Frid #2 2013 by Salems församling

frid

EN HÄLSNING FRÅN SALEMS FÖRSAMLING #2 SOMMAR 2013

Gud

FELICIAS

HELIGA PLATSER

Missa inte! inte! a s ! s i M sikte i l kova Kyr

KLÄDD FÖR FEST Prästen visar garderoben BLAND NOTER & SIFFROR Kerstin om kärleken till musiken

ORDRIK INGRID OM PARIS, POESI OCH SIN KHUÊ SID 22

»Jag gillar helt enkelt att vara här, det är därför jag stannat.«

3 ledare ALLT ATT VINNA Martin om det som hindrar oss från att söka Gud.

felicia säfström om att vara i kyrkan

4 plock NOTERAT Färska iakttagelser inifrån & utanför kyrkans väggar. 6 nyfiken TREKLÖVERN Felicias fantastiska trio. 8 tema DU FÅR VÄLJA! Din röst avgör kyrkans framtid. 12 spaning GARDEROBSKOLL Vi kollar in prästens outfit. 15 krönika SOMMARVIND Gustaf Öbrink om andens vind. 16 prao IMPROVISATÖR Kantor Kerstin om kärleken till musiken. Och siffrorna.

ANDREAS BISSE: »Alla förrättningar är unika. Inget får gå fel.«

frid

EN HÄLSNING FRÅN SALEMS FÖRSAMLING #1 SOMMAR 2013

27 frågelådan STÖTESTENAR Carin och Martin svarar på frågor. 28 grubblaren OM NUET

»Poesi är ord som är så vackra att man inte kan klara sig utan dem.«

– kerstin ytterberg

22 mötet I DUR OCH MOLL Ingrid Vodinhs fantastiska historia i medgång och motgång.

29 krönika TOTAL NU-CHOCK Linnéa funderar kring carpe diem.

»Kyrkan måste visa att det är okej att vara annorlunda.«

gud

20 på byn KRING UTTRAN Vi följer med Bengt af Klintberg på upptäcktsfärd runt Uttran.

30 kalender VAD HÄNDER? Välkommen till oss!

– ingrid vodinh

e-post

salem.frid@svenskakyrkan.se adress Frid, Salems församling, Emanuel Birkes väg 1, 144 30 Rönninge hemsida svenskakyrkan.se/salem/frid telefon 08-532 560 74 redaktör & formgivare Linnéa Malmborg medarbetare Martin Reberg & Anna Björkdahl ansvarig utgivare Gustaf Öbrink tryck Trydells omslagsfoto Linnéa Malmborg fotograferade Felicia Säfström vid Säby kyrka upplaga 7 000 exemplar 2

FRID LEDARE Vad tycker du om Martins krönika ? Tveka inte - hör av dig! salem.frid@sve n skakyrkan.se!

»Varför Gud?«

MARTIN REBERG OM ATT GÖRA GUD SYNLIG I VARDAGEN

”

men jag vet inte på vad”. En mening jag tror sammanfattar mångas förhållande till Gud idag. Svenska kyrkan är ett trossamfund som vilar på tron att detta något genom Kristus har blivit förkroppsligat. Den abstrakta tron blir konkretiserad i kyrkans liv. Och det är det som är kyrkans ärende – att göra den osynlige Guden synlig i vardagen. I ditt och mitt liv just där vi är. Den vanligaste bilden av kyrkan är en vit stenbyggnad med klocktorn och kors i toppen. Men kyrkan består inte i första hand av byggnader, utan av människor. Och vi är många! Sju av tio svenskar tillhör fortfarande Svenska kyrkan. Samtidigt skulle få kalla sig kristna och ännu färre religiösa. När man talar om kyrkan som något annat tänker man inte på att man som döpt samtidigt talar om sig själv. Och att vi alla delar samma uppdrag, nämligen att ta emot Guds kärlek och ge den vidare till varandra. I våra familjer, på skolor, arbetsplatser och bussen.

finna sig själv. I trons ljus får det liv vi lever ett nytt skimmer och nya perspektiv. Men att närma sig det okända kräver beslutsamhet, eftertanke och uthållighet vilket knappast är typiskt för vår kultur där vi ofta surfar vidare vid minsta motståndets lag.

jag tror på något

äg inte: jag har

inte tid med Gud. Alla har samma tid. Frågan är vad vi gör med den tid vi har. Läs tidningen du har i dina händer. Den speglar din kyrkas liv. Stanna vid det som verkar intressant. Ring en präst och berätta hur du tänker. Ställ frågor. Kom till gudstjänst, sjung i kör, pilgrimsvandra eller gå på Bibelfrukost. Du har inget att förlora men allt att vinna. Så varför Gud? Ja, varför inte? S

Martin Reberg martin reberg,

men hindren är många.

Vi anser oss inte ha tid eller ork med Gud eftersom vi knappt hinner med det liv vi försöker leva. Men det fantastiska med en sund tro är att den inte lägger ytterligare bördor på ett liv fullt av åtaganden utan hjälper oss att leva det liv vi lever. Att förlora sig i Gud är att

FRIDS SOMMAR PÄRLOR: sjön tullan

solstolen

För mig är det att med en kopp kaffe i handen sitta i min solstol och se mina barn leka i vattenspridaren. /Martin 3

foto: anna bjö rkdahl

På väg mellan Salem och Södertälje ligger den kalla, djupa sjön Tullan.

Den perfekta kvällsdoppssjön. Här har jag badat i det klara vattnet sedan jag var barn. Ingen sommar utan att kyla ned sig i Tullan! /Linnéa

präst

frid

mar 2013 ing #2 som ms församl g från sale en hälsnin

felicias

heliga platser

fest klädd för oben ar garder prästen vis fror ter & sif bland no till musiken en kärlek kerstin om

inte! Missa te! ! sa in sikte i Mis val rko y K

ordrik ingrid om

si och sin

paris, poe

khuê sid

tidning är en ljuvlig upplevelse. Men också fullständigt skräckfylld. Frid har varit ett litet frö som sakta växt till sig, slingrat sig sina egna vägar och slutligen slagit ut i blom. Ett frö som visat sin växtkraft och beslutsamhet trots motgångar, slitgöra och många frågetecken. att ge ut en

: kitsc

foto

Mottagandet av Frid överträffade alla förväntningar. En releasefest, massor av mejl, telefonsamtal och kommentarer senare, konstaterar vi: Frid är nog välkommen!

Nu gäller det att hålla kämpar andan uppe i kommande nummer. Hör av dig med dina åsikter – de är mycket värdefulla! Linnéa Malmborg, redaktör

1000 barn har hittills fått vara med om Bibeläventyret med pedagog Eva Björkdahl.

h.se

Att envist klampa in i någons hem utan inbjudan kan stöta på patrull. Ingen har begärt att få en tidning från kyrkan i sin brevlåda. Men den verkar nu vara accepterad av många.

n Vin kraft! k s i d äkta disken en ständig fråga. Få lite extra vardagskraft och diskpepp med Jesus- och Mariadisktrasor. Biologiskt nedbrytbara! Vi lottar ut ett gäng. Skicka ett mejl till salem.frid@svenskakyrkan.se. Skriv Jesus i ämnesraden. Du kan också skicka snigelpost. i vårt personalkök är

Du, som skapat den gröna ängen, lär mig stanna en stund och långsamt andas skönhet och glädje. Du som skapat den friska källan, ge mig att dricka. Tacksam finns jag här med kupade händer. ur Hjärtats samtal av K-O Bohlin

FRID PLOCK

Varför gubbar? DANIEL ÖHRVALL, FÖRSAMLINGSPEDAGOG: namn:

Daniel Öhrvall. 39 år. aktuell: Illustrerar gubben Grubblaren på sidan 28. gör: Församlingspedagog i Salems församling. bor: Högdalen. familj: Hustru Maria, sonen Noa. intressen: Teologi, konst, litteratur och musik.

mbo al éa m : linn foto

Hur fick du idén till att teckna gubbarna? – Att teckna porträtt och ansikten har jag gjort sedan högstadiet. Efter tre år på konstskola tog jag en paus och började med musik. Då var jag influerad av Radiohead som hade små monster som återkommande figurer. Jag började teckna igen och kombinerade realistiska teckningar med monster. Jag kände igen mig i att vara ett monster, vi är alla gulliga monster. Under hela mitt liv har jag varit intresserad av ett existentiellt sökande. Ju mer jag tänkte desto mer började jag tycka att nonsens och det absurda var en bra beskrivning av verkligheten. Vid något tillfälle förenades mitt in tresse för gulliga monster, det absurda, en gudslängtan och porträtten i dessa gubbar. Gubbarna har ofta symboler i magen, eller på huvudet, stora frisyrer och en sorgsen blick. En människa drabbad av det stora och sköna mysterium som världen och framför allt Gud innebär. Vad vill de säga? – Jag tycker gubbarna säger oss att tillvaron är större än alla ord vi försöker fånga vår värld i. Vilken teknik använder du? – Blyertspennor, suddgummi och gärna rutade eller linjerade papper. Berätta om ditt arbete och vad du tänker inför sommaren? – Vi ska ha vårt första ungdomsläger med fredagsmysgänget den 17–20 juni. Sedan är det sommarkonfirmander och läger. Till hösten kommer jag, Eva och Gustaf att arbeta med konfirmation. Jag ser väldigt mycket fram emot att träffa planeringsgruppen för fre dagsmys och fundera med dem hur vi ska arbeta vidare med ungdoms verksamheten. Hur är det att arbeta i kyrkan? – Kyrkan är toppen! Hur är det att arbeta med ungdomarna? – Förlåt mig personalen men ungdomarna är det roligaste på jobbet!

Röster om Frid #1 Frid struntar blankt i Jante lagen och suger åt sig allt be röm den mött från sina läsare. Tack alla ni som hört av er med varma ord. Fortsätt gärna att skriva till oss: salem.frid@svenskakyrkan.se “Tack för eder enligt mig myck et positiva publikation. Jag läste artiklarna med intresse, behållning och den värme som den gav mig.” “Ville bara säga vilken fantas tiskt bra tidning ni fått till! Nyinflyttad i Rönninge och det känns jätteroligt att det finns en så aktiv kyrka nära!” “En matad chosefri läsning med en bladvändarvänlig layout på ett bra papper.” “Ett stort grattis till en jättefin tidning, Frid!” “Jag vill tacka för det första numret av församlingstidningen Frid som kom i brevlådan! Den är snygg, tilltalande och lockar till läsning och bläddring. Innehållet är också bra. Fint att vanliga människor får träda fram och porträtteras.”

