SÄKERHETSENTREPRENÖRER & AUKTORISERADE LÅSMÄSTARFÖRETAG
LÖKPRINCIPEN SKYDDAR MOLNET PÅ MARKEN
Framtidens
– nya hot kräver nya lösningar
MASKINDRIVNA DÖRRMILJÖER
De gör CE-märkningen
smidigare än någonsin
CDVI FYLLER 40 ÅR
KRÖNIKA: HASSE ARO SLR.SE I NY KOSTYM ANNA BENNETTER – NORMER ÄR POESI EFTERLYSNING: NY ORDFÖRANDE MEDLEMSNYTT
NYHET! Upptäck det nypatenterade låssystemet
pextra Q. Förutom en ny och unik nyckelprofil kommer detta premiumsystem med flera smarta funktioner:
– Flexfunktion: 3-i-1 cylinder
– SAT: Möjlighet att bevilja tillfällig tillträde
– Ännu enklare nyckelinsättning
– Nyckel och cylinder med patent till 2042
www.dormakaba.se
NYHET! Pålitliga ED100/250 kombinerar hög funktionalitet, tillgänglighet och stilren design. Förutom nya integrerade evakueringsfunktionen (EVAC) och SPV (Smoke Pressure Ventilation) så kan ED100/250 nu även utrustas med den integrerbara batteribackupen ED UPS, vilket ger extra driftsäkerhet även under strömavbrott.
www.dormakaba.se
Det ordnar sig.” Orden som inte längre passar i byggprocessen. Från och med den 1 juli 2025 blev den attityden ännu farligare –då trädde Boverkets nya byggregler (BBR) i kraft. Där slås det fast att både projektering och utförande ska ske på ett fackmannamässigt sätt. Det är en skärpning som förändrar spelplanen för alla aktörer i byggbranschen.
LAGKRAV – INTE REKOMMENDATION
I de nya föreskrifterna (BFS 2024:9) tydliggörs att byggherren har ansvar för att projektering, utförande och kontroll sker fackmässigt. Det innebär att varje steg –från ritningar och metodval till installation och dokumentation – måste kunna verifieras. Att bara ”få det att funka till slut” är inte längre en väg framåt, det är en regelrätt avvikelse.
För upphandlingar innebär detta en dramatisk förändring. Beställare måste nu ställa krav på fackmannamässighet redan i förfrågningsunderlagen och säkerställa att entreprenörer kan leverera – inte bara i teori utan i dokumenterad praktik. Avtal måste tydligt reglera ansvar, kontrollpunkter och följder om utförandet brister.
För utförande av lås och beslag är det dock lika enkelt som självklart: kräv alltid att den levererande parten är auktoriserad av SLR . Då är kravet på fackmannamässigt utförande säkrat. Punkt.
EN SYMBOL FÖR KOMPLEXITETEN
Men dörrmiljöer är fortfarande en symbol för byggprocessens komplexitet. En dörr ska ofta uppfylla brandkrav, utrymningskrav, tillgänglighetskrav och inbrottsskydd samtidigt – och dessutom många andra funktioner.
Problemet? I dag saknas en tydlig yrkesmässig standard för hur kompletta dörrkort ska se ut, vad de ska innehålla och hur de ska projekteras. Resultatet blir spretiga handlingar, dyra missförstånd
och i värsta fall lösningar som inte håller – vare sig vid inspektion eller i skarpt läge. Och även om utförandet kan vara korrekt, så blir helheten fel om projekteringen haltar.
Hur ska en byggherre då kunna säkerställa fackmannamässigt utförande i projektering och framtagande av bygghandlingar? Svaret är att det blir svårt i dagens läge. Men det är samtidigt ett lagkrav – och så kan vi inte ha det.
Därför är det glädjande att kunna presentera att SLR påbörjat arbetet med att forma SLR Dörrforum. Syftet är att ta fram en nationell riktlinje för projektering av kompletta dörrkort. Riktlinjen blir en gemensam referenspunkt – så att kravställare, arkitekter, entreprenörer, låssmeder och andra inblandade i dörrmiljöer äntligen talar samma språk.
En sådan riktlinje gör inte bara byggprocessen effektivare, utan också både smartare och mindre riskabel. Och framför allt: den ger ett verktyg för att säkerställa fackmannamässigt utförande även i projekteringens mest komplexa delar – dörrmiljöerna.
– ETT MÅSTE Med de nya byggreglerna är fackmannamässigt utförande inte längre ett mjukt värdeord, utan ett hårt krav. I upphandlingar blir det en juridisk och praktisk nödvändighet. Och när det gäller dörrar – byggnadens kanske mest kritiska, men ofta mest missförstådda komponent –krävs både kompetens och gemensamma riktlinjer.
Min uppmaning är enkel: välj alltid certifierade eller auktoriserade aktörer, ställ tydliga krav i upphandlingarna och stöd vårt arbete med en ny standard för projektering av dörrmiljöer. Föranmälan till SLR Dörrforum är nu öppen i vår kurskatalog. Gör som alla andra – släpp det du har och anmäl dig genast!
▶ slr.se/foretag/kurskatalog
Född: 22 januari 1985
Bor: Villa i Krokslätt/Mölndal
Familj: En underbar dotter.
Karriär: Civilekonom och låsmästare med 20 års erfarenhet av lås- och säkerhetsbranschen.
Hobby: Byggnation och renovering, samt att skriva musik.
Nyckeln till smarta handlingar
▶ Starten för SLR:s nya satsning i föreskrivande led
▶ Presentation av idéer och riktning
▶ Dialog och synpunkter från branschen
▶ Utbyte av kunskap och erfarenhet kring handlingar
▶ Tillsammans tar vi fram vägledning för framtidens dörrfunktioner
Läs mer och anmäl dig här
▶ slr.se/foretag/kurskatalog
Martin Järbur, VD SLR
9/ FRAMTIDENS SÄKERHET. Hur ska vi skydda våra hem och företag i framtiden? Vi pratar med representanter från olika delar av branschen för att undersöka vad som komma skall.
20/ DIGITAL CE-MÄRKNING.
Att CE-märka nyinstallerade dörrmiljöer ställer stora krav på såväl låssmeder som besiktningspersoner. Nu kommer digitala lösningar som ska underlätta processen.
39/Anna Bennetter. Hon kommer utifrån, men har snabbt sett hur mycket yrkesstolthet och ansvar som ryms i låsbranschen. I sin krönika berättar Anna Bennetter från SSF om varför tydliga normer kan bli branschens starkaste stöd.
26/ SÄKERHET I DATACENTER. Har du tänkt på att cybersäkerhet inte bara handlar om IT-lösningar? Vår data lagras i stora datacenter och de behöver givetvis skyddas mot såväl inbrott som extremväder.
Säkerhetsinstallatören ges ut av: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR Prenumeration: kansli@slr.se
Tel: 08–721 40 55 Webbplats: www.slr.se Ansvarig utgivare/VD SLR: Martin Järbur, martin.jarbur@slr.se Ordförande: Håkan Dosé, hakan.dose@slr.se Besöksadress SLR Låsteknikcentrum Stockholm: Västertorpsvägen 136, 129 46, Hägersten Redaktör: Anders Öhman, anders.ohman@slr.se Annonser: Ebbe Svensson, ebbe.svensson@slr.se Repro & layout: SLR Service AB Förstasida: Colourbox Upplaga: cirka 8 500 exemplar Tryck: Printall AS, 2025, Svanenmärkt trycksak, 4041 0820 ISSN: 2001-791X
Om SLR: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, bildades 1955 och är en rikstäckande organisation för auktoriserade Låsmästare från Trelleborg till Kiruna.
2020 var vi först med konceptet att kombinera ett eltryckeslås med stöd för dörrautomatik. Vi har lyssnat på marknadens önskemål och nu släpper vi generation 2 av SL630 med en helt ny automatikkolv. Två modeller blir en, oändligt flexibel och kraftfullare än någonsin.
Justerbar kolvplacering
Anpassad för dörrautomatik
Omställbar rättvänd / omvänd funktion
Listtrycksteknik: upp till 100 kg
Ställbar split funktion
Ställbar dubbla kortläsare
Brandklass 120 min [E/EI 120]
Inbyggd återinrymning (via nödbeslag eller brandlarm)
Nödutrymning enligt SS-EN 179
Certifierad SS-EN 14846
Hur ska vi skydda våra hem och företag i framtiden? Vart är lås- och säkerhetsbranschen på väg och vad har hänt under de senaste decennierna? Vi pratar med representanter från olika delar av branschen för att undersöka vad som komma skall.
