHETSKALENDER

TIDNINGEN 2011

Stockholm: världsstad, ­mönsterstad, huvudstad, fristad Fyrtiotalisterna – de nya kravställarna Gröna lungor ger minskat ­energibehov Framtidens transportsystem

Ungefär 75 procent av årets timmar ligger utanför normal arbetstid. Samtidigt som Din egen servicepersonal är ledig, har Dina hyresgäster allra störst behov av att fastighetsdriften fungerar. Då jobbar vi!

Ett avtal med oss ger de boende tryggheten att ha en ”jourhavande” att tala med och få hjälp av. Allt utifrån Dina egna önskemål.

Larmcentral Fastighetsjour Driftlarm Förvaltning

Dygnet runt... ...året om!

Jourtelefon 08-657 77 20 Växel 08-657 77 00 Fax 08-657 77 10 Lindhagensgatan 72 B Box 12516, 102 29 Stockholm E-post jour@jourmontor.se www.jourmontor.se

Ett stort tack till alla ägare och förvaltare av fastigheter i Stockholm som ser till att vi har en modern huvudstad!

Vi på Stockholms Fastighetskalender kan med vårt mer än 150-åriga långa arbete att hålla koll på vem som äger vilken fastighet i Stockholm med tyngd säga att vi har aktiva fastighetsägare som bryr sig om miljön, att modernisera och på olika sätt driva en utveckling mot en allt mer modern huvudstad. I årets nummer av vår tidning har vi valt att lyfta fram ett antal olika områden som direkt eller indirekt har med modernisering att göra. Så även artikeln om Hallwyska palatset som på sin tid var modernt med nya lösningar både för vatten som värme­ system.

Ett problem som dock är värt att notera är rekryteringen av styrelse­ ledamöter till Bostadsrättsföreningarna. Dagens yngre befolkning har en tendens att blir allt mer fokuserad på sina sakintressen och vill därför gärna vara aktiva inom dessa och i mindre utsträckning i den mer traditionella svenska kooperativa modellen. Kanske det saknas bra hjälpmedel och verktyg för en modern Bostadsrättsförening? Verktyg som drar nytta av modern teknik?

Under det senaste året har vi själva moderniserat våra egna system.

Ny produktionsteknik för vår Blåa bok som kommer till Lucia, modern databas för våra register, ny onlinetjänst för alla dem som vill ha en dagsfärsk koll på Stockholms fastighetsbestånd samt Istappstelefons karttjänst online. Vi jobbar nu för fullt med att aktivera onlineuppdatering av era uppgifter. Vi hoppas kunna ha det klart under hösten.

Behovet av tjänster som Istappstelefonen ökar. Både att kunna erbjuda dem i form av en mobilapplikation som att erbjuda dem i andra städer runt om i Sverige. Sannolikt kommer vi att se Istappstelefonen redan i år i andra städer och eventuellt även som en mobilapp till vintern. En egen mobil ISTAPP i sådant fall.

Dessutom breddar vi området och kommer erbjuda ägare och förvaltare varningar året runt även för andra saker som är kopplade till det strikta fastighetsägaransvaret. Till sist vill tacka alla era som besökte oss på Kistamässan i mars. Vi ser fram mot att träffa flera av er till höst då vi öppnar upp vår egen mötesplats Blue Bar tillsammans med bl a Bjurfors Näringsliv som partner. Mer om detta kommer i brevlådan – den fysiska eller den elektroniska.

Med önskan om ett utvecklande fastighetsår

Fredrik Tamm Ansvarig utgivare och VD för Stockholms Fastighetskalender

Innehåll

Stockholm: världsstad, ­mönsterstad, huvudstad, fristad 4 Fyrtiotalisterna – de nya kravställarna 8 HSB: Helhet, suveränitet och beslutsamhet 12 Gröna lungor ger ­minskat energibehov 18 Entreprenörer med ­strömmen 20 Rena rama fasaderna 24 Täby – kommunen som fattat galoppen 26 Stadsdelarna kring ­Järvafältet 30 Stockholms framtida transport­system 33 Stockholms Hamnar 38 Hallwylska palatset 44

Omslag: Hagastaden – en vetenskapsstad i världsklass. Läs mer på www.stockholm. se/hagastaden.

Stockholms Fastighetskalender Tidningen är en marknadsföringstidskrift från Stockholms Fastighetskalender Ansvarig utgivare: Fredrik Tamm Redaktion: Gunnar Lyckhage, Ulf Svensson Produktion: Art-O-Matic Tryck: Sörmlands grafiska 2011 Stockholms Fastighetskalender Söderbyvägen 3C, 195 60 Arlandastad.

Tel 08-591 195 00 Fax 08-591 290 15 E-post: info@fastighetskalendern.se Hemsida: www.fastighetskalendern.se

3

Stockholm

Världsstad, mönsterstad, huvudstad, fristad

Mycket talar för att vi står mitt i omvandlingens tid där det gäller att göra kloka val.

Framtiden kommer att kräva stora insatser inom områdena klimat, miljö, energi och det finns ingen tid att förlora. Kring dessa ämnen kommer mycket att kretsa när framtidslösningarna ska omsättas inom staden, hos företagen och för invånarna. Men frågorna löser sig inte av sig själv utan det kommer att krävas engagemang, mod och experimentlusta. Medborgaren kommer i denna utvecklingsfas att få ta ett större ansvar men fördelarna överväger nackdelarna. I horisonten hägrar nya jobb, goda livsmiljöer och hälsosammare liv.

Frågan är om det är denna bild av framtiden, som kan tyckas ganska så positiv, som kommer att dominera Stockholms framtid eller om omvandlingshindren är för starka. Om detta vet vi inte så mycket men vi kan spekulera utifrån historiska erfarenheter, dagspolitikens utmaningar och oftast positiva bilder av vad tekniken skulle kunna göra för vår stad och våra liv.

Bostadsområden i framkant – men sen Stockholm har blivit utnämnd till Europas första miljöhuvudstad. Motiveringen har staden fått tack vare att man integrerat miljöaspekterna i förvaltningssystemet, kraftigt minskat koldioxidutsläppen per invånare sedan 1990 (25 %) och fastställt

Fotograf: Sören Andersson

4

målet att vara fossilbränslefritt 2050. Inom Storstockholm byggs också ett antal nya bostadsområden som är tänkta att visas upp på en internationell arena som framkantslösningar på morgondagens utmaningar. Men frågan är vad som är de främsta kvaliteterna i dessa nya kvarter. Energieffektivitet? Transporter? Social sammanhållning?

När nästa stora stadskvarter formas, Norra Djurgårdsstaden, handlar det inte bara om att bo miljövänligt utan nu ska vi också leva miljövänligt. Viss kritik, men också viss munterhet, har de nya propåerna om att vi nu måste umgås med grannarna om vi ska bli invånare i den nya prestigestadsdelen. För att möta de

kritiska har området nu fått en egen ”boendestödjare” som ska få fart på den sociala biten. Vi kan bara vänta och se vad som blir resultatet.

Vad vi kan konstatera är att det mesta redan är byggt inför framtiden även om Storstockholm växer explosionsartat. Redan nu pekar siffrorna mot att nettoinflyttningen ökat till regionen och nu når upp till 40 000 nya invånare per år vilket är dubbelt så mycket som tidigare beräkningar. Länsstyrelsens statistik visar till exempel att sedan millennieskiftet har invånarantalet i länet ökat med 250 000 vilket tillsammans med de nya siffrorna gör att bostadsbyggandet måste öka. Från 13 000 bostäder per år till 20 000 per år fram till 2030. Detta ställer naturligtvis en rad nya utmaningar till de redan tidigare konstaterade.

Världsklass Att Stockholm siktar mot världsklass är nog ingen Stockholmare som missat. I Vision 2030, som är en långsiktig och samlad vision för Stockholm, har man apostroferat tre teman eller karaktärsdrag för den framtida utvecklingen av staden. Och det handlar om hur det är att bo här, verka i staden eller besöka den. Till skillnad för några år sedan, då allt kretsade kring IT och digital innovationskraft, är det numera följande tre inriktningar som slås fast; mångsidig & upplevelserik, innovativ & växande samt vision & verklighet.

‹

5

Något som möjligtvis är förvånande i denna vision är när man kommer till följande rader i presentationen (på Stockholms stads hemsida): ”Arbetet med att ta fram visionen har letts av Stadsledningskontoret och den har vuxit fram genom dialoger inom staden och med företrädare för näringslivet, utbildningsväsendet, andra myndigheter m.fl.”

6

Man undrar lite oroligt var medborgarna tagit vägen. Är inte de med i processen?

Jo, det finns flera sådana initiativ och en av de intressantaste med tanke på morgondagens invånare är projektet ”Staden ur ungas ögon” på Arkitekturmuseet. Man har låtit gymnasieungdomar själva visa vad ett önskvärt Stockholm skulle kunna vara och årets tema var ”hälsotänk” respektive ”konsumtionsfria zoner”. Projektet blev lyckat och gratis utegym blandades med en miniskärgård i plaskdammen vid Observatorielunden. Men lika intressanta som förslagen var motiveringarna. Ungdomar reagerar på att allt ska kosta när man rör sig ute i staden, att staden är uppdelad mellan generationerna och att det egna skapandet inte får plats i stadsrummet. Kort sagt dagens unga vill ha fler mötesplatser. Men det vikigaste är kanske att någon ställer frågan till dem som snart är de som lever sina vuxenliv här och att det väcker en lust att engagera sig; ett världsklassinitiativ med andra ord.

Detsamma gäller hur unga och gamla aktiverar sig i förorten Husby, visserligen utifrån olika utgångspunkter, men kampen om innehållet i området som gemensam nämnare. När vårdcentralen skulle läggas ner var det droppen som fick Husbyborna att reagera och agera. Nu finns en ungdomsrörelse i stadsdelen som börjat engagera sig, ta initiativ och påverkar sin närmiljö och framtid.

The capital of Scandinavia I ambitionen att bli en självklar destination för turister och entreprenörer, det vill säga att bli ett förstahandsval som besöksort och etableringsort, försöker Stockholmsregionen att lansera Stockholm som The capital of Scandinavia. Det handlar om ett budskap; Stockholmsregionen ligger mitt i Skandinavien, har bästa kommunikationsläge, regionen har den högsta bruttonationalprodukten, flest multinationella företag, ett av världens största ICT*-kluster ligger här liksom ett av ­Europas största bioteknikkluster samt norra Europas finansiella centrum. Till detta skall läggas internationell matkultur, ett centra för musikproduktion och museer och andra ledande kulturbegivenheter. Även om det är ett budskap så är det inte en avsändare utan flera ska kunna använda detta nya varumärke i sin kommunikation med omvärlden.

I Brommas koloniområde frodas trädgårdar, gemenskap och trivsel för unga och gamla

* ICT – Information and Communication Technology

Möjligheternas stadskvarter Vad är en mönsterstad? Det finns många exempel på initiativ i vårt avlånga land på vad som en gång varit av karaktären mönsterstad. Frågan är om det är skillnad på gårdagens mönsterstad och framtidens.

I många av Stockholms koloniområden finns några av de kvaliteter som flera skulle önska också fanns i ett framtida Stockholmskvarter.

Här har alla sina egna lotter och är nästan ute hela tiden om det inte regnar. Förutom att man påtar i sin egen jord tar man också hand om gemensamma angelägenheter. Hål i vägen ska lagas, dass ska målas, midsommarstången ska kläs, rishögar ska eldas och så vidare. Barnen lekar hos varandra viket kan innebära att det är sju barn på tomten ena sekunden för att vara helt tom i nästa. Dagarna är långa och fulla med allehanda aktiviteter men också en hel del lugna stunder. Denna miljö upplevs av många med mig som trygg, rik och ovärderlig.

I många av Stockholms kvarter finns säkerligen en hel del av dessa kvaliteter men i lika många saknas nog detta. Att göra saker gemensamt med grannar, över generationsgränser och till allas glädje har en Stockholms Stadsnat_sfktidn2011

11-07-08

16.08

Sida 1

tillfredställelse som berikar både det sociala och kulturella livet. Frågan är om vi nu behöver boendestödjare eller boendecoacher för att få fart på våra bostadsområden eller om det kan ske på annat sätt.

Vi kan dock konstatera att boendegemenskaper är en del av ett socialt kapital som inte ska underskattas och som ökar välmående och mobiliserar framtidskraft vilket framtida utmaningar med all säkerhet kommer att kräva.

7

Internet till stockholmarna www.stosn.se

Fyrtiotalisterna – de nya kravställarna

8

Mycket inom samhällsdebatten har handlat om fyrtiotalisterna vilket inte är så konstigt. De är många, rika och traditionsbrytare. Det är en generation som är mycket stor både i förhållande till föregångaren, trettiotalisten och efterföljaren, femtiotalisten.

