Frid #2 2021

EN HÄLSNING FRÅN SALEMS FÖRSAMLING #2 SOMMAR 2021

MARKUS VON MARTENS:

VI MÅSTE VÅGA TALA OM SJÄLVMORD

EMMA SEGLADE ENSAM ÖVER ATLANTEN

» Jag visste inte exakt vad det var jag sökte men jag visste att jag bara skulle kunna finna det där ute, ensam på Atlanten. «

TEMA

LIVET

NR.2

TEMA LIVET LEDARE 3 Om tacksamheten till livet VÄLKOMMEN 4

Hänt & nytt

7

6 LIVET? LIVET! LIVET; 7 VI MÅSTE VÅGA TALA

VI MÅSTE VÅGA TALA OM SJÄLVMORD Markus von Martens berättar om sorgen efter sin son

OM SJÄLVMORD

10 TRÄNA UPP DIN

EXISTENTIELLA HÄLSA

10

14 EMMA SEGLADE ENSAM ÖVER ATLANTEN Om att fullfölja en dröm och finna sin inre styrka

TRÄNA UPP DIN EXISTENTIELLA HÄLSA Cecilia Melder lär oss träning för själen

1 4 EMMA SEGLADE ENSAM ÖVER ATLANTEN 18 RÖSTA! 19 BETRAKTELSE

Det outgrundliga livet

20

SOMMAR I SALEMS FÖRSAMLING EN VACKRARE TRÄDGÅRD 22

Trädgårdstips från kyrkogården

24

FLYKTEN FRÅN SYRIEN LEDDE TILL SALEM .

27 TACK VARE DIG

24

TIO SKÄL 28

Att tillhöra Svenska kyrkan

FLYKTEN FRÅN SYRIEN LEDDE TILL SALEM Diana Baghdo fick ett nytt liv i Sverige

VI BER FÖR 29

31 KALENDER e-post salem.frid@svenskakyrkan.se adress Frid, Salems församling, Emanuel Birkes väg 1, 144 30 Rönninge telefon 070-618 39 19 hemsida svenskakyrkan.se/salem/frid redaktion Carin Traumer, Jennie Wall layout Anna Björkdahl omslag Sunny studio/AdobeStock ansvarig utgivare Jennie Wall tryck Sib-Tryck upplaga 7600 exemplar 2

Frid • ledare

» Ett liv som möter ett annat liv gör nämligen att allt förändras.

Tillvaron tar nya riktningar genom våra möten med andra människor.

Kanske är det också det som är tillvarons allra djupaste mening; att få låta mitt liv flätas samman med andras liv. « JENNIE OM TACKSAMHETEN TILL LIVET Viljan till liv är det starkaste vi har, så tror jag att det är. Visst kan omständigheter ibland göra att människor tvingas släppa taget om livet. Men viljan att leva är det mest grundläggande som finns i oss människor. Hur vi anpassat oss efter rådande restriktioner nu under pandemin är ett kvitto på det.

”Jag vill tacka livet, som gett mig så mycket” skaldade hon. Kort därefter tog hon sitt eget liv.

Violeta Parras anhöriga menar att hon redan innan hon skrev sitt sista album bestämt sig för att avsluta sitt liv. Det var alltså med dessa fruktansvärdas planer hon skrev hyllningen till livet i “Gracias a la vida”. En hyllning till kroppens alla sinnen, till tillvarons små detaljer och existensens allra djupa känslor. Inte kunde hon ana vilken tröst dessa ord skulle komma att bli för människor över hela världen som känt eller kommer att känna uppgivenhet över tillvarons beskaffenhet. Eller vilken tacksamhet hennes ord skulle komma att fånga för den delen.

Ett liv kan vara långt. Ett liv kan vara kort.

Delat livet med andra kan vi ha gjort alldeles oavsett hur långt eller kort livet varit. Ett liv som möter ett annat liv gör nämligen att allt förändras.

Tillvaron tar nya riktningar genom våra möten med andra människor. Kanske är det också det som är tillvarons allra djupaste mening; att få låta mitt liv flätas samman med andras liv. På så vis skapar vi en varp där våra gemensamma trådar bildar en helhet. ”Ingen människa är en ö” sägs det ju.

Nästan alltid är det också vad som sker genom vår blotta existens. Vi föds in i en viss kontext; i en familj, i ett samhälle, i en gemenskap. Genom livet formas och omformas vi tack vare våra olika sammanhang. Nästan obemärkt blir mitt liv en tråd i någon annans livstavla. En livstavla som i sin tur kanske har bilder och motiv som jag inte sett eller vet att jag indirekt är en del av.

Det är stort att tänka kring hur mitt liv kan påverka människor jag aldrig ens mött, genom de människor jag delar livet med. Men i vår längtan efter att verkligen känna livet kan det ibland vara lätt att glömma att jag utgör en del av helheten. I upplevelsen av ensamhet kanske livet brister. Eller så manar längtan efter livsäventyr till att vi tänjer på livets gränser.

“Jag vill tacka livet Som gett mig så mycket Det gav mig två ögon Och när jag dem öppnar Kan jag klart urskilja Det svarta från det vita Och högt däruppe himlens mantel strödd med stjärnor I mängden människor, den som jag älskar”

I Bibelns allra första bok berättas om hur Gud blåser in liv genom människans näsborrar, så att hon blir till en levande varelse. Det är ord som lär oss att livet är en gåva. Gåvor ska vi vårda och vara rädd om. Jag hoppas att du är rädd om ditt liv. Att du kan njuta av livet, men också att du kan ta det på allvar.

Att du ibland vågar leka med livet, men framför allt att du har möjligheten att dela det med andra!

Med önskan om Guds välsignelse och en riktigt fin sommar,

Den chilenska folksångerskan Violeta Parra skrev på 60-talet den legendariska ”Jag vill tacka livet”, eller “Gracias a la vida” som den heter på spanska.

Jennie Wall KYRKOHERDE

3

Frid • hänt & nytt

Välkommen, PERSONAL »

TACK THOMAS! Ett stort tack vill vi rikta till Thomas Loréhn som varit hos oss under sitt år som pastors­ adjunkt. Thomas hittar vi numera som präst i Vallentuna församling. Vi tackar Thomas för att vi fick vara en del av hans första år som präst och önskar honom all lycka i framtiden och Guds rika välsignelse!

CARIN OM TEMAT »

LEVA LIVET Många av oss tar nog ofta livet för självklart. Det mesta går på rutin och vi är vana vid en vardaglig trygghet. Men ibland rubbas vår rutinmässiga och trygga vardag, och vi tvingas tänka om. När vi ställs inför utmaningar och svårigheter är det inte ovanligt att vi börjar fundera över vår livssituation och livets mening. Detta nummer av Frid bjuder på flera olika livsberättelser.

Markus von Martens berättar om sin sons självmord och hur viktigt det är att vi bryter tabun och börjar våga prata om självmord. De allra flesta av oss kommer någon gång komma i kontakt med någon som inte mår bra och det kan vara svårt att veta vad man ska göra. Ideella organisationen Mind delar med sig av råd som du kan använda dig av om du märker att någon i din närhet mår psykiskt dåligt.

Går du på gymmet, löptränar eller spelar padel? Lika mycket fokus som vi lägger på vår fysiska motion bör vi också lägga på vår inre kondition. Forskaren och prästen Cecilia Melder lär oss träna upp vår existentiella hälsa. En god existentiell hälsa ger kraft och kan hjälpa dig att hantera motgångar.

Vi går igenom en rad prövningar i livet men jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att ryckas upp från sitt hem och sin stabilitet. Diana Baghdo berättar hur hon och hennes familj tvingades fly från Syrien och hur de fått börja om på nytt här i Salem. Idag uppskattar hon lugnet och tystnaden i Sverige och drömmer om ett litet rött hus med en tomt där hon kan odla.

LYCKA TILL SOFIA! Sofia Akampa blir mamma för andra gången och låter därför prästuppgifterna vila ett tag framöver. Under tiden Sofia är föräldraledig kommer Myrna Siri att stärka upp i försam­ lingen. Myrna är antagen prästkandidat för Stockholms stift och kanske känner du igen henne från gudstjänsterna då hon under flera år har varit kyrkvärd i församlingen.

Har du en dröm du vill utforska eller kanske ett äventyr du vill ge dig ut på? Emma Ringqvist berättar om hur hon seglade ensam över Atlanten och hur det fick henne att växa som människa.

Kanske kan hon inspirera dig till att fullfölja en av dina drömmar.

Carin Traumer FRIDMEDARBETARE

4

Frid • hänt & nytt

PÅ GÅNG »

LIVETS BRÖD! Nattvarden visar på hur livet kan vara starkare än döden – nämligen genom att vi delar med varandra. Äntligen! Kanske känner du liksom vi en stor lättand över att det nu, efter ett drygt år av isolering, äntligen ser ut som att restriktionerna lättar. Såväl sommaren som ljusare tider är i antågande och det känns fantastiskt att ana ljuset i tunneln efter denna tuffa period av begränsningar. I takt med vaccinationer och minskad smittspridning kan vi åter börja träffas och tillvaron kan bli mer ”vanlig”. Som vi längtat!