Hör av dig! Skriv till oss om dina intryck av tidningen, frågor om Svenska kyrkan, åsikter om tro eller vad som helst! Vi utnämner numrets brev som får ett presentkort i vår lilla Fair Trade-shop i Säby kyrka! Mejla: salem.frid@ svenskakyrkan.se eller skicka vanlig post (adressen finns längre bak i tidningen).

ålder:

INSÄNT

Skriv till oss oc h vinn Fair Trad e! 5

trippel. Konståkning, kyrkan och fotboll är Felicias favorittrio. Inget vill hon vara utan.

Alla goda ting Vissa har funnit sitt heliga rum. Platsen där stress försvinner och glädje infinner sig. Felicia har tre. Kyrkan, ishallen och Söderstadion.

äro tre text

& foto: Linnéa Malmborg

FRID NYFIKEN

et ska bli skönt

med lov nu, säger Felicia Säfström och skrattar när hon tar plats vid fikabordet. Hennes tid tycks aldrig riktigt räcka. Konståkning, kyrkan och fotboll prioriteras, och så skolan förstås. Men i kyrkan, här rinner stressen av. Här känner hon lugn. somrar sedan som hon blev tillfrågad av vännerna Agnes och Oskar om hon ville hjälpa till att måla ungdomsrummet i Säby församlingshem. Lång tid efter att färgen torkat är hon kvar. Nu är hon en del av planeringsgruppen som varje vecka träffas för att spåna på upplägget av ungdomssamlingarna – Fredagsmys. – Jag gillar helt enkelt att vara här, det är därför jag stannat. Här känner jag mig alltid välkommen. Att få med sina vänner till kyrkan har inte varit helt simpelt. – Vissa av dem har jag fått tjata mycket på för att de ska komma hit. En del har varit tveksamma och trott att vi ska försöka få dem att bli kristna: ’Nej, inte kyrkan en fredag’, har jag hört många gånger. Men när de väl är här så har de verkligen roligt. det var för några

planerar Felicia och de andra inför. En text, en låt, en psalm och Fader vår. Kort och koncist men ändå personligt. – En del vill inte vara med på andakterna, men när de väl provat så säger de: ’det var ju inte så farligt som jag trodde’. Under våren har hon även varit hjälpledare för konfirmander med ansvar för att leda andakter och få igång gruppdiskussioner. Till sommaren blir det konfirmationsläger. redagarnas andakter

– Gemenskapen är det bästa med kyrkan. Stress glömmer jag helt enkelt bort när jag kliver innanför dörren. stor betydelse för Felicia har hon andra heliga rum: Ishallen och Söderstadion. Sedan sex års ålder har konståkningen varit hennes liv. Teamåkning övergick så småningom till singelåkning och i sin sista tävling slutade hon trea i finalen. En höftskada satte stopp för fortsatt karriär när hon var 15 år. Då valde hon att bli tränare. – Trots skadan ville jag inte ge upp konståkningen. Jag försöker att vara en bra förebild för åkarna och ser ju hellre att de är i ishallen än hänger i centrum. Att lära ut hopp, snurrar och tävlingsprogram tar sin tid. Tre till fyra träningspass i veckan samt tävlingar på helgerna hör till vardagen. Under sommartid när ishallen är stängd tar markträning med rotation och styrka över. även om kyrkan har

fotbollen. Så länge konståkningstjejen stått på sina starka ben, och även innan dess, har hon vallfärdat till Söderstadion för att se sitt Hammarby spela. Med en pappa och en farfar som växt upp på stadion har det varit självklart vilket lag hon skulle heja på. – Jag var sex dagar gammal när jag var på min första match! De senaste åren har hon varit på alla hemmamatcher på Söderstadion, årets säsongskort betalades för pengarna hon tjänat i ishallen. Känslan av att stå på läktaren tillsammans med tusentals andra fans och ropa samma ramsor ger henne glädje. – Jag har verkligen roligt! Men kompisarna i planeringsgruppen kan bli lite sura på mig när jag dissar dem för att gå på fotboll, säger hon med ett skratt. Men goda ting är tre. Och Felicia behöver dem alla. S

en så finns också

FELICIA LIL JENNY SÄFSTRÖM bor:

Salem. 17 år. gör: Studerar samhälls vetenskapliga programmet på Rönninge gymnasium. Är ledare i Fredagsmys (Salems församlings ung domsarbete), konståknings tränare och Bajenfantast. intressen: Konståkning, kyrkan, se på fotboll, vara med vänner. ålder:

favoritplats i stockholm:

Söder! Och Kungs trädgården när träden blommar.

Glö

inte att Miss rös a int ta! e cha nse n !

röstläge HUR VILL DU ATT FRAMTIDENS KYRKA SKA SE UT?

I sommarens nummer viker vi temat åt höstens stora händelse – kyrkovalet! Men vad betyder det? Och vem ska man rösta på? text

och sensommarsolen dröjde sig fortfarande kvar. Födelsedagen hade passerat med en dag. Några fler än jag hade denna höstdag valt att vara med och göra skillnad. Som nybliven 17-åring ville jag lägga min röst på någon som jag trodde hade möjlighet att förändra. Fast särskilt insatt var jag egentligen inte. Att det var viktigt att rösta förstod jag, men vad hade valet egentligen med kyrkan att göra? År 2013 är det dags igen för ett helt gäng förstagångsväljare att lägga sin röst på den de vill ska ta beslut i församlingen. Precis som jag själv undrade över kyrkovalet, finns många frågetecken hos de blivande väljarna. Och även hos de rutinerade. Syftet med kyrko valet är inte helt självklart. et var september 1997

demokratisk folkkyrka är öppen för alla. Här finns utrymme för alla möjliga åsikter och tankar, alla har rätt att tro på sitt sätt. Vi är beroende av engagemang från svenska kyrkan som är en

& foto: Linnéa Malmborg medlemmarna – tillsammans är vi ju kyrkan. Därför är det viktigt att du ställer dig frågorna: Hur vill jag att min kyrkoavgift ska användas? Vilka verksamheter tycker jag ska finnas i kyrkan? Genom att lägga din röst på någon som du har förtroende för kan du också vara med och bestämma.

personer som ska styra kyrkan de närmsta fyra åren. Dessa ingår i vad som i valet kallas för nomineringsgrupper. Val sker på tre nivåer: till kyrkofullmäktige i församlingen eller i pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet och till kyrkomötet på den nationella nivån. I Salems församling väljer du bland kandidater i följande grupper: C, KR, BorgA, FiSK, S, KIT. Från kyrkofullmäktige väljs nio ordinarie samt ersättare ut att sitta i kyrkorådet som ansvarar för styra församlingen. Vill du vara med och forma framtidens kyrka? Gå och rösta den 15 september eller gör en enkel förtidsröstning. Salems församling behöver din röst! S valet väljs de

när:

Söndag den 15 september 2013. I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år och alltid den tredje söndagen i september. vem: För att få rösta ska man senast på valdagen ha fyllt 16 år. Man ska vara medlem i Svenska kyrkan och vara folkbokförd i Sverige senast den 1 augusti 2013. hur många: Cirka 5,5 miljoner av Svenska kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2009 röstade 700 000 medlemmar.

FRID TEMA

SNABBA TILL VALNÄMNDENS ORDFÖRANDE LEIF STÅHL,

KYRKOVALET 2009 I SIFFROR

Så gick det förra gången

5,7 11,9 8 532 13,2 2013

1. Varför är det viktigt att rösta? – Man bör använda sin demokratiska rättighet för att få möjlighet att kunna påverka det som ska hända i Salems församling.

2. Vad har du för förväntningar på valet för Salems församling? – Jag hoppas att fler församlingsbor än vid tidigare val tar tillfället i akt att rösta så att vi får större resurser att utveckla våra verksamheter för barn och ungdomar, diakonin, musik och sång.

3. Vad vill du säga till de som tvekar? – Läs gärna den fina tidningen Frid, besök Säby församlingshem och upplev vad som händer, ta en skön promenad söndagen den 15 september. Din röst påverkar församlingens framtid.

4. Vad kan vi göra för att nå ut till fler? – Bra att visa upp församlingen även utanför kyrkan. Besök i skolor och på äldreboenden.

miljoner människor i hela landet var röstberättigade. procent av de röstberättigade i landet valde att gå och rösta. var röstberättigade i Salems församling. procent av de röstberättigade i Salems församling valde att lägga sin röst. Hoppas vi på ett högre valdeltagande än förra gången. Hjälp oss!

Hur är läget?

OLLE GLIMVIK, KYRKORÅDETS ORDFÖRANDE Vad är roligast med ditt uppdrag? – Engagemanget och gemenskapen, möjlig heten att tillsammans med andra få bidra till det goda arbete församlingen gör i Salem. Varför engagerar du dig i församlingen? – Kyrkan är en hörnsten i vår historia och har en viktig roll i dagens samhälle. Kyrkan har alltid haft en speciell betydelse för mig. Barnatron och minnena från söndagsskolan finns kvar från uppväxtåren i Tranås. Jag ville engagera mig i något som kändes viktigt. Varför är det viktigt att rösta? – Det är alltid viktigt att rösta och det gäller även kyrkovalet. Det är ett sätt att engagera sig men också en möjlighet att påverka. För oss är rätten att rösta en självklarhet men så är det inte överallt. Vi ska vårda demokratin och det gör vi bland annat genom att rösta. Vad har du för förväntningar på valet? – Egentligen inga speciella men en stilla för hoppning om ett ökat valdeltagande. Vad säger du till dem som tvekar? – Tänk på vad kyrkan faktiskt betyder och står för. Jag träffar ofta personer som inte

är kyrkligt aktiva, som sällan besöker en kyrka men som ändå tycker att kyrkan är viktig. Då säger jag att de ska gå och rösta, och jag föreslår att de ska förtidsrösta redan nu och inte vänta till valdagen. ålder:

65 år. Salem. gör: Numera pensionär efter 40 år inom läke medelsindustrin. Är utbildad apotekare. gillar: Politik och samhällsutveckling. Jag har varit aktiv i kommunpolitiken sedan slutet av 1980-talet. Jag tycker även om att röra på mig. dröm: Min dotter med familj flyttade nyligen till Rönninge efter ett antal år utomlands. Jag ser fram emot att få träffa mina barnbarn oftare och få ta del av deras uppväxt och utveckling. bor:

GUNILLA SÖDER BLOM LANGHÉ (c)

LEIF STÅHL (c)

ålder:

gör:

60 år. gör: Civilingenjör. uppdrag: Ers. KF, VN, VB. viktigast: Att få fler församlingsmedlemmar att upptäcka vad kyrkan erbjuder. intressen: Trädgårds arbete, släktforskning, folklig tradition, norska skogskatter. dröm: Att kyrkorummet blir en naturlig samlingsplats för alla, speciellt ungdomar.