TEXT: ANDERS ÖHMAN & PATRIK WAHLQVIST
BILD: COLOURBOX
En explosionsartad utveckling. Ja, ungefär så kan man beskriva vad som har hänt i låsbranschen de senaste 15–20 åren, när nya material, uppkopplade enheter och ny tillverkningsteknik har gjort sitt intåg på allvar i såväl hem som företag och publika utrymmen.
TEXT: PATRIK WAHLQVIST
FOTO: COLOURBOX
För tre decennier sedan kan man lite hårdraget hävda att låsindustrin varit relativt oförändrad sedan mitten av 1900-talet. Många bostäder och företag använde mekaniska cylinderlås med nycklar tillverkade av mässing eller stål. Tillverkningsprocessen var i huvudsak analog: nyckelämnen stansades och frästes fram i stora serier, ofta i Europa eller Nordamerika, och transporterades därefter till lokala låssmeder för slutbearbetning.
Materialvalen styrdes av slitstyrka, korrosionsmotstånd och kostnadseffektivitet där mässing var populärt för sin bearbetningsvänlighet och rosttröghet, medan stål användes för högsäkerhetsnycklar. Säkerhetsnivån byggde bland annat på precision i stiftmekanismen och robusta material, men skyddet mot dyrkning och borrning var ibland begränsat jämfört med dagens standard.
UTVECKLINGEN ACCELERERAR
För ungefär 15 år sedan började en brytpunkt märkas. Elektroniska komponenter och mekatroniska lösningar integreras i låssystemen allt oftare, samtidigt som materialvalen förändrades. Här skedde en övergång från tung mässing till lättare och mer korrosionsbeständiga legeringar, ofta kombinerade med härdade stålinsatser för att motstå fysiska angrepp. Nyckelämnen började tillverkas med mer avancerade profiler och asymmetriska spår, ibland med inbyggda magnetiska eller elektroniska element för dubbel autentisering. Tillverkningsprocesserna blev än mer automatiserade, med
CNC-maskiner och laserskärning som möjliggjorde högre precision och ökad komplexitet i både låscylindrar och nycklar.
MEKANIK OCH TEKNIK
Dagens låslandskap präglas av en hybrid mellan mekanik och digital teknik. Mekaniska högsäkerhetslås har ofta borrskydd, härdade stift och manipulationsdetektering, medan elektroniska lås kan använda RFID, NFC eller Bluetooth för att öppnas via kort, bricka eller mobiltelefon.
”Materialvalen styrs inte bara av säkerhet och hållbarhet, utan även av miljökrav”
Nyckelämnen kan vara en kombination av metall och plast, med inbyggda chip som kommunicerar med låsets olika delar. Materialvalen styrs inte bara av säkerhet och hållbarhet, utan även av miljökrav där återvunnet stål och legeringar med lägre miljöpåverkan blir allt vanligare. Tillverkningsprocesserna är i dag ofta globalt distribuerade, men med en ökande trend mot lokal produktion för att minska transportutsläpp och sårbarhet i leveranskedjor.
VÄRLDSLÄGET SPELAR IN En viktig aspekt som ibland delvis glöms bort är omvärldsläget som har haft en påtaglig inverkan på utvecklingen. Miljöaspekter har drivit fram krav på energieffektivare produktion och minskad användning av miljöfarliga ytbehandlingar. Samtidigt kan geopolitiska konflikter och krig påverka tillgången på vissa metaller, som nickel och sällsynta jordartsmetaller, vilket leder till byten till alternativa material och ökad återvinning.
Säkerhetskraven har också skärpts i takt med att organiserad brottslighet och tekniskt avancerade inbrottsmetoder blivit vanligare, vilket har påskyndat övergången till mer sofistikerade låssystem.
FRAMTIDENS LÅS OCH NYCKLAR
Blickar vi framåt kan vi förvänta oss att fysiska nycklar och lås fortsätter att utvecklas mot ännu mer integrerade lösningar där mekanik och digital teknik samverkar.
Biometriska sensorer, krypterad trådlös kommunikation och modulära låssystem som kan uppgraderas utan att hela enheten byts ut är möjliga inslag.
Materialen kommer sannolikt att bli ännu mer hållbara och cirkulära, med fokus på återvinningsbarhet och minskad klimatpåverkan. Samtidigt kommer den klassiska mekaniska nyckeln alltid att finnas kvar i vissa miljöer, men i en mer avancerad och manipulationssäker form än någonsin tidigare, för att på detta sätt tillföra ytterligare lager av skydd. Här är några trender i branschen.
1. BIOMETRISK AUTENTISERING SOM STANDARD
Fingeravtryck, ansiktsigenkänning och iris-skanning kommer att vara inbyggt i de flesta premiumlås. Biometrin kombineras med AI som lär sig användarens beteendemönster och kan upptäcka avvikande försök att låsa upp.
Backup-lösningar med mekaniska nycklar eller engångskoder kommer att finnas för redundans och även ökad säkerhet.
2. AI-DRIVNA SÄKERHETSSYSTEM
Låset blir en aktiv säkerhetsenhet som analyserar rörelsemönster, tidpunkter och åtkomstförsök.
AI kan kommunicera med andra system i hemmet, till exempel kameror och larm, och automatiskt låsa eller låsa upp vid behov. Systemet kan även varna innan ett intrångsförsök sker, baserat på mönsterigenkänning.
3. MATERIALUTVECKLING MED HÅLLBARHETSFOKUS
Återvunnen metall (till exempel återvunnen mässing och aluminium) blir allt vanligare för att minska klimatpåverkan.
Period Tekniska och materialmässiga förändringar Tillverkningsprocess Omvärldsfaktorer/drivkrafter
▶ Låg globalisering av produktion.
1995–2000
2000–2005
2005–2010
▶ Dominerande mekaniska cylinderlås i mässing och stål.
▶ Nycklar i mässingslegering med nickelplätering.
▶ Relativt enkel stiftmekanik.
▶ Allt fler avancerade nyckelprofiler.
▶ Härdade stift och borrskydd introduceras i större skala.
▶ Vissa lås får magnetinslag.
▶ Mekatroniska lås vanligare i premiumsegmentet.
▶ Ökad andel lättare legeringar och rostfria komponenter.
2010–2015
2015–2020
2020–2025
▶ Elektroniska lås med RFID och kodpaneler blir mer tillgängliga.
▶ Hybridnycklar med chip och mekanisk profil.
▶ Smarta lås med Bluetooth och mobilappar når konsumentmarknaden.
▶ Mer modulära låssystem för enklare uppgradering.
▶ Ökad användning av återvunnet stål och miljövänliga legeringar.
▶ Biometriska lås i kombination med mekaniska reservnycklar allt vanligare.
▶ Ökad kryptering i digitaliserade trådlöst kommunicerade lås.
▶ Nycklar med integrerade säkerhetschip och ökat fokus på hållbara material.
▶ Fräsning och borrning i hög grad manuell.
▶ Standardiserade profiler, låg variation.
▶ CNC-maskiner allt vanligare.
▶ Ökad precision och komplexitet möjlig.
▶ Laserskärning av nyckelämnen.
▶ Mer automatiserad montering.
▶ Global produktion, men med ökande kvalitetskontroller.
▶ Vanligare med integration av elektronik i låshus.
▶ Högautomatiserad produktion med robotar.
▶ Additiv tillverkning (3Dutskrifter) av prototyper.
▶ Mer lokal produktion för att exempelvis minska transportutsläpp.
▶ AI-baserad kvalitetskontroll i fabriker.
▶ Säkerhetskrav främst mot traditionella inbrottsmetoder.
▶ Miljöfrågor hade mindre påverkan på materialval.
▶ Ökad internationell handel ger billigare komponenter.
▶ Krav på högre säkerhet i kommersiella fastigheter.
▶ Ökad oro för organiserad brottslighet.
▶ Miljölagstiftning påverkar ytbehandlingar än mer.
▶ Digitalisering driver efterfrågan på smarta lösningar.
▶ Konflikter påverkar tillgången på vissa metaller.
▶ Klimatfrågan driver bland annat kortare leveranskedjor.
▶ Handelskonflikter påverkar komponentpriser.
▶ Pandemi och geopolitiska spänningar ökar behovet av robusta, lokalt producerade lösningar.
▶ Miljökrav styr materialval och produktlivscykel.
Även användning av kompositmaterial och biobaserade polymerer som är lätta, starka och korrosionsbeständiga ökar.