Säby församlingshem öppnar upp för spontana besök i augusti, gruppverksamheter som varit pausade startar igång igen efter sommaren och kyrkan kan stegvis åter bli en naturlig plats för gemenskap med gamla och nya vänner. Vi är så glada över att åter få välkomna alla er som längtat efter kyrkans gemenskap under hela den period då vi tvingats vara åtskilda.

Vi påminns om att livet både är ljus och mörker, död och uppståndelse, och det är just de livsvillkoren vi människor delar med varandra. I nattvarden finns heller inga krav eller förbehåll, där möts vi av Guds kärleksfulla nåd. Även det säger något om vårt uppdrag att se på varandra med omsorg och barmhärtighet. På så vis blir nattvarden också ett tecken på hur Gud vill att vi ska dela liv med varandra. Det påminns vi om vid varje måltid och varje nattvardsgudstjänst i kyrkan. Men framför allt visar nattvarden oss vem Gud är; en varm och kärleksfull famn.

I juli får vi åter börja fira nattvard tillsammans i Salems församling. I söndagarnas högmässa i Salems kyrka och på torsdagarnas kvällmässor i Säby kyrka, till att börja med. Med behörigt avstånd och stor försiktighet. Men ändå, nattvardsgemenskap.

Varmt välkommen att fira mässa tillsammans med oss!

Kanske har det under denna period av pandemi blivit tydligare än någonsin hur viktigt det är att vi får dela livet med varandra. Att få samtala om livets glädje och utmaningar, att få fika tillsam­ mans, att få fira gudstjänst och dela bröd och vin med varandra.

Just i nattvarden gestaltas kanske detta allra tydligast i vår kristna kontext.

Vi firar nattvard tillsammans med varandra, med både människor som gått före och som kommer att komma efter och vi gör det i Guds närvaro. Vi delar brödet och vinet, som en mänsklighet. Det är en handling som visar hur Gud vill att vi ska leva på jorden – tillsammans.

FO EONET/ADOBESTOCK :WID TO

5

Frid • tema

LIVET?

LIVET!

LIVET;

Där floden rinner ut skall det vimla av liv i vattnet, fisk skall finnas i överflöd. Där detta vatten rinner ut blir allt vatten friskt. Där floden rinner ut kan allt leva. (Hes 47:9) TEXT: JOHAN HANSSON

Orden kommer från profeten Hesekiels bok i Bibelns gamla testamente.

Där det finns liv är det också rörelse. Fisk och fruktträd är viktiga livsmedel för många och utan vatten kan inget överleva i längden.

Hesekiel får i sin vision se hur templet en dag ska komma tillbaka och flöda av liv, hur floder av vatten ska välla fram från dess trösklar och låta omgivningen flöda av liv.

Aningar av himmelriket.

Profeten Hesekiel skriver det här från Babylonien, en plats långt hemifrån. Han är tillsammans med stora delar av sitt folk, deporterad från Judéen, tvingad in i exil.

I Nya Testamentet och evangelierna får vi se gudsrikets kraft slå igenom när Jesus vandrade som människa på jorden. I fisk och brödundret, och även när fiskar väller fram i överflöd i lärjungarnas nät, ser vi hur visionerna från Hesekiel om liv i överflöd glimta fram.

Friskt vatten och fisk i överflöd som vimlar i vattnet står det. Båda är starka bilder för liv.

Lite längre fram i samma text beskrivs även fruktträd som växer vid flodens stränder, för träd – och i synnerhet fruktträd – är en annan biblisk bild av liv.

Hesekiel och hans folk minns och längtar tillbaka till Jerusalem och till templet som fanns där. Templet som ödelades när kung Nebukadnessar och hans arméer erövrade staden.

Templet var för jerusalemborna och hela det judiska folket, en symbol för liv och sam­ hörighet. Det var en samlingspunkt, som man också kände stolthet över. Det gav identitet, sammanhang och trygghet.

Varje påsk är därför en påminnelse om att livet ska segra, precis som vi ser hur vårens spröda växter bryter fram ur den till synes livlösa marken. Spröda skott, men samtidigt så starka att de har förmågan att spränga genom asfalt. Varje Kristi himmelsfärd påminns vi om hur Jesus går utanför tidens och rummets begränsningar, och varje pingst påminner om att Gud sänder oss sin livgivande Ande.

Det sker också nu med en lågintensiv kraft – och en dag är pandemins begränsningar över.

Lite likt Hesekiel och hans folk har nu pandemin lett till att många sitter isolerade utan möjlighet att träffa personer som står en nära. Men även bortsett från pandemin har vi nog alla sammanhang, tillstånd och relationer bakom oss som vi kan längta till­ baka till. Då livet liksom var mer påtagligt, åtminstone så som vi minns det.

6

ILLUSTRATION: RAWPIXEL.COM/ADOBESTOCK

Som kyrka får vi därför leva i åminnelse av det här och föra den traditionen vidare. Men vi tror också på att det sker redan nu och möter oss med en slags lågintensiv kraft. Vi väntar dessutom på att det ska ske igen och bryta fram med full kraft.

I det spänningsfältet – mellan det som var, och det som en gång ska komma – får vi befinna oss.

Frid • tema

VI MÅSTE VÅGA TALA OM SJÄLVMORD Tre veckor före sin 34-årsdag avslutade Dennis von Martens sitt liv. Efter många år av depressioner och ångest såg han ingen annan utväg. Kvar fanns förtvivlade föräldrar och sju syskon.

TEXT: KAJSA SÖDERBERG, TIDIGARE PUBLICERAD I KYRKANS TIDNING FOTO: EVA THELANDER

– Vi såg det komma och gjorde allt vi förmådde, men det gick inte att stoppa, berättar hans pappa Markus von Martens.

Berättelsen om Dennis von Martens är en berättelse om drömmar och längtan, om existentiell ångest, om en livslust som slocknade, om en stor syskonskara och två föräldrar som levde tillsammans under 30 år.

Många djur, mycket musik och ett litet hus på landet i Blekinge.

– När vi skilde oss samtalade jag med vart och ett av mina barn och frågade om uppväxten och om hur jag varit som pappa. Dennis och en av hans bröder var tätt inpå varandra i mitten av skaran, med tre äldre och tre yngre syskon. Som ett av mellanbarnen kunde Dennis ha sagt att han kände sig osedd, men som det busiga och spralliga barn han var märktes och syntes han. Han var definitivt sedd.

När Markus von Martens, kyrkoherde i Åker-Länna församling, minns sin son, nummer fem i syskonskaran, är det inte bilden av en liten sprallig och musikalisk pojke som dyker upp. I stället är det två andra bilder som kommer för honom.

– Den ena minnesbilden är från visningen av hans döda kropp. Vi var samlade och såg honom en sista gång. Den andra bilden är från när han hittades. Jag såg honom inte själv, men har fått det återberättat.

Han ligger hopkrupen under en filt på en madrass i tvättstugan i det hus han bodde. Det är den 31 juli 2017. Dennis är död.

Dennis gick estetisk linje på gymnasiet, spelade cello och drömde om musikaliska studier. När han inte kom in på den utbildning han ville, fattade han ett annat beslut som ledde till en helt ny yrkesbana som förvånade Markus.

– Han studerade till jurist, satt ting, blev amanuens och undervisade. Men det var inte hans drömmar som förverkligades. Hans liv blev inte som han hade önskat.

Markus von Martens tystnar. Skymningen faller över åkrarna utanför Klockargården intill Åkers kyrka i Sörmland där han bor tillsammans med sin hustru Eva. På bordet framför honom ligger ett fotografi av Dennis från ett av de sista besöken på Teneriffa där Markus var kyrkoherde fram till för ett år sedan.

Dennis ler på bilden men ser ändå sorgsen ut.

Skulden är något som jag måste hantera på ett sådant sätt att den inte kommer i förgrunden, att den tar över. På de många resorna världen över upptäckte han orättvisor och fattigdom och han led mycket över vad han såg. Han testade droger och drack periodvis mycket. De sista sju åren blev en kamp för överlevnad.

– Jag förstod de tre sista åren hur sjuk han var, men det var ju fler år innan dess som han mådde väldigt dåligt. Naturligtvis rannsakar man sig som förälder, vad hade jag kunnat göra mer?

Bredvid fotot ligger andra papper, kopior på Dennis anteckningar om sitt mående, listor på läkare och terapeuter han sökte hjälp hos, noteringar om sjukhusvistelser och så en kopia på avskedsbrevet, några randiga sidor ur ett kollegieblock. I början är handstilen klar och tydlig när han tar farväl. Längst ner på papperet med de sista orden är bokstäverna suddiga.

Han skriver om hur han kämpat men inte orkar mer.

Papperen låg intill honom när han hittades.

– Hans bröder hade varit som livvakter på slutet, vaktat vartenda steg. Jag var på mitt lantställe i Estland och jag minns hur jag stod när jag tog emot beskedet på telefon. Det var fruktansvärt.