ålder:

69 år. Lärare till elever från olika kulturer. uppdrag: Ordf. VN, KF, KR, BB, VB, GL (c). roligast: Frivillig läxläsning för körbarnen. intressen: Familj, resor, tennis, trädgårdsplanering och föreningsliv. ser fram emot: Ökat deltagande i höstens kyrkoval. dröm: Få tid att läsa Bibeln från pärm till pärm.

ROLAND LANGHÉ (c)

BIRGITTA BERG (FiSK)

BERND PRIEMER (FiSK)

ålder:

gör:

gör: Speciallärare för

66 år. Undervisar på Tekniska högskolan. uppdrag: KF, ers. KR, ordf. FU. intressen: Musik, natur, hav och skog. dröm: Jag drömmer om att församlingen ska få ändamålsenliga lokaler – vilket är på väg! Lokalerna måste vara anpassade till församlingens verksamheter.

t? rösfavorit? r din Vem är din Vem få Vem för din talan? Vem ger du rätte n att bestämma?

67 år. fd hyresförvaltare, nybliven pensionär. uppdrag: Har ännu inga uppdrag i församlingen. viktigast: Att kyrkan blir en naturlig mötesplats med aktiviteter för olika åldrar både i vardag och sorg. intressen: Umgås med äldre personer, konst, teater, matlagning, resor.

61 år.

vuxna hörselskadade med invandrarbakgrund. uppdrag: KF, KR, BB, stiftsf., ers. kyrkomötet. viktigast: Gemenskap, trivsel, ungdomsverksamheten. intressen: Tennis, skidor, ledarskap, mångkulturella frågor. ser fram emot: Dotterns giftermål nästa sommar!

Vem tror du på? Möt några av de församlingsbor du kan rösta på i höst. På valsedeln kan du markera de tre du helst vill se valda. Bestäm dig! text

& foto: Linnéa Malmborg

CATARINA LUDWIG (KIT)

JONNA MÜNTZING (KIT)

KERSTIN LINES (BorgA)

MATS ERSHAMMAR (BorgA)

ULLA WICKSTEIN (BorgA)

ålder:

gör:

51 år. Arbetar på Södertörns högskola. uppdrag: KF, KR, KV, körsångare, körmamma (hjälper till vid körresor med ungdomarna). viktigast: Att fortsätta ha en kyrka med låga trösklar in. intressen: Att arbeta med händerna, bakning, trädgård, matlagning. dröm: Full kyrka varje söndag!

33 år. Är lärare och kvalitetssäkrare på Mälardalens Tekniska Gymnasium. uppdrag: KF, VN och kyrkokören. viktigast: Att alla ska känna sig välkomnade! intressen: Att sjunga och att hantverka, både ute på tomten och inne i syrummet. dröm: Att få känna solen värma kroppen.

71 år. Aktiv i föreningar och styrelser. Läser, tränar, är ute i naturen. uppdrag: Inga ännu. viktigast: Att få vara med i en kyrka som är öppen för alla, skratt, arbets- och livsglädje. intressen: Familjen, konst, musik, resor. ser fram emot: Att vara med i arbetet att utveckla kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet.

71 år. Samordnare. uppdrag: KV, ibland samtalsledare. viktigast: Att församlingen är en öppen mötesplats där alla ges tillfälle till eftertanke, tro och engagemang. intressen: Att vistas i vår härliga fjällvärld. Musik i olika uttrycksformer, som ju har en underbar förmåga att nå dit orden inte når.

70 år. Ledsagare. Ordf. i kommunala rådet för funktionshinderfrågor, kommunfullmäktige. uppdrag: KR, KF. viktigast: Möten med yngre och äldre. Få ensamma att deltaga i kyrkans aktiviteter. dröm: Att få tillbaka skolavslutningarna i kyrkan och att fler ungdomar väljer att konfirmeras.

ANNELIE BJÖRNSDOTTER (FiSK) ålder:

55 år. Är certifierad coach, verksamhets utvecklare, föreläsare. uppdrag: KV, KR, KF. roligast: Skapa andrum och reflektion med gudstjänster och lokalt diakonalt stöd. Aktivt ungdomsarbete. intressen: Livsåskådning, utveckling och lärande. Måla i olja, skriva dikter och essäer. gör:

MARGARETHA HÄLL ASSARSSON (s)

ARNE NÄRSTRÖM (s)

MARIA RIDDERSTOLPE (s)

GUNILLA BÄCKSTRÖM (KIT)

ålder:

gör:

64 år. gör: Förtidspensionär. uppdrag: Vice ordf. KR, Ordf. BB, KF, ombud Sv kyrkans arbetsgivar organisation. viktigast: Att se hur de ekonomiska ramarna förvandlas till en bra verksamhet i ända målsenliga lokaler. intressen: Läsa, trädgården, sol och värme.

45 år. Halvtidspolitiker, företag inom utveckling av organisationer. uppdrag: KF, KR, FU. viktigast: Att när det händer något i livet ska man känna sig välkommen och trygg i sin kyrka även om det är 25 år sedan sist. intressen: Samhällsutveckling, byggande av infrastruktur och nya bostäder.

53 år. Undersköterska. uppdrag: Revisor. viktigast: Att församlingen har verksamhet för alla sina medlemmar, att alla ska känna sig välkomna. Bra arbetsvillkor för de anställda i kyrkan. intressen: Fackligt/ politiskt arbete, kultur, film, teater, museum, utställningar, vara ute och promenera.

65 år. Församlingspedagog i Grödinge församling. uppdrag: KR, KF. viktigast: Gudstjänster, konfirmander, körverksamhet. intressen: Musik, Odd Fellow. dröm: Att ungdomar som konfirmeras ska hitta en meningsfull fortsättning i församlingen.

valet är ditt! FÖRKORTNINGAR: KF (kyrkofullmäktige), KR (kyrkoråd), VN (valnämnd), VB (valberedning), BB (budgetberedning), GL (gruppledare), FU (fastighetsutskott), KV (kyrkvärd).

NOMINERINGSGRUPPERNA?

TORBJÖRN ÅBERG (kr)

HÅKAN PAULSSON (kr)

ULLA NILSSON (kr)

ålder:

gör:

70 år. gör: Pensionär. uppdrag: KF. roligast: Att kunna träffa människor inom olika aktiviteter i kyrkan. intressen: Familjen, släktforskning, arbeta med väntjänst för äldre människor. ser fram emot: En riktigt varm sommar!

71 år. gör: Söndagsskollärare, ALPHA-gruppledare (i Second Hand), sitter i styrelsen för SLN, Sveriges Lärares Nykterhetsförbund. uppdrag: KF, KR, FU. viktigast: Mötet med församlingsmedlemmar. intresse: Guds rikes spridning i världen. dröm: Att alla Salemsbor ska förstå vem Jesus är.

ålder:

64 år. Arbetar på förskola i Salem. uppdrag: KF. roligast: Barn- och ungdomsverksamheten. Öppna förskolan och kyrkans barntimmar. intressen: Träna, hjälpa till med barnkör, resa. dröm: Att fler ska komma till kyrkans gudstjänster. Och att få vara frisk.

Centern (c), Fria liberaler i Svenska kyrkan, (FiSK) , Socialdemokraterna (s), Kyrkan i tiden (KIT), Borgerligt alternativ (BorgA), Kristdemokrater i Svenska kyrkan (kr).

HUR GÅR DET TILL ATT RÖSTA? Den 15 september 2013 har Valdistrikt 1 vallokal i Folkets hus och valdistrikt 2 har vallokal i Säby församlingshem. Öppettiderna är 9.00 – 11.00 och 16.00 – 20.00.

KAN JAG FÖRTIDSRÖSTA? Ja! Du kan förtidsrösta på församlingens expedition för förtidsröstning, i Säby församlingshem: 2/9 9.00–12.00, 3/9 13.00–16.00, 4/9 kl 9.00–12.00 och 17.00–20.00, 5/9 13.00–16.00, 6/9 9.00–12.00, 7/9 13.00–16.00, 9/9 9.00–12.00 och 17.00–20.00, 10/9 13.00–16.00 och 11/9 9.00–12.00.