4. ENERGISNÅLA OCH SJÄLVFÖRSÖRJANDE LÅS
Smarta lås som drivs av energiåtervinning från handrörelser eller solceller blir än vanligare. Batteridrivna enheter utnyttjar ny batteriteknik med mindre miljöpåverkan och längre livslängd.
5. DECENTRALISERAD ÅTKOMSTHANTERING
Digitala nycklar lagras i blockchain-baserade system för att förhindra kopiering och manipulation. Vi kommer att se fler möjligheter att ge och återkalla åtkomst i realtid via mobil eller röststyrning.
6. INTEGRATION MED DET UPPKOPPLADE SAMHÄLLET
Låset blir en nod i sakernas internet (IOT, internet of things) och kan interagera med allt från leveransboxar till bilens låssystem. Möjlighet att synka säkerhetsnivåer med försäkringsbolag för lägre premier.
”Systemet kan även varna innan ett intrångsförsök sker”
Att använda godkända låsenheter är bara ett av försäkringsbolagens krav för att din försäkring ska gälla fullt. Korrekt installation är också ett måste. Och att du kommer ihåg att låsa dörren när du går hemifrån, förstås.
För att få en bättre bild och förståelse för hur försäkringsbolagen ser på olika former av lås och hur de ska installeras pratar vi med Svensk Försäkring, försäkringsföretagens branschorganisation.
Försäkringsbolagens grundkrav är i regel desamma oavsett om du har ett traditionellt mekaniskt lås eller ett digitalt lås: ytterdörren ska vara låst när bostaden lämnas eller när du sover. För traditionella lås är det oftast enkelt –
ett godkänt cylinderlås enligt Svenska Stöldskyddsföreningens (SSF) normer, korrekt monterat, uppfyller kraven.
När det gäller digitala lås är bilden mer varierad. Många försäkringsbolag, som Folksam och Länsförsäkringar, ställer inga särskilda krav på modell eller funktion så länge dörren är låst och låset används på rätt sätt. Andra, som TryggHansa och If, kan ha högre krav vid stora försäkringsbelopp. Överstiger lösöresvärdet en viss nivå (ofta runt 1–1,5 miljoner kronor) krävs i regel att låset är certifierat enligt SSF 3522, klass 3, eller motsvarande.
Som riktlinje kan sägas att godkända elektroniska lås ska minst uppfylla säkerhetskraven i den svenska standarden SSF 3522 (inbrottsskyddande låsenheter) eller SSF 3523 (digitala låsenheter), i minst låsklass 3.
ÖPPNA PÅ DISTANS ELLER EJ
Var observant på att vissa funktioner, som låsning via mobilapp utan
direkt uppsikt, kan göra att låset inte längre räknas som godkänt av Stöldskyddsföreningen.
KOMPLETT DIGITALT LÅS
ELLER MOTORISERAT VRED Ja, det kan göra skillnad. Ett komplett digitalt lås, som exempelvis Yale Doorman, ersätter hela låsenheten och kan manövreras med kod, bricka, app eller fjärrkontroll. Dessa kan vara SSFcertifierade, men certifieringen gäller ofta bara vid vissa användningslägen – till exempel när låset är i ”bortaläge” och låst från både in- och utsida.
Ett motoriserat vred, som Glue eller Danalock, monteras på insidan av dörren och styr det befintliga mekaniska låset. Här är det i praktiken det underliggande låset som avgör säkerhetsnivån. Så länge det är SSF-godkänt kan vissa försäkringsbolag acceptera lösningen, även om själva vredet inte är certifierat.
Men det finns undantag. Vissa bolag godkänner till exempel inte
fjärrstyrning på distans via mobilapp över huvud taget eller kopplat mot för höga försäkringsbelopp, eftersom det ännu inte finns SSF-godkända lås för den funktionen.
Här bör du som användare kontrollera vad som gäller med ditt försäkringsbolag innan installation.
UNDVIK EGNA INSTALLATIONER
Försäkringsbolagen kräver att ditt lås är korrekt monterat och fungerar enligt tillverkarens specifikationer.
Vid egna installationer är det viktigt att följa monteringsanvisningarna noggrant. Men precis som att du anlitar en elektriker när det är dags att hantera dina elinstallationer är det alltid säkrast att anlita ett auktoriserat låsföretag, då kan du känna dig trygg med att allt går rätt till och undvika onödiga diskussioner efter ett eventuellt inbrott.
Felaktiga installationer kan leda till att låset inte fungerar som det är tänkt och därmed inte uppfyller säkerhetskraven. Det kan göra att låset inte fungerar
lika bra som det är tänkt och kan påverka ersättningen vid ett eventuellt inbrott.
Vissa bolag rekommenderar uttryckligen att installationen utförs av en auktoriserad låssmed för att säkerställa att certifieringen gäller.
Regelverken ändras och uppdateras regelbundet, så det gäller att hålla koll på vad som gäller när du planerar att göra installationen.
Certifiering enligt SSF 3522 (mekaniska och elektromekaniska lås) och SSF 3523 (uppkopplade elektroniska lås) innebär att låset testats mot angrepp, manipulationsförsök och tekniska fel. Ett certifierat lås ger inte bara en högre säkerhet – det är också en trygghet i försäkringsfrågor. Utan certifiering kan du hamna i en gråzon: även om försäkringen gäller kan bolaget ifrågasätta låsets säkerhet vid en skada. Certifieringen kan också innehålla villkor för hur låset ska användas för att kraven ska uppfyllas – något som är lätt att missa om man inte läser dokumenta-
tionen noga, och något som även kan vara skäl att välja att använda en auktoriserad låssmed som både kommer med rekommendationer om lås för just din dörr och som utför installationen.
Försäkringsbolagen har alltså i grunden samma krav för traditionella och digitala lås: dörren ska vara låst och låset ska hålla en viss säkerhetsnivå. Skillnaden ligger i att digitala lås, speciellt uppkopplade varianter, kan omfattas av särskilda villkor och att certifiering blir viktigare ju högre värden du försäkrar. Ett komplett digitalt lås kan ge fler funktioner men kräver ofta certifiering för att accepteras, medan ett motoriserat vred förlitar sig på säkerheten i det befintliga låset. (Som det i värsta fall kan försämra.)
För den som vill vara helt säker på att försäkringen gäller fullt ut är rådet enkelt: välj ett SSF-certifierat lås, anlita ett auktoriserat låsföretag och kontrollera alltid med ditt försäkringsbolag innan installationen.
ABUS One är vår kostnadsfria app som kombineras med våra smarta produkter. Via handsfree funktionen låser du upp dina produkter på plats, smidigt enkelt och säkert. Alla händelser registreras via appen. Du har möjlighet att skapa upp till 28 användare.
EveroxTM låses enkelt upp på plats med ett knapptryck eller via din smartphone. Passar så väl inom- som utomhus då det är IP66 och IP68 klassat (vatten och dammtätt).
ABUS One är vår kostnadsfria app som kombineras med våra smarta produkter. Via handsfree-funktionen låser du upp dina produkter på plats, smidigt, enkelt och säkert. Alla händelser registreras via appen. Du har möjlighet att skapa upp till 28 användare.
KeygarageTM One rymmer upp till 20 nycklar eller 3 bilnycklar. Låses smidig upp på plats med kod eller via din smartphone. Kan monteras både inom- och utomhus, då det är IP54 klassat. (vatten och dammtätt).
EveroxTM One låses enkelt upp med ett knapptryck eller via din smartphone. Passar så väl inom- som utomhus då det är IP66 och IP68 klassat (vatten- och dammtät).
KeygarageTM One rymmer upp till 20 nycklar eller 3 bilnycklar. Låses smidig upp med kod eller via din smartphone. Kan monteras både inom- och utomhus, då det är IP54 klassat (vatten- och dammtät). Skapa koder för att ge åtkomst för hantverkare, servicepersonal, lokaler och stuguthyrning m.m.
Låssmedsyrket har genomgått en dramatisk förändring driven av digitalisering, nya säkerhetskrav och en växande marknad för smarta låssystem. För att få en inblick i utvecklingen träffar Säkerhetsinstallatören Andreas Bergskans vid WB Säkerhet i Kalmar.
TEXT: PATRIK WAHLQVIST
För bara 15 år sedan bestod en låssmeds arbetsdag ofta av att installera och reparera mekaniska lås, byta låscylindrar och hjälpa kunder som låst sig ute. Kompetenskraven var främst praktiska: god känsla för mekanik, noggrannhet och kundservice.