Dom tjänade mer än sina föräldrar men också mer än sina barn. Samt, inte minst, det var denna generation som uppfann tonårstiden och nu är man på väg att göra om ålderdomen. Utmaningen är nu att bli gammal på ett nytt sätt.

Den demografiska kartan förändras långsamt men kraftfullt vilket självklart även påverkar fastighetsmarknaden, både vad gäller utbud och efterfrågan. Först kan vi konstatera att 5 procent av totalbefolkningen var över 65 år vid mitten av förförra sekelskiftet, det vill säga år 1850. År 2020 beräknas tjugo procent vara över 65 år vilket motsvarar 2,1 miljoner jämfört med dagens 1,7 miljoner. Dessutom beräknas varannan individ som föds i Sverige i dag bli över 100 år. I dag lever mellan tre till fyra generationer samtidigt men i framtiden blir det mellan fyra och fem vilket gör att fastighetsmarknaden måste förändras för att matcha nya behov och önskningar. År 2005 var det år då de första i fyrtiotalistgenerationen gick i pension och 2015 stämplar de sista ut. Detta år har fler än 1,1 miljoner fyrtiotalister officiellt blivit pensionärer. Eller som professor emerita Bodil Jönsson uttrycker sig i en DN intervju, det handlar för väldigt många i denna generation om ett arbetsbyte. I dag kan en tredjedel av livet vara som pensionär och eftersom vi i dag är friskare än tidigare generationer så blir vi mera aktiva. En aktivitetslusta som till viss del kan handla om boendet som kan se annorlunda ut i framtiden i en rad olika avseenden.

Hennes bok, När horisonten flyttar sig – att bli gammal i en ny tid, kan du läsa mer om på hemsidan, bodiljonsson.se

SABO spekulerar SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, gav Institutet för framtidsstudier uppdraget att utreda vad som händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension. Man konstaterar att många bor i småhus men att barnen flyttat ut. Frågan är om man ändrade förutsättningar och ändrade behov påverkar benägenheten att flytta eller inte. Man frågar sig om det finns alternativ på bostadsmarknaden som matchar både önskemålen och ekonomin hos all de som i dag har eget hus. Även konsekvenserna av att äldre lämnar småhus och flyttar till lägenhet skulle utredas. Och, med tanke på att SABO är frågeställaren, är hyresrätten ett alternativ?

Utredningen konstaterar att det finns många trögheter inbyggda mot att flytta. Man bor i dag i ett alternativ man tycker om, som är relativt billigt och flexibelt utifrån de behov och krav man ställer på sin bostad.

Skäl som marknära, rå sig själv och kunna sköta sin egen trädgård upplevs som väsentligt. Man bor ofta nära sina barn samt har stora utrymmen om man får besök. Så frågan är vilka anledningar finns för att lämna denna boendeform? De skäl man fann var bland andra att boendet i egna hem kräver allt mer underhåll eftersom husen blir äldre och krafterna tryter. Många bor också i stora bostäder som måste skötas vilket gör det mindre bekvämt. I denna grupp finns även många som har fritidshus vilket också påverkar de val man gör inom denna grupp. De alternativ som finns på marknaden, av allt bekvämare och modernare bostäder, är något som man har råd att efterfråga.

Dock finns också en viss rörlighet inom gruppen med skilsmässor och nya familjekonstellationer vilket minskar behovet av att bo kvar i en och samma bostad.

Ekonomin i framtiden kan också förändras där fler välbeställda får betala allt mer för vård och omsorg visavi generationskamrater med lägre inkomster. Kort sagt; det finns många tendenser som pekar åt olika håll men successivt förändrar även denna grupp sitt boende och följden blir att utbud och efterfrågan ändras kraftigt.

Fyrtiotalisternas drömboende Det boende som fyrtiotalisterna drömmer om liknar det som man lämnar. Man vill ha markkontakt, gärna liten trädgård och uteplats, men vill slippa det totala ansvaret för en fastighet.

Läget nära natur, vatten, centrum och kultur och service är andra önskemål. Gärna ny eller upprustad, garageplats och inte för liten. De som flyttar till en hyresrätt vet att underhåll kostar vilket gör att man accepterar en marknadsmässig hyra. Vidare vill de flytta till en bostad som man inte behöver flytta ifrån när man blir äldre. Det vill säga en bostad som har hiss eller som är i markplan står högt upp på önskelistan. När fyrtiotalisterna har flyttat till hyresrätt är man mer nöjd över själva bostaden jämfört med området. Man vill bo tryggt och det ska inte vara något ”spring i trappen”.

‹

9

Herrgårdsparken i Kista

10

Micasa satsar Micasa är ett bolag ägt av Stockholms stad som förvaltar fastigheter avsedda för seniorboende och äldre med särskilda behov. Nyligen har man avslutat en seminarieserie, Vision 2030, där man behandlat en rad olika ämnen kring seniorboendet där allt från tekniken i framtidens bostad behandlats till vilken mat och tjänster som borde erbjudas inom detta boendesegment. Just nu är man fokuserad på att ändra standarden inom det befintliga fastighetsbeståndet och Micasa har för närvarande ett projekt där man rustar cirka 100 fastigheter med eftersatt behov till en kostnad om 1,5 miljarder. Det gäller grundläggande fastighetstekniskt underhåll som säkerhetsåtgärder och myndighetskrav som nytt brandlarm, energisparande åtgärder, tak och fasader och liknande åtgärder.

Inom en 10 års period ökar behovet av nya lägenheter för denna grupp boende. Man har redan tagit steget från seniorboende till så kallat trygghetsboende där standarden är lite högre såväl som hyran. Men man stannar inte här utan man undersöker hur detta boende ska kunna utvecklas än mera tillsammans med olika samarbetspartners såsom Hjälpmedelinstitutet. Som en del av denna satsning har man byggt tre olika typer av visningsboenden som ska fungera som stimulans för andra byggare, allmänheten och andra. Dessa kan också ses som ett bidrag till en undersökning om framtiden; hur kan och vill vi bo när vi har behov av ett boende utifrån särskilda krav.

Att bli gammal på ett nytt sätt Att bygga bostäder attraktiva för fyrtiotalisterna kan vara en lyckad samhällsekonomisk åtgärd eftersom bostadsmarknaden då kan matchas på ett bättre sätt. Det är också en grupp som kan betala för sig men även de blir äldre vilket talar för att det som byggs är anpassat för åldrande människor som vill bli gamla på ett nytt sätt, som professor emerita Bodil Jönsson understryker i sin nya bok. Man kanske också kan apostrofera Micasas ambitioner i seminarieserien Vision 2030 att inte bara titta på tekniken, strukturer och former utan också innehållet i boendet som det viktiga målet; vad är det för liv vi vill leva i våra nya och upprustade lägenheter.

Vi försäkrar fastigheter och är Skandinaviens äldsta försäkringsbolag.

Vi har en liten organisation med korta beslutsvägar. Detta tillsammans med den erfarenhet som finns, har gjort oss kända för vår personliga service med snabb och korrekt skadereglering samt säkerhet i riskbedömningar.

Resultatet av detta är att vi normalt har mycket långvariga förbindelser med våra kunder. Vi anstränger oss gärna för att få ha det med er också.

Mynttorget 4 • Box 2196 • 103 15 Stockholm • Telefon 08-545 286 00 • Fax 08-791 00 41 • info@brandkontoret.se • www.brandkontoret.se

Brandkontoret_annons_halvsida_SFKtidningen09.indd 1

09-06-10 17.28.24

Ett rEnt nöjE Nu kan vi hjälpa dig med att tvätta dina planritningar när du lämnar dina lägen­ heter till oss. Resultatet blir en ren och tydlig planritning i våra annonser. Det ökar chansen att träffa rätt både för dig och den som söker bostad. Tjänsten är

kostnadsfri och vi levererar den nytvät­ tade ritningen inom 24 timmar.

Det här är det första steget i en föränd­ ringsprocess som kommer att innebära stora förbättringar. Vi ska göra förmed­ lingen snabbare, smidigare och tryggare.

Är du intresserad, kontakta: Oscar Hammar, 076-129 26 77 eller Håkan Aderö, 073 917 99 50

Helhet, suveränitet och beslutsamhet

12

Lite i det fördolda har HSB Bostad AB förändrat sitt sätt att arbeta. Kraften verkar man hämta från sin historia, när man var med och satte standarden för det svenska folkhemmet. HSB var synonymt med nydanande lösningar som tvättstugor, sopnedkastet och badrum. Kvaliteter som blev svensk standard för flerbostadshus. Nu tar man nya grepp och sätter en ny standard för den goda bostaden, tillgänglig för alla.

För att verkligen nå målen goda och tillgängliga bostäder har ledningen för HSB Bostad AB tagit fram ett helt nytt byggsystem. Genom detta nya system ska man både öka produktiviteten samtidigt som man upprätthåller kvaliteten i hela processen, från planeringen via produktionen till den slutgiltiga förvaltningen. Husets ryggrad är trapphuset som allt kretsar kring. Där finns systemen för vatten, ventilation och media väl åtkomligt för reparation och underhåll. Alla de rum som har behov av installationer, som kök och badrum, är därför lokaliserade nära trapphusenheten.

Trapphuset i sig självt innehåller ett ljusschakt som innebär att man får in dagsljuset i huset på ett fiffigt sätt.

Grundkomponenterna kan kombineras på en mängd olika sätt och vis, vilket betyder att husen kan formas så att de kan passas in på tomter som traditionell byggnadsteknik har svårare att anpassa sig till. Detta faktum innebär att man har stora förutsättningar att utgöra så kal�lade ”fill-in” lösningar, när kommuner, äldrebostadsrättsföreningar eller andra bostadsföretag ska komplettera och förtäta sitt bostadsbestånd.

Genom att det arkitektoniska uttrycket kan varieras i oändlighet, via balkonger, utvändiga material, alternativa takuppbyggnader med mera,

kan varje hus få ett eget uttryck oberoende av om det är en ”stand alone” lösning eller att man bildar nya kvartersformer.

Boendeeffektivitet Men det ska inte bara vara rationellt utifrån producentperspektivet utan också för bostadsrättsinnehavarna. Det är ju till sist här som kvaliteterna ska upplevas och fungera. Exempelvis kan en bostadsköpare relativt sent i processen bestämma var köket ska ligga respektive hur den slutgiltiga rumsfördelningen ska utformas.

Kanske vill man ha sitt sovrum in mot en gård eller nära till

Kort sagt; det är en bostad att växa i, både för de som är första köpare av lägenheten men också för dem som köper i ett senare skede.

Man vänder sig främst till 90-talisterna och målet är att bygga bra och prisvärda bostäder i den nedre prisskalan. Dock ska man kunna uppgradera lägenhetens standard och komfort via individuella tillval. Det vill säga, man går tillbaka till rötterna och vill återigen bli det självklara valet för dagens bostadsköpare.

Med tanke på den stora nettoinflyttningen till Stockholmsregionen och behovet av förtätad stadsmiljö kan man nog säga att HSB har positionerat sig väl inför framtiden.

Framtidssäkrat

HSB bostad AB utvecklar egen kompetens i byggandet

skog och natur. Även lägenhetsstorlekar kan varieras på ett och samma våningsplan utifrån hur man väljer att utforma enskilda trappuppgångar. Andra fördelar är att det finns förberett med ledningar i väggarna, vilket medger framtida ombyggnationer inom lägenheten utan större besvär.

Förutom ökad flexibilitet för bostadsrättsinnehavarna finns en strävan att ta bort olämpliga arbetsmoment, vilket i praktiken betyder förtillverkade komponenter och central distribution av el, luft och VA. Exempelvis bygger man in ledningar för försörjningssystemen i grundstommen, vilket innebär att konventionella rör- och el-dragningar ersätts med enklare och snabbare montering. Överhuvudtaget kommer det aktuella byggsystemet att innebära att man lätt kan komplettera med nya tekniska lösningar i framtiden. Systemet kan också anpassas i en rad olika avseenden så att de ska kunna lokaliseras i så många skilda lägen som möjligt men också storleksmässigt.

‹

13

Nu bygger man upp till åtta våningar, men i takt med att man får nya erfarenheter kommer man att kunna bygga högre hus vilket både förbättrar ekonomin och tillfredställer den starka efterfrågan som finns på bostäder inom Stockholmsregionen.