FRID SPANAR

Klädd för fest BLAND MÄSSHAKAR OCH FRIMÄRKSSKJORTOR Vi har sett dem uppklädda till tänderna – prästerna med sina vackra mässhakar. Men vad betyder egentligen kläderna? Häng med på kläduppvisning! text:

Linnéa Malmborg

blir igenkända på en enda liten accessoar. Men prästerna, de blir det. Den vita kragen, som hämtades till Sverige från tidiga 1900-talets England, är en tydlig markör. Den så kallade frimärksskjortan ger prästen en märkbar identitet. – När jag är ute på stan vet folk direkt att jag är präst när de ser min krage, säger präst Carla Sveningsson. Mode, praktiska förutsättningar och symbolik är sådant som under åren styrt hur prästerna har klätt sig. En utgångspunkt har alltid varit enkelhet. Färgen svart, som stått för flärdlöshet, är fortfarande den vanligaste vardagsfärgen för präster i tjänst. nte många yrkeskategorier kan

kyrkliga handlingar (dop, begravning, vigsel) används liturgiska kläder med egna symbolvärden. Färgerna följer kyrkoåret. – Att kramas eller sitta ned så att tyget blir skrynkligt är inte populärt. Vissa av kläderna kan ta flera månader att tvätvid gudstjänst eller andra

foto:

Anna Björkdahl

ta, säger Carla leende när hon öppnar garderoben i sakristian där mässhakar, stolor och alban hänger på sina galgar.

har sin historia i de antika klädedräkterna. Vid den tid då Jesus vandrade på jorden var en vit lång fotsid skjorta det vanliga vardagsplagget. I urkyrkan använde alltså prästerna sina vanliga kläder, och när åren gick och modet förändrades var de liturgiska kläderna oberoende av modets skiftningar. På 900-talet fastställdes de i sin nuvarande form. Idag, två tusen år senare, använder prästerna fortfarande den vita skjortan som påminnelse om Jesu klädnad. De liturgiska kläderna delas upp i två grupper – mässkläder som används vid mässfirandet, och korkläder som används vid gudstjänst utanför mässan. Till varje plagg hör traditionella korta böner som anknyter till symboliken och används vid påklädandet. Låt visningen börja! S e flesta av prästens plagg

SYMBOLSPRÅK I kyrkans tradition finns ett rikt liturgiskt symbolspråk. Grundtanken är att det förkunnar Guds mysterium som är oåtkomligt för orden. Symbolspråket bygger på det vi ser och gör och är sådant som bilder och tecken i kyrkorummet, färger, kyrkobyggnadens utformning, rörelser, gester, ting, kläder och annat. Liturgin är ett språk som vi använder när vi i gudstjänsten talar med Gud och varandra, och det är något som Gud använder när han talar med oss.

12 3

11 ORDLISTA

6. CINGULUM. Bälte eller gördel som prästen

knyter om midjan. Är i vävt linneband eller tvinnat rep. Med cingulum fästes stolan som ligger över prästens axlar under mässhaken. Tolkas som sanningens bälte och det rep som Jesus bands med då han gisslades.

VARDAGSKLÄDER 1. PRÄSTSKJORTA. Frimärksskjortan med vit

krage är arbetsklädsel för präster, diakoner och biskopar. Diakoner har gröna, biskopar röda, cerise eller lila och präster har övriga färger. Den signalerar att man är vigd för tjänst i kyrkan.

7. STOLA/HALSLINDA. (grek. stolé, praktfull

klädnad). Långt band som läggs över prästens eller diakonens axlar. I väst korsar diakonen stolan över höger höft, prästen över bröstet. Har samma liturgiska färg som mässhaken. Symboliserar Kristi ok. Bön: Herre, lägg ditt ok på mina skuldror, lär mig att din börda är lätt och gör mig mild och ödmjuk av hjärtat.

2. KOSTYM. Vanlig vardagsstass.

MÄSSKLÄDER 3. MÄSSKJORTA, alba. Vit fotsid klädnad som

bärs separat eller under mässhaken. Används av alla som tjänstgör i gudstjänsten. Den vita färgen symboliserar den renhet och rättfärdighet som kristna tagit emot. Bön: Herre, gör mig vit och mitt hjärta rent i lammets blod till en evig glädje.

8. DALMATIKAN. Mindre vanlig. Påminner om

mässhaken men är knälång och har korta ärmar.

KORKLÄDER 9. RÖCKLIN, (tysk. röcklein, liten rock). Plagg

4. MÄSSHAKE, casula (lat. litet hus) används

utanpå alban vid nattvardsfirande. Har utvecklats ur den antika togan som bars över tunikan. På 1000-talet fastställdes att den bara får bäras av celebranten i mässan. Tolkas som den kärlek och rättfärdighet, helighet och ödmjukhet som den kristne ska ikläda sig (Kol 3:12). Bön: Kläd mig, Herre, såsom din utvalde, i hjärtlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, saktmod och tålamod.

med vid halslinning och vida ärmar. Stolan bärs rakt nedhängande. Har sin bakgrund i det prästerliga superpellicium, (“ovanpå pälsen”), som prästerna i de kalla medeltidskyrkorna bar över pälsen. Har samma symbolik som alban.

5. HUVUDLIN/HALSLIN, amictus. Duk med

11. PRÄSTKRAGE. Vit plastbit som fästs i kragen.

10. KORKÅPA, pluviale (lat. regnkappa). Öppen

framtill och hålls ihop med spänne eller band. Bärs vid högtidliga tillfällen som inte är mässa.

linnekrage som är ett skydd för mässhaken. Numera har många alban i stället fastsydda kragar. Symboliserar frälsningens hjälm och den linneduk som bands för Jesu ögon då han förhördes. Bön: Bevara, o Gud, mitt huvud och mina skuldror, så att jag kan tjäna dig.

12. KAFTAN, äv. Lutherrock, svart

knälång rock med krage och knappar. Ingår i ämbetsdräkten.

Jo, vi undrar...

CARLA SVENINGSSON, PRÄST OCH FRIDS MANNEKÄNG Hur är du klädd till vardags? – Oftast jeans eller kjol med frimärksskjorta, och tröja. Vid högtidligare tillfällen kostym och ibland kaftan, en lång svart kappa. Finns det några riktlinjer för hur ni ska klä er? – Det handlar om sunt förnuft. När jag präst vigdes fick jag några riktlinjer av biskopen – stick inte ut för mycket. Jag vill klä mig på ett passande sätt men ändå känna att jag är mig själv.

Vad betyder de liturgiska kläderna för dig? – För mig är gudstjänsten en fest och då vill jag vara finklädd. Jag klär mig fin inför Gud! Vad tycker du om kläderna? – Precis som att polisen har sin uniform har prästerna sin. Jag är präst hela tiden och vill visa det.

Sommar

FRID KRÖNIKA

vind ”Blås på mig skaparvind, eviga andedräkt, så att till kropp och själ jag blir renad hel och läkt. Gud sänder Anden ut. Jorden förnyas då. Låt också genom mig idag, Herre, din livsström gå.” Svenska Psalmboken 368: 1-2

har vi nyligen firat pingst. Ordet pingst väcker en massa associationer i oss. Många av oss tänker på konfirmation. Pingsten var ju förr konfirmationshelgen framför andra. Andra av oss tänker på bröllop. Men pingsten är också för de flesta av oss förknippad med den första fläkten av den svenska sommaren. Den står för grönskande träd och blommande ängar och backar. Den står för sol, värme och ljumma vindar. Ja, hela ordet pingst är som en smekande ljum sommarvind. Mitt i allt detta talar kyrkans texter om Anden. Inte vilken ande som helst, utan den Helige Ande, Herren och Livgivaren. ”Jag skall be Fadern och han skall ge er en annan Hjälpare som skall vara hos er för alltid, sanningens Ande”, säger Jesus i sitt avskedstal i Johannes evangelium kapitel 14.

vi ändå ge ett svar på vem den Helige Ande är, så kan det vara att han är som en ljum smekande sommarvind. Kanske är psalmen av Anders Frostenson, som citerades i inledningen, den bästa beskrivningen av den Helige Ande. Att han är en ljum smekande sommarvind som blåser på oss. En vind där hela treenigheten, Fadern, Sonen och den Helige Ande är närvarande. En Andens vind som också är en skaparvind och en Jesusvind.

är ni läser detta så

har en stor uppgift med oss. ”Hjälparen den Helige Ande som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er”, säger Jesus, också det i Johannes evangelium kapitel 14. Jesus kallar den Helige Ande för Hjälparen. Det betyder att den Helige Ande är vår Hjälpare som Fadern sänt för att lära oss och påminna oss om allt som Jesus gjort för vår räddnings skull. Den Helige Ande vill som en bra konstnär måla bilden av Jesus för oss så att vi lättare kan se honom. enna skaparvind och jesusvind

en god berättare göra Jesus röst så levande och varm att vi hör den. Ja, den Helige Ande, den tredje personen i gudomen är ingenting annat än att Gud vår Fader alltjämt möter oss i Jesus Kristus med sin kärlek och förlåtelse. Guds frälsningshandlande är inget som avslutades för 2000 år sedan, utan det fortsätter än idag genom den Helige Ande, skaparvinden och Jesusvinden. S anden hjälparen vill som

den Helige Ande? Eller mera rätt uttryckt, vem är den Helige Ande? Vi bekänner ju i gudstjänsten varje söndag att vi tror på den Anden. Antag att var och en av oss fick i uppgift att tala om vad eller vem den Helige Ande är. Vad skulle vi då säga? Inte är det lätt. Visserligen talas det i Bibeln och i psalmerna mycket om den Helige Ande. Men samtidigt är han svår att förklara. Och det därför att Anden först och främst ska upplevas, inte undersökas och förklaras. Ska vad menas då med

Gustaf Öbrink, präst Salems församling

frånvaro men inne i Rönninge Deli butik sprider sig medelhavsvärmen bland dignande hyllor med delikatesser. Exklusiva olivoljor, kakaostinn choklad trängs med otaliga burkar löste. Framme vid disken beställer Kerstin en räkpasta, jag en mozzarellatallrik och vi sätter oss vid fönsterbordet, som taget ur Lady & Lufsen. – Kommer du på onsdag? frågar Kerstin och pekar mot griffeltavlan på väggen. ”Pralinkonsert 19.00”, står skrivet i vitt. Tillsammans med musikervänner är hon stammismusikant på delin, där ett 20-tal personer trycker ihop sig tätt intill ostar, salami och oliver. olen lyser med sin

om liten hade kerstin alltid musiken omkring sig. Sju år gammal fick hon av mormor sitt alldeles egna piano. Vid sjutton års ålder tog hon för första gången plats på orgelpallen, där hon lärde sig att manövrera trampor och tangenter. Kyrkokören med många unga blev hennes gäng. Efter ekonomlinjen på gymnasiet i Södertälje väntade civilekonomstudier på Stockholms universitet. Samtidigt som sista terminens uppsatsskrivande Beräkningsmodeller för långa konvertibler, vikarierade hon som kyrkokmusiker i S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje. Under den tiden kom längtan att direkt efter examen söka kyrkomusikerlinjen på Stora Sköndal. Kärleken till musiken hade växt sig starkare än till siffrorna. – Att plugga musik var underbart roligt men mycket tuffare än ekonomlinjen. Musik är ju en process som tar lång tid, i skolan måste man lära sig allt på en gång, säger Kerstin och tar en gaffel med pasta.