– I dag är yrket betydligt mer komplext. Låssmeden arbetar med digitala låssystem, passerkontroll, molnbaserade nyckelhanteringsportaler och integrerade säkerhetslösningar som ofta kräver kunskap om elteknik, datasäkerhet och mjukvarukonfiguration, säger Andreas Bergskans, vid WB Säkerhet i Kalmar.
med exempelvis direktuppkoppling via Bluetooth och på distans via en molntjänst. Lösningarna är ofta användarvänliga och flexibla, men företagen saknar ibland den djupa förståelsen för fysisk säkerhet, skalskydd och försäkringskrav som en låssmed besitter.
”I dag är yrket betydligt mer komplext.”
Även specialkompetens inom helt andra områden som finsnickeri kan krävas exempelvis om moderna låsoch passersystem ska installeras och anpassas i kulturskyddade miljöer.
– Detta gör även att utbildningar har anpassats därefter. En modern låstekniker får i dag lära sig om elektromekaniska lås, elstyrda passersystem, säkerhetsstandarder och digital dokumentation. Det innebär att låssmeden inte bara är en hantverkare – utan också en form av säkerhetstekniker, säger Bergskans.
– NYA AKTÖRER, NYA RISKER
Samtidigt har marknaden öppnats för nya aktörer. IT-företag som saknar traditionell låskompetens erbjuder digitala låsoch accesslösningar som bygger på appar
– Ett exempel är äldre RFID-baserade brickor som används i många passersystem. De kan enkelt kopieras med billig utrustning, vilket innebär stora säkerhetsrisker. Traditionella låssmeder har länge varnat för att digitala lösningar måste uppfylla samma höga säkerhetsstandarder som mekaniska lås – annars riskerar man att skapa en falsk trygghet där vi troligen kommer att upptäcka dess brister när det väl är för sent, säger Andreas Bergskans.
– Sedan ska även tilläggas att flera av de mer seriösa aktörerna väljer att kombinera sina tekniska digitala lösningar med en grund i en klassisk traditionell låslösning, och då får vi även en totallösning som oftast har mycket hög säkerhet.
REKOMMENDATIONER
FRÅN LÅSSMEDEN
De flesta erfarna låssmeder rekommenderar att man ser större installationer av digitala lås som ett helt projekt, inte bara en teknisk uppgradering. Det handlar om planering av behörighetsstrukturer, dokumentation och långsiktig förvaltning. Här är några centrala råd som Andreas Bergskans vill lyfta fram lite extra.
AUKTORISERAD INSTALLATÖR:
En låssmed med kompetens inom både traditionella och digitala system kan säkerställa att installationen uppfyller gällande normer (till exempel normen SSF 3522 – Inbrottskyddande låsenheter och normen SSF 3523 – Digitala låsenheter).
BEVARA SKALSKYDDET:
Vid installation av digitala lås är det viktigt att inte påverka dörrens konstruktion eller försämra försäkringsskyddet.
TÄNK PÅ DRIFT OCH UNDERHÅLL:
Digitala lås kräver batteribyten, mjukvaruuppdateringar och regelbunden revision. En låssmed erbjuder ofta serviceavtal och årliga kontroller för att hålla systemet säkert och funktionellt.
SÄKER NYCKELHANTERING:
Med en digital låsportal kan nycklar spärras, beställas och administreras online – men det kräver att systemet är korrekt uppsatt från början.
UTBILDA ANVÄNDARNA:
En låssmed ser till att både fastighetsägare och boende förstår hur systemet fungerar, vilket minskar risken för felanvändning och säkerhetsbrister.
Låssmedens roll har gått från att vara en lokal problemlösare till att bli en strategisk partner i säkerhetsfrågor.
I en tid där digitala lås blir allt vanligare, är det avgörande att kombinera teknisk innovation med traditionell säkerhetskompetens.
– Den moderna låssmeden är inte bara en installatör – utan en rådgivare, projektledare och garant för att säkerheten håller hela vägen från dörr till databas, säger Andreas Bergskans vid WB Säkerhet.
Andreas Bergskans vid WB Säkerhet i Kalmar konstaterar att låssmedens arbete kräver hög kompetens inom fler områden än någonsin.
Från en liten verkstad i Paris till en global aktör med över 300 anställda. Det är CDVI:s resa från starten till i dag. Vi pratar med det 40-årsjubilerande företagets svenska vd för att diskutera både historia, framtid och vikten av att behålla familjekänslan i ett stort företag.
TEXT: PATRIK WAHLQVIST & ANDERS ÖHMAN
FOTO: LA POSTE / PHILAPOSTE – INVENTIONS FRANÇAISES, 2025
När den franska ingenjören David Benhammou startade CDVI 1985 hade han som mål att förenkla hanteringen av nycklar i flerfamiljshus.
Lösningen blev Digicode, det första kodlåset som uppfanns och patenterades av den franska elektroingenjören Bob Carrière 15 år tidigare. De första enheterna tillverkade Carrière på egen hand hemma i köket i sin villa i
utkanten av den franska huvudstaden. Produktionstakten var minst sagt blygsam – tre, fyra kodlås per vecka.
CDVI SKALAR UPP PRODUKTIONEN
Det var först när David Benhammou och CDVI klev in i bilden som Digicode gick från en lovande uppfinning till storskalig produktion och fick ett nationellt och senare internationellt genomslag.
Namnet Digicode blev så pass känt i Frankrike att det i dag används för kodlås generellt. Precis som Vespa, Post-it och Frisbee, som blivit allmänna benämningar på scootrar, små klisterlappar och kastleksaker (eller sportutrustning, beroende på vem du frågar). Långt bortom det faktiska varumärket. Ja, faktum är att Digicode till och med uppmärksammats på ett frimärke i år, i en
”Säkerhet ska vara smart och framtidssäkrad”
serie med franska uppfinningar. Bland övriga motiv finns till exempel Blaise Pascals mekaniska kalkylator från 1642, den första bemannade luftballongen från slutet av 1700-talet och skräddare Barthélemy Thimonniers symaskin från 1830. Det säger väl en del om CDVI och Digicodes genomslag i Frankrike.
Företaget har vuxit rejält sedan starten och har i dag över 300 anställda och
elva dotterbolag. Varumärket Digicode lever kvar i produktfloran och företaget har sedan starten utvecklat allt från biometriska lösningar till molnbaserade plattformar.
– Vi har alltid trott att säkerhet ska vara smart och framtidssäkrad, säger Yoram Benhamou, vd för CDVI.
– Det är den tron som tagit oss från ett enda kodlås till ett helt ekosystem av tillförlitliga accesslösningar.
Företaget har bland annat högsäkerhetslås, dörrautomatik, brytskydd, magnetlås och mycket mer i dagens sortiment.
– Även om vi grunden har samma produkter överallt så har varje marknad en tät dialog med våra fabriker för att kunna uppfylla exempelvis olika krav från försäkringsbolag med mera, säger Tobias Olsson, vd för CDVI i Norden och Baltikum.
NORDISKT KONTOR
Det nordiska huvudkontoret öppnades 2001. I Göteborg har företaget både lagerlösningar och support anpassad för den nordiska marknaden.
– Ser vi till den svenska marknaden är trådlös styrning det största området från vår produktportfölj. Härefter kommer dörrautomatiken och elektromagnetisk låsning, men vi ser även en mycket snabb ökning av passersystem där vi har lösningar som sträcker sig från enskilda gym till delar av Svenska kyrkan, säger Olsson.
CDVI säljer även mycket installationstillbehör. Företaget har inga egna installatörer utan arbetar via partners. Många gånger väljer installatörerna själva att använda företagets lösningar. CDVI uppger att det är uppskattade produkter som är enkla att arbeta med, och om någon stöter på problem finns supporten alltid nära till hands.
De håller regelbundna utbildningar hos olika företag och installatörer som vill lära sig hur produkterna fungerar. De följer även med under de första installationerna för att se till att allt blir rätt. Tobias Olsson betonar att all personal inte bara ska kunna sälja en produkt utan även kunna produkten och installera den, vilket även gäller honom själv.
Säkerheten är en annan viktig aspekt, särskilt med tanke på den alltmer osäkra omvärlden. CDVI:s passersystem och bio-
metriska inloggningar, som fingeravtryck eller ansiktsigenkänning, används och erbjuds till platser som gym eller kontor.
LOKAL DATABAS FÖR ÖKAD SÄKERHET
Databasen ligger vanligtvis hos kunden, lokalt, vilket ska minska risken för cyberangrepp jämfört med molnbaserade modeller.