Nya grepp i genomförandet

14

Förutom det flexibla byggsystemet är också arbetssättet nydanade på så sätt att man väljer ut skilda projekt till pilotprojekt och testar nya lösningar, utvärderar kontinuerligt och noga följer upp hur projekten ska kunna förbättras. HSB satsar på att återanvända sin metodik och därmed öka produktiviteten i byggandet. När nya förslag till bostadsexploateringar kommer upp på agendan kan man enkelt och snabbt, via utvecklade lathundar, få en uppfattning om lämplig omfattning, placering och kvantifierbara innehåll i övrigt. Entreprenader delas upp och utifrån de generella samordnade systemhandlingarna ska man kunna använda såväl prefabricerade byggnadsmetoder som platsbyggnation. En slutsats man kan dra är att HSB blir mer suveräna och mindre beroende av marknadsläget respektive kommer att ha bättre kontroll över entreprenadkostnaderna. Eller uttryckt på annorlunda vis; Man har bestämt sig för vad man vill, tagit fram förutsättningarna för att snabbt fatta självständiga beslut, upphandla de moment man önskar på sina egna villkor, samt skaffat sig en egen bred byggkompetens inom företagets väggar. HSB Bostad Future är därför inte enbart ett käckt namn utan också ett väl genomtänkt innehåll för ett modernt och hållbart framtidsbyggande.

Sopnedkastet då det begav sig – en unik HSB-uppfinning.

Över 20 års erfarenhet med nöjda kunder.

Företagets kvalitetspolicy: Kundens krav, förväntningar och behov är en ledstjärna i arbetet. Varje uppdrag RS Rörservice åtar sig skall vara till kundens belåtenhet.

Tjänster vi utför:

•Arbetet följs alltid upp för att kontrollera att kunden är nöjd.

•Brister uppkomna av RS Rörservice skall rättas till och tas lärdom av.

•Om kunden kräver det kan sekretessförbindelse upprättas.

•De bästa lösningarna för kunden skall skapas.

Kontakta oss för offert eller vid frågor: Årsta skolgränd 8, 117 43 Stockholm Tel: 08-600 29 13, 0708-35 64 15 Telefontider: Måndag–fredag, klockan 07.00–16.00 E-post: rsrorservice@telia.com www.rsrorservice.se

Varför saknas viljan att styra?

– den jäktade bostadsrättsinnehavaren

16

En rapport från Fastighetsägarna Stockholm visar att det är svårt att hitta personer som är villiga att bli styrelseledamöter.

Många bostadsrättsinnehavare tycker att det tar för mycket tid och att det är svårt att kombinera med arbetsliv och familjeliv. Många ”vill bara bo” och utöva sin rätt att påverka via årsmötet. Frågan är hur man kan locka fler till att verkligen engagera sig.

Hur skall man kan komma tillrätta med rekryteringen i framtiden?

Några av svaren ges i rapporten, där styrelsens rollfördelning, effektiviteten i det interna arbetet och inköp av tjänster skulle kunna öka intresset att engagera fler bostadsrättsinnehavare i styrelsearbetet. I utredningen diskuteras också att trots att värdet på en bostadsrätt stegrats kraftigt under den senaste 20 årsperioden, och att förvaltningen kan påverka detta värde, så ökar detta i sig inte intresset att ta ett större ansvar för helheten bland de boende. Detta trots att de i allmänhet har tagit stora lån för att köpa sin bostadsrätt.

En idé man diskuterar i utredningen är att se över arvodena för styrelsearbetet. I dag har de flesta någon typ av ersättning, i allmänhet ganska låg. Med tanke på den tid man måste lägga ner på sitt uppdrag och det ansvar man har som styrelseledamot skulle en korrigering uppåt kanske vara befogat. Det som slår många nya styrelseledamöter, i kanske främst nybildade bostadsrättsföreningar, är just att det tar en massa tid och att uppdraget är förknippat med ett stort ansvar.

7 av 10 föreningar har problem I just denna utredning har Fastighetsägarna Stockholm fått fram att 7 av 10 bostadsrättsföreningar upplever att det är svårt att få medlemmar att engagera sig i styrelsearbete. Tiden är en trång sektor vilket innebär att bostadsrättsinnehavare mellan 30 – 45 år är extra svåra att få med i arbetet. Denna grupp gör både karriär och är småbarnsföräldrar vilket förklarar att det inte är intresset som behöver vara lågt utan att tiden helt enkelt inte räcker till. Dessutom är de flesta mer intresserade av sina egna lägenheter än förvaltningen av huset. Det finns också ett problem med matchning av kompetens; bostadsrättsinnehavarna kanske inte tror att deras kompetens är intressant för styrelsen medan styrelsen ibland kan efterfråga viss specialkompetens. Även hushållens sammansättning, till exempel många småhushåll där omsättningen ofta är högre än normalt, påverkar intresset att engagera sig.

Hur öka aktiviteten?

Det gäller enligt utredningen inte bara att få en styrelse på plats utan också se till att det blir aktivitet i styrelsearbetet. Av utredningen framgår att styrelsens ordförande ofta drar det tyngsta lasset och att det för den genomsnittliga bostadsrättsföreningen, som i Stockholm omfattar 44 lägenheter, innebär att denna person får lägga 6 till 7 timmar på styrelsearbetet per vecka. Och ju större förening desto fler timmar krävs.

Frågan är vad man ska göra för att förändra denna bild och få fler att göra mer. I undersökningen från Fastighetsägarna Stockholm diskuteras arvodenas roll för intresset att engagera sig. Här verkar det finnas en viss vilsenhet. Från arvoden av mer symbolisk betydelse till mer av ersättning som till viss del kompenserar nedlagd tid.

En annan modell som diskuteras inom en större förening på Östermalm är att starta arbetsgrupper kring frågor av vikt för föreningen. Det kan gälla frågor kring fysisk utformning som lekytor för barn- och ungdom, energifrågan som kan handla om föreningen ska satsa på solel eller liknande, bilpool eller inte inom föreningen och så vidare. Det har visat sig att ämnesområden/ sakfrågor är enklare att samlas kring och kan få människor att verkligen engagera sig. En anledning kan vara att tröskeln sänks då man inte behöver lägga ner lika mycket tid som på ett styrelseuppdrag, inte behöver ta ett

större ansvar och att man bara får ägna sig åt något man brinner för. Dessutom kan detta på sikt leda till att fler även vill engagera sig i styrelsearbete, när man får ökad inblick i föreningens förvaltning. Slutsatsen är kanske att viljan inte saknas utan att det är formerna för engagemanget som måste reformeras.

du läsa mer om vad fastighetsansvaret innebär, då man sitter i styrelsen i en bostadsrätt. En ordförande i en BRF dömdes till skadestånd för en istapp som föll i huvudet på en kvinna i vintras.

FAKTA Fastighetsägarna Stockholm är en branschorganisation som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. Medlemmar i föreningen är 5 700 ägare till lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter samt bostadsrättsföreningar med drygt 10 000 fastigheter och närmare 170 000 lägenheter inom Stockholms och Gotlands län.

I många bostadsrättsföreningar finns det sannolikt skäl till högre styrelsearvoden. Inte minst mot bakgrund av det tidskrävande arbete som utförs av styrelsen och det stora ansvar som följer med styrelsearbetet i en bostadsrättsförening idag. I artikeln om Istappstelefonen kan

17

Gröna lungor

– minskat energibehov

Varmare klimat, mildare vintrar, varmare somrar, värmeböljor.

Det lokala klimatet är dock inte alltid samma sak. Städer är sårbara för värmeböljor på grund av variationer i det lokala klimatet och på grund av dålig luftkvalité, säger Sofia Thorsson, docent i naturgeografi vid Göteborgs universitet. Hon arbetar sedan länge i flera tvärvetenskapliga projekt

18

påverkar det lokala klimatet. Vad har stadens täthet, byggnadsmaterial och antalet grönområden för betydelse för klimatet?

Många städer är något varmare än landet runt städerna. En generell temperaturökning med några grader kan i tätbebyggda städer innebära långt mycket mer, berättar Sofia Thorsson för GU Spegeln.

stadsinvånare med fler och kraftigare värmeböljor. I stora städer kan luften vara tio grader varmare än på den omkringliggande landsbygden. Så kännedom om hur mikroklimat fungerar kan få stor betydelse, säger hon.

Det blir oerhört viktigt hur vi designar våra städer. En noggrann planering utifrån kunskap om lokala klimat kan ha stor be-

Klimatet är frågan för dagen, både globalt och lokalt. Forskaren Sofia Thorsson studerar klimatet på lokal nivå, hur byggnader, material och parker påverkar temperaturen i staden. kring lokala klimatvariationer, inte minst hur klimatet varierar inom städer och hur det varierar mellan städer och landsbygd.

Byggnader och stadsplanering

– Medeltemperaturen i Europa kommer att öka med mellan två till sex grader inom de närmsta hundra åren.

Det blir kännbart för många

tydelse för framtidens komfort.

Men det här handlar om mer än komfort. Kraftiga värmeböljor, särskilt i städer, drar med sig ökad sjukdom och fler dödsfall.

Grönska ger skugga, skyddar mot vind och regn, dämpar buller, ökar trivseln och ger utrymme åt rekreation.

En ökning på fyra grader väntas medföra fem procent fler värmerelaterade dödsfall i Stockholmsområdet under sommaren, som exempel.

Det viktigaste i att skapa ett bra stadsklimat är vegetationen. Parker och andra grönområden, men även enstaka träd och buskar, har stor betydelse för ett behagligt klimat. Grönska ger skugga, skyddar mot vind och regn, dämpar buller, ökar trivseln och ger utrymme åt rekreation.

Undersökningar från Paris visar att gamla och sjuka som bodde nära grönområden inte drabbades av lika många dödsfall som de som bodde långt från grönområden under den svåra värmeböljan för några år sedan. Ett förbättrat stadsklimat minskar behovet av luftkonditionering, framför allt i städer söder ut där man lägger mycket energi på att kyla bostäder och kontor. Blir det varmare kanske vi i norr också kommer att behöva använda mer energi till luftkonditionering vilket inte är bra när vi behöver spara på energi.

Luftkonditioneringen släpper ut värme för att skapa kyla. Nedkylningen av inomhusklimatet bidrar till att göra staden ännu varmare, och därmed måste man kyla än mer och så vidare.

Det skapas med andra ord en ond spiral. Även avstånden mellan husen, materialen som husen byggs av, färgsättning och riktningen på fasaderna är viktiga saker att tänka på när man planerar nya stadsdelar eller vill förtäta. Förtätningen bidrar till minskad energikonsumtion eftersom resandet minskar men kan samtidigt bidra till ett försämrat stadsklimat.

I Sverige kompliceras bilden än mer av det faktum att vi har ett varierande klimat med varma somrar och kalla vintrar. Detta ställer stora krav på stadsplanering och arkitektur.

Vi söker bostäder i hela Sverige till våra företagskunder

• Personlig inloggning – Egen sida

• Översikt över aktiviteter – Bokningsförfrågan och bokade visningar

• Registrering av objekt (Lägenhet & Hus) i hela Sverige • Möjlighet att tacka ja/nej till bokningsförfrågan genom systemet samt att föreslå ny tid

www.homerental.se

Stockholm 08-662 62 40

• För Dig som är mycket upptagen finns det möjlighet att registrera en ”visningsansvarig” • Allt detta är kostnadsfritt

www.humanentrance.com

Göteborg 031-18 17 40

Malmö 040-97 83 70

19

Entreprenörer med strömmen

Vi minskar energianvändningen

20

Både utifrån EU:s mål för minskad energianvändning och utifrån Stockholms stads egna ambitioner blir det allt viktigare att finna vägar för energieffektivisering.

‹

Därmed växer också en marknad för företag som har förmågan att kunna bidra till denna effektivisering. Här följer några exempel på detta viktiga arbete.

Sedan 2003 har ett 60-tal projekt med energitjänsten Energy Performance Contracting (EPC) genomförts i Sverige. Cirka 45 av dessa ligger Schneider Electric bakom. Detta berättar Björn Asplind på sajten www. fastighetochbostadsratt.com – Vad det handlar om att är att man handlar upp en aktör som gör en energianalys, gör installationer och sedan garanterar en viss energibesparing. Lyckas vi inte med detta betalar vi tillbaka

belasta rörelseresultatet.

Bara under 2010 var den totala besparingen i Sverige med Schneider Electrics EPC-projekt 116 GWh, vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel i Landskrona kommun med 42 000 invånare.

EPC är ett sätt att betala strategiska investeringar idag genom att använda framtida energibesparingar. Det leder till en uppgradering av funktionaliteten och prestandan på fastigheterna och förbättrar samtidigt driftnettot. Dessutom sparar man energi och förbättrar inomhusklimatet genom smarta och effektiva energiinvesteringar.

Projektet ”One Tonne Life” i Hässelby utanför Stockholm visar att det också är bra för hushållsekonomin att leva klimatanpassat. Under de sex månader testfamiljen Lindell levde klimatsmart lyckades de inte enbart sänka sina koldioxidutsläpp med nästan 80 procent. Dessutom minskade familjen sina utgifter med nästan 2 900 kronor i månaden jämfört med sitt ”gamla” liv. läs mer på: http://onetonnelife.se/

skillnaden för det som inte har uppnåtts, säger Stefan Sjölin, affärsområdesansvarig för Energy Solutions vid Schneider Electric i Sverige.