Redan 1991 drabbades Markus von Martens av suicid när hans lillebror Jakob tog sitt liv, 24 år gammal.

7

Frid • tema

– Då var mycket skuld inblandad, berättar Markus. Mamma anklagade sig själv. Bland annat hade hon flyttat från Finland från Jakobs pappa till en ny man på Åland och ryckt upp Jakob från en Waldorfskola, satt honom i en vanlig finsk skola som tolvåring. Jakobs pappa, min adoptivfar, dog strax efter i cancer och Jakob sörjde honom djupt.

Markus mamma var skådespelare och regissör och gjorde en tv-film om sitt sorgearbete, ett arbete som Markus själv kunnat använda sig av i samband med Dennis död.

– Det viktigaste är att man inte ska dölja något, man ska säga som det är. Jakob och Dennis avslutade själva sina liv, det måste vi tala om. Det ska inte finnas några tabun, inget kamouflage.

Mammas manus byggde på sorgelitteratur som var trösterik.

– Men skulden är något som jag måste hantera på ett sådant sätt att den inte kommer i förgrunden, att den tar över. Jag var så klart ingen felfri pappa, kanske kunde jag vara för sträng ibland. Det fanns inga tendenser till depressioner när Dennis växte upp. Man vet så lite om hur ens barns vuxenliv blir.

Det ska inte finnas några tabun, inget kamouflage.

Några veckor efter Dennis död var det en stor samling för Utlandskyrkans personal. Markus von Martens mötte många olika reaktioner när han kom dit. Det var omtanke och kärlek, ingångar till samtal om andras erfarenheter, men också en valhänthet i att hantera sorg.

– Det förvånade mig lite eftersom sorg och död är vår arbetsvardag. Men jag tänkte inte hålla mig undan. Jag var där med min sorg och jag mötte människor.

Ett och ett halvt år har gått. Markus von Martens tänker inte på Dennis varje dag, men ofta. Varje söndag tänder han ett ljus för honom i samband med mässan. Han är öppen i sociala medier och visar gärna bilder från resor han gjorde med Dennis. Även om Markus inte har någon nära kontakt med Dennis mamma, har han fått tröst av henne i mejlväxlingar.

– Det här var vårt gemensamma barn. Hade Dennis liv kunnat gå att rädda? Jag vet inte. Han hade försökt ett par gånger tidigare. Det enda som höll honom kvar var omsorgen om oss. Man kan inte belasta den som väljer att ta sitt liv. Men vi måste våga prata om det.

8

Frid • tema

10

RÅD TILL DIG SOM MÄRKER ATT NÅ GO N M Å R PS Y K ISK T DÅ LIG T

1. GÖR NÅGONTING NU Du kan rädda liv genom att våga fråga hur någon i din närhet mår. Har du sett ett förändrat beteende finns det sannolikt anledning.

2. VAR MEDVETEN OM DINA REAKTIONER En vanlig reaktion är rädsla och en impuls att ignorera situationen och hoppas på att den går över av sig själv, eller känna behov av en snabb lösning för att få personen att må bättre. Känner du så, ta hjälp av någon du litar på för att kunna återfå möjligheten att vara stöd.

3. VAR TILLGÄNGLIG Tillbringa tid tillsammans med personen och visa omsorg och omtanke. Ställ raka och tydliga frågor för att klarlägga situationen. Jag har tänkt på att du ibland ser ledsen ut. Vill du berätta?

4. UTFORSKA BEHOV Att fånga en persons behov eller längtan kan vara ett sätt att motivera till förändring. Vad längtar du efter mest av allt? Vad behöver du just nu? Hur skulle du vilja ha det? Vad är viktigt för dig just nu?

Vad skulle du kunna göra för att må bättre?

5. FRÅGA OM SJÄLVMORD Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på självmord är att fråga om det. Många i din situation har tankar om att det är svårt att leva och att ta sitt liv skulle kunna vara en utväg. Är det så för dig ibland? Att prata om självmord kommer inte att ”väcka den björn som sover”, det uppmuntrar i stället till att prata om känslorna och känns ofta som en lättnad. Gör inte någon överenskommelse om att någons självmord­ stankar ska vara en hemlighet.

6. KONTROLLERA SÄKERHET Om någon uttrycker tankar på att ta sitt liv är det viktigt att veta hur allvarliga tankarna är och hur länge de har funnits. Våga ställa frågor: Har du tänkt ut hur och när du skall ta ditt liv?

Vilken hjälp har du tillgång till för att kunna må bättre och känna dig tryggare? Fråga också hur du kan hjälpa personen att finna stöd. Lämna inte en självmordsnära person ensam.

7. PRATA OM NÄSTA STEG Nu när ni båda vet mer om situationen är det viktigt att prata om förändringen som behövs.

Kanske behöver du uppmuntra till att söka hjälp.

Vad skulle kunna vara det första steget för att må lite bättre? Vad behöver du?

8. FÖRMEDLA HOPP Tankar på självmord återkommer ofta och när de gör det är detviktigt att personen vågar be om hjälp och berättar för någon om sina känslor. Be personen lova be om hjälp. Visa ditt engagemang och din vilja att förstå – förmedla hopp och att hjälp finns att få.

9. STANNA KVAR Självmordstankar försvinner inte utan att den självmordsnära personen upplever någon form av förändring i livet. Livssituationen, känslorna och tankarna behöver förändras. Upplevelsen av stöd kan vara till hjälp för att hantera tankarna på att vilja dö. Det är viktigt att familj, vänner och andra viktiga personer finns kvar på ett aktivt sätt.

10. TA HAND OM DIG SJÄLV Du som hjälper någon som inte orkar leva behöver se till att ta hand om dig själv. Det är känslomässigt påfrestande att vara ett stöd till någon som är självmordsnära, särskilt under en längre tid. Se till att inte vara ensam om detta, att du har någon att tala med, till exempel vänner, familj eller någon som är professionell.

OBS! I ett samtal med någon som mår dåligt måste du tänka på att du inte har ansvar för hur någon annan person mår och handlar. Bara genom att lyssna och bekräfta utan att vara dömande eller upprörd och utan att ge kritik eller råd kan du ändå göra skillnad.

INFORMATIONEN ÄR HÄMTADE FRÅN MIND.SE

9

Frid • tema

10

Frid • tema

TRÄNA UPP DIN EXISTENTIELLA HÄLSA Min forskning visar att har vi en grundläggande god existentiell hälsa kan vi i högre grad härbärgera svårigheter och sjukdomar som uppkommer i livet, berättar Cecilia Melder.

TEXT: ANITA JONSSON, TROSA FÖRSAMLING FOTO: ELIOTT ELIOTT

Existentiell hälsa är en annan typ av hälsa som man uppmärksammat inom forskningen de senaste tio åren i Sverige.

Det handlar om inre hälsa som livsmening, förundran, hopp inför framtiden, känslan av helhet, en personlig tro och så vidare.

Man har upptäckt att den existentiella hälsan går att mäta och att den i allra högsta grad påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan, berättar Cecilia Melder forskare, präst och lärare.

Innan Cecilia blev präst arbetade hon inom sjukvården. Där mötte hon människor som hade exakt samma diagnos, men som tacklade sin svåra sjukdom på helt olika sätt. Hon upptäckte att de som hade en tro på något större än sig själva ofta hade lättare att förhålla sig till sin svåra situation, medan andra kunde gå ner sig totalt. När hon sedan började arbeta som präst upptäckte hon att människor som kom till kyrkan och som befann sig i riktigt svåra livssituationer faktiskt blev hjälpta när de fick möjlighet att sätta ord på sina tankar och känslor rörande livet och dess mening. De fick livsmodet tillbaka och några började söka jobb igen.

– Det blev den andra pusselbiten som fick mig på spåren att börja forska i ämnet. Mitt syfte med forskningen är att gynna praktiken, att hitta hälso­ främjande metoder och modeller som

kan utveckla vår existentiella hälsa, med forskningens teori som grund. Min forsk­ ning visar att har vi en grundläggande god existentiell hälsa kan vi i högre grad härbärgera svårigheter och sjukdomar som uppkommer i livet, berättar Cecilia.

Cecilia har använt sig av WHO:s, Världs­ hälsoorganisationens, åtta aspekter av existentiell hälsa. Utifrån deras fråge­ dimensioner arbetar hon på att utveckla verktyg som ska främja den existentiella hälsan. Hon vill inte bara mäta människors hälsa, hon vill också vara med och utveckla den. Hon tror att om vi bara kan stärka den existentiella hälsan, så kan vi stärka den självupplevda hälsan i en vidare bemärkelse. Och att det kan vara en väg ur den psykiska ohälsa vi i ser i dag.

"Jag tycker om när livet överraskar och när wowkänslan bubblar fram. Det kan hända i de mest vardagliga situationer. När jag lyssnar på musik, ser något vackert eller bara överraskas av någons klädval eller sätt att tänka."