– Även om vi, för att kunna erbjuda högsta tänkbara säkerhet, alltid gör lokala installationer där all data ligger hos kunden, så finns möjlighet att som med kyrkan, länka samman olika system via VPN-tjänster, säger Tobias Olsson.
Enligt CDVI är ytterligare en stor styrka att de tillverkar alla delar själv, primärt inom EU, vilket ska ge bättre kontroll över kvalitet och säkerhet.
Företagets biometriska system använder 256-bitars AES-kryptering och vid fingeravtrycksvalidering används endast referenspunkter som krypteras när de skickas via nätverket.
Detta gör att en potentiell angripare aldrig kan komma åt det kompletta fing-
eravtrycket. Om kommunikationen mellan en taggläsare och moderenheten fallerar, finns en backuplösning där godkända valideringar ligger cachade (lagrade) lokalt under ett antal dagar.
STOR
Trots att CDVI är en global aktör beskriver de företagskulturen som familjär. Deras första anställda jobbar fortfarande på bolaget, ett exempel som visar lojaliteten, menar CDVI.
Knapparna på första Digicode kom från en skrivmaskin. Bilden är en AI-rending baserad på originalet.
Tobias Olsson började själv på lagret, för att gå över till teknisk support och senare produktchef, innan han blev vd i början av 2025.
Han säger att det finns flera inom koncernen som gjort en liknande resa.
FORSKNING OCH UTVECKLING I FOKUS
När CDVI nu firar sitt 40-årsjubileum, är det med siktet inställt på framtiden. Planen är att fortsätta med strategiska förvärv och stora investeringar i
forskning – att växa utan att tappa sin själ.
– Vi tror på europeisk teknik som står för etik, hållbarhet och kompromisslös kvalitet. Vårt oberoende ger oss friheten att fortsätta i den riktningen. Det bästa ligger fortfarande framför oss, säger Yoram Benhamou, vd för CDVI Group.
Säkerheten i automatiska dörrar i allt från flerfamiljshus och publika miljöer till skolor och företag garanteras genom en CE-märkning som måste utföras av installatören. Det ställer stora krav på såväl låssmeder som besiktningspersoner. Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, och CEUPP Services är två av många aktörer i branschen som strävar efter att göra arbetet med CE-märkning smidigare och ge oss säkrare dörrmiljöer än någonsin.
TEXT: ANDERS ÖHMAN
FOTO: ANDERS ÖHMAN/CEUPP
Att installera en så kallad dörrautomatik är inte så okomplicerat som du som är utanför lås- och säkerhetsbranschen kanske tror. Det handlar inte bara om att installationen i sig ska utföras korrekt med tillhörande säkerhetsskyltar, -barriärer och sensorer, arbetet behöver även riskbedömas och dokumenteras i detalj för att följa det så kallade Maskindirektivet och europastandarden EN16005.
inom EU måste CE-märkas hamnar ansvaret hos den som har utfört installationen.
När installationen är gjord klassas dörrautomatiken nämligen som en maskin och installatören som maskintillverkare. Och eftersom alla maskiner
Arbetet med CE-märkning har ökat behovet av kompetenshöjande åtgärder för såväl installatörer som besiktningspersoner, något Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, arbetat för under en längre tid.
– Intresset för vår uppdaterade CE-kurs har varit stort sedan starten och söktrycket fortsätter att vara högt, säger SLR:s vd Martin Järbur. Riksförbundet har även anordnat ett webinar i ämnet, producerat en introduk-
tionsfilm och lagt in fråga/svar-sektioner på sin webbplats (www.slr.se) där antalet visningar talar sitt tydliga språk. Intresset, och behovet, av information är stort.
– Vi har även tagit fram ett digitalt CE-verktyg som möjliggör märkningsprocessen, som alla våra medlemmar och deltagare i CE-kursen får ta del av, säger Järbur och tillägger.
– Det är fint att se aktörer som nu dessutom gör verktyget smidigare.
DIGITAL LÖSNING SKA UNDERLÄTTA
Även CEUPP Services arbetar för att underlätta installatörens arbete med CE-märkning. Företaget har lanserat ett webbaserat verktyg kallat CEUPP som ska förenkla märkningen genom att leda installatören genom varje steg i processen. Utvecklingen av lösningen har pågått i cirka tre år, och i början av 2025 släpptes
Christopher Lindberg, bolagets vd, visar CEUPP under den så kallade mingelmässan under SLR Årsmöte 2025.
tjänsten i en publik version. CEUPP vill minimera det manuella arbetet för låssmeder och installatörer och samtidigt se till att minska riskerna för eventuella fel.
– Det ska fungera för den som installerar en dörrautomatik för första gången likväl för den som gjort det tusentals gånger, säger Christian Holmeskär, medgrundare av CEUPP.
tation sparas digitalt i molnet och görs tillgänglig publikt via en QR-kod som knyts till den aktuella dörrmiljön och klistras på installationen. Koden gör det möjligt för andra installatörer eller tekniker att komma åt informationen, till exempel vid en service eller reparation av dörrmiljön.
n H olmeskär
Via ett webbgränssnitt som kan användas i mobil, datorplatta eller en traditionell dator guidas installatören genom arbetet för att genomföra märkningen korrekt. All nödvändig dokumen-
Efterföljande arbeten går att logga i systemet så att informationen hålls uppdaterad.
– Vår kundgrupp är de som är seriösa installatörer av dörrautomatik som vill göra rätt och vill ha koll på läget, säger Christian Holmeskär.
– Det kan vara det lilla företaget, men det kan också vara det
Företagets webbaserade lösning fungerar i både mobil, dator och datorplatta.
I Säkerhetsinstallatören #2 2024 kan du läsa mer om regelverket kring CEmärkning.
Du hittar tidningen på slr.se/privat/ tidningen. På samma sida kan du beställa en gratisprenumeration av den fysiska utgåvan, för att inte missa kommande artiklar.
stora. Båda har samma problem, men olika utmaningar.
En gemensam nämnare för samtliga företag i branschen är givetvis strävan efter att minska tiden en korrekt CE-märkning tar att genomföra. Att vara klar på fem, tio minuter istället för 45 minuter och samtidigt känna sig tryggt förvissad om att dokumentationen sparas korrekt är en självklar fördel för både installatörerna och deras kunder. Men vinsterna är större än så, säger Holmeskär. Positiva ”bi-effekter” kan till exempel handla om enklare rutiner vad gäller fakturering och möjligheten för andra i en organisation att enkelt granska CE-märkningar som exempelvis är utförda av en nyanställd.
”Den stora massan människor får en tryggare miljö.”
Men det allra viktigaste handlar om något större än så. Genom att säkerställa en korrekt utförd installation och märkning får vi säkrare dörrmiljöer i samhället, och risken för exempelvis klämolyckor minskar.
– Det här gör nytta för fler, det är en säkerhetstjänst som hjälper att den stora massan människor får en tryggare miljö att vistas i, säger Christian Holmeskär.
Albin Johansson, projektledare och produktspecialist vid CEUPP håller med.
– Det ska vara tidseffektivt men det ska också kvalitetssäkra. Det är viktigt att man får med båda punkterna så att man inte bara jagar tiden.
CEUPP kommer att släppas i fler europeiska länder framöver, men företaget siktar även på att göra tjänsten användbar för installatörens kunder, exempelvis kommuner och fastighetsbolag. De behöver hålla koll på sina installationer, inte minst för att se till att dörrmiljöerna underhålls enligt maskintillverkarens (installatörens) anvisningar.
Att dörrautomatik kan ses som en lågriskprodukt gör att den lätt hamna under radarn, jämfört med exempelvis hissar.
– En hiss är det besiktning på, den blir belyst på ett annat sätt. Men det är i grund och botten samma krav, säger Christian Holmeskär.
Att veta hur många dörrmiljöer man faktiskt har är ett första steg att kunna underhålla dem. Holmeskär berättar att det finns kommuner de har varit i kontakt med som uppskattat att de har cirka 100 automatiker, men att det faktiska antalet varit det dubbla, eller mer därtill.
Den så kallade eftermarknadsdelen i CEUPP kommer att lanseras i början av 2026, och blickar företaget ännu längre fram i tiden är det inte omöjligt att systemet kommer att användas även till andra viktiga installationer.
– I förlängningen behöver det inte handla om dörrautomatik, även om det är där vi är just nu, säger Holmeskär och nämner hissar och rulltrappor som ett par exempel som skulle passa.
Oavsett hur webbplattformen utvecklas framöver handlar CEUPP:s arbete i grund och botten om två saker. Att göra det enklare för sina kunder och i förlängningen öka säkerheten för alla.