En viktig aspekt att känna till är att EPC-avtalen inte påverkas om energipriserna går upp.

– Vi tjänar inget mer om energipriserna går upp, det tillfaller kunden. Vi brukar också jobba med resultatpositiva projekt för kunderna, där ambitionen är att den totala investeringen inte ska

De viktigaste delarna i EPCprojekt är besparingsfinansiering, garanti och uppföljning på slutet. Det gäller att vidmakthålla besparingen. Projekten löper vanligtvis mellan fyra och tio år och består av förstudie, analys och projektutveckling samt garanti- och prestandauppföljning.

– Vi gör månadsrapporter, följer upp mätare, kommunicerar med kunden, vi tränar och utbildar kundens driftspersonal.

Däremot tar vi aldrig över drif-

ten, betonar Stefan Sjölin.

EPC-modellen går ut på att lära, utbilda, stimulera och jobba tillsammans med driftpersonalen. När garantitiden är över ska kunden kunna köra allt själv. Det absolut viktigaste är att ta reda på vad fastigheterna har för referensförbrukning året före man börjar bygga om.

– Det handlar inte bara om styr- och reglerteknik, det berör också fönster, pannor, bergvärmepumpar, isolering, värme och ventilation samt el. Cirka 15 procent i ett projekt är styr -och reglerteknik, det finns en förutfattad mening om att vi bara säljer våra egna produkter. Mellan 10 och 25 procent är egna produkter i projekten, säger Stefan Sjölin.

– Totalt sedan vi började har vi sparat drygt 400 GWh i våra EPC-projekt, säger Stefan Sjölin.

Ett stort projekt genomförs nu med Väsbyhem där 3 500 lägenheter energieffektiviseras. Den omfattande satsningen för Väsbyhem innebär att energikostnaderna sänks med sex miljoner kronor årligen – pengar som istället kan användas för underhåll och för att hålla nere hyresnivåerna.

Två tredjedelar av Väsbyhems totalt 5 600 lägenheter ska fram till mitten av det här året genomgå en rad åtgärder för att minska energianvändningen, när det gäller till exempel ventilation, värme, isolering och belysning.

En solvärmeanläggning ska också installeras.

‹

21

Fullt genomfört kan EPC-projektet, med en total investering om 57 miljoner, räknas hem på mindre än nio år.

Micasas ESP minskar energiförbrukning med en fjärdedel Micasa Fastigheter äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter, som sjukhem, servicehus, behandlingshem och gruppbostäder.

I början av år 2009 startade man ett energisparprojekt, ESP, för att se över den totala energiförbrukningen i fastighetsbeståndet (ca. 130 fastigheter). Projektet syftade till att minska energiinköpsbehovet vilket i sin tur skulle innebära en miljövänligare drift. Målet är att i enlighet med Stockholms stads miljöplan bidra till att sänka koldioxidutsläppen och minska energiförbrukningen så mycket som möjligt.

Resultaten för de 17 fastigheterna visar att efter bara fyra månader 2010 (jan-april) har förbrukningen av fjärrvärme minskat med i snitt 27 procent. Förbrukningen av fastighetsel har minskat med i genomsnitt 23 procent. De praktiska åtgärder som ligger bakom den minskade förbrukningen av fastighetsel, är t ex att belysningsarmaturer bytts ut till mer energisnåla, samt effektivare ventilationsfläktar och pumpar.

22

BOSTADSFÖRVALTNING EKONOMISK FÖRVALTNING

BOSTADSRÄTTSJURIDIK

TEKNISK FÖRVALTNING

STYRELSEUTBILDNINGAR

FASTIGHETSANALYSER

Teknisk förvaltning: Underhållsplanering Projektledning Fastighetsskötsel och städtjänster

Bostadsrättsjuridik:

ALLT SAMLAT, ALLT TILLGÄNGLIGT – ALLTID! Med vår bostadsförvaltning blir styrelsearbetet roligare, enklare och tryggare.

Via www.hemochfastighet.se, vår kundtjänst och er personliga förvaltare får er förening full kontroll, bättre ekonomisk översikt och tid över. Det som tidigare var tungt pappersarbete finns samlat och lättillgängligt för styrelsen via Internet – dygnet runt.

Orgnr: 556604-2940 Grundades: 2001 Förvaltar över 200 brf

Styrelseutbildningar: Webbutbildningar med Bonanza-pedagogik Lokala utbildningar i ekonomi och juridik Seminarier

Fastighetsanalyser:

Ekonomisk förvaltning: Leverantörsfakturor, digital hantering med bl.a projekthantering och historisk uppföljning Rapport- och bokslutsverktyg, lättillgänglig och pedagogisk presentation av ekonomin Ärendehanteraren, säker och snabb återkoppling av styrelsens och medlemmarnas frågor Dokumentarkiv, säker bevaring och lättillgänglig åtkomst av föreningsdokument Budgetverktyg, förenklat budgetarbete Revisionsverktyg, effektiv och snabb revision Lägenhetsregistret, full insyn i lägenhetsregistret Extranet, skapa och administera en föreningshemsida

Fyrverkarbacken 30A 112 60 Stockholm Tel: 08-522 548 00

Hyresrätt- och avtalsfrågor Prenumerationstjänst via webben Entreprenadfrågor Föreningsinterna tvister

Beställ en offert via vår hemsida >>

www.hemochfastighet.se

Jämför er fastighet med andra via Bo Gladast Rättvisa avgifter i föreningen Kapitalltillskottsutredningar

www.hemochfastighet.se

smässan t t ä r s d a st r ss på Bo novembe Träffa o 9 1 7 1 olm i Stockh ! /Låt stå

Bostadsförvaltning

Spara med kranar Ett vanligt hushåll kan spara närmare 2 ton koldioxid per år bara genom att investera i nya kranar. Att de små, vardagliga, energibovarna får minst lika stor effekt som de stora är bevisat. En ny studie klargör att det finns mycket man kan göra för miljön bara genom att se över vilka kranar man har i kök och badrum och det till en kostnad som är tio gånger mindre än vid inköp av miljöbil.

En studie gjord av IVF Industriforskning och utveckling AB visar att ett större hushåll, som förbrukar 5 000 kWh energi för eluppvärmt tappvarmvatten årligen, kan spara 2 ton koldioxid per år genom att byta till Sveriges första energisparande blandare Nautic, från Gustavsberg. Det är ungefär lika mycket koldioxid som man sparar genom att köra en miljöbil. Samtidigt sänker man sin energikostnad.

– Byter du ut tre av hushållets alla kranar mot nya, resurssnåla, kan du sänka energianvändningen för varmvatten med 40 procent. Elen du sparar genom att byta från vanligast förekommande ettgreppsblandare gör att investeringen på ca 10 000 kr återbetalar sig själv på ungefär tre år. Det säger Matti Weineland, kvalitets- och miljöansvarig för blandare hos Villeroy & Boch Gustavsberg AB.

Enkelt och lättanvänt Testresultaten förutsätter att hushållet installerar kranen Nautic från Gustavsberg som är först i Sverige med energisparande teknik.

Tekniken är enkel och lättanvänd; blandarens ursprungsläge ger tillräckligt varmt vatten för diskning och handtvätt. Handtaget måste helt enkelt föras fullt ut till vänster för maxtemperatur och riktigt hett

Besparingar i ett urval fastigheter Normalårskorrigerad värmeförbrukning (i %)

Fastighetsel* (i %)

Tunet

43

63

Sörklippan

17

43

Kastanjen

37

30

Jungfru Lona

30

25

Edö

31

17

Med fastighetsel menas den el som används till byggnadens *funktioner så som belysning i allmänna utrymmen, hissar och ventilation

vatten. Om du släpper återgår handtaget till ursprungsläget.

Tidigare undersökningar från Energimyndigheten (STEM) visar att energiförbrukningen minskar med cirka 40 procent om man väljer Nautic jämfört med genomsnittet för övriga blandare på marknaden.

Koldioxidbesparing Enligt Energimyndigheten används en femtedel av villahushållets energi till varmvatten. I lägenheter är andelen ännu högre. Om el används för att värma tappvarmvattnet, vilket inte är ovanligt, är det rimligt att anta att den el som sparas ersätter så kallad marginalel vilket på den nordiska elmarknaden är liktydigt med el tillverkad i kolkondenskraftverk. Denna el släpper ut stora mängder koldioxid varje år och utsläppen per kWh blir närmare 1 kg/kWh.

23

SFK-tidningen tittar in hos Ekofasad

Rena rama fasaderna!

24

I det stora industriområdet i Arninge träffar vi Tobias Olsson, Franchise manager på Ekofasad. Detta är företaget som fått stor uppmärksamhet tack vare sitt sätt att tvätta fasader helt utan kemikalier. Inte nog med det, den smuts och de kemikalier, tungmetaller etc som genom åren fastnat på fasaderna tas om hand så gott som till hundra procent. Det vatten som blir kvar som restprodukt är lika rent som kranvatten!

Vi ber Tobias Olsson förklara hur detta är möjligt. Han berättar att metoden man använder bygger på en patentsökt metod, en speciell form av vanligt vatten. Ekofasads miljövänliga metod bygger på egen framtagen specialteknik och är modern, skonsam och helt utan kemikalier. Vi kallar den EcoSuRe berättar Tobias.

EcoSuRe-vatten är vatten som renats i flera steg och förändrats från normalt ”stabilt” vatten till ”instabilt” vatten. Genom att alla salter och mineraler avlägsnats består vårt vatten således enbart av vattenmolekyler. Den mätbara konduktiviteten i vårt vatten understiger 0,1 μS/cm. Tappvatten i Stockholm har jämförelsevis en konduktivitet >200 μS/cm vilket motsvarar en salthalt på 0,2 procent. Metoden är patentsökt och fungerar på så gott som alla fasadmaterial, från puts, betong och tegel till glas, sten, plåt och trä. Smuts, alger, mögel, oxider

Ekofasads metoder har väckt stor uppmärksamhet, berättar Tobias Olsson, Franchise manager.

och tungmetaller avlägsnas effektivt. Inga kemikalier som tär på ytskikt och fasadmaterial används. Företaget är kanske det enda på marknaden idag som uppfyller gällande lagstiftning inom området.

Tobias förklarar också att en ren fasad är inte bara snygg. Den håller mycket längre också – bland annat genom att den skyddas från fukt- och mögelskador.

Därför är det så viktigt att hålla fasaden ren. I dag, när färger inte får innehålla miljöfarliga ämnen för att hämma mögeltillväxten, är det ännu viktigare med en ren fasad som suger åt sig så lite fukt som möjligt. Om du dessutom tvättar din fasad utan kemikalier, kan du vara säker på minsta möjliga slitage och därmed längre livslängd. Och vi har lösningar för att samla upp vattnet, där smuts och föroreningar fastnar i slutna filter, och till exempel farliga tungmetaller tas om hand.

Bäst i test Tobias berättar också med viss stolthet att i Folksams oberoende undersökning av rengöring av mögelskadade målade träytor blev den metod Ekofasad använder ”Bäst i test”: ”De paneler som behandlats med tvättmetod 6 och 10 får bäst resultat.” (där 6 är en kemikalie och 10 motsvarar Ekofasads metod).

I rapporten jämfördes alla vedertagna metoder och företag som arbetar i branschen och här framkom också att tvättmetoder med alkaliska medel (som tvättmetod 6) krackelerade vissa färgtyper. Med Ekofasads varsamma

metod förstörs inga ytskikt och färger och känsliga ytor bevaras.

Dammfritt och ljudlöst Att tvätta fasader med EcoSuRe är en doftfri, dammfri och nästan helt tyst metod. Det betyder en mycket bättre arbetsmiljö. Om fönster och dörrar är av normal kvalitet tränger inget vatten in eftersom man arbetar med lägre tryck än i en vanlig dusch, vilket innebär att behovet av täckning blir minimalt. I stället får man rena fönster och snickerier på köpet.

Spännande uppdrag Eftersom inga kemikalier används lämpar sig våra metoder extra bra vid sanering av känsliga miljöer som inom läkemedelsindustrin, vid livsmedelhantering eller förskolor. Men vi har också börjat få allt mer uppdrag när det gäller extra känsliga kulturmiljöer. På Skansen, världens äldsta friluftsmuseum, finns en mängd känsliga byggnader och där har vi redan utfört ett antal uppdrag med gott resultat.