– Det finns en handfallenhet i skola, vård och omsorg hur vi ska hantera de här frågorna. Här finns mycket att göra och många goda krafter från kyrkor och den ideella sektorn skulle kunna bidra till att stärka den inre hälsan som inte

11

Frid • tema

nödvändigtvis har med religion att göra.

Det kan lika gärna handla om politisk övertygelse eller liknande.

Tillsammans med Lena Bergqvist, verksamhetsutvecklare på Studieför­ bundet Vuxenskolan i Västmanland, har Cecilia utvecklat samtalskort som kan användas i olika typer av grupper och sammanhang. Samtalskorten är inriktade på frågor som rör tanke, känsla och handling och utgår från de åtta olika aspekterna för inre hälsa. Även gifta par har använt sig av korten för att få ett större djup i sina liv. Av de åtta grunddimensionerna är det förundran och hopp som är Cecilias favoriter.

måste vidare. Förmågan att förundras går att träna upp och för mig är de åtta dimensionerna ett raster som jag lägger över mitt liv. Frågorna hjälper mig att sätta ord på mina känslor och tankar.

Att se människan som helhet är nyckeln till läkedom och hälsa för kropp, själ och ande enligt Cecilias forskning och erfarenhet.

Hon menar att livsfrågorna per automatik dyker upp när kropp och själ mår dåligt och att de måste ges utrymme. Frågorna vi ställer oss kan i sig vara vägen för ett tillfrisknande eller åtminstone vägen till en större självupplevd hälsa.

– Jag tycker om när livet överraskar och när wowkänslan bubblar fram. Det kan hända i de mest vardagliga situationer.

När jag lyssnar på musik, ser något vackert eller bara överraskas av någons klädval eller sätt att tänka. Det är så lätt att man jäktar förbi både människor och natur bara för man tror att man

– Helhetsperspektivet är viktigt. Vi är hela människor och måste behandlas som de hela människor vi är. Har jag ont i en axel så påverkas jag både fysiskt, psykiskt och i hela min existens. Kanske kommer frågor upp som: Vad är syftet och meningen med mitt liv när jag inte längre kan arbeta?

Då behöver vi vara beredda och inte bara behandla axeln, vilket självklart också är viktigt, avslutar hon.

1. ANDLIG KONTAKT Kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt.

5. HELHET Att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet.

2. MENING OCH SYFTE MED LIVET Att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever.

6. ANDLIG STYRKA Att hitta sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.

3. UPPLEVELSE AV FÖRUNDRAN ÖVER TILLVARON Att man kan känna inspiration och tack­ samhet inför sin omgivning, till exempel naturen, konst och musik.

7. INRE FRID att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn.

4. HOPPFULLHET OCH OPTIMISM Att ha en framtidstro även när livet är svårt.

8. EN PERSONLIG TRO (behöver inte vara av religiös art) som ger en styrka i vardagen och hjälper en att njuta av livet.

12

m a s k c Ta ivet! l r öve

Lämna firandet till riktiga proffs!

– vi har döpt i över 2000 år.

13

Frid • tema

Emma seglade ensam över Atlanten Emma lockades av att utforska ensamheten och såg till att göra det till sin yttersta spets. Hela 164 dagar tillbringade hon ensam till havs och sammanlagt vad hon borta i 9 månader.

När Emma var allra längst hemifrån gick motorn sönder – det visade sig vara det bästa som kunde hända.

FOTO: THAKALA/ADOBESTOCK

TEXT: CARIN TRAUMER FOTO: PRIVATA

14

Frid • tema

S

eglingen har alltid varit en stor del av Emmas liv, hon började segla när hon var 10 år och redan som 17-åring ägde hon sin första egna segelbåt. Hon har alltid drömt om att segla långt och över stora öppna hav.

Men Emma drabbades inte av panik för det, motorn är inte till någon hjälp vid storm eller andra farligheter som kan uppstå ute till havs. Vid långsegling använder man endast motorn för att lägga till samt till att köra genom stiltje, det vill säga när du inte har någon vind och båten bara ligger still.

Innan sitt stora seglaräventyr över Atlanten hade Emma, förutom drömmen om att segla långt, också en längtan efter mer ensamhet.

Men insikten om att hon faktiskt kunde kombinera sin dröm om långsegling med längtan efter ensamhet väcktes först när hon såg en film om det första Golden Globe Racet, världens första solosegling som gjordes jorden runt utan uppehåll.

– Då föddes idén om att jag faktiskt kunde segla ensam och tanken på att få fullfölja denna dröm gav mig ett så starkt adrenalin­ påslag att jag inte kunde sova på flera dagar, förklarar Emma.

Föreställ dig att du är ensam på en tio meter lång segelbåt och du vet dessutom inte hur lång tid du kommer vara kvar på båten. De flesta skulle nog uppleva en enorm uppgivenhet av att vara så utlämnad åt naturens makter och att inte ha någon kontroll över situationen.

– Det var just detta som gjorde min upplevelse så stark, att jag var helt utelämnad åt naturen och dess krafter. Om det inte blåste så låg jag helt still. Jag hade inget annat val än att vänta på vinden, ofta i flera dagar. Det tog tid innan jag vande mig vid känslan av att inte ha någon kontroll.

I början var jag oerhört frustrerad och arg då jag fick en väderrapport om att jag skulle ligga still i flera dagar. Men så släppte frustrationen och jag hamnade i ett oerhört speciellt tillstånd. Jag bara blev ett med situationen och med naturen. Jag kunde njuta av tystnaden och stillheten, det oerhört vackra blanka havet och spektrumet av färger då solen gick ner, berättar Emma.

Resan gick från Emmas hemstad, Göteborg, via England och Kanarieöarna, över Atlanten till Brasilien och slutligen till Tristan da Cunha, som är världens mest avlägsna bebodda ö med cirka 250 invånare.

En resa helt ensam ute på öppet hav kan låta skrämmande men Emma var väl förberedd innan sin resa. Hon hade läst på mycket om hur man kan hantera en båt i storm och var förberedd i både tanke och teori. Hon hade en noggrann plan för allt som skulle kunna hända, till exempel om båten skulle börja läcka in vatten eller om det skulle blåsa upp till så pass kraftig storm att masten skulle gå av.

– Jag hade med mig mycket utrustning för att laga saker som kunde gå sönder. Jag hade också två satellittelefoner, en livflotte och en EPIRB, som är nödsändare som aktiveras automatiskt om båten skulle sjunka.

Resan över Atlanten handlade inte om att Emma ville utforska fysiska platser på vägen.

Syftet var snarare att tillbringa mycket tid ute till havs för att Emma skulle få möjlighet att utforska ensamheten och vad den skulle göra med henne om hon under lång tid var isolerad från omvärlden.

– Det var som att jag sökte något. Jag visste inte exakt vad det var jag sökte men jag visste att jag bara skulle kunna finna det där ute, ensam på Atlanten.

Emma råkade aldrig ut för någon stor storm eller farlig situation ute på havet. Däremot gick motorn sönder när hon var allra längst hemifrån, vid ön Tristan da Cunha.

Emma har otroligt många fina minnen från resan men ett av hennes mest minnesvärda

15

Frid • tema

ögonblick var en dag i stiltje i Hästlatituderna.

– Jag hade helt sjunkit in i den stilla och vackra tillvaron den dagen och det enda jag hörde under flera timmar var andetag från stora valar som låg en bit bort och blåste ut sina andningsmoln.

– Dagarna av stiltje, vilka kom flera gånger på vägen hem, skulle jag beskriva som resans höjdpunkt. Om min motor hade fungerat så hade jag aldrig fått den upplevelsen eftersom jag hade brutit tystnaden och tuffat därifrån, förklarar Emma.

Ensamheten var dock mycket tuffare än Emma trodde den skulle vara, men samtidigt var den också mer utvecklande än förväntat.

Emma är i grunden musiker och ute på havet tillbringade hon mycket tid med att spela gitarr, läsa böcker och att bara tillåta sig att tänka och uppleva ensamheten och sitt egna sällskap. Hon konstaterar hur stor skillnad det är mellan tillvaron på land och tillvaron till havs. På land blir det nästan aldrig tyst och det är alltid något som stjäl ens uppmärksamhet – mobiltelefoner, internet, jobb, andra människor och plikter av olika slag. Då är det svårt att få tid för sig själv och att finna ett inre lugn. Det var mycket enklare till havs där det är lugnare och Emma kunde fokusera på att bara ta hand om sig själv och båten.

– Den tillvaron var ibland ödslig och tom men även otroligt utvecklande för själen och ibland så full av ren livsglädje och tacksamhet över livet som jag aldrig tidigare känt, säger Emma.

Resan över Atlanten är det största äventyret och det mest utvecklande Emma har gjort.

Det gav henne mer styrka och ett större lugn än hon tidigare hade. Dessutom upplever hon att hon har ett större tålamod än vad hon hade innan resan. Den självutveckling som resan ledde till hade hon aldrig fått uppleva om hon inte hade utmanat sig själv

16

Frid • tema

och uppfyllt sin dröm om att segla ensam över Atlanten.

"Livet finns här att ta vara på och leva till 100 procent och då kan det vara värt att ta vissa risker.