Ett hållbart klistermärke med en QR-kod klistras på (och kopplas till) dörrmiljön så snart den är klar, vilket gör att man enkelt kommer åt dokumentationen för den aktuella installationen.
Det finns förstås fler företag i branschen som förstår utmaningarna gällande CE-märkning av dörrautomatik, och CEUPP är inte ensamma om att erbjuda digitala lösningar.
Strax innan tidningen du håller i handen skickades till tryckeriet lanserade AXS en digital loggbok utvecklad av Digilog ”för en säker CE-dokumentation för dörrmiljön”, som går att använda via mobil eller dator.
ETT KRAFTFULLT VERKTYG
Själva beskriver de lösningen som ett kraftfullt verktyg som digitaliserar hela CE-processen.
All dokumentation sparas i molnet och kopplas till en QR-kod (eller ett
maskin-ID), vilket ska ge en full översikt över processen och spårbarhet.
– Vår vision är att vara installatörens och projektledarens förstahandsval och därför lanserar vi Digilog. Våra kunder ska kunna fokusera på installation och service, inte pappersarbete, säger Magnus Liljevall, försäljnings- och marknadschef på AXS Nordic AB, i samband med lanseringen.
Även Liljevall poängterar att verktyget både ska spara tid och öka tryggheten.
EUROPASTANDARDEN EN 16005
Europastandarden SS-EN 16005 (även kallad EN 16005) gäller för säkerhet vid dörrautomatik i exempelvis sväng- och skjutdörrar. Genom att följa den uppfyller man även kraven gällande EU:s maskindirektiv som implementerats i Sverige genom en föreskrift från Arbetsmiljöverket – AFS 2008:3 – även kallad maskin-AFS:en. EN 16005 trädde i kraft för drygt elva år sedan och tillsammans med maskindirektivet innebär det bland annat att installatörer måste göra en riskanalys och dokumentera och CE-märka maskindrivna dörrar. Kraven på CE-märkning gäller alltså hela den maskindrivna dörren, inte bara dörrautomatiken, eftersom den nyinstallerade dörrmiljön klassas som en maskin så snart den är färdigställd.
EU:S MASKINFÖRORDNING
Den 20 januari 2027 kommer EU:s maskinförordning att ersätta maskindirektivet och Arbetsmiljöverkets föreskrift. Fram till dess gäller som vanligt maskindirektivet och maskin-AFS:en.
Förordningen ger bland annat ökade möjligheter för elektronisk dokumentation, ställer krav på skydd mot cyberhot av olika slag, reglerar maskiner med AI-lösningar (artificiell intelligens) och andra mjukvarubaserade säkerhetskomponenter. Även miljöaspekter kommer till viss del att täckas in.
AXS har nyligen lanserat det digitala CE-verktyget Digilog.
Maximal driftsäkerhet med världsledande svensk teknologi
Har du tänkt på att cybersäkerhet inte bara handlar om IT? Vår data lagras i stora datacenter och de behöver givetvis skyddas mot såväl inbrott som extremväder. Vi träffar Sandra Barouta Elvin, nationell säkerhetschef på Microsoft i Sverige, för att få veta mer om företagets säkerhetsarbete – och varför en lök genomsyrar deras filosofi.
TEXT: PATRIK WAHLQVIST
FOTO: MICROSOFT/COLOURBOX
Det är dags att vidga begreppet IT-säkerhet och blicka bortom överbelastningsattacker, ransomware och kraschade lagringsenheter. För även om vi kanske inte tänker på det till vardags, befinner sig alla tjänster vi använder och all data vi sparar i det så kallade molnet, i själva verket på marken i stora datacenter.
De fysiska lokalerna och enheterna som rymmer vår data behöver givetvis också skyddas. Här handlar det främst om mer traditionella hot, som inbrott och sabotage, extremväder och störningar i elförsörjningen.
Säkerhetsinstallatören träffar Sandra Barouta Elvin, nationell säkerhetschef på Microsoft i Sverige, för att diskutera hur de arbetar för att säkra såväl data som platsen den lagras på.
Hon bjuder även på tips om hur man kan utföra egna tester, för att identifiera och åtgärda eventuella sårbarheter.
EN ERFAREN SPELARE
resurser skärps behovet av och kraven på en väl fungerande säkerhet, i alla led och över alla områden.
MED
Microsoft grundades för cirka 50 år sedan och har både mött och förberett sig för alla typer av attacker och dataförluster genom åren – både för att skydda sina egna resurser och sina kunders. Med en ständigt ökande hotbild mot såväl fysiska som digitala
Microsoft har lagt grunden för dagens säkerhetskrav enligt den så kallade lökmodellen. En princip som i korta drag går ut på att införa säkerhet i flera fristående lager. Varje lager ska försvåra eller förhindra intrång.
Som du kanske förstår får vi inte gå in exakt på hur och var Microsoft applicerar olika typer av skyddslager, i stället ger Sandra Barouta Elvin en inblick i företagets övergripande tankar kring säkerhet och hur de ser på den globala utvecklingen när det kommer till behovet av ökat skydd.
PRIORITERINGAR ETT MÅSTE
– I grund och botten handlar allt om en form av riskprioritering. En sak som vi lärt oss genom åren är att vi aldrig kan skydda allt och det måste vi delvis acceptera. I stället bör man använda en annan form av tänk i det att man rangordnar det vi ska skydda efter hur viktigt det verkligen är, säger Sandra Barouta Elvin.
Detta är egentligen inte något konstigt. De flesta av oss gör antagligen på samma sätt i vardagen, även om vi
kanske inte tänker på det. Ta till exempel våra hem och värdesaker. Vi har alla en viss mängd framme. De är visserligen skyddade av huset de befinner sig i, men det är ofta ett relativt bräckligt skydd. Sedan har vi saker som vi är mer rädda om som vi kanske gömmer eller har i utrymmen med extra säkra dörrar och lås, eller som skyddas med säkerhetskameror och larm. Och slutligen har vi det som har det där lilla extra värdet, som aldrig får gå förlorat, dessa saker låser vi kanske in i ett brandsäkert kassaskåp som sedan är placerat i ett dolt utrymme,
DET HÄR ÄR LÖKPRINCIPEN
Lökprincipen – kallas även skydd på djupet eller ”defence in depth” – är ett sätt att beskriva säkerhet i flera lager – precis som skalen på en lök. Tanken är att varje skyddslager ska bromsa eller stoppa ett intrång, och även om ett lager bryts finns fler opåverkade hinder kvar under. I praktiken innebär det att både tekniska, organisatoriska och fysiska skydd kombineras. Ett datacenter kan till exempel ha stängsel, kameraövervakning och biometriska passager (fysiska lager), brandväggar, kryptering och multifaktorinloggning (digitala lager) samt rutiner, utbildning och incidentplaner (organisatoriska lager).
Ju fler lager som byggs på ett genomtänkt sätt, desto svårare blir det för en angripare att nå kärnan – den mest skyddsvärda informationen.
FLER LÖKAR
Liknelsen med lökens uppbyggnad används även i andra sammanhang. Här är förenklade beskrivningar av tre av dem.
▶ ”Lärandelöken” – Korthagens lökmodell inom pedagogiken beskriver bland annat lärarens tänkande och förhållningsätt inom olika områden, som beteende, kompetens och identitet.
▶ ”Kulturlöken” – Utvecklad av kulturforskaren Geert Hofstede, som visar allt från synliga element och yttringar som mat, kläder och symboler, till seder och normer för att sedan komma till kärnan där vi hittar fundamentala värderingar och tankesätt.
▶ ”Forskningslöken” – Saunders’ Research Onion är ett slags ramverk forskare kan använda för att skapa och förklara metoden de använder i exempelvis en avhandling.
Har du tänkt på att molnet faktiskt håller till på marken? Och måste skyddas mot fysiska intrång.
eller så använder vi ett bankvalv eller liknande. Microsoft prioriterar och skyddar sina resurser – fysiska som digitala – ungefär på samma sätt.
– Det handlar till viss del om att vi köper oss tid att förebygga och att hinna agera. För när en angripare börjar ta sig in i ett system, oavsett om det är i fysiska byggnader eller digitala plattformar så bryter de olika försvar som dels lämnar någon form av spår, dels försvårar och fördröjer vidare steg in, säger Barouta Elvin.