Detsamma gäller Koppartälten i Hagaparken, med Statens Fastighetsverk som kund. De byggdes i slutet av 1700-talet av Gustav den III. Tälten är målade med linoljefärg. Inför ommålning fick de en välbehövlig tvättning, där smutsvattnet samlades upp och renades. Analysrapport påvisar rening av tungmetaller till minst 95 procent, bland annat koppar renades från 9230 mikrogram/liter till 64, och bly från 2180 till 12.

Olle Olsson-muséet i Solna och Tönnersjö kyrka, med anor från 1600-talet, är andra sådana exempel.

Franchisetagare Ekofasad finns numera representerat med egen enhet i Täby samt sju franchisetagare som finns i Helsingborg, Huddinge, Solna, Nacka, Uppsala, Varberg och Göteborg. Men det får inte gå för fort berättar Tobias. Våra franchisetagare måste ha exakt samma kvalitets- och miljötänk som vi själva och dessutom få en noggrann utbildning i den speciella teknik vi använder.

Vi har också blivit allt mer populära som underentreprenör till professionella måleriföretag och har rengjort ett stort antal villor innan ommålning. Reaktionerna från målarna har varit mycket positiva. ”Vi kan inte tvätta lika rent – det är bara att konstatera”, säger Bengt Jacobsson, målarmästare på Harry J Måleri & Consult AB.

25

26

Det bästa varumärket eller reklampelaren för Täby har säkerligen varit Täby Galopp. Här genomförs varje år cirka 100 tävlingsdagar som drar publik, skapar arbeten och inkomster och goodwill till kommunen.

Men marken där galoppbanan ligger är central, värdefull och alternativet till en galoppbana har länge diskuterats. I maj i år blev det klart att JM AB och Skanska Nya Hem AB köper hälften vardera av marken och en ny stadsdel med 4000 bostäder, arbetsplatser och service kommer successivt att växa fram. Självfallet har galoppbanan i Täby och all verksamhet kring denna skapat värdefull

aktivitet inom kommunen. Men kanske har både kommunen och galoppverksamheten allt att vinna på en förändring. Kommunen vinner nya kommunmedborgare och skatteintäkter och galoppverksamheten ökar möjligheterna att expandera sin verksamhet någon annanstans med bättre utrymmen för expansion och nya aktiviteter.

Om man betänker att området där galoppbanan legat är lika

27

Täby kommun

– kommunen som fattat galoppen stort som två Gamla stan, ligger ett stenkast utanför Stockholm och inflyttningen till Storstockholmsregionen slår alla prognoser är det inte så konstigt att kommunen slagit till. Här kan en ny stadsdel byggas som rymmer en egen tågstation, som har E 18 utanför knuten och har Täby centrum som granne. Till detta skall läggas service inom området, parker med mera. Om SL dessutom sätter sina planer på

en BRT-busslinje i verket så ökar områdets attraktionskraft ännu mer. Denna extremt snabba busslinje skall koppla ihop Arninge med Stockholms centrum och Nacka.

Visionsarbete För att starta processen att bygga den nya stadsdelen på klassisk hästkapplöpningsmark börjar kommunen med ett visions­ arbete.

Detta gör man innan man sätter igång den formella planeringsprocessen vilket innebär att Täbyborna och andra kan komma med synpunkter på utvecklingen av den nya stadsdelen. Tillsammans med övriga områden inom Täby kommun, nämligen Täby centrum, Arninge-Ulna och Västra Roslags-Näsby, står kommunen inför den största expansionen någonsin. Det som är intressant med denna expansion

‹

28

är att den inte inbegriper exploatering av ny mark utan sker på redan bebyggda eller anlagda områden inom kommunen. På detta sätt kan Täby bevara halva Täby grönt vilket är en viktig målsättning inom kommunledningen.

13 PLATSER SOM KAN ERSÄTTA ANLÄGGNINGEN

Framtid

Om Täby Galopp läggs ned finns förslag på 13 platser var huvudstadens nya galoppcenter skulle kunna ligga:

I klimatkrisens spår är det intressant att konstatera att Täby kommun apostroferar att bevara de stora grönområdena, och därmed alla ekosystemtjänster respektive biologisk mångfald intakta, parallellt med att man vill bygga stadsmässigt i de centrala delarna av redan befintlig bebyggelse. Målsättningen att behålla den naturnära känslan fyller därmed den dubbla funktionen att både ta ansvar för Stockholmsregionens expansion och vara ett hållbart föredöme för klimatarbetet inom Stockholm län. Kort sagt; man har fattat galoppen av hållbart byggande.

• Ekeby/Alsike, Knivsta • Moralund, Knivsta • Gurresta, Knivsta • Johannesberg, Norrtälje • LFV, Sigtuna • Rosersberg, Sigtuna • Önsta Gård, Upplands-Bro

TÄBY GALOPP Invigd: 28 augusti 1960.

Anställda: 20.

Tränare: 25.

Omsättning: Cirka 55 miljoner kronor.

Tävlingsdagar: Cirka 100. Varje år rids 400 löpningar. Runt 35 miljoner kronor delas ut i prispengar.

Hemsida: tabygalopp.se

• Angarn, Vallentuna • Taxinge, Nykvarn • Mörby, Nykvarn • Almnäs/Brandalsund, Södertälje • Vårsta, Botkyrka • Stav/Krigslida, Haninge (Källa: Travronden)

Ordning, reda och bättre avtal Lars Lundberg – tidigare IT-expert på Telia – vet mycket om vad företag behöver för lösningar för att fungera effektivt. Han berättar att det gått mellan fyra- och femtusen timmar för att utveckla den nya tjänsten Avtala.se. Men nu finns verktyget som inte bara hjälper fastighetsförvaltare och bostadsrättsföreningar att ha ordning och reda på alla sina avtal och åtaganden utan dessutom att få bättre avtal i framtiden. ”Vi vill hjälpa dig med det som är bland det tråkigaste som finns, att hålla koll på alla dina avtal hemma eller på ditt företag. Vi som skapat Avtala.se fick idén från vår egen vardag. Alla har vi känt frustration över att ha begränsat med tid och intresse för att få riktig styr på våra fasta kostnader.

Vår egen erfarenhet är anledningen till att Avtala.se finns.

Sluta du också att betala reflexmässigt varje månad, skaffa dig bättre överblick, använd Avtala.se, det är super­enkelt.”

Lars Lundberg, Avtala.se

Prisvärt verktyg för kontroll, överblick och bättre ekonomi Kostnaden är så låg som från 50 kronor per månad plus moms, beroende på fastighetens/fastigheternas storlek, och då har du ständig onlinetillgång till all information om de aktuella fastigheterna, var du än befinner dig. Då ett avtal börjar närma sig sitt slut hjälper Avtala.se dig att skicka avtalsförfrågningar till både befintliga och nya leverantörer.

Skräddarsydd lösning Avtala.se är inte bara ett smart verktyg. Du kan dessutom skräddarsy det exakt efter dina behov för varje enskild fastighet. Du väljer exakt vilka avdelningar och underavdelningar du vill ha med och här lägger du in all aktuell dokumentation kring fastigheten. Du kan få ett komplett och skräddarsytt dokumenthanteringssystem för din fastighet eller din bostadsrätt, som kan följas över tid och du kan bestämma exakt vem i ditt företag eller BRF som har tillgång till olika delar av materialet. Det finns ingen risk att obehöriga får tillgång till dina dokument.

Du kan till och med enkelt skapa ett register där du kan följa varje enskild lägenhet över tid. Får du en fuktskada i ett badrum så ser du till exempel när installationer har gjorts, vilken hantverkare som gjort den och vilka garantier som finns.

Leverantörsdialog En viktig tanke bakom Avtala.se är att förändra dialogen mellan konsument/företagare och leverantör.

Istället för att ständigt bli kontaktad av leverantörer ger tjänsten leverantörerna möjligheten att kommunicera med dig vid rätt tidpunkt, när ditt avtal är på väg att löpa ut. Du vill få nya avtalsförslag när det är intressant för dig, inte hela tiden.

När Avtala.se går ut med avtalsförfrågningar för din räkning sker det utan att leverantören vet vem du är. Först när du själv önskar det så upprättas kontakt mellan dig och leverantören.

För att prova denna nya tjänst går du helt enkelt in på www. avtala.se. Ingen information om dig lämnas ut och du kan avsluta tjänsten när du vill.

Avtala.se finns även som ­arbetsverktyg för andra målgrupper som exempelvis småoch medelstora företag.

Du väljer själv vilka rubriker du vill ha... och lägger till valfria dokument under varje rubrik.

29

Stadsdelarna kring Järvafältet Miljonprogram, miljöprogram, mobiliseringsprogram

30

Ett av Stockholms mer folkrika områden är lokaliserade kring Järvafältet. På samma sätt som i framkantsområdena Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden, är miljöfrågorna centrala när området ska förnyas och upprustas.

Att omvandla äldre bostadsområden med målet att skapa en mer klimat- och energieffektiv framtid är ingen enkel väg. Detta är något som både politiker och planerare blivit varse. Dialogen med de boende är nödvändig för att området ska bli hållbart också ur social och ekonomisk utveckling. Av denna anledning satsar staden stora resurser på dialog och delaktighet med målet att få igång en mobilisering kring områdets utveckling och förvaltning.

Området är stort och involverar flera kommuner och en mängd olika fastighetsägare.

Miljonprogramsområden tillhörande Stockholms stad som Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Kista, Husby, Akalla i en del av området, tillsammans med Rissne i Sundbybergs kommun, Ulriksdal i Solna kommun men också områden inom Sollentuna och Järfälla kommuner ingår i detta gigantiska stadsområde. Vi kan nu också se ett ökat intresse för nybyggnationer med en rad olika projekt inkluderande både nya bostäder men också nya arbetsplatser och service.

Vid all omvandling av äldre bostadsområden, i detta fall

främst i några av Stockholms miljonprogramsområden, ingår miljöprofilering som en av utgångspunkterna. Men som vid all typ av omvandling av bostadsområden kommer människor ofta i kläm vilket regelmässigt resulterar i protester.

Detta hände också initialt när dis­ kussionerna om Järvaområdets fram­ tid kom upp på stadsbyggnadsagendan. Tidigt i processen insåg alla att för att omvandlingen ska bli positiv för alla berörda måste också alla berörda vara med.

Förebild i världen Ambitionerna inom stadsbyggnadsområdet är ofta mycket höga om vi ska döma av beskrivningarna från Stockholms politiker och tjänstemän. Målsättningen för Järvafältet, som från början var ett militärt övningsområde, är att upprustningen både ska bli en nationell förebild såväl som internationell. Man har nämligen konstaterat att över 200 miljoner européer bor i liknande hus. Nyckelorden handlar om ”hållbar upprustning av miljonprogramsområden” och mycket av de föreslagna åtgärderna är numera välkänt som energief-

fektiv teknik och klimatsmarta lösningar där energianvändningen ska minskas till hälften.

Vissa nya profilfrågor har man lyft fram som utbildning och information till de boende om klimat- och miljöfrågor, cykelfrämjande åtgärder, bilpooler, att kulturhistoriska värden värnas, satsning på förnybar energi i form av solceller och vindkraft ger området en viss profil.

Testverksamhet Ett intressant inslag i förändringsarbetet, som ska pågå under en femårsperiod, är ambitionerna att testa nya grepp. Det kan gälla allt från energieffektiviseringen som också ska innehålla moment av dialog med de boende, till hur tilläggsisoleringen av bostadsfasaderna ska ske via platsbyggd eller prefabricerad teknik. Denna typ av experiment är av stort intresse eftersom man konstaterat att enbart teknik för att underlätta en hållbar livsstil inte räcker. Det måste till olika mobiliserande aktiviteter och därför har man föreslagit dialoginriktade åtgärder som exempelvis samarbete med områdets förskolor och skolor, utbildning av cirkelledare till föreningar, lokala arbetstillfällen på bland annat gymnasiet samt dialog i största allmänhet med de boende. Dessutom finns inslag av typen kultur men allt från kul-

Järvafältets upprustning skall ska bli en internationell förebild.

turhistoriska stigar tillsammans med Stockholms stadsmuseum och till att visa upp tidstypiskt boende som ”Tenstalägenheten”.

Man kan fråga sig om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga eller inte utifrån projektets sju mål för delaktighet i omvandlingsprocessen: ökad trivsel och hållbar livsstil, gemensamt beslut med de boende om ny boendestandard, kunna hantera de nya tekniklösningarna, bättre förankring och ökad stolthet genom ökad kulturhistorisk kunskap, uppvisning av renoveringskoncept till omvärlden, utbyte med andra kommuner med liknande projekt och att uppfylla programmet ”Vision Järva 2030”.