Jag älskar livet och vill gärna leva så länge som möjligt. Jag är inte så rädd för döden då den väl bestämmer sig för att komma. Jag är inte religiös men jag tror att själen lever vidare på något vis"

EMMA RINGQVIST Ålder: 41 Bor: I en bovagn i Svenshögen, Stenungsund

Ensamhet och isolering har blivit utmanande frågor nu under pandemin då alltfler jobbar hemifrån och färre träffas fysiskt. Men Emma tycker inte riktigt att pandemins sociala isolering går att jämföra med ensamheten hon upplevde till havs.

– Det är ju stor skillnad när man själv väljer att vara ensam och det är också stor skillnad om man kan vara i naturen eller om man måste sitta i en lägenhet. Mitt främsta råd till de som lever isolerat är att begränsa skärmtiden och att istället plocka fram något kreativt. Passa på att lära dig att spela ett instrument, skriva, måla eller vad som helst som är kreativt. Och viktigast av allt, håll igång kroppen med träning eller yoga.

Utmärkande: Vann utmärkelsen som Årets äventyrare 2018 för sitt stora seglaräventyr över Atlanten

Innan sitt stora äventyr över Atlanten hade Emma seglat över medelhavet med Women’s Boat to Gaza som seglar i solidaritet med folket i Palestina. Hon hade också rest runt i Sydamerika. Varje sommar brukar Emma segla på Västkusten men hon drömmer fortfarande om större äventyr och längre segling.

– Bland annat drömmer jag om att någon gång segla jorden runt ensam utan stopp.

Men jag skulle också vilja segla i sällskap till områden som Norge, Island, Alaska och Antarktis.

17

Snart dags för kyrkoval!

Söndagen den 19 september är det val i Svenska kyrkan. Men redan från den 6 september kan du förtidsrösta. Alla medlemmar som är 16 år och äldre samt folkbokförda i Sverige kan rösta om hur de vill att Svenska kyrkan ska styras.

FÖRTIDSRÖSTNING Säby församlingshem, Emanuel Birkes väg 1 Måndag 6 september 13.00–16.00 Tisdag 7 september 9.00–11.00, 13.00–16.00 Onsdag 8 september 13.00–16.00 Torsdag 9 september 13.00–20.00 Fredag 10 september 13.00–16.00 Lördag 11 september 13.00–16.00 (Ingen röstning söndag den 12 september) Måndag 13 september 13.00–16.00 Tisdag 14 september 9.00–11.00, 13.00–20.00 Onsdag 15 september 13.00–16.00 Torsdag 16 september 13.00–20.00 Fredag 17 september 13.00–16.00 Lördag 18 september 13.00–16.00 Söndag 19 september 9.00–11.00, 14.00–20.00 VALDAGEN I Salems församling finns två valdistrikt med varsin vallokal. Vilken vallokal du ska rösta i står på ditt röstkort som du får hem i brevlådan.

Säby församlingshem & Rönninge Gymnasium Söndag 19 september 9.00–11.00, 14.00–20.00 VILL DU VETA MER? Gå in på svenskakyrkan.se/kyrkoval eller ring till församlingens expedition, 070-618 39 19.

18

16 Å R? DÅ FÅ R DU RÖSTA!

Frid • betraktelse

DET OUTGRUNDLIGA LIVET

V

i hör dem då och då.

Meningarna som gör anspråk på att försöka säga något om livet. Som vill ge oss insikt och hjälpa oss förstå det outgrundliga. Du känner kanske igen dem: ”Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns.” ”Leva life.” ”Livet låter sig bara förstås i efterhand.”

M

en det är svårt att säga något allmän­

giltigt om livet. En tid i livet finns nästan allting framför oss. Obekymrat vaknar vi upp och leker oss genom dagen. Så radas dagar upp så som dagar gör och livet får till sist ett slut. När jag begraver en människa brukar jag tänka mycket på vad som blev den människans liv på jorden. Under mina fem år som präst har jag haft hundratals begravningar men ännu har jag inte mött två livsberättelser som varit likadana, inte ens varit lika varandra, utan alla berättelser och liv är verkligen unika.

I

ngenting i våra liv är heller konstant.

Även om det är till synes samma saker vi gör, till exempel i vår vardag så finns det ju små förändringar i och omkring oss som gör skillnad. En ständigt pågående förändring som gör att det därför alltid är första gången när vi gör något. Även de till synes mest banala ting som vi gjort många gånger förut.

Det är ovant att tänka så. Mer ofta talar vi om vanor, rutiner och erfarenheter vi har.

V

i är i ständig rörelse framåt och många av

oss strävar efter mer i livet. Vi längtar efter fördjupning; mer glädje, större trygg­ het, häftigare äventyr och så vidare. Vi drivs av saker som vi hoppas ska hända i våra liv, av det vi planerar att göra och det som ligger framför oss i stort och smått. Många tankar ägnas åt hur det ska bli och åt förväntningarna.

Kanske drivs vi också av en längtan efter att få utvecklas, att bygga nya relationer, förverkliga idéer eller att skapa något, för oss själva eller andra.

Gyllene regeln: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” Matt 7:12 Dubbla kärleksbudet: ”Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” Luk 10:27

J

esus säger också mycket om livet och hur

vi ska förhålla oss till det.

Han levde som han lärde. Han mötte många människor och undervisade kanske främst om två saker – hur vi ska se och bete oss mot varandra i våra liv och hur vi ska se och förhålla oss till Gud i våra liv. För att minnas det Jesus säger i sin undervisning om livet, kan de två bibelorden som kallas för ”Gyllene regeln” och ”Dubbla kärleksbudet” vara en god påminnelse. De är också meningar som gör anspråk på att försöka säga något om livet. I hopp om att hjälpa oss förstå lite mer av det outgrundliga livet.

Sofia Akampa PRÄST

19

Frid • sommar

Sommar

I SALEMS FÖRSAMLING SOMMARKYRKA

KYRKOGÅRDSVANDRINGAR

VARJE TORDAG I JULI 11.00–16.00 Salems kyrka står öppen för besök 13.00 Andakt i Salems kyrka 14.00 Guidad kyrkogårdsvandring

Vilka kända personer ligger begravda på Salems kyrkogård?

Hur länge har Säby begravningsplats funnits och vem bodde egentligen i det lilla torpet?

Följ med på en guidad vandring genom kyrkogårdarnas historia och passa på att ställa alla kyrkogårds­ frågor du någonsin haft till Björn Kallner från Salems hembygdsförening och till personalen på kyrkogårdarna.

- Drop in-visningar av kyrkan - Konstutställning i Kyrkskolan med tavlor målade av den lokala konstnären Olle Eininger - Utanför Kyrkskolan finns fika för självservering.

Sommarkyrkan är ett samarrangemang med Salems hembygdsförening.

7 JULI & 21 JULI 13.00 Guidad kyrkogårdsvandring på Säby begravningsplats Vi startar vid kapellet och avslutar med en rundvandring på Säby begravningsplats.

Kyrkogårdsvandringarna är ett samarrangemang med Salems hembygdsförening.

20

FOTO: TUIPHOTOENGINEER/ADOBESTOCK

VARJE TORDAG I JULI 14.00 Guidad kyrkogårdsvandring runt Salems kyrka Vi startar rundvandringen vid Kyrkskolan.

Frid • sommar

SOMMARMUSIK

PILGRIMSVANDRINGAR

SÖNDAG 4 JULI 19.00 Jazz i sommarkväll Anders Ellman, kornett. Lars Olofsson, trombon. Lars Örback, piano.

Mårten Korkman, bas.

25 JULI 14.30 Botvidsvandring Pilgrimsvandring med start vid Botkyrka kyrka. Ta med matsäck och dryck. Vi går längs leden och stannar till vid Sankt Botvids källa där vi får se ett skådespel om hans liv, cirka 17.30. Efter skådespelet fortsätter vi till Salems kyrka där vi avslutar, cirka 18.30. Stanna gärna kvar och lyssna på sommarmusiken som startar 19.00.

SÖNDAG 18 JULI 19.00 Trio de luxe Erik Sunnerstam, flöjt. Marie Louise Sjöberg, violin. Lena Müller, cello SÖNDAG 25 JULI 19.00 Över havet sjunker en stjärna Anders Lagerquist, violin. Matilda Lindholm, piano.

5 SEPTEMBER ca. 12.00 Frälsarkransvandring Efter gudstjänsten i Säby kyrka klockan 11.00 möter vi frälsarkransens olika pärlor på en kortare vandring i närområdet.

SÖNDAG 1 AUGUSTI 19.00 Sommarens sista ros Lotta van den Poel, klarinett. Clara Heidemann, harpa.

l

a i c e p s otvid

SÖNDAG 12 SEPTEMBER 19.00 Signs, games and messages Anders Lagerqvist, violin. Jonna Inge, viola. Erik Uusijärvi, cello.