för sin kreativitet och längtan efter att musicera. Dop, vigslar, begravningar, gudstjänster, konserter och körövningar upptar hennes tid. – Jag har kunnat förverkliga den dröm som många har – att kunna leva på min musik. Det är fantastiskt att kyrkan har ett så rikt musikliv och så många engagerade människor. Musiken i kyrkan har genomgått en förändring, enligt Kerstin. Den har fått en allt större roll och förväntas vara mer personlig. – Den ökade individualismen i samhället återspeglas i kyrkans verksamheter, säger Kerstin och norpar en av oliverna på min tallrik.

idéer från brudpar och dopföräldrar. Sällan nekar hon förslag utan försöker tillgodose de önskningar som finns. Ett av hennes krav är att musiken ska passa i sammanhanget och inte uttrycka något som går emot kyrkans tro och lära. – Brudpar har ju till exempel planerat, funderat och längtat länge. Då vill inte jag vara den som säger nej. På grund av höjdrädsla har hon dock vägrat att medverka vid luftballongvigsel. Att kasta ned ringarna ersonlighet kan innebära annorlunda

för 22 år sedan

klev hon nyexad in i Salems församling för att vikariera som kantor. Här har hon stannat och fått utlopp

16 16

FRID PRAOAR

många strängar på sin lyra.

Skivinspelningar, musikaliska möten och andra projekt är en drivkraft för Kerstin i vardagen med musiken.

Som kantor lever Kerstin Ytterberg sin dröm om att musicera. Här får hon förverkliga sina sprudlande idéer. Och hon säger sällan nej till andras. Förutom att sjunga vigselpsalmer i luftballong vill säga. text

& foto: Linnéa Malmborg

en idéspruta bakom noterna 17

KERSTIN YTTERBERG: »Att förmedla alla människors lika värde och att bekräfta alla är viktiga uppgifter för kyrkan.« » från orgelläktaren via en linbana fram

till altaret är också något hon nobbat. – Men jag har lånat ut mina ringar till ett brudpar som hade glömt sina! Utanför fönstret syns pendeltågen rulla in på stationen. Dörren öppnas och en kartong charkuterier landar på disken. Någon köper kaffebönor och en tjej beställer två hekto serrano. Ägaren Steve grabbar tag i våra tomma tallrikar innan han beger sig iväg ut med en leverans.

trygghet är en viktig del i Kerstins arbete. I sina körer för barn och ungdomar jobbar hon aktivt med att skapa en atmosfär där alla kan känna sig trygga. – Det är viktigt att ha ett klimat där barn vågar göra fel. Att vara en bra körkamrat pratar vi mycket om. Jag vill att vi ska vara en motkraft till media som basunerar ut att människor inte är tillräckligt bra. Därför har vi till exempel inga intagningsprov. Kerstin häller upp ett glas vatten ur buteljen. Hon funderar en kort stund och fortsätter: – Att förmedla alla människors lika värde och att bekräfta alla är viktiga uppgifter för kyrkan. Vi måste visa att det är okej att vara annorlunda. Att körsång har blivit så populärt tror hon beror på att många längtar efter att få producera musik, inte bara att konsumera den. – Kören är som en lagsport. Vi gör nåt tillsammans där alla är lika viktiga. För att inte tröttna byter hon ofta repertoar och startar ofta projekt, som att till exempel spela in skivor och sjunga med andra musiker. Varje år åker körerna på läger och resor. Ungdomskören har varit i London, Köpenhamn och tt skapa förtroende och

Berlin där de sjungit i Svenska kyrkan. Vad inspirerar dig?

– Resor. Jag åker gärna till England. Humorn där är underbar, musiken är fantastisk och trädgårdarna vackra. Det är liksom mysigt och rart i England. Artigt men humoristiskt. Inspirationen tar hon med sig hem till lantstället i Sörmland. Där tillbringar hon sina somrar med att gräva i jorden, bada i sjön och äta färsk frukt och grönsaker. Gärna närodlade jordgubbar och tomater. I trädgården ska i sommar planteras flera sorters svenska buskrosor. En liten rosengård håller på att växa fram.

disken och beställer det vanliga – en dubbel espresso. I väntan på koppen tar hon en påse kaffebönor från hyllan och skakar kraftigt. – Funkar den här som marackas? frågar hon. Den kreativa planeringen inför kommande deli-konsert är i full gång. Tillbaka vid bordet berättar hon att hon fortfarande känner en omåttlig passion för musiken. Motivationen får hon från att vid sidan av kyrkomusiken spela för sin egen skull och att fortbilda sig. Därför tar hon just nu lektioner i orgelimprovisation för en lärare som precis fått tjänsten som konserthusorganist i Stockholm. – Att improvisera är ett kreativt och fritt sätt att musicera. Det är så spännande eftersom man inte vet hur det kommer att gå. Man skapar i stunden. Olika modeller finns att utgå ifrån, likaså en idébank, det är lite grann som standup comedy, säger Kerstin och skrattar. S erstin går fram till

KERSTIN INGEBORG YTTERBERG bor:

Södertälje. 46 år. gör: Kantor i Salems församling. intressen: Vara ute, bada, gräva i trädgården. läser: Engelska deckare. lyssnar på: Mycket! Bland annat engelsk körmusik, Mozart och Eva Cassidy. favoritpsalm: Nr 202, De blomster som i marken bo. dröm: Att lära mig italienska. ser fram emot: En varm och solig dag med bad och jordgubbar. ålder:

3 RÖSTER OM KERSTIN: EMMA BJÖRKMYR:

AGNES STRÖMSTEDT:

SOFIE ERIKSSON:

»Kerstin är vår alldeles underbara körledare. Hon lär oss att sjunga flerstämmigt och hur vi ska bete oss mot våra medmänniskor. Men hon blir en aning grinig när hon inte fått mat på ett tag...!«

»Kerstin må ha koll på stämmor och kan kontrollera en hel barnkör. Men en sak hon verkligen inte kan – det är att hålla reda på sina nycklar!«

»Jag vet inte någon som bryr sig så mycket om varenda kotte som någonsin sjungit i hennes körer! Sen är hon rolig och planerad samtidigt som hon kan röra till det ibland när det är stressigt. «

en engelsk ros. Förutom musiken uppskattar Kerstin att resa till England. Och att plantera rosenbuskar på lantstället.

FRIDPÅ PÅBYN BYN FRID

»Min barndoms sjö« OM LIVET KRING SJÖN UTTRAN En kärleksförklaring. I Bengt af Klintbergs bok Kring Uttran möter vi allt från rallare till paradisfåglar. Och en och annan långfärdsskridskoåkare. text: Linnéa Malmborg foto: Linnéa Malmborg & Wikipedia

– Jag ville samla ihop berättelserna som väntade på att bli berättade. Jag har alltid sett husen och undrat vad det är för människor som bott där, säger Bengt själv.

ler än jag själv vänder sig om och tittar i baksätet när lastbilen bakom råkar lysa in med sina strålkastare. Historien, eller Klintbergaren, i boken Råttan i pizzan har gjort intryck på många. Men så kan han också berättandets konst, Bengt af Klintberg, folklivsforskare och författare. Och medlem i den stora Klintberg ska familjen som sedan 1883 huserat på gården Vretaberg nära Uttran. I sin bok Kring Uttran berättar Bengt om när hans farfars föräldrar fann det då nedbrunna huset med sina flyglar kvar. På jakt efter ett lantställe till sig själva och sina tolv barn fann de platsen i det kuperade jordbrukslandskapet inbjudande. Gertrud och Ferdinand af Klintbergs ättlingar består idag av över trehundra, och än idag firar de stora släktkalas varje midsommar och trettondagsafton.

sjö. Här lärde han sig sju år gammal att simma. Som sommarledig skolpojke väntade han på sin pappa varje dag på den varma berghällen. Pappa rodde över från Rönningesidan efter ett dagsverke inne i stan. Bengt beskriver sina vinterupplevelser på det frusna vattnet: ”Jag har passerat bryggor, badhus och upp dragna båtar och sett de gamla sekelskiftesvillorna och sommarstugorna få sällskap av nybyggda mexi tegelvillor. Jag har girat för bandyspelande pojkar och för vinterpimplare och deras imponerande stora blå isborrar. Jag har känt medvind i ryggen som en osynlig hand och upplevt hur samma vind sticker i ansiktet när jag åker tillbaka.” Följ med på en upptäcktsfärd till några platser och personer som nämns i boken. Följ med till Uttran. S uttran är bengts barndoms

karta som tar med läsaren på skattjakt runt Uttran med omnejd. En kärleksför klaring till sjön och dess omgivning. Efter många år av långfärdsskridskoturer på det frusna vattnet började nyfikenheten växa sig allt starkare. boken är som en

Bland rosor Från idyll & karameller till tätort

Uttrans egen Robin Hood

Mot slutet av 1800-talet när Rönninge fått sitt stationshus började folk flytta till Rönninge från stan. En företagaranda växte fram i det nya villasamhället. Bengt berättar att här fanns toffelfabrik på Björktorp, handskfabrik på Talludden, franskt snörlivssömmeri på Lyckebo, karamellkokeri på Solliden, råttgiftkokeri på Skönvik, äggkartongfabrik på Soldalen. En mängd handelsträdgårdar poppade upp i bygden, och år 1930 fanns ett tiotal. Den största ägdes av Erik Läck och låg vid den nuvarande Plantskolevägen i Uttringe. Specialiteten var rosor. Läcks plantskola hade bland annat över 100 000 rosenbuskar till försäljning – med bland annat kronprins Gustaf Adolf som kund.