Upp-och-ner-vända världen Av ovanstående beskrivning framgår att initiativet togs av politikerna men att invånarna snabbt blev centrala aktörer i processen. Att initiativen kommer uppifrån behöver inte inne-

bära att de boendes intressen kommer i andra hand eller att lokala behov inte formuleras bland de boende. Men, man kan ändå undra om de ambitioner som finns inom Stockholms stad är realistiska med tanke på målsättningarna. Man vill till exempel att de projekt som stadens själv beslutar om, till exempel upprustningen av sju hus ägda av Svenska Bostäder, också ska inspirera till en hållbar livsstil gällande transporter, energi, avfallshantering och konsumtion inom övriga delar av Järva. Detta kanske är mer av önsketänkande än realistiska förväntningar.

Men, och detta är ett viktigt men, ibland kan mobilisering faktiskt leda till att nya aktörer träder fram och utvecklar nya tjänster, företagsidéer, boendekvaliteter som överhuvudtaget inte vara tänkta eller planerade när man satte igång. Det är denna typ av dynamiska effekter som är spännande även inom boendet; när uppifrån och ner vänds och blir nerifrån och upp.

31

Vi gör det möjligt…

… för Stockholms fastigheter att ansluta sig till Stokabs nät. Utbyggnaden av fibernätet för hushåll och företag fortsätter med full kraft.

… att vara uppkopplad i hela Stockholmsregionen eftersom Stokabs nät sträcker sig från Norrtälje till Nynäshamn. Det motsvarar 30 varv runt jorden och 1,25 miljoner fiberkilometer.

… att koppla upp smartphones och surfplattor var som helst och när som helst i Stockholm. En snabb utbyggnad av fibernätet för de mobila 4G- och 3G-näten pågår för fullt.

Stokab ägs av Stockholms stad med syfte att stimulera en positiv utveckling för Stockholmsregionen genom att tillhandahålla ett öppet och konkurrensneutralt svartfibernät. Läs gärna mer på www.stokab.se eller kontakta oss på 08-508 30 250.

Annons 170x120 SFK.indd 1

2011-06-23 12:48:36

Stockholms framtida transportsystem – ett vägval Tillgänglighet, kapacitet, kvalitet Samtidigt som trafiken korkar igen allt mer och tunnel­banans kapacitet slår i taket debatteras den framtida kollektivtrafiken.

Spårväg eller tunnelbana tycks vara alternativen.

Att bilen fortfarande ska ta en stor andel av persontransporterna kan utläsas både av beslutet om Förbifart Stockholm och av den stora plats som ges åt biltrafiken i det officiella Slussenförslaget.

n Med tanke på att Förbifart Stockholms kapacitet inte kommer att räcka till i mer än 20 år innan även den slår i taket så tycks denna gigantiska investering, just nu beräknad till 28 miljarder kronor, bli ett sätt att köpa sig tid. Visioner, nyskapande, teknisk innovation och utveckling av nya trafikslag finns inte på agendan. Allt fler företrädare för olika kollektiva trafikslag, till exempel Bussbranschens Riksförbund, pekar på att förbättrad kvalitet, snabbhet, bekvämlighet och miljöanpassning kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken attraktiv. Det bör dessutom vara möjligt att tryggt och säkert kunna förflytta sig och ta del av hela samhällutbudet även om man till exempel är gammal eller funktionshindrad.

Innovation i samverkan Tidigare har den samverkan mellan samhälle och industri som Televerket och Ericsson utvecklade gjort Sverige och svensk industri världsledande på telekomområdet.

STU (senare Nutek) och Energimyndighetens teknikutvecklingsmedel gav Electrolux möjlighet att bli världsledande på kyl- och frysområdet. Nu efterlyser bland annat IVA, med Marcus Wallenberg i spet-

Räcker detta för att Stockholm ska bli ­hjärtat i en framtida dynamisk, levande och hållbar storstads­ region med utvecklingsmöjligheter och förmåga att konkurrera med andra regioner?

33

sen, ett återupptagande och en utveckling av denna tradition.

I dag kan det vara infrastrukturutveckling och nya bättre trafikslag för både person- och varutransporter som skulle ge oss möjlighet att behålla hög industriell kompetens och en världsledande fordonsindustri i Sverige.

I många fall finns helt eller så gott som helt färdigutvecklad teknik att tillgå.

Parallellt med detta finns ännu djärvare idéer. Avsikten med denna artikel är inte att peka ut någon saliggörande väg, men däremot att visa på några av de idéer och möjligheter som

‹

Ett av de mer djärva och fututistiska projekten kommer från ett kinesiskt företag. Man har visat hur bussar på höga ben kan stanna på hållplatser mitt på trafikleder, medan trafiken obehindrat rullar fram under bussarna. Systemet är dock inte praktiskt testat.

Anna Grönlund, förbundsdirektör på Bussbranschens Riksförbund, vill se snabba, bekväma och miljövänliga BRT-linjer i Stockholm och kranskommunerna.

ytterligare 84 ledbussar till BRT-systemet i Bogota, Colombia och stärker därmed sin roll som den ledande leverantören av bussar till dessa smarta transportsystem. SL utreder nu möjligheterna att starta en BRT-linje mellan Nacka och Arninge.

Spårbilar

34

finns i dag, här och i andra delar av världen och med betoning på storstadsmiljön.

BRT – Bus Rapid Transit Ett trafikslag som redan etableras på många håll i världen för trafiktäta städer är BRT-systemet eller stombusslinjer. Det innebär separata busskörfält, så raka vägar som möjligt, hög turtäthet, effektiva biljettsystem, moderna bussar med hög passagerarkapacitet samt busshållplatser där det går snabbt och lätt att stiga av och på bussarna. Volvo Bussar är världsledande inom leveranser av bussar för moderna BRT-system och systemet har förbättrat trafikflödet och minskat kostnaderna i städer som exempelvis Mexico City.

Volvo Bussar har på senare tid fått en order på 100 dubbelledbussar Volvo B9SALF till Sao Paulo i Brasilien och en order på

I en debattartikel i SvD beskriver professor Ingmar Andréasson och trafikkonsulten Göran Tegnér vad man kallar PRT (Personal Rapid Transit) eller förarlös minispårväg. Hela området Solna C, Karolinska institutet/ Karolinska sjukhuset, Norra stationsområdet, Albano/Stockholms universitet, KTH/Östra station, omspänner en yta på cirka sju kvadratkilometer som behöver trafikförsörjas effektivt även med kollektiva trafiksystem, säger man. Förarlös minispårväg skulle kunna lösa många av dagens och morgondagens trafikproblem för den nya så kallade Hagastaden med omgivningar. Med ett trafiknät på cirka 20–25 kilometer kan följande målpunkter bindas samman med ett finmaskigt nät: Nya Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, Hagastadens centrala stråk med förgreningar, Solna centrum och Solna station, Odenplan, Stockholms universitet och Albano, KTH & Östra station/T-banestation, Wennergren Center.

Några av de fördelar spårbilar skulle kunna innebära: • Hög tillgänglighet • Låg investeringskostnad • Låg driftkostnad (inga förare) • Hög turtäthet (ned till tre sekunder mellan vagnar på banan) • Hög kapacitet (4800 passagerare per timme och riktning) • Miljöeffektivt och resurssnålt • Tillgängligt dygnet runt, året runt • Fler väljer troligen att färdas kollektivt

Computer art on photo backround. All by Hans Kylberg (VisuLogik) December 2006

Spårbil (eng: PRT Personal Rapid Transit) innebär att små spårbundna fordon automatiskt går dit varje passagerare vill, ungefär taxi utan förare. Den bärande idén med spårbilar är att kollektivtrafikresor skall kunna anpassas individuellt i nästan samma utsträckning som privata bilfärder.

35

Var hamnar kostnader för trafikskador i er fastighet?

Stannar de i fastigheten som löpande underhåll?

Vi har tid och kunskaper för att hjälpa er att få ersättning för trafikskador som drabbar fastighetens egendom och anläggningar.

Slå en signal så ordnar vi resten!

Foto: Brian M. Powell

Tunga transporter

36

Nämnas kan att det äldsta liknande systemet i världen finns på universitetsområdet i Morgantown, USA. Det har rullat sedan 1975 och har transporterat 60 miljoner passagerare utan en enda allvarlig olycka. Spårbilssystem/minispårvägar kan byggas nästan var som helst, även vid svåra terrängförhållanden där vägar eller konventionell spårtrafik är svåra att anlägga.

Det finns även versioner av minispårvägssystem som kan användas för varutransporter och frakter och ytterligare en tänkt version där passerande långfärdsbussar kan hakas fast i en så kallad balkbana, kopplas ihop till tåg och passera en storstad hängande i balkbanan för att sedan släppas ner till fast mark då staden passerats.

I Sverige undersöker Matts Lundin och Ulf Svensson just nu åt Energimyndigheten möjligheten att använda så kallad lättareän-luft-teknik, det vill säga luftskepp, för att kunna frakta stora tyngder utan att behöva använda väg- eller spårtransporter. Just nu finns luftskepp som kan frakta til exempel byggnadsdelar på cirka 75 ton, målsättningen är att nå upp i cirka 250 ton. I första hand är tekniken tänkt för obebyggda områden, exempelvis för att kunna frakta delar till vindkraftverk till obebyggda eller svåråtkomliga trakter. Men den är även intressant i stadsmiljö av flera anledningar. Man kan frakta otympliga och stora föremål som inte kan fraktas på vägar.

Luftskepp är tystgående, varför man kan frakta vid alla tider på dygnet och över tättbebyggda områden utan att störa.

Detta intresserar också svensk byggindustri, eftersom det vid nybyggnation innebär att mycket större delar kan prefabriceras och man kan få en bättre ekonomi/lägre byggkostnader. Prefabricerade delar kan dessutom fraktas till oländig terräng där den andra varianten av lättareän-luft-teknik, nämligen precisionsstyrda lyftballonger med stor lyftkapacitet, kan ersätta byggkranar.

SFK

STOCKHOLMS FASTIGHETS KALENDER

ONLINE

En källa t ill kontak tuppgif ter för dig som jobbar inom fastighetsbranschen

Vi vet vem som äger vilken fastighet. Vet du?

Stockholms Fastighetskalender har sedan mer än 150 år tillbaka varit kunskapskällan för dem som vill veta vem som äger vilken fastighet i Stockholm. Med vår internettjänst SFK-Online har du alltid tillgång till färsk information om vem som äger eller förvaltar bostads, kontors- och industrifastigheter samt kontaktpersoner till bostadsrättföreningar i hela Stockholms län.

Pris SFK-Online :

395

kr/månad

12 mån bindningstid. (Andra licensen för 195 kr/mån)

www. fastighetskalendern.se 08-591 195 00

37

Stockholms Hamnar

– historia, nutid, framtid

Dynagraph AB – Exploaterings- och stadsbyggnadskontoret, Stockholm - Stockholms Hamnar

Stockholms Hamnar arbetar för att göra Stockholm till en levande och modern sjöfartsstad för invånare, näringsliv och turister. I uppdraget ingår att främja sjöfarten och säkra regionens varuförsörjning. Visionen är att Stockholms Hamnar av sin omvärld ska uppfattas som Östersjöns ledande hamn – en modern, välkomnande och affärsfrämjande partner.

Man erbjuder kajplatser, anläggningar samt service och tjänster för färje-, kryssnings- och godstrafik. I ansvaret ingår även utveckling och underhåll av innerstadskajerna och service till skärgårdstrafik och sjöburen lokaltrafik.

38

Den naturliga vägen till Stockholm Exploaterings- och stadsbyggnadskontorets framtidsvision för Norra Djurgårdsstaden.

Miljön är en integrerad och självklar del av verksamheten. Långsiktigt och aktivt arbete har gjort att Stockholms Hamnar klassas som en av Europas ledande hamnar inom miljöområdet.

Transporter av människor och gods är något som alla kommer i kontakt med - en förutsättning för att samhället ska fungera. Det är en utmaning att skapa ett långsiktigt och hållbart transportarbete och Stockholms Hamnar har aktivt drivit och genomfört en rad satsningar och aktiviteter för att minska miljöpåverkan från vår verksamhet. Arbetet har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt och man anses i dag vara ett föredöme inom branschen, en positionen man gärna behåller.

Hamnens verksamhet är bred och man samarbetar med flera internationella och nationella organisationer för att skapa förutsättningar för en grönare sjöfart.

Samtidigt vill man erbjuda våra kunder möjligheter att kunna minska sin miljöpåverkan. Med rabatterade avgifter, utmärkelser och liknande inspirerar man samarbetspartners till att arbeta för ett bättre klimat med minskade utsläpp. Även i fastighetsbeståndet görs årligen stora och små insatser för att få en effektivare energianvändning.

Miljöarbetet är integrerat i verksamhetens alla delar och som stöd i det dagliga arbetet finns ett väl utvecklat ledningssystem, tydliga mål och handlingsplaner. Man är sedan 2004 certifierade enligt både ISO 9001 och ISO 14001.