B

Mer infortmation om konserterna hittar du på församlingens hemsida svenskakyrkan.se/salem

21

Frid • kyrkogården

EN VACKRARE

TRÄDGÅRD TEXT: CARIN TRAUMER FOTO: UNSPLASH & FOTOMASTER/ADOBESTOCK

Planteringarna har kommit igång ordentligt och sommarblommorna har precis börjat blomma. På kyrkogården kan du nu se blommor som pelargoner, tagetes, margeriter och silverek.

Men vad gör de på kyrkogården för att alltid ha så fina blommor? Frid har pratat med kyrkogårdens Lena Lindh som tipsar om hur du kan få en vackrare trädgård.

Nyckeln till en vacker trädgård är att välja rätt växt till rätt plats. Därför är en viktig start för en lyckad plantering att ta reda på hur platsen är där man ska plantera. Om planteringsytan ligger i ett fuktigt och skug­ gigt läge så ska du till exempel välja växter som tål skugga och inte växter som trivs i torra och soliga lägen. Dessutom bör du undersöka vilken typ av jord du har, sandjord eller lerjord.

– Du kan undersöka jorden genom att ta en bit jord i handen och krama den. Håller jorden ihop består den främst av lera och faller den isär består den huvudsakligen av sand, berättar Lena.

När du tagit reda på planteringsytans förutsättningar ser du till att anpassa dig efter växternas önskemål och att välja växter som passar din planteringsytas läge och jord. För att få det resultat du är ute efter är det också bra att ta reda på hur plantan växer, är den låg och bredväxande eller är den högväxande, är den starkväxande eller kanske långsamväxande.

– Det finns växter som är tåliga och klarar det mesta, och det finns andra som är känsligare och behöver mycket skötsel. Frågor om vad plantor behöver eller vart de trivs är ibland märkt på krukan men du kan också fråga där du köper dina plantor, tipsar Lena.

22

Frid • kyrkogården

När du har hittat plantor som passar för din tilltänkta planteringsyta är det dags att börja plantera. Det är viktigt att du alltid tar bort krukan vid planteringen, annars torkar den ut mycket fortare och rötterna kan inte sprida sig och söka fukt och näring längre ner i jorden. Men innan du sätter plantan i jorden bör du titta till rötterna. Om rötterna har växt runt, runt i krukan så betyder det att plantan har fått något som kallas rotsnurr, vilket vittnar om att plantan har stått för länge i krukan.

– Om plantan har fått rotsnurr så måste du trassla ut rötterna. Du kan också ta bort lite av rötterna. När du har trasslat ut och rensat rötterna ska du plantera plantan i jorden. Se till att rötterna är spridda utåt. Om du inte gör det kommer rötterna fortsätta att växa som om de vore kvar i krukan och då kan inte plantan hämta näring, rota sig och bli stabil, förklarar Lena.

Lena poängterar att du ska plantera ner hela jordklumpen och trycka till jorden lite runt plantan. Därefter är det viktigt att vattna ordentligt.

– Växterna behöver lite extra omvårdnad när de är nyplanterade.

Regelbunden vattning är bra.

När du fått till en fin och växande plantering finns det ytterligare saker att tänka på som exempelvis rådjur. Rådjuren älskar många sorters blommor.

Penseér, rosor, kärleksört och höstflox är rådjurens favoritblommor. Du kan dock aldrig vara säker på vilka blommor som blir mat åt rådjuren. Men det finns lite tips på hur du kan skydda dina blommor.

– För att rådjuren ska låta bli växter och blommor på kyrkogården använder vi oss av Trico garden som vi späder ut med vatten och sprejar på blommorna. Det är ett medel av fårtalg där doften och smaken avskräcker rådjur. Behandlingen måste dock upprepas då och då, till exempel efter regn. Men vi på kyrkogården använder det och tycker att det fungerar väldigt bra för kyrkogårdens planteringar, säger Lena.

Ett annat djur som kan göra stor skada på dina växtligheter är spansk skogssnigel, den är rödbrun till färgen och kallas i dagligt tal för mördarsnigel.

De älskar bland annat salladsblad, blommorna Tagetes och mycket annat.

– Sniglarna kommer fram när det har regnat eller om det är väldigt fuktigt ute. När sniglarna kommer fram försöker vi på kyrkogården att göra oss av med så många sniglar som möjligt för att minska risken att de förökar sig. På så sätt kan vi hålla nere antalet sniglar, berättar Lena.

Man kan aldrig vara riktigt säker vilka växter som kan falla offer för rådjur och sniglar men det finns några växter som de båda brukar undvika, till exempel snödroppar, vivor, pelargoner, pioner, narcisser, vallmo, lavendel och marguriter.

Hoppas du har fått lite hjälp på vägen och lycka till med dina planteringar!

23

Frid • möter

Flykten från Syrien ledde till Salem

Diana Baghdo levde ett lyckligt liv i Syrien tillsammans med sin man och deras 3-åriga dotter. Hon hade utbildat sig, hade sitt drömjobb som civilingenjör och trivdes med tillvaron. Men kriget kom allt närmare och tillslut tvingades hon och hennes familj att fly.

TEXT: CARIN TRAUMER FOTO: ANNA BJÖRKDAHL

Diana är utbildad civilingenjör och när kriget bröt ut i Syrien jobbade hon för FN. Hon jobbade med att bygga om flyktingläger för migranter som kom från andra drabbade städer i landet.

– Kriget startade i de större städerna medan det fortfarande var väldigt lugnt i vår del av landet. Jag trodde knappt att kriget skulle komma till oss, säger Diana.

Men kriget kom allt närmare och Diana fick börja ta omvägar för att ta sig till jobbet. I samma veva blev hennes tjänstebil attackerad och dessutom stals en stor summa pengar från kontoret på jobbet.

– Då kändes det som kriget kom allt för nära.

Jag hörde mer och mer om stölder, våld och kidnappningar och jag började tänka på vad som skulle kunna hända om någon kidnappade min dotter för att kunna begära pengar.

Det var dock aldrig en självklarhet att familjen skulle komma till Sverige. Diana är civilingenjör och hennes man är miljöinspektör och därför hade de tänkt ta sig till Kanada, USA eller Australien – länder som de hade hört kunde ta emot migranter och där de också hade hört att man kan få jobb.

Om Sverige hade de hört att personer med akademisk bakgrund inte kan få det jobb som de har utbildning till, utan att de måste börja om från början. Men eftersom dottern Maritta har en funktionsnedsättning var det många som rekommenderade dem att flytta till Sverige så att dottern skulle få bra vård. Därför valde de ändå att flytta till Sverige.

– Jag var beredd att börja om och tänkte att om jag inte kan få jobb som ingenjör så kanske jag kan utbilda mig till att bli mattelärare.

Jag tycker verkligen om matte!

Hennes dotter Maritta föddes med en funktions­nedsättning och innan flykten opererades hon två gånger. Men kriget försämrade tillgången till vård i landet och Maritta kunde inte längre få den vård hon behövde. Dotterns behov av vård och vetskapen om att kriget började komma allt närmare samt oron för sina liv gjorde att Diana och hennes man bestämde sig för att fly landet.

Diana och hennes man valde att ta flyget som är ett dyrare men tryggare alternativ än att fly med båt över Medelhavet.

– Flygbiljetterna kostade oss alla våra bespar­ ingar, men vår flykt var inte farlig. Jag skulle inte våga ta någon av båtarna och Maritta kan dessutom inte röra sig så det hade inte gått.

Men jag vet flera som flytt med båt och som det gått illa för, en vän till mig och hans dotter försvann i havet, berättar Diana.

Men Diana hade tur, hon fick jobb som ingenjör.

Efter att hon hade läst Svenska för invandrare fick hon börja Skanskas internationella ledar-­­ skapsprogram. Det är en utbildning som riktar sig till utlandsfödda ingenjörer som har jobbat minst tre år. Utbildningen avslutas med praktik och då avgörs det om ingenjören ska få anställning. Diana hade då jobbat som civilingenjör i 15 år och blev erbjuden jobb direkt efter utbildningen.

– Eftersom jag har lång erfarenhet som civil­ ingenjör så var inte utbildningen svår. Däremot var det svårare med språket eftersom utbild­ ningen var på Svenska. Men jag är duktig på engelska så med hjälp av engelska och Google Translate klarade jag mig bra. Det var svårare under min praktik, många av yrkesmännen ville inte prata engelska, de ville prata svenska.

24

Frid • möter

25

Frid • möter

Och jag förstår dem, de ville ha tydlighet, berättar Diana.

I Syrien kunde man vakna av bilar som tutade.

Det var mycket buller som jag inte tänkte på när jag bodde där. Men jag uppskattar lugnet och tystnaden här i Sverige. Jag och mina sys­ trar har fått vänja oss vid att sänka ljudet när vi pratar. Vi pratar väldigt högt och snabbt, men i Sverige måste man vara lugnare, säger hon och sänker rösten lite extra.

Därför kände Diana att hon måste lära sig språket ordentligt. Så samtidigt som hon jobbade läste hon också Svenska på distans. Det tog lite över två år innan hon klarade Svenska som andraspråk. Men idag pratar hon svenska flytande och har varit projektledare och produktionschef för flera byggprojekt.