Om det är någon från Tumba sidan av Uttran som gjort sig ett namn utanför bygden så är det Rolf Johansson. Med sina bröder bildade han Tumbaligan som genomförde en rad sommarstugestölder. År 1954 rymde han från fängelset och begav sig ut på en fem månader lång rymmarstråt i Södertörnsskogarna tillsammans med hustrun Alice. Efter tidningarnas skriverier blev han Tumba- Tarzan med hela svenska folket: ”Han är stark och vig som en panter, skogsmänniska som få och hittar i de här skogarna lika bra som i sin egen ficka” (ur DN). Långt efter hans gripande lever legenden kvar. Bengt minns i boken att han hört en sägen om att Rolf stal från rikt folk och gav till de fattiga.

Fejktropik Forskningsresande Sten Bergman bodde som vuxen på Bergalid invid Uttran. Här huserade de berömda paradisfåglarna i ett specialbyggt tropikvarmt rum. En stor sevärdhet för Rönningeborna. Här lyckades Sten få fåglarna att föröka sig,

I början av 1800-talet köptes Rönninge och Uttringe gårdar av generalmajor Gustaf af Tibell för 20 000 riksdaler, efter att han blivit förvisad från Stockholm då han yttrat sig kritiskt om Karl XIV Johan. Gustafs dotter Wilhelmina ärvde såväl gårdar som intresse för historia (Gustaf var medlem i Vetenskapsakademien och Vitterhets akademien). Wilhelminas bok Beskrifning öfver Uttringe och Rönninge från 1480 till 1870 är en lokalhistorisk guldgruva. Wilhelmina var med då järnvägen kom till byn, och hon inhyste i sina gårdar officerare/ järnvägsbyggare från Sörmlands regemente. Plötsligt var Rönninge inte en lantlig idyll, utan ett framväxande villasamhälle med egen tågstation.

något som aldrig förr hade hänt utanför tropikerna. Bengt berättar att hans kusiner som små knackade på och bad om att få se fåglarna – ett givet ämne för skoluppsatsen ”Ett sommarminne”! Själv såg Bengt Sten en enda gång – sittandes på Rönninge station, med välansad mustasch.

VINN BOKEN! Vi lottar ut två ex. Mejla: salem.frid@ svenskakyrkan.se, eller skicka snigel post. Se adress sist i tidningen.

Frankrike är Ingrids hem men hon känner sig både svensk och fransk. Med barnen pratar hon svenska, med barnbarnen blir det svårare. De förstår inte

den gröna stenen. Khuê , Ingrids vietnamesiske mans namn betyder “den slipade jadestenen”.

FRID MÖTER

Kvinnan med den gröna stenen Det här är historien om svenskan som gifte sig med en vietnamesisk prins och blev fransyska. En historia om utanförskap, fattigdom och om lycka, poesi och sång. text:

Linnéa Malmborg

foto:

uvorna pickar smulorna som blåst ned på den varma asfalten. Rutiga bordsdukar fladdrar i vinden, och eftermiddagssorlet sänker sig över kaféborden. Kyparen ställer fram en café au lait och en macaron. Doften av nybakat bröd smyger sig ut genom fönstret...

Linnéa Malmborg & privat

under helgerna. Under veckan var hon i Sigtuna och studerade vid RKU:s ungdomsledarinstitut för att bli församlingspedagog. Den då 39-årige Khuê var utan arbete, utan hem, utan svenska språket och utan familj i ett främmande land. en arbetslös och hemlös prins träffade en blyg svenska? Det här är deras historia. Khuê VoDinh föddes 1930 i Vietnam som son till en prinsessa i en stor och betydelsefull familj. Vid moderns död gifte pappan om sig och fick ytterligare en kull barn. Pappan som var ingenjör hade flera egendomar och en stor tjänarstab, under en tid hade han tio sekreterare. Men familjen var inte rik på det vis som vi kanske tänker oss. De levde enkelt och kungligheten syntes i sättet att vara. – Det handlade mer om sättet att vara och föra sig än om pengar. Ett slags kungligt manér, säger Ingrid. hur kommer det sig att

upp sig när Ingrid Vodinh berättar om bilden hon fick av en fransk uteservering. Det var en platsannons om en tjänst i Svenska kyrkan i Paris som framkallade den. ”Klarar jag av att dö i Paris”, undrade hon för sig själv, eftersom hon visste att om de fattade beslutet skulle det bli oåterkalleligt. – Jag såg bilden av uteserveringen med skära dukar och så kände jag en speciell lukt, en storstadslukt. Det var ett tecken, säger hon och tar en klunk kaffe. Ingrid är på visit i Salem för att hälsa på sin dotter och för att berätta sin historia. Vi tar plats inomhus denna blåsiga dag och framför sig lägger hon några svartvita fotografier. Ett av dem föreställer ett lyckligt brudpar. – Han friade säkert femtio gånger innan jag sa ja. Jag var väldigt blyg och försiktig, säger Ingrid och ler. Ingrid och vietnamesiske Khuê träffades av en slump sommaren 1969 på Stadsbiblioteket i Stockholm. Kärlek uppstod ögonblickligen och redan i december samma år var de gifta. När de träffades bodde 27-åriga Ingrid ofta i Stockholm min egen bild tornar

skulle få en fransk högskoleutbildning och slussade dem till en liten lägenhet i Paris. De äldre höll koll på de yngre och kraven var hårda. Men Khuê ägnade sig hellre åt konstnärliga ämnen. Vid mitten av 1960-talet reste han till Österrike för att hälsa på en släkting, men vad han inte visste var att han hade missat att ordna ett tillbakaresetillstånd. Alternativet var att åka tillbaka till Vietnam i krig. I stället levde han i Europa med tillfälliga papper och ströjobb. Under appan ville att barnen

INGRID VODINH ålder:

71 år. Paris. Sedan 2008 i en lägenhet i närförorten Pantin. Innan dess i 19:e arondissementet. gör: Sångledare i fransk luthersk församling i Paris, nybliven söndags skollärare. familj: Barnen Kim och Li, båda bor i Paris. Maï, bor i Söderby. Flera barnbarn. Bror Victor i Sverige. Hade en yngre bror, Rutger, som blev våda skjuten i militärtjänst när han var 18 år. intressen: Umgås med barn och barnbarn, hålla kontakt bor:

med sjuka och äldre, sång och musik, poesi, cykla, simma, laga kläder, gå på museum, konst. dröm: Att måla tavlor. besöker sverige: Minst två gånger om året. bäst med frankrike: Marknaderna! Att köpa färsk frukt och grönsaker. Något som är härligt är också de portvakter som finns i husen som hjälper till att göra små ärenden. Mina vaktmästare är fantastiskt trevliga och hjälpsamma, men det är någon ting unikt - det finns inte kvar många sådana vaktmästare i Frankrike heller.

»Skärningspunkten mellan klok skapen och oförnuftet, gränsen där vår starka självkontroll har brustit. Där vid gränsen, där står du. Med din gränslösa kärlek, din slösande värme, din andlösa nåd och frid och ord man ej förstår och det som stelnat vill förvandlas i ett darrande nu. Där på gränsen, ytterpunkten, där står du. När jag inte längre vet, vad som är fiende land, när jag inte längre vågar hålla din hand, där står korset rest och alla våra planer sprängs itu. Där på gränsen, skiljevägen, där står du. Och asfalten rämnar av ett grässtrås veka kraft och öknen blir en blomsteräng, vars like ingen haft. Med den opassan de barnslighet som döljer all din makt, där finns du, här finns du, Herre Jesus.«

Vid Gränsen av familjen Vodinh.

» cirka ett års tid pendlade han dagligen mellan

Att göra ett enda fel blev ödesdigert. Med näst intill perfekt franska blev hon i stället sekreterare hos en läkare. Kort därefter, 1991, fick hon tjänsten hos fackföreningen CFDT, Confédération Française Démocratique du Travail, eftersom hon kunde så bra engelska och tyska. Och där var hon kvar fram till pensionen 2006. – Det var min räddning. Tack vare det fick jag pensionsförmåner. Det var nog inte meningen att jag skulle lära franska barn franska...

Västberlin och Östberlin eftersom han då fick ett pass som var giltigt en dag. Han tog tillfälliga jobb i Östberlin på dagarna och på natten blev bänkarna på Centralstationen i Västberlin hans sovplats. Ibland hjälpte en kyrklig organisation honom att få en dusch och ett mål mat. – De upplevelserna satt i väldigt länge hos honom, säger Ingrid och tystnar. Så fick han tillstånd att åka till Sverige. Någon på en ambassad i Tyskland gjorde fel och Khuê kunde åka fritt till Finland. På väg dit stannade han i Sverige och av en tillfällighet träffade han Ingrid. Nu började kampen om uppehållstillstånd, och till sin hjälp fick de advokaten Hans Göran Franck. Khuê var inkvarterad hemma hos författaren Helga Henschen som kämpade för vietnamesers rättigheter.

under många år talar Ingrid varmt om familjens somrar. Hon hade länge drömt om en sommarstuga när arvet från farmor möjliggjorde att de kunde köpa – en campingbuss. – Ingen människa hade sommarstuga i Vietnam så det blev en Volkswagen i stället. Och på ett vis fick vi en sommarstuga ändå. En väninna i Svenska kyrkan i Paris lånade oss regelbundet sin stuga i Normandie, säger Ingrid. Ingrids dröm om att ägna somrarna åt bokläsning ersattes med tiden av små anteckningsböcker som kopierades för hand så att alla i familjen kunde ha allting som skrevs. I dem började de ta form. Sångerna. Ingrid berättar om ljumma kvällar vid Medelhavet då de sitter utanför bussen och sjunger egenkomponerade sånger. när livet trasades i kanten