Utvecklingsprojekt I området Värtan-Frihamnen genomförs Sveriges mest spännande stadsutvecklingsprojekt. Projektet ingår i Stockholms stads stadsutvecklingsplan som sträcker sig från Hjorthagen i norr till Loudden i söder. Utbyggnaden av Värtapiren är ett av de första stegen i den nya hamnstadsdelens utveckling.

Kapellskärs Hamn upprustas för att möta marknadens behov, kraven på säkerhet och för att få en modernare, mer miljömässig hantering av verksamheten. En ny pir anläggs med en längd som möjliggör anlöp av morgondagens fartyg och markytorna utökas för att optimera trafikflödet i hamnen.

I Sveriges största konsumtions- och företagstäta område byggs Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden, en modern hamn för rullande gods- och containertrafik. Den nya hamnen med anslutande företagspark ger ett lyft för hela Stockholmsregionen med positiva effekter för både företag och boende.

I slutet av 1800-talet konstruerades Strömkajen med sitt unika läge mitt emot slottet. Härifrån tar många passagerare båtarna ut i skärgården eller till en annan del av Stockholm. På grund av landhöjningen håller nu kajens grund långsamt på att försämras. Stockholms Hamnar ska därför bygga om kajen och modernisera den för 2000-talets krav på både säkerhet och estetik.

Stora Tullhuset

Stockholms Hamnar arbetar för att göra Stockholm till en levande och modern sjöfartsstad.

Stora Tullhuset vid Slussen är en av de äldsta byggnaderna i Stockholms Hamnars ägo. Det har en spännande och varierande bakgrund, men går en lika spännande och varierad framtid tillmötes.

Fastigheten renoveras och byggs nu om för att inrymma plats för ett kryssningscenter, Fotografiska, Sveriges största museum för fotografisk konst, kontor och restaurang.

Stora Tullhuset har av av samfundet S:t Erik utsetts som en kulturoch byggnadshistoriskt intressant byggnad i Stockholm. Därför kommer huset att märkas med en informationsskylt.

‹

39

Stora Tullhuset nominerat till arkitektpris

40

Stora Tullhuset har även till nominerats till ett pris för årets bästa ombyggnadsprojekt som delas ut av Stockholms Byggmästareförening. ROT-priset utses årligen av Stockholms Byggmästareförening och delas i år ut för tjugonde gången. Priset ges till den beställare, arkitekt respektive byggentreprenör som bäst tillvaratagit byggnadens särdrag och kvaliteter.

Stockholms Hamnar har genomfört en omfattande renovering av Stora Tullhuset på Stadsgårdskajen. Den vackra tullbyggnaden från 1906 var mycket sliten och stod delvis tom när renoveringarna påbörjades 2006. Idag är huset en mötesplats där många kan njuta av den vackra byggnaden och utsikten över vattnet.

Stora Tullhuset, Stadsgårdsleden 20-28 Stockholm Byggherre/fastighetsägare: Stockholms Hamn AB Byggentreprenör: ROT Gruppen AB Arkitekt: Ettelva Arkitekter AB Kv Hejaren 17, Kyrkogatan 11 Sundbyberg Byggherre/fastighetsägare:Brf Silverfabriken Byggentreprenör: Besqab Projektutveckling AB Arkitekt: Björk & Nordling Arkitektkontor AB Kv Vildmannen 10, Norrlandsgatan 20 Stockholm Byggherre/fastighetsägare: AxFast AB Byggentreprenör: Arcona AB Arkitekt: Koncept Stockholm AB Pennfäktaren 11, Vasagatan 7 Stockholm Byggherre/fastighetsägare: Vasakronan. Projektledningsorganisation: Projektbyrån (delad entreprenad) Arkitekt: Reflex Arkitekter Trafikflyget Bromma Blocks, Ulvsundavägen 185A Byggherre/fastighetsägare: KF Fastigheter AB Byggentreprenör: Skanska Hus AB Arkitekt: Wester+Elsner, Comarc

Fotograf: Per-Erik Adamsson - Stockholms Hamnar

Samfundet S:t Erik har sedan 1993 arbetat med information om arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Stockholm genom sätta upp de så kallade kulturhusskyltarna på fastigheter.

På Stora Tullhusets skylt kommer det att stå: ”Stadsgården är jämte Skeppsbron Stockholms äldsta hamn och utvidgades successivt åt öster med sprängningar och utfyllnader, samt godsjärnväg. 1873 byggdes närmast Slussen ett stort magasin (”Maggan”) med sju våningsplan och 1889 uppfördes Lilla tullhuset, båda rivna omkring 1980. Stora tullhuset ritades av Ferdinand Boberg, vars typiska dekor ses vid portalen.

Det stod klart 1910 och byggdes på 1912 och omkring 1930. År 1975 upphörde förtullningen, men Tullverket hade skola och arkiv i huset till 1990-talet. Längre österut låg Ersta tullhus och två packhus av trä, alla nu rivna.”

2011 är fem byggprojekt nominerade till ROT-priset.

Vinnaren kommer att avslöjas vid ett frukostseminarium fredagen den 2 september i Kulturhuset.

Priset delas ut av juryns ordförande Anna-Greta Leijon.

Fastigheter

Fotograf: Per-Erik Adamsson - Stockholms Hamnar

En del av verksamheten handlar om att förvalta fastigheter, lokaler och mark som ligger i anslutning till hamnverksamheten. En stor del av fastigheterna finns i Frihamnen, ett undantag är Stora Tullhuset vid Stadsgården.

Man har ungefär 500 hyresgäster som arrenderar mark, hyr lagerplats eller kontorslokaler.

Lokalerna har fina lägen nära city, med bra kommunikationer via både buss och tunnelbana.

Byggnaderna ligger i direkt eller indirekt anknytning till hamnen och vattnet är aldrig långt borta.

Byggnader är unika, de har en lång historia bakom sig och skapar fantastiska miljöer.

Huset rymmer idag kryssningscenter, kontorslokaler och museum med utställningar, kurser, föreläsningar, servering och events.

Hamnen som skaffade en stad På Stockholms Hamnars hemsida finns en omfattande historik kring hamnverksamhetens och Stockholms framväxt och utveckling. Det är Anders Johnson (texter) och Gustav Svensson (bilder) från Centrum för Näringslivshistoria, som samlat ihop Stockholms Hamnars historia.

Det är ett omfattande och ständigt växande material och vi publicerar här ett par små utsnitt;

Förhistorien I Mälaren har internationell handel bedrivits i över 1 500 år. På Helgö fanns en hantverks- och handelsplats med vida internationella kontakter 400–800 e.Kr. En indisk Buddhaskulptur, troligen från 500-talet, har återfunnits vid arkeologiska utgrävningar på ön.

Första gången som de skandinaviska folken i större utsträckning satte sin prägel på europeisk politik och ekonomi var under vikingatiden, alltså perioden 800-1050. En viktig handelsplats var Birka.

Vikingarna var skickliga skeppsbyggare. De byggde två typer av skepp, dels det smala och snabba krigsskeppet, dels handelsfartyget (knarren) som var kortare, djupare och bredare. Vikingarna lärde sig navigera efter stjärnornas läge, fåglarnas flykt och molnens rörelser.

Vikingarnas framgångar som handelsmän berodde också på den politiska instabiliteten i södra Europa som ledde till sammanbrott för handeln i Medelhavet. Handelsvägarna försköts norrut och Östersjön blev en viktig länk mellan österland och västerland.

‹

41

Vikingarna hade kontakter med de stora handelsområdena i östra respektive västra Medelhavsområdet, det bysantinska riket och det islamiska väldet.

De grundade handelsstationer som sedan växer ut till städer som Kiev och Novgorod.

Stockholm grundas

42

Namnet Stockholm dyker första gången upp i ett par dokument utfärdade av Birger jarl 1252.

Några decennier senare är detta rikets största stad och viktigaste hamn.

Anledningen till Stockholms snabba utveckling var att landhöjningen hade gjort Norrström till den enda återstående förbindelsen mellan Mälaren och Östersjön. Samtidigt hade bergsbruket i Bergslagen fått ökad internationell betydelse.

Tyska Hansan dominerade det ekonomiska livet i Nordeuropa.

Till följd av landhöjningen fick deras viktigaste typ av skepp, koggen, allt svårare att ta sig in i Mälaren. Därför behövdes en omlastnings- och handelsplats i Stockholm.

Egentligen var de lokala förutsättningarna för att etablera en stor stad inte de bästa. Någon marknadsplats för lokal eller regional handel hade heller inte etablerats här före 1200-talet. I Stockholms omedelbara närhet fanns inga värdefulla råvaror, inget bördigt jordbrukslandskap eller några större vattenkraftstillgångar. Topografin var besvärlig för landtransporter.

Det var vattenvägarna som gjorde läget ypperligt från ekonomisk och politisk synpunkt.

Stockholm blev ett lås för Mälarregionen och en exporthamn för Bergslagen, landets äldsta och länge viktigaste industriregion.

Staden kom att ligga i centrum av ett rike som från 1200-talet även började innefatta Finland.

Genom kontrollen över Stockholms skärgård kunde man övervaka fartygstrafiken till Finland och norra Sverige, som gärna tog vägen genom de stora skärgårdsområdena vid Stockholm, Åland och Åbo. Samtidigt hade Stockholm ett skyddat läge, både gentemot naturens krafter och mot fientliga anfall.

Både från skärgården och Mälaren kunde stora och små båtar relativt säkert ta sig till Stockholm med livsmedel, bränsle, byggnadsmaterial och andra förnödenheter som stadens invånare behövde. Länge kom 80-90 procent av varutillförseln till staden genom sjötransporter. Endast 1 procent kom på landsväg medan återstoden gick på vintervägar över snö och is. Seglationssäsongen varade normalt från april/maj till oktober/november.

Därtill kom att staden både mot saltsjön och Mälaren hade goda hamnförhållanden med tilläckligt djup för havsgående fartyg och utan besvärande tidvatten.

Medeltiden Hansan hade en stor betydelse för att Stockholm så snabbt växte fram till rikets ledande stad.

Birger jarl slöt en handelstraktat med Lübeck cirka 1250 och med Hamburg 1261. Avtalen innebar att tyska affärsmän kunde verka i Stockholm på gynnsamma villkor (bland annat tullfrihet) mot att de följde svensk lag. Tyskar kom att spela en viktig roll framförallt inom den långväga handeln och de förnämare hantverken.

Både Hansan och den svenska kronan hade intresse av att samla handeln till en plats. Hansans köpmän behövde inte resa runt för att göra affärer och kronan kunde lättare kontrollera och beskatta handeln om den bedrevs på en plats. I Magnus Erikssons stadslag från cirka 1350 stadgas om det bottniska handelstvånget, alltså att all export från svenska (och finska) hamnar norr om Stockholm – Åbo ska gå över Stockholm.

Här har vi presenterat ett litet utsnitt ur hamnarnas och Stockholms historia. För den intresserade finns mycket mer att läsa på : www.stockholmshamnar.se/sv/ Historia/

Fakta för Stockholms hamnar 2010 Stockholms Hamn består av ett flertal hamndelar, varav Värtahamnen, Frihamnen och Loudden samt Stadsgården och Skeppsbron är de mest framträdande ur kommersiell synvinkel.

De centrala kajerna vid Strömmen och Nybroviken erbjuder attraktiva kajlägen för den lokala passagerartrafiken. Över 12 miljoner passagerare reste via Stockholms Hamnar.

Färjegodset ökade med 17 procent och totalt hanterades 6,2 miljoner ton färjegods under året.

Totalt omsattes 8,45 miljoner ton gods.

Under året anlöpte 258 kryssningsfartyg med 415 000 passagerare Stockholm. Av dessa var 70 000 turnaroundpassagerare, det vill säga resenärer som påbörjar eller avslutar sin resa i Stockholm och därmed stannar lite längre.

Med sina 317 meter är Celebrity Eclipse det längsta kryssningsfartyg som någonsin besökt Stockholm.

43

Vatten och båtar – Stockholm är en av världens vackraste städer

Hallwylska

– palatset som blev ett museum

44

Att kliva in i ­Hallwylska museet är lite som att komma in i Tusen och en natts sagovärld. Det är influenser från många olika kulturområden som format såväl byggnaden som interiören men det är den svenske ­arkitekten Isak ­Gustaf ­Clason som både ritat och inrett. Dock med stor hjälp och engagemang av grevinnan ­Wilhelmina von ­Hallwyl som tillsammans med sin man, Walter von ­Hallwyl, bodde i detta överdådiga högre ståndshem i början av 1900-­talet. Totalt omfattade ­bostaden 2200 kvadrat­meter och var även bostad för personalstaben och en sällskapsdam åt grevinnan.