– När jag först kom till Sverige blev jag lite besviken på byggnaderna här. Jag har varit i USA och rest från Chicago till Cleveland och där är det höga byggnader och stora flygplatser.

Sen kom jag till Arlanda och åkte från flyg­ platsen till Migrationsverket och jag trodde det skulle vara både fler och större byggnader här.

Jag tänkte, Sverige som delar ut Nobelpriset, men här är allt i trä, berättar Diana och minns tillbaka till sin första tid i Sverige.

Diana är syrisk-ortodox kristen men när hon flyttade till Salem började hon gå i kyrkan i Salem. Gudstjänstlivet skiljer sig mellan Svenska kyrkan och Syrisk-ortodoxa kyrkan. I ortodoxa kyrkan är det mycket musik men de har ingen orgel och församlingen sjunger inte psalmer tillsammans. Istället sjunger en kör eller guds­ tjänstledarna ofta acapella.

– Jag tycker verkligen om psalmerna i Svenska kyrkan, de är lugna och fina. Sen tycker jag om när prästen predikar utifrån sina egna erfarenheter, säger Diana.

– Men nu när jag har bott i Sverige ett tag så har jag ändrat mig. Husen här byggs efter funktion och nu uppskattar jag hus som är funktionella. Idag drömmer jag om att köpa ett fint litet rött svenskt hus med en liten tomt, inte för stor utan bara så att jag kan odla tomater, gurka, persilja och mynta. Det får gärna ligga nära vatten också, säger Diana.

Hon tycker om att gå i båda kyrkorna. Under högtider som jul och påsk går Diana i syriskortodoxa kyrkan i Södertälje för att vara nära sina systrar men på söndagarna går hon i gudstjänst i Säby och Salems kyrka.

– Jag har lite tur att vi firar påsk olika tider för då får jag fira påsk här med Svenska kyrkan och veckan efter får jag fira påsk med familjen. I år skiljde det en månad, men vanligtvis skiljer det en vecka, säger Diana.

Men mest av allt uppskattar Diana att alla står i kö och väntar på sin tur.

"Om man ska köpa bröd i mellan­

Diana har varit med på flera av församlingens aktiviteter och en av hennes favoriter är Sankt Botvidsvandringen. Den påminner henne om en pilgrimsvandring i Syrien, Sankt Aho, som hon och hennes systrar vandrade för att hedra helgonet.

– Jag har tänkt att Sverige inte är så religiöst, att svenskarna inte tycker om religion. När jag först kom till Sverige trodde jag nästan att kyr­ kan skulle stänga. Men så märkte jag att folk vill gå i kyrkan varje söndag och att det är folk som vill gå på vandring efter ett helgon som dog för kristendomen. Det gör mig hoppfull.

östern kan det bli bråk för alla vill komma först. Men här står alla i kö. Även om det inte f inns skrivna lagar eller regler om att stå i kö så gör alla det ändå. Det tycker jag om. Då märker man att folk respekterar varandra, folk tänker på varandra och vill leva i frid."

– Jag tycker också om lugnet och tystnaden.

När du vaknar tidigt på morgonen och tar bussen till jobbet så är det lugnt och tyst.

26

Frid • tack vare dig

Frid • tack vare dig

... kan vi fortsätta kyrkans betydelsefulla arbete När du är med i Svenska kyrkan möjliggör du ett betydelsefullt arbete både i Sverige och runt om i världen. Största delen av din kyrkoavgift går till arbetet i din lokala församling.

Genom att betala kyrkoavgiften är du bland annat med och stödjer:

* Telefonkedjor till äldre * Stöd och tröst för den som sörjer * Matkassar till riskgrupper och andra behövande * Att det finns någon att prata med när livet gör ont * Samtalsstöd med präst och diakon för den som känner oro * Studiestöd till elever som pluggar på distans * En av Sveriges största kulturbärare

Tack än en gång, ditt stöd gör skillnad!

27 24

Frid • tio skäl tema

Tio skäl ATT TILLHÖRA SVENSKA KYRKAN

Allahelgona kalender

Du är en viktig del av Svenska kyrkan. Ditt medlemskap gör det möjligt för oss att hjälpa människor i nöd, vara en god kraft att räkna med i samhället, föra traditioner vidare in i framtiden och mycket mer. Frid ger dig tio konkreta skäl att tillhöra Svenska kyrkan.

6

Barn- och ungdomsverksamhet Varje dag möter vi barn och ungdomar i våra olika verksamheter. Öppen förskola, söndagsskola, bibeläventyr i skolan, barn- och ungdomskör, konfirmationsgrupper och ungdomsgrupp är några exempel.

1

7

2

8

3

9

I Svenska kyrkan ryms hela livet Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Som ett löfte om Guds närvaro i allt som sker vill Svenska kyrkan vara närvarande i livets alla skiftningar. Inom Svenska kyrkan finns lång erfarenhet av livet och döden, glädjen och sorgen.

Gemenskap och delaktighet Kyrkan är en öppen och inkluderande gemenskap. I Säby församlingshem finns ett öppet café där kravlösa möten kan ske mellan folk i alla åldrar. Hit kommer du som du är och får leva i tro eller tvivel, tillsammans med andra.

Samtal och själavård När livet sviktar och vi behöver prata med någon finns präst och diakon med tystnadsplikt till tjänst.

4

Kyrka och kulturarv för alla Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att hålla våra kyrkor i gott skick, så att de bevaras till efterföljande generationer som en del av vår rika historia.

5

Solidaritet för alla Diakoni är del av kyrkans sociala arbete. Det kan gälla att som medföljare närvara vid samtal med myndigheter eller hjälp med att få mat på bordet. Det kan också handla om samtalsstöd när livet krisar. Svenska kyrkan arbetar utifrån att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, ålder, sexuell läggning och trosuppfattning.

Musik I Salems församling finns körer för alla åldrar. Förutom den sång och musik som finns i gudstjänster, ordnas olika musikgudstjänster och konserter i kyrkorna.

Levande traditioner Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att upprätthålla gemensamma traditioner så som adventsfirande, julgudstjänster och påskfirande. Genom Svenska kyrkan i utlandet kan även utlandssvenskar träffas och fira svenska högtider och gudstjänster.

En bättre värld Act Svenska kyrkans är en del av ACT-alliansen som består av över 150 trosbaserade biståndsorganisationer över hela världen. Genom Act Svenska kyrkan bidrar kyrkan med långsiktigt bistånd och snabba katastrofinsatser på många platser runtom i världen. Salems församling har en internationell grupp som ordnar med olika insamlingar under året och som lyfter de internationella frågorna i olika sammanhang. Vi arbetar också för ett aktivt miljö­ engagemang för att möta de klimathot som finns mot vår jord.

10

Stötta god verksamhet Även om inte du tar del av kyrkans arbete så kan du med din medlemsavgift hjälpa andra. Vi är tacksamma för din medlemsavgift.

Bli medle Fyll i, klimp! p

Anmälan om inträde i Svenska kyrkan

Namn

Personnummer

Gatuadress

Postadress

Ort och datum

Telefon/E-post

Namnteckning 28

ut och skic ka till Salems förs a m Emanuel Bir ling kes väg 1 144 30 Rön ninge

Frid • vi ber för

Vi ber för HÄNT I SALEMS FÖRSAMLING 20 FEBRUARI 2021–3 JUNI 2021

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 8 BARN SOM DÖPTS I VÅR FÖRSAMLING.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 25 PERSONER SOM GENOM DÖDEN LÄMNAT VÅR FÖRSAMLING.

Gud, tack för att du genom dopet visat att vi tillhör dig.

Låt alla barn som växer upp få uppleva att du finns nära i glädjen, skrattet och leken men också i sorgen, gråten och ensamheten.

Ge våra barn en uppgift i livets tjänst och kraft att utföra den.

Hjälp våra barn att känna tryggheten hos dig genom livet.

Amen.

Gud, tack för livet som du ger oss fyllt av arbete, lek och vila, glädje och sorg. Vi tackar dig för dem som lämnat detta livet, för allt vad de fick ge och ta emot, allt vi fick dela. Var oss nära i sorgen och saknaden. Hjälp oss att känna att det finns ett hopp och en tro på ett liv som aldrig dör. Lär oss att det finns en kärlek som lever vidare.

Amen.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 3 PAR SOM INGÅTT ÄKTENSKAP.

VI BER OCKSÅ FÖR VÅRA 135 NYA MEDLEMMAR.

Gud, tack för kärlek och fördjupad samhörighet människor emellan.

Var med alla nygifta på deras fortsatta vandring tillsammans.

Låt dem få vara ett stöd för varandra.

Hjälp dem att växa och mogna i sin kärlek, burna av din välsignelse.

Amen.

De som är nyinflyttade i vår församling och de som nyligen valt att gå med i Svenska kyrkan. Vi ber för er med glädje och tacksamhet över att ni är en del av församlingen. Må Gud hålla var och en av er i sin hand.

Amen.

29

Kalender öppettider SÄBY KYRKA & FÖRSAMLINGSHEM Tisdag–fredag 10.00–15.00.