Ingrid fått tjänst som församlingssekreterare i Järfälla. Uppehållstillståndet kom i samma veva. Sonen Kim föddes 1972 och dottern Maï 1975. Men familjen hade det tufft. Khuê hade inte kommit in i arbetslivet och längtade till Paris. Kontakten med släkten hade han förlorat. Hans livslånga sjukdom hade också börjat smyga sig på – alzheimer. – Men det märktes inte utåt. Han såg så elegant ut, hade sitt kungliga manér och pratade bra engelska och franska, men han hade inte kapacitet att återgå till arbetslivet. Det var då den där annonsen uppenbarade sig. Ingrid fick jobbet i Svenska kyrkan i Paris och de skära dukarna blev verklighet. 1978, efter ett år i Paris, föddes tredje barnet – Li. Ett år senare tog hennes kontrakt slut och därefter följde tio år av pendlande arbetslöshet. – Hur vi klarade oss under de åren vet jag inte. Det var med Guds hjälp. Vi lärde oss att leva billigt. Vissa julaftnar åt vi bara bönor och korv. Släkten i Sverige visste inte så mycket. Man ville inte bekymra dem. Men Ingrids bror anade säkert oråd när han vid ett besök i Paris fick frågan om han kunde avvara några slantar till frimärken för att Ingrid ville skicka julhälsningar till Sverige. är de gift sig hade

Deep in the darkness, shame and cold you must go further, as you’ve been told. Follow a vision you have seen. Figure out what the order could mean. Oh, don’t give up. Remember this: you’ll be betrayed one day with a kiss. Skin toward skin and without sword you’ll got to fight, against the Lord. Deep in mistrust, disgrace and loss there is your grave and there is your cross. Stay as you are, forgotten, small. Once you get all you will lose your soul.

eftersmak. När orden tagit slut är hennes ögon tårfyllda. – Min äldsta flicka sa en gång: ”Det är väldigt roligt att höra dig läsa, men det är ännu roligare att se hur länge du kan hålla dig innan du börjar gråta.”, säger Ingrid och skrattar. Röda, gröna, rutiga. Anteckningsböckerna avlöste varandra allt eftersom åren gick. Från de flera hundra psalmerna har de nu valt ut några som spelades in i en studio i vintras. Det blir en sångbok också om allt går väl. – För mig känns det som att Gud gav oss sångerna. Det var som små diamanter som skulle slipas. Sångerna har kommit till användning under församlingsaftnar både i Sverige och i Frankrike. Sedan hon blev sångledare i en fransk luthersk församling har hon använt dem i gudstjänster och barngrupper. ngrid läser sakta med

Ingrid åt att lära sig franska. Kurser hade de inte råd med, i stället satt hon med bandspelaren och lärde sig fraser utantill. När hon nästan förlorat hoppet blev hon antagen till en förskollärarutbildning, och under första året kämpade hela klassen med henne för att hon skulle lära sig språket tillräckligt bra. – På rasterna förberedde jag fraser som ”skynda dig” och ”du där, längst bort”. Om oväntade saker hände kom jag av mig. hela tiden ägnade sig

– Vi har till och med blivit del av liturgin, säger hon. En av sångerna sjungs varje söndag i Saint Pierre, familjens protestantiska församling: Tu nous donnes chaque jour tant de grâce et tant d’amour. Je suis aimé, je suis aimé et pardonné. (Du ger oss varje dag så mycket nåd och så mycket kärlek. Jag är älskad, jag är älskad och förlåten). dikter. För att verkligen höra hur vackra de är har hon lärt sig en stor mängd utantill. Karlfeldt, Fröding, Boye, Ferlin, Bergman, Lagerkvist, Gullberg. På begäran namedroppar hon tunga favoriter i svensk poesi. – Vackra ord berör. Jag kan vakna mitt i natten och känna ’wow’, vilka ord. Poesi är ord som är så vackra så man inte kan klara sig utan dem. förutom psalmer älskar ingrid

för mig hur mycket han tyckte om mig. Khuê dog 2009 efter en astmakris 79 år gammal. På kistan la Ingrid en Bibel. Under de sista åren hade Khuê alltid burit en Bibel med sig i fickan ”för att Gud skulle veta vem han var”.

hon kallar ett meditativt liv. Med psalmerna och poesin vid sin sida. – I Paris kan jag vara hur tråkig jag vill, sjunga psalmer och läsa Bibeln. De flesta svenskar tycker nog att jag lever ett intressant liv bara för att jag lever i Frankrike och mina franska vänner tycker att jag är privilegierad som talar flera språk och kan åka så ofta utomlands säger hon och skrattar. Att leva ett sunt liv är viktigt. Redan som barn var Ingrid präglad av bristsjukdomar och minskad ener gi. Hon var tvungen att lära sig att hushålla med sina krafter. Nu tänker hon mycket på sin hälsa, och hon äter sunt och cyklar varje dag och ibland blir det simning eller gymnastik. Hon bor i ett hus med stor innergård där fåglarna morgonkvittrar, och hon cyklar ofta iväg längs kanalen eller går till marknaden för att köpa frukt. Eller vietnamesisk mat. paris lever ingrid vad

av sjukdom under de sista tio åren av sitt liv. Kontakten med hans släkt blev dock bättre, så det blev två resor till USA och två resor till Vietnam. Ingrid visar bilder med en badande Khuê i vietnamesiskt vatten. – Alzheimer behöver inte vara så farligt, säger Ingrid. Han blev mildare i humöret i och med att seniliteten blommade ut. Han började förstå att han var beroende av hjälp. Det var jobbigare för honom i början av sjukdomen. Att inte komma ut på arbetsmarknaden och hanka sig fram som hemmaman är kämpigt, oavsett om man är prins eller inte. För mig innebar det inget jobbigt extraansvar att Khuê efter hand nästan helt förlorade minnet. Han glömde mycket av det som varit svårt och i slutet av sitt liv var han väldigt nöjd med det som han hade. Barnen klarade sig bra i skolan och kom in i arbetslivet och han var lycklig över det, och varje dag berättade han huê blev alltmer märkt

PARIS MON AMOUR. Familjen Vodinh i ett tidningsklipp precis innan de flyttade till Paris.

Är du påverkad av den vietnamesiska kulturen?

– Ja, mycket. Den största komplimangen jag har fått är från en av min mans släktingar som sa att jag på vissa sätt är mer vietnamesisk än många vietnamesiska kvinnor. Hur då?

– Det handlar om tystnaden. Att man utnyttjar den möjlighet som den ger. Det finns ett talesätt som lyder: ”En vietnamesisk kvinna rör tungan tjugo gånger innan hon talar.” Klarar man att tiga så klarar man det mesta. Och nog har Ingrid klarat en hel del. S

Frågelådan

alem? Vad är på gång i S om vad som händer i Salems församling? Anmäl dig till vår intresselista. Ungefär en gång varannan månad får du utan kostnad hem vårt församlingsblad. Där skriver vi om allt som händer i kyrkan. Du får också vill du vara uppdaterad

läsning som artiklar och intervjuer med medarbetare och församlingsmedlemmar. Skicka mejl till salem. frid@svenskakyrkan.se eller ring 08-532 560 74. Du kan också fylla i ett formulär på vår hemsida: svenskakyrkan.se/salem.

Grubblaren illustration:

»Nuet är den punkt där tiden vidrör evigheten.« CS Lewis

Daniel Öhrvall

................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. FRID KRÖNIKA ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. LINNÉA MALMBORG OM ATT LEVA I NUET. ELLER I MORGONDAGEN. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. te viner vinden. En stressig vardagsvecka är scrollandet som ”en ångestladdad livsuppgift utan ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. till ända. Fler än jag suktar efter värme i mål och mening”. Efter varje klokt motivations ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. den monstruöst stora badbaljan. När verk citat i statusfältet sitter han orolig, ömsom lycklig, ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ligheten inte längre tränger sig på har ögonblicket ömsom olycklig beroende på hur många gilla................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. kommit. Damen bredvid kastar sig upp så att markeringar han får. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. bubblorna yr och med ohejdad lust att dokumenteI ett forum för kyrkoinformatörer undrar någon ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ra drar hon fram iphonen och tjuter: ”Instagram!” hur nuets tyranni hör ihop med kyrkans paroll ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. I en tid då allt från fredagens tacotallrik till de om att värdesätta nuet. Någon svarar: ”Att fånga ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. nakna fötterna på sandstranden i Långtbortistan dagen handlar om att värdesätta häret lika myck................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ska visas upp för allmän beskådan, är det inte et som nuet. Att vara odelat närvarande i det som ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. förvånande att spa-myset måste exponeras. När sker. Det är så kyrkan ska leva och tala om. Det ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. informationsflödet aldrig tycks sina finns ingen är splittringen, inte Twitter, som är tyranniet.” ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. tid att förlora. Allt har en skyldighet att visas upp ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. i offentlighetens ljus. Även om nyhetsvärdet är anske är det då nödvändigtvis inte vår öns................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. lägre än gårdagens väderrapport. kan om att leva i nuet som i sig är disori................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. enterande och energidränerande. Kanske ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. carpe diem, quam minimum credula postero. Fånga är det vår förmåga att inte kunna filtrera alla de ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. dagen, lita inte på morgondagen. Vi tatuerar in intryck, som gör nuet ibland odrägligt närgång................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. det på handleden, vi klistrar upp det på köksväget. Mr Rushkoff menar att vi blir distraherade ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. gen. Carpe diem. I två små ord finns hela kärnan och att vi istället för att hitta stadig mark i vårt ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. av nu-hetsen inkapslad. Ingen tid finns att förspilhär-och-nu fastnar i att reagera på den oavbrutna ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................... ............................................................................ ................................................................................................................................................................................................. la, för om morgondagen vet vi ingenting. attacken från simultana impulser och påbud. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. Den senaste versionen av mottot stavas YOLO, Mitt eget filter är i alla fall trasat i kanten. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. You Only Live Once. En akronym med fyra feta Många intryck ter sig ofta alltför ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. bokstäver står för sinnebilden av nuets njutning. påträngande. Där i badbaljan ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. Vida känt blev det efter att en amerikansk rappare bestämmer jag mig. Nästa gång ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. twittrat orden bara minuter innan han rattfull jag går på kafé med kompisen ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. krashade rakt in i en bergvägg. sneglar jag inte ens åt min blin................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. Nuets tyranni. Så kallar Svd-krönikören Sam kande iphone. Facebook är ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. Sundberg den ständiga jakten på nuet. Han inte högprioriterat. Twitter ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. hän v isar i sin tur till Douglas Rushkoffs term prenedlagt. På min vägg sitter ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. sentism, eller present shock, ett begrepp som står nu i stället pappas ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. för ”ett förminskande av allt som inte händer just ihopsnickrade citat, mitt ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. nu – och en anstorming från allt som anses göra egna lilla motto: Utere ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. det”. Det bygger tydligen i sin tur vidare på becrastino die. Fånga mor................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. greppet future chock – en beskrivning av paniken gondagen. För den är väl ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. som uppstår vid snabba förändringar i samhället. så mycket bättre? S ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. När allt omkring rör sig i vindens hastighet är det ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. svårt att stå stilla. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ..................................... ........................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. Linnéa Malmborg ................................................................................................................................................................................................. stormbyarna i de sociala medierna är starka. Att ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. linnéa malmborg, ................................................................................................................................................................................................. ständigt vara i newsfeedens topp är ett slitgöra. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. Ståupparen Jonas Helgesson beskriver Facebookinformatör ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. 29 ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Älskade, hatade nu

Lever du i nuet eller i morgondage n?