Kranar i serveringsrummet. Dock inte den tredje regnvattenkranen, utan bara varm och kallt. Nog så modernt år 1898.

Bostaden förseddes också med all tänkbara moderniteter, som rinnande kallt och varmt vatten, badrum, centralvärme, ett internt telefonsystem och hiss.

1913 tillkom även vattentoalett.

När man skulle välja värmesystem till Hallwylska palats stod det mellan konsulterna Hugo Theorell och Wilhelm Dahlgren.

Det blev dock Theorell med det luftburna värmesystemet (kalorifererna) som drog det längsta strået. Systemet byggde på två ugnar som eldades med ved och flis, värmen spreds sedan uppåt i huset via ett antal kanaler.

Varmluften släpptes ut i varje

rum via diskret placerade ventiler. Ugnarna har i dag ersatts av fjärrvärme, men fortfarande sprids varmluft via kanalsystemet.

När arkitekt Isak Gustaf ­Clason fick uppdraget fanns inga restriktioner vad gäller ekonomiska ramar för bygget. Det fick kosta vad det ville. Kraven handlade om att byggnaden skulle fylla tre funktioner. Att vara ett hem för Wilhelmina och ­Walter eftersom döttrarna redan var utflugna år 1898 när byggnaden stod färdig, att inrymma kontorslokaler för Walters affärsverksamhet samt att rymma alla

de samlingar som Wilhelmina skaffade under sina resor i världen vilket bland annat omfattade konst och konsthantverk av yppersta kvalitet. Med på resorna hade Wilhelmina sin sällskapsdam Ida Uhse som också var med i alla andra sociala sammanhang, även vid frukost, lunch och middag. Arkitekten fick trots grevinnans starka engagemang inom konstens värld förtroendet att välja både stil och material för byggnaden. Det blev en blandning av både spanska och italienska förebilder för fasaden, som verkligen är sevärd, som speglar övergången mellan sengotik och renässans.

Från början ville familjen Hallwyl bygga sitt palats på den tomt som senare Dramaten uppfördes på men stadens styrande ville annat. Av denna anledning flyttade man över intresset på andra sidan Birger Jarlsgatan och hamnade på Hamngatan. Bygget startade 1893 och slutfördes 1898. Vid denna tid fanns inte heller Strandvägen som paradgata, utan här bodde vid 1800-talets slut de allra fattigaste i Stockholm.

‹

45

En spännande detalj i matsalen var en gömd musikläktare. När det var middagstillställningar av festligare slag fällde man ut läktaren för de musiker som stod för ­underhållningen.

46

Kempedynastin Den som möjliggjorde denna storstilade satsning var Wilhelminas far, träpatronen Wilhelm Heinrich Kempe. Via företaget Ljusne-Woxna AB var han en av Sveriges mäktigaste personer under 1800-talet andra hälft och tjänade en stor förmögenhet på bland annat sågade trävaror.

Wilhelms äldre bror, Johan Carl Kempe, var den som via idogt förarbete grundlade förutsättningarna för bildandet av Mo och Domsjö AB, som kanske är mer känt än Ljusne-Woxna.

Släkten Kempe har därför haft stor betydelse för formandet av det industriella Sverige. Familjen Kempe blev också känd som en av ”de femton familjerna”. Träpatronerna var kända för tuffa affärsmetoder där Baggböleriet står för inslag av olovlig avverkning av kronoskog respektive uppköp av skogsfastigheter och timmer på ett ofördelaktigt sätt från de tidigare ägarna.

Byggnaden Byggnaden består av fem våningar. Totalt innehåller palatset 40 rum där stilen och inredningen följer funktionen. Köket låg i entré och källarplanet och hade både kaklade väggar och tak. Det sägs att grevinnan var här endast två gånger under hela tiden man bodde här medan greven aldrig satte sin fot där. Två spännande detaljer i köket var dels armaturen som var höj- och sänkbar, dels att man hade tre vattenkranar; varmt, kallt och en för regnvatten som ju är kalkfattigt och användes inom kökshushållet.

Wilhelmina von Hallwyl var vid sekel­ skiftet 1900 en av Sveriges största samlare av konst och konsthantverk.

Under resor i Europa, Afrika och Orienten köpte hon föremål, och tanken var att upprätta ett museum. Hon katalogiserade noggrant sina samlingar, och resultatet av detta är ett katalogverk i 78 band.

Huset består av ett antal specialrum där den lyxiga paradvåningen innehåller allt från matsalen, vardagssalongen, damernas salong, rökrummet, biljardrummet och stora salongen samt övre vestibulen med en rad porträtt av framförallt grevens släktingar. Stora salongen kanske är det mest spektakulära rummet i hela huset med 24 karats guldsmyckningar i taket, specialinklädd flygel (som antagligen kostade mer än själva flygeln) för att matcha inredningen, så kallade Brysseltapeter på väggarna som var mycket exklusiva, överdådiga och underbart vackra. Här var platsen för fest och där man också samlades vid de större högtiderna som jul, påsk och nyårsafton.

Grevinnans samlarvurm Det som kanske är mest slående när man går runt i palatset är grevinnan Wilhelminas samlarintresse. Både det som visas upp offentligt som konsten, konsthantverket, vapensamlingen, riddarutrustningar, porslinet och så vidare och de mer vardagliga tingen. Hon samlade nämligen på allt från toapapper till kastruller, dokumenterade minutiöst allt vilket inte var lite. Totalt rör det sig om över 60 000 föremål varav vissa kan bestå av en servis, som i sig kan uppgå till åtskilliga objekt. Tanken att bygga upp ett museum blev det som drev Wilhelmina att skaffa alla vackra ting. Det sägs ha börjat när hon var 10 år och pappan kom hem med en hög djurhudar. Hon hade stuckit in handen och hittat ett snäckskal och tanken att samla kanske började där. Efter att hon hade gift sig och barnen blivit stora började samlandet ta form i större format. Fler av rummen utformades med tanke på att skapa ett museum och efter en tid blev det också så. Allt skänktes till kronan, det vill säga staten, och i dag finns en stiftelse som tillsammans med Livrustkammaren och Skoklosters slott har till uppgift att förvalta och sprida kunskap om det kulturarv som speglar kungligheternas och de övre samhällsskiktens kulturhistoria.

‹

47

Årets nydanare

48

Nu ska ingen tro att detta bara är något gammalt och musealt ställe där tiden står stilla och föremålen samlar damm. Nyligen fick Hallwylska museet nämligen priset som Årets nydanare på Antikvärldens Oscarsgala.

Motivet löd; Ett traditionsrikt museum som vaknat upp och hittat nya vägar. Med en orädd inställning har man skänkt nytt liv åt en av Stockholms verkliga stadspärlor. Högt i tak och öppna portar!”. Denna nya inställning har gjort att man både har specialutställningar som den under sommaren 2011 som handlar om konstglas i världsklass från Murano utanför Venedig och en utställning av samtida sydafrikansk keramik, och som ju i högsta grad relaterar till grevinnan Wilhelmina von Hallwyls livsverk, samt konsertverksamhet av högsta klass, som ju också speglar det liv som denna överklass levde i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Ett besök på Hallwylska är också berikande och stimulerande för att förstå Sveriges historia utifrån ett högre ståndshem där tyska var vardagsspråket och dess prakt varit förknippat med framväxten av Sverige som välfärdsnation.

KARLA LÅSSERVICE AB Värtavägen 4 • 115 24 Stockholm Telefon 08-660 77 22 Telefax 08-662 24 80

• Uppdyrkning • Nyckeltillverkning • Gallergrindar • Säkerhetsdörr

• Allt i lås och låssystem • Jour • Dörrautomatiker www.karlalas.se

info@karlalas.se

Istappstelefonens utveckling

2004

Är du inte ansluten till Istappstelefonen?

Minska risken av ett passivt fastighetsansvar genom att anmäla dig till vinterns varningstjänst.

 Tjänsten är i drift mellan november och april − om inte vädret kräver annat 2006

 Ett nummer leder fram till fastigheterna i Stockholms län: 08 50 380 280  Varningar skickas ut med SMS, via e-post eller på fax −Du väljer själv  Anmäl din fastighet före 31 oktober till priset av

2008

2011

250 kronor

för hela säsongen 2011/12 via: • telefon: 08 591 145 00 • e-post: istappstelefonen@fastighetskalendern.se • webb: www.istappstelefonen.se

www.istappstelefonen.se Ordinarie pris 375 kronor per säsong. Samtliga priser är exklusive moms

Istappstelefonen mot ny vår till hösten Intresset för den samhällsnyttiga tjänsten Istappstelefonen ökar för varje år. Allt fler fastighetsägare ansluter sig till tjänsten och uttrycker även sin tacksamhet över att få varningar när det är risk för att någon kan skadas av nedfallande snö eller is.

50

Förra säsongen fick Istappstelefonen in cirka 2 500 samtal.

Trots detta har vi tyvärr kunnat konstatera att antalet olyckor ökar och med dessa allvarliga konsekvenser. I första hand för de drabbade som ådrar sig fysiska skador men också en hel del materiella skador på exempelvis bilar. En annan yrkeskategori som är utsatt är de som arbetar på taken. Vid arbets­toppar kal�las en hel del outbildad personal in som kanske inte heller har rätt säkerhetsutrustning och dessa riskerar därmed livet dagligen.

Dessa akuta krav på insatser uppkommer bland annat beroende på att flera fastighetsägare inte är bättre på att löpande sköta sina tak och ansvarsförpliktelser.

Läs mer på www.polisen.se/sv/ Aktuellt/Nyheter/Stockholm/ jan-mars/Polisen-inspekterarfarliga-istappar/

Tillsyn av polisen med vite som sista åtgärd Media påkallade uppmärksamheten kring vem som har ansvaret att kontrollera fastighets­ägarens ansvar och detta har man tagit fasta på i Stockholm. Polismästaren i City beslutade i januari om att genomföra en insats mot tio fastighetsägare vars oröjda tak utgjorde en uppen­bar fara för allmänheten. Ägarna informerades om att de hade 72 timmar på sig att ta bort snön, annars skulle de kunna föreläggas med ett vite om 200 000 kr. Snön försvann från dessa tak oerhört snabbt!

Närpolisen kommer fortsatt se till att ordningslagen efterföljs av fastighetsägare avseende snö- och isröjning på taken. Poliser som är ute och patrullerar kommer att ha en extra uppgift i att anmäla fastigheter där det finns risk att allmänheten kan komma till skada. I skrivande stund är den aktuella distriktsordern för Polismästardistriktet City under beredning och väntas fastställas i höst. I denna order finns Istappstelefonens nya karttjänst med som ett viktigt hjälpmedel i Polisens arbete. Det är en publik karttjänst över Stockholms fastigheter där inkomna varningar och tillbud visas med aktuell adress.

Kanske är det dags för fastighetsägarna att fundera på detta i allt större grad då vi i våras också såg det första fallet av skadestånd ut­ dömas till en kvinna som blivit skadad av en fallande isbit och där styrelseordföranden i den aktuella Bostadsrättsföreningen tilldömdes att betala ut ett skadestånd om 25 000 kr.

Fastighetsansvaret är brett – varningar även för olovligt bygg­avfall Det finns andra ansvar som åligger fastighetsägaren som också kan underlättas att uppfylla genom varningar från allmänhetens försorg.

Istappstelefonen kommer inom kort bli en året-runt-tjänst där vi inledningsvis kommer att varna för byggavfall som ligger i vägen. Denna typ av brott faller också under ordningslagen med polisen som tillsynsansvarig. Stockholms stad, som har ambitionen att vara världens mest tillgängliga huvudstad, har uppmärksammat oss på problemet och tillsammans skapar vi därför möjligheten att anmäla även detta problem för att öka tillgängligheten för bland annat personer med funktionshinder som utsätts för risker när det ligger byggavfall lite här och var på stadens gator och torg.

Om polisen konstaterar att det finns en akut risk för allmänheten, spärrar de av trottoaren och tillkallar räddningstjänsten som tar bort den akuta risken. Detta görs med stöd av lagen om skydd mot olyckor.

BesÜksadress: Västmannagatan 1 111 24 Stockholm Tel. 08-5001 1931 stockholm@crownrelo.com

Stadsmuren en del av Savills.

Sedan februari 2011 är Stadsmuren en del av Savills i Sverige och kommer att vara en ännu starkare lokal partner för Stockholms fastighetsägare. Savills är en global fastighetstjänsteleverantör som är listad på London Stock Exchange. Vi har ett internationellt nätverk av över 200 kontor och samarbetspartner i Nord- och Sydamerika, Europa, Asien och Stillahavsområdet, Afrika och Mellanöstern som erbjuder ett brett urval av specialistråd, förvaltnings- och transaktionstjänster till kunder över hela världen.