Genom att i alla led eller lager göra det så jobbigt som möjligt för förövaren eller angriparen, med olika former av övervakning och säkerhetslösningar, bygger företaget en lösning som gör att de, förhoppningsvis, hinner hindra angriparen innan de når kärnan. Det vill säga, de data eller de saker som företaget absolut inte vill eller kan förlora.
Lökprincipen beskriver hur man kan nå ökad säkerhet genom att använda sig av flera skyddande lager.
Sandra Barouta Elvin berättar att det finns en viss skillnad, när det kommer till data och hur skyddet byggs då vissa data kan skyddas med hjälp av olika typer av redundans – där data fortsätter att vara tillgänglig även om en plats skulle bli komprometterad – medan andra former, som exempelvis handlingar som rör ett lands säkerhet eller olika företagshemligheter, aldrig får bli åtkomliga från annan part, då det i detta läge spelar mindre roll om det finns kopior på annan plats. Här kanske informationen hellre ska förstöras av systemet om ett intrång identifieras. Lite samma princip som i Mission Impossible-seriens ”det här meddelandet kommer att självförstöras inom fem sekunder”, med andra ord.
att arbeta baserat på denna kunskap. Det är onekligen en form av ”work in progress” då det aldrig kommer att finnas det fullständiga skyddet.
”Om en barriär misslyckas står andra kvar som backup”
– Detta gör att vi återigen måste göra en korrekt och noggrann initial prioritering av vad som ska skyddas och i vilken nivå, säger Barouta Elvin som berättar att Microsofts och andra företags tekniker hela tiden inhämtar och implementerar ny kunskap.
– Varje gång Microsoft, en av våra kunder eller även andra företag och organisationer blir utsatta för attacker av olika slag lär vi oss från dessa attacker och justerar och optimerar vårt sätt
GRUNDEN FÖR DATACENTERSKYDD
När det gäller datacentersäkerhet är ofta ett lagerbaserat försvar avgörande, där både fysiska och digitala skyddslager måste samverka.
Fysiskt bör anläggningen vara försedd med stränga åtkomstkontroller, som biometriska system, RFID- eller smartkortlås och bevakningskameror, kombinerat med ett robust säkerhetsteam samt säkerhetsrutiner för alla anställda och besökare.
Yttre barriärer som stängsel, låsta dörrar samt övervakade och kontrollerade zoner minskar risken för obehörig fysisk åtkomst. Digitalt handlar skyddet om att ständigt hålla nätverk och system uppdaterade genom kontinuerliga säkerhetsfixar, avancerade brandväggar, intrångsdetekteringssystem, segmenterad nätverksinfrastruktur, kryptering och multifaktorautentisering.
Att införa rigorösa loggnings- och övervakningssystem samt regelbundna sårbarhetsanalyser där man testar
ATRIUM KRYPTO är ett modernt passersystem som är anpassat för allt från små till medelstora kontor, butiker, förvaltningar och flerbostadsfastigheter. Oavsett om ni föredrar traditionella kablar eller letar efter ett system som är helt IPbaserat är ATRIUM KRYPTO produkten för er.
Med en central som styr två dörrar får ni dessutom en kostnadseffektiv och flexibel lösning.
Kontakta oss för kostnadsfri utbildning! info@cdv i.se | cdv i.se
TA EN RUNDTUR I ETT DATACENTER
Är du nyfiken på hur det ser ut i ett av Microsofts datacenter?
På webbplatsen nedan kan du ta en virtuell rundtur och titta närmare på allt från den yttre säkerheten och biometriska inloggningen till receptionen, datahallar och säkerhetssystem av olika slag. https://datacenters.microsoft.com/tour
systemens motståndskraft genom simuleringar, penetrationstester och övningar eller så kallad ”red teaming” (se faktaruta) är lika avgörande.
– Precis som ett företag övar på områden som brandskydd och utrymning är det lika viktigt att öva på agerande och hantering vid en potentiell attack. Detta kan vara en form av tabletop-övningar – ett slags rollspelsövning – där företaget går igenom ett scenario tillsammans och sedan varvar med realistiska tekniska simuleringar för att stresstesta både människor och systemet i sig, säger Sandra Barouta Elvin.
I ljuset av ett globalt klimat med ökande och mer sofistikerade attacker, både av cyberkriminella och statligt stödda aktörer, måste datacenter även förbereda sig för värstascenarier.
SAMORDNADE ATTACKER
Ett samordnat angrepp kan innefatta simultana fysiska intrång, ransomwareattacker och avancerade multivektorattacker där kritiska data manipuleras eller stjäls. Därför är det även nödvändigt att ha välutvecklade incidenthanteringsstrategier, kontinuitetsplaner och robusta backup- och återställningssystem, så att verksamheten snabbt kan återhämta sig och skadorna begränsas om olyckan skulle vara framme.
– Det är även klart intressant att utveckla de specifika detaljerna kring konceptet ’defense in depth’, där flera skyddslager, av tidigare nämnda lökmodell, är implementerade för att säkerställa att om en barriär misslyckas står andra kvar som backup, säger Barouta Elvin.
Hon ser även att exempelvis användningen av AI-baserade övervakningssystem som kan identifiera avvikande beteenden, blir allt vanligare.
Tillsammans med en stark företagskultur kring säkerhet ska det säkerställa att de inte bara skyddas mot dagens hot, utan att organisationen även är anpassningsbar inför kommande utmaningar.
Microsoft implementerar olika former av säkerhetsmetoder i sina svenska datacenter genom att arbeta med principen ”defense in depth”, där flera lager av skydd alltså samverkar för att försvara både den fysiska infrastrukturen och den digitala informationen.
I de svenska anläggningarna används en strikt zonindelning där åtkomsten kontrolleras med hjälp av flera metoder, bland annat biometriska system, samt övervakningskameror med AI-baserad analys. Datacentren är dessutom utformade med redundanta system – exempelvis reservkraft, brandskydd och miljöövervakning – för att motstå fysiska hot som brand, översvämning eller andra katastrofer.
Regelbundna säkerhetsinspektioner och övningar ska säkerställa att alla processer fungerar optimalt, vilket är avgörande när man även behöver hantera föränderliga hotbilder.
– Vi kommer återigen tillbaka till lökmodellen som jag nämnt ett par gånger, men här skulle jag vilja ta det ytterligare ett steg genom att använda ’multipla lökar’ om vi nu kan säga så. Genom att till att börja med separera datalager från fysiska lager så skapas två olika modeller, eller lökar, vilket gör att även om ett intrång skulle lyckas bryta sig in genom ett fysiskt lager så får de inte tillgång till just datalagersidan. Och för varje område som vi kan dela upp i separata modeller, ’lökar’, för att sedan applicera
”Det måste finnas en väl genomtänkt hantering och övervakning”
olika lager på varje modell, så ökas det totala skyddet och vi försvårar för angriparen, säger Barouta Elvin.
LITA INTE PÅ NÅGON
På den digitala fronten tillämpar Microsoft en så kallad zero trust-arkitektur där alla användare, enheter och applikationer måste verifieras kontinuerligt. I svenska datacentralen implementeras avancerade segmenteringsmetoder i nätverket, vilket begränsar möjligheten för ett intrång att röra sig fritt om det väl skulle ske. Kryptering av data – både under överföring och i vila – i kombination med realtidsövervakning med hjälp av så kallade SIEM-verktyg (lösningar som samlar, analyserar och loggar säkerhetshändelser från olika system i en organisation) och AI-driven hotdetektering gör att potentiella incidenter snabbt kan identifieras och bemötas. Regelbundna ”red teaming”övningar och penetrationstester ska säkerställa att skyddsmekanismerna är robusta och uppdaterade.
MICROSOFTS SKALFÖRDELAR
För att optimera kostnadseffektiviteten utnyttjar Microsoft sina globala skalfördelar, vilket möjliggör investeringar i centraliserade säkerhetstjänster och molnbaserade lösningar som SOC- och SIEM-tjänster. Genom att automatisera patchning, övervakning och incidentrespons minskar behovet av omfattande manuella insatser, vilket både sänker driftskostnader och förbättrar responstiden vid en incident. Dessutom integreras lokala krav och internationella standarder (som ISO 27001) i säkerhetssystemet, vilket inte bara ska säkerställa hög säkerhet utan också optimera resursanvändningen genom att fokusera investeringarna på de mest kritiska delarna.