: to fo

na an

hl da rk

ö bj

Med önskan om en skön sommar!

Kalender Det här händer i sommar! gudstjänster HÖGMÄSSA Söndagar 11.00

I Salems kyrka (utom 4/8). Alltid kyrkkaffe efteråt. Vill du veta det senaste? Kolla in vår hemsida eller skicka efter vårt församlingsblad gratis. Kyrktaxi avgår från Säby kyrka 10.45 varje söndag under sommaren.

PROGRAM:

Söndag 4 augusti 19.15

Söndag 9 juni 19.15

GOTT OCH BLANDAT Södertörns brass spelar musik av Wagner och Verdi. Söndag 16 juni 19.15

JAZZTON I SOMMARKVÄLL Församlingens ungdomskör, kören Cantate, Carl Fredrik Orrje, piano, Robert Erlandsson, bas, Kristian Fredmark, trummor och Kerstin Ytterberg bjuder på sköna och somriga sånger. Söndag 23 juni 19.15

KVÄLLSMÄSSA Torsdagar 19.00

Säby kyrka. Stilla mässa. MIDSOMMARGUDSTJÄNST I VÄLLINGE Lördag 22 juni 11.00

Medtag egen kaffekorg. Med Nils-Erik Thobias.

Musik & kör MUSIK I SOMMARKVÄLL Söndagar 19.15

Salems kyrka.

SÅNGER SOM SÖKER Irma Schultz Keller, Tommie Sewon och Magnus Bodin delar med sig av sina sånger. Söndag 30 juni 19.15

CLASSIC TRIO Nils-Erik Sparf, violin, Bo Fåhreus, cello, Sven Åberg, traverso. Musik av bl a Hayden, Mozart och Bach. Söndag 7 juli 19.15

EN DYNASTI AV MUSIK Karpetrion: Sylvia Karpe, piano, Ulf Larsson, violin, Erik Bolin, cello. Söndag 14 juli 19.15

FRÅN BACH TILL TAUBE Rune Karlsson, orgel och Lars Wiksten, trumpet. Musik även av Telemann, Wallin och Clarke. Söndag 21 juli 19.15

ORGELKLANGER AV SKILDA SLAG Rune Karlsson framför musik av Bach, Rinck och Lemmens.

foto: sxc.hu

Söndag 28 juli 19.15

OM SOMMAR OCH KÄRLEK Karin Meerits, mezzo och Hans Wikström, piano. Romanser av Brahms, Schubert och Strauss.

30 32

ABBA OCH ANDRA KLASSIKER Gästande Ulf Norberg, organist i Hedvig Eleonora kyrka spelar. Söndag 11 augusti 19.15

EN BARYTONS BERÄTTELSER Heri Eysturlid, sång och Kerstin Ytterberg, orgel och piano bjuder på svenska romanser, negro spirituals och klassiska pärlor. Söndag 18 augusti 19.15

FREE BAROCK Musik av Bach och hans vänner. Stina Ersson, violin, Elisabeth Anderberg, flöjt, Kerstin Ytterberg, piano.

stöd & hjälp SAMTAL Behöver du någon att prata med? Hos oss har du alltid möjlighet att boka in ett enskilt samtal med någon av prästerna. Kontakta prästerna direkt. DIAKONI Vi finns här för dig som behöver oss. Behöver du diakonal hjälp, kontakta vår expedition.

kultur SOMMARKYRKAN Torsdag 4 juli 11.00–16.00 Torsdag 11 juli 11.00–16.00 Torsdag 18 juli 11.00–16.00 Torsdag 25 juli 11.00–16.00

Salems kyrka. Visning av kyrkan och kaffeservering i kyrkskolan. Visningsgudstjänst 13.00, där efter orgelvisning. Kyrkogårdsvandring 14.00. I samarbete med Hembygdsföreningen.

kyrkliga handlingar DOP Lördagar 11.00 och 12.00

Välkommen att ringa Carin Olofsson för att boka dop. VIGSEL

foto: anna björkdahl

Under sommaren lördagar 14.30, 15.45 och 17.00.

E-POST salem.frid@svenskakyrkan.se

BEGRAVNING

HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/salem/frid

Välkommen att ringa Carin Olofsson för att boka begravning.

Lördag 13 juli 14.30

Säby kyrka. PRO-kören sjunger. Kom och var med i vår sommargemenskap! Fikaservering. BOTVIDSVANDRINGEN Söndag 28 juli 11.00

Samling vid Salems kyrka. Därefter vandrar vi till Botvids källa där det blir ett litet spel. Man får smaka på vattnet och Göran Härnulv berättar om källan. Därefter är det kaffe på Torpet Nedre Söderby. De som vill går sedan till musiken i Salems kyrka. Samarbete med Hembygds föreningen. VÄLLINGEDAGEN 4 augusti 11.00–15.00

En dag för hela familjen. Välkommen till Vällinge! 11.00 Gudstjänst i kapellet. 12.00 Kyrkkaffe i slottet. 13.00 Visning av slottet. 14.00 Vandring i området där man berättar om tegelbruket, mässingsbruket och kvarnarna. 14.00–15.00 Visning av kapellet. 12.00–15.00 Visning av hemvärnsmuseet. SOMMARCAFÉ Lördag 31 augusti 14.30

ADRESS & TELEFON Salems församling Emanuel Birkes väg 1 144 30 Rönninge Växel: 08-532 560 72 Telefontider i sommar: Måndag–torsdag 10.00–12.00, 13.00–15.00. Fredag 10.00–12.00.

Välkommen att ringa Carin Olofsson för att boka vigsel.

Onsdagar 10.30, fredagar 11.00 och 13.30.

SOMMARCAFÉ

kontakt

barn & familj ÖPPNA FÖRSKOLAN JUVELEN Måndag 9.00-14.00 Onsdag 9.00-12.00 Fredag 9.00-12.30 Stängt i sommar! Vi öppnar igen den 14 augusti!

Ta med din lilla juvel och möt andra barn och föräldrar. Vi sjunger, leker och fikar tillsammans. Ingen anmälan behövs, det är bara att dyka upp. För barn mellan 0 och 5 år. Kontakt: Ann-Marie Andersson & Birgit Claesson, 08-534 404 80.

öppettider SÄBY KYRKA & FÖRSAMLINGSHEM Öppet i sommar: Måndag: Stängt. Tisdag–torsdag: 10.00–15.00. Fredag: 10.00–12.00

Kom gärna in och ta en kopp kaffe i vårt café. SALEMS KYRKA Öppet vid kyrkliga handlingar och enligt överenskommelse.

Säby kyrka. Telge-Ton sjunger. Kom och var med i vår sommargemenskap! Fikaservering.

KANSLI/BOKNINGAR Carin Olofsson 08-532 560 72 TF KYRKOHERDE Henrik Hammar 08-532 560 71 PRÄSTER Gustaf Öbrink 08-532 555 80 Martin Reberg 08-532 560 79 Carla Sveningsson 08-534 404 81 BARNVERKSAMHET Ann-Marie Andersson & Birgit Claesson 08-534 404 80 MUSIKER Brita Nilsson 08-534 50 580 Kerstin Ytterberg 08-520 229 79 DIAKONI Rauni Viberg Lundin 08-532 560 70 070-618 39 16 FÖRSAMLINGSPEDAGOGER Eva Björkdahl 08-527 221 90 Daniel Öhrvall 08-520 229 71 INFORMATÖR & REDAKTÖR FÖR FRID Linnéa Wiberg Malmborg 08-527 22 192 EKONOMI/FASTIGHET Annette De Giorgio 08-520 229 76 KYRKOGÅRD 08-532 545 56 VAKTMÄSTERI 08-532 560 73

lem/frid

.se/sa svenskakyrkan 31

Musik i Sommarkväll SALEMS KYRKA SÖNDAGAR 19.15 9 JUNI – 18 AUGUSTI 9 JUNI. Gott och blandat

14 JULI. Från Bach till Taube

16 JUNI. Sommarjazz

21 JULI. Orgelklanger av skilda slag

Södertörns brass spelar Wagner och Verdi. Carl Fredrik Orrje, Robert Erlandsson, Kristian Fredmark, ungdomskören & kören Cantate.

23 JUNI. Sånger som söker

Irma Schultz Keller, Tommie Sewon, Magnus Bodin.

30 JUNI. Classic Trio

Nils-Erik Sparf, violin, Bo Fåhreus, cello, Sven Åberg, traverso.

7 JULI. En dynasti av musik

Karpetrion: Sylvia Karpe, piano, Ulf Larsson, violin, Erik Bolin, cello.

svenskakyrkan.se/salem 08-532 560 72

Rune Karlsson, orgel & Lars Wiksten, trumpet. Rune Karlsson framför musik av Bach.

28 JULI. Om sommar och kärlek

Karin Meerits, mezzo och Hans Wikström, piano.

4 AUGUSTI. Abba och andra klassiker

Ulf Norberg, organist i Hedvig Eleonora kyrka spelar.

11 AUGUSTI. En barytons berättelser

Heri Eysturlid, sång, Kerstin Ytterberg, orgel och piano.

18 AUGUSTI. Free Barock

Stina Ersson, violin, Elisabeth Anderberg, flöjt, Kerstin Ytterberg, piano.