Stängt v. 28–30.

Tillbaka till ordinarie öppettider från och med tisdag den 3/8.

Tisdag–torsdag 09.00–16.00, fredag 09.00–15.00.

Under sommaren håller kafeterian stängt och öppnar igen vecka 31.

Då är du välkommen in på en kopp kaffe eller te. Vi bjuder!

SALEMS KYRKA Öppet vid kyrkliga handlingar och enligt överenskommelse.

sommar Information om musik i sommarkväll, öppen sommarkyrka, pilgrimsvandringar och guidade kyrkogårdsvandringar hittar du på sidorna 20–21.

gudstjänster HÖGMÄSSA Söndagar 11.00.

Salems kyrka. Gudstjänst med nattvard. Kyrkkaffe serveras på kyrktrappen efteråt. Från söndag den 15/8 flyttar högmässan upp till Säby kyrka.

LUNCHMÄSSA Onsdagar 13.00.

Enkel veckomässa med nattvard.

Termins­start 1/9.

KVÄLLSMÄSSA Torsdagar 18.00.

Stilla mässa med nattvard.

(Kvällsmässa firas hela sommaren) LUNCHBÖN Tisdag, torsdag, fredag 13.00.

En lugn stund mitt på dagen med bön, tystnad och ljuständning.

Termins­start 31/8.

barn & familj ÖPPNA FÖRSKOLAN JUVELEN Måndag 09.00–12.00 Tisdag 09.00–12.00 Terminsstart 9/8.

Ta med din lilla juvel och möt andra barn och föräldrar. Vi sjunger, leker och fikar tillsammans.

Ingen anmälan behövs. För barn mellan 0 och 5 år. facebook.com/SalemJuvelen GUDSTJÄNST MED SMÅ OCH STORA Torsdagarna 19/8, 2/9, 16/9, 30/9 och 28/10 09.30.

En levande gudstjänst där barnen får vara delaktiga med sång och rörelser. Efter gudstjänsten fikar vi och umgås fram till 12.00.

SÖNDAGSSKOLA Söndagarna 5/9, 3/10, 31/10 och 12/12 11.00.

En stund under pågående gudstjänst med bibelberättelser och sång för barn 4–10 år. Som förälder deltar du i guds­tjänsten eller tar en kopp kaffe i vår kafeteria.

FAMILJEMÄSSA Söndagarna 19/9, 17/10, 14/11 och 28/11 11.00.

Familjemässor är gudstjänster som är särskilt anpassade för barn och familj. (Söndag den 19/9 firas i Salems kyrka, resten i Säby kyrka.)

ungdomar FREDAGSMYS Udda fredagar 18.00–23.00.

Gemenskap, film, musik, fika med mera. För ungdomar mellan 13 och 25 år. Termins­start 3/9.

GATHERING OF GEEKS Jämna onsdagar 18.00–21.00.

För dig i högstadiet och gymnasiet som gillar spel, lajv, fantasy och allt däromkring.

Termins­­start 8/9.

30

I Säby kyrka och församlingshem om inget annat anges.

kör Vill du vara med och sjunga?

Kontakta Roy Olofsson om du är under 20 år, Tobias Lundmark om du är äldre.

Terminsstart; Kyrkokören startar v. 35, Barnkören och Diskantkören startar v. 36, Ungdoms­kören och Säbykören startar v. 37.

BARNKÖREN Onsdagar 16.00–16.45.

För barn 6–8 år. Mellis serveras från 15.00.

DISKANTKÖREN Torsdagar 16.00–17.00.

För barn 9–13 år. Mellis serveras från 14.00.

UNGDOMSKÖREN Torsdagar 17.45–19.00.

För unga 14–20 år.

KYRKOKÖREN Torsdagar 19.00–21.30.

Blandad kör för vuxna.

SÄBYKÖREN Torsdagar 14.30–15.30.

Kör för daglediga.

gemenskap BIBELFRUKOST Tisdagar 08.00.

Samtal om Bibeln och livet över en enkel frukost. Termins­start 10/8.

SNACKCAFÉ Jämna torsdagar 13.30–15.00.

Har du frågor och tankar om livet och tron? Över en enkel fika delar vi tankar och erfarenheter med varandra. Terminsstart 12/8.

STICKCAFÉ Udda torsdagar 13.30–15.00.

Gillar du att sticka och virka eller vill du kanske lära dig? Här träffas nybörjare och erfarna för att fika, umgås och inspirera varandra.

Termins­start 19/8.

kyrkliga handlingar

ADAM Lördagarna 4/9, 2/10, 13/11, och 11/12 09.00.

En samtalsgrupp för män där vi över en frukost delar med oss av vardag, tankar och känslor.

DOP & VIGSEL Lördagar 10.30, 12.00, 14.00, 15.30 och 17.00.

Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka dop eller vigsel.

EVA Söndagarna 29/8, 26/9, 24/10 och 5/12 13.00–15.00.

Samtalsgrupp för dig som kvinna.

Lunch och samtal om kvinnorna i Bibeln.

BEGRAVNING Onsdagar 10.30, fredagar 10.00 och 12.30.

Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka begravning.

SPÖKAFTON MED JACK WERNER Torsdag 2/9 19.00.

Salems kyrka. Tror du på spöken? Jack Werner, känd från Creepypodden och författare till ”Creepypasta: Spökhistorier från internet”, besöker Salems kyrka och tar oss med på en ryslig afton i skräckens fotspår.

foto: kzenon │adobestock

kultur & MILJÖ

foto: kate gabor

SAMTAL Behöver du någon att prata­med?

Hos oss har du alltid möjlighet att boka in ett enskilt samtal med någon av prästerna. Kontakta prästerna direkt. ÖPPEN DIAKONIMOTTAGNING Torsdagar 15.00–17.00.

Nummerlappssystem, vänta i kafeterian. Vill du boka en annan tid, kontakta diakonerna Rauni Strömbäck eller Ellinor Bager.

KLÄDBYTARDAG Lördag den 16/10 11.00–14.00.

Lämna in kläder du inte längre har användning av och ta med dig lika många hem eller köp för en symbolisk slant. Vi bjuder på fika. Välkommen!

JOURHAVANDE PRÄST Alla dagar 21.00–06.00.

Jourhavande präst kan du tala med om du är ledsen, rädd, orolig eller känner dig ensam. Ring 112 och fråga efter Jourhavande präst. Den som svarar är präst inom Svenska kyrkan och har alltid tystnadsplikt.

Jourhavande präst kan även kontaktas via digitalt brev eller chatt. Mer info finner du på www.svenskakyrkan.se/ jourhavandeprast

DJUPMEDITATION Jämna onsdagar 18.30.

Unna dig själv en stunds återhämting för att andas ut, varva ner och ladda om mitt i veckan. Terminsstart 22/9.

VARDAGSVANDRING Udda torsdagar 10.00.

Vandring i rask takt på elljusspåret i Garnuddens friluftsområde. Vi utgår från Säby församlingshem klockan 10.00. Terminsstart 2/9.

TELEFON Bokning och frågor: 070-618 39 19 Måndag–fredag 09.00–12.00 Kyrkogårdsförvaltningen: 070-456 81 79 E-POST salems.forsamling@svenskakyrkan.se PÅ WEBBEN www.svenskakyrkan.se/salem facebook.com/salemsforsamling instagram.com/salems.forsamling

PRÄSTER Johan Hansson 070-815 61 88 Lennart Marklund 070-618 39 81 Sofia Akampa (föräldraledig) 070-618 39 61 DIAKON Ellinor Bager 070-618 31 52 Rauni Strömbäck 070-618 39 16 MUSIKER Roy Olofsson 072-967 14 20 Tobias Lundmark 070-441 12 34 BARNVERKSAMHET Diana Westerberg 070-618 39 19 (exp.)

FÖRSAMLINGSPEDAGOGER Alexis Sandrén 070-618 31 65 Eva Björkdahl 070-618 38 58 EKONOMI Jenny Lund 073-374 33 76 CHEF KANSLI/VAKTMÄSTERI Kent Berger 072-967 13 00

foto: magnus aronson │ikon

KrOPP & SJÄL

ADRESS Salems församling Emanuel Birkes väg 1 144 30 Rönninge

KYRKOHERDE Jennie Wall 070-491 04 51

stöd & hjälp

TORSDAGSTRÄFFEN Jämna torsdagar 11.00.

Lyssna till intressanta föredrag och dela värmande soppa i gemenskap. Terminsstart 23/9.

kontakt

VAKTMÄSTERI Andreas Bisse 070-618 39 35 Nuran Khouri 072-967 13 03

31

UR ARJA SAIJONMAA – JAG VILL TACKA LIVET

svenskakyrkan.se/salem 070-618 39 19

FOTO: TUIPHOTOENGINEER/ADOBESTOCK

"Jag vill tacka livet Som gett mig så mycket Det gav mig två ögon Och när jag dom öppnar Kan jag klart urskilja det svarta från det vita Och högt däruppe himlens mantel strödd med stjärnor I mängden människor, den som jag älskar."