– För att avrunda och summera med några korta tips skulle jag säga att företag alltid bör bygga på en hög grad av redundans och resiliens (motståndskraft). Detta görs i grunden genom att datahallar separeras mellan olika lager där angriparna aldrig kommer åt data i sig. Det måste finnas en väl genomtänkt hantering och övervakning av både externa och interna hot där även anställda måste ses som en potentiell riskfaktor som måste inkluderas i planerna. Skapa en molnarkitektur där du kan flytta data med en allt högre hastighet. Och slutligen, arbetet måste ske fortlöpande, det finns ingen komplett, färdig lösning som alltid fungerar utan det är ett work in progress, säger Sandra Barouta Elvin.
Företag, myndigheter och organisationer behöver göra sin verksamhet så säker som möjligt. Här kommer en checklista du kan använda oavsett bransch eller storlek. Genomgången är givetvis generell, men förhoppningsvis hittar du något som passar just dig.
ZONINDELNING OCH ÅTKOMSTKONTROLLER:
Dela in anläggningen i tydliga säkerhetszoner med restriktiv åtkomst. Endast behörig personal ska kunna röra sig i känsliga områden.
Inför flera lager av kontroll, exempelvis vid huvudentrén och ytterligare interna kontrollpunkter.
BIOMETRI OCH MULTIFAKTORAUTENTISERING: Implementera avancerade verifieringsmetoder som fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller irisigenkänning för att säkerställa att endast behöriga personer får tillträde.
ÖVERVAKNING OCH LARM: Installera högupplösta bevaknings-kameror med AI-baserade övervakningssystem som kan upptäcka anomalier (avvikelser) i realtid. Kombinera med rörel-
RED TEAMING
Red teaming är en metod för att testa säkerhet genom att simulera verkliga attacker. Ett särskilt team, ofta externa specialister, agerar angripare och använder samma tekniker som hackare eller andra hotaktörer. De kan försöka ta sig in via nätverket, utnyttja sårbarheter, skicka phishing-mejl eller till och med testa fysisk åtkomst. Målet är inte bara att hitta tekniska brister, utan också att utvärdera hur människor, processer och system reagerar under press. På så sätt kan organisationen se hur väl rutiner för incidenthantering och kommunikation fungerar – och stärka sitt försvar innan en verklig attack sker.
ZERO TRUST
sedetektorer, larm och direktkopplade säkerhetscentraler som omedelbart agerar vid misstänkt aktivitet.
FYSISK INFRASTRUKTUR OCH BEREDSKAP: Säkerställ att anläggningen är skyddad mot miljöhot som brand, översvämning och strömavbrott och använd redundanta system, reservgeneratorer och automatiska brandskyddssystem. (Läs mer om brandskydd och utrymning i Säkerhetsinstallatören #4, 2024.)
Genomför regelbundna övningar och inspektioner för att identifiera eventuella svagheter i det fysiska skyddet.
NÄTVERKSSEGMENTERING OCH ZERO TRUST-PRINCIPEN:
Dela in nätverket i mindre, isolerade sektioner och implementera ”zero trust” (se faktaruta), där varje enhet och användare måste autentiseras, oavsett var de befinner sig. Detta minskar risken att ett intrång sprider sig över hela nätverket.
UPPDATERING OCH PATCHNING: Håll alla system – brandväggar, antivirusprogram och operativsystem – uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna. Automatisera uppdateringar där det är möjligt för att minimera manuella fel.
KRYPTERING OCH SÄKERHETSKOPIERING: Kryptera både data i vila och under överföring. Detta skyddar den även om någon obehörig skulle få tillgång till systemet. Använd redun-
Zero trust är en säkerhetsmodell som bygger på principen ”lita aldrig, verifiera alltid”. Till skillnad från traditionella lösningar, där allt innanför nätverkets ”yttervägg” sågs som relativt säkert, utgår zero trust-principen från att hot kan finnas både utanför och inom organisationen. Därför måste varje användare, enhet och applikation verifieras vid varje åtkomstförsök. Modellen innebär multifaktorautentisering, minsta möjliga behörigheter, nätverkssegmentering och kontinuerlig övervakning av beteenden. På så sätt begränsas skadan om en angripare ändå lyckas ta sig in, eftersom de inte kan röra sig fritt i system eller lokaler.
ISO 27001
ISO 27001 är en internationell standard för informationssäkerhet. Den hjälper organisationer att bygga ett systematiskt säkerhetsarbete med policyer, rutiner och riskhantering. Certifiering visar att företaget skyddar information och minskar risken för obehörig åtkomst eller dataförlust.
PCI DSS
En global standard för företag som hanterar kortbetalningar. Den ställer krav på kryptering, loggning, åtkomstkontroller och andra säkerhetsåtgärder. Alla som behandlar kortdata måste följa PCI DSS för att hantera betalningar från de stora kortnätverken.
danta säkerhetskopieringar – både lokalt och på annan plats (offsite) – för att snabbt kunna återställa vid en incident.
INCIDENTHANTERING OCH ÖVERVAKNING: Utveckla en detaljerad incidentresponsplan och genomför regelbundet övningar (till exempel ”red teaming” och penetrationstester) för att testa hur väl planen fungerar i praktiken.
Inför nationella och internationella samverkande säkerhetslösningar och -tjänster för att övervaka och snabbt kunna agera vid eventuella hot.
RISKBASERAD INVESTERING: Utför en noggrann riskanalys för att identifiera de mest kritiska tillgångarna och de områden som med störst sannolikhet kan utsättas för attacker.
Fokusera dina investeringar på de säkerhetsåtgärder som ger högst avkastning i form av riskreducering, i stället för att överinvestera i områden med låg risk.
SKALBARA OCH MOLNBASERADE LÖSNINGAR: Utnyttja molnbaserade säkerhetstjänster där det är möjligt. Många moderna tjänster som SOC (security operations center, säkerhetscenter), SIEM (security information and event management) och DDoS-skydd erbjuds som en tjänst (ofta kallat ”as-a-service”), vilket kan sänka driftkostnaderna jämfört med att bygga en lösning från grunden. Använd skalbara lösningar som kan växa i takt med behov och risker, i stället för att köpa in dyra system som kanske inte används fullt ut från början.
AUTOMATISERING OCH AI: Implementera system som använder artificiell intelligens och maskininlärning för att automatisera övervakning, identifiering av anomalier och incidentrespons. Detta minskar behovet av dyra personalresurser samtidigt som responstiderna förbättras.
UTBILDNING OCH MEDVETENHETSPROGRAM: Investera i regelbundna utbildningar för all personal. En välutbildad personal är ofta den mest kostnadseffektiva säkerhetsåtgärden, eftersom många incidenter kan förhindras med rätt interna rutiner. Medarbetarnas medvetenhet kring phishing, social ingenjörskonst och andra vanliga attacker reducerar risken för mänskliga misstag.
HYBRIDLÖSNINGAR MED OPEN SOURCE-KOMPONENTER: Kombinera kommersiella säkerhetslösningar med beprövade open source-verktyg där det är möjligt. Det kan ge ett tillräckligt skydd till en lägre kostnad, samtidigt som man bibehåller flexibiliteten att skräddarsy systemen efter specifika behov. Exempelvis kan verktyg som Suricata för nätverksintrångsdetektion kompletteras med kommersiell support på kritiska punkter.
CERTIFIERINGAR OCH STANDARDER: Arbeta mot erkända säkerhetsstandarder som ISO 27001 och PCI DSS. (Se faktaruta.) Dessa ramverk hjälper inte bara till att strukturera säkerhetsarbetet kostnadseffektivt, utan även fungera som en försäkring vid revisioner och vid kundgranskningar.
Vilken variant behöver du?
• Rapid
• Compact BLE
• Compact KV Edition
• Compact
• Kundanpassad
www.exma.se
I iLOQs lösningar behövs det varken batterier eller kablar.
Född: Den 8 september 1957.
Familj: Fru, fem barn.
Bor: Stockholm (uppvuxen i Tumba).
Karriär: Började på lokalradion, följt av Radio Stockholm där han jobbade som reporter, nyhetsredaktör och programledare för Stockholm Direkt. Programledare för SVT:s Trekvart och därefter för TV3:s Efterlyst i drygt 30 år. Har även arbetat med andra program för TV3 och Krimkvarten för TV4. Under året syns han återigen i tv-rutan med Efterlyst i TV3. Han har tidigare också suttit med i styrelsen för Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF.
Mottagare av Kristallens hederspris 2025.
Hobby: Att resa.
DET ÄR EN ÖVERVÄLDIGANDE KÄNSLA att stå där. Och lite tårfylld.
Mitt på scenen, med en publik som jublar och ger stående ovationer.
Till mig. Fantastiskt. Nästan overkligt. Jag befinner mig på TV-priset Kristallens gala och har just fått ta emot Årets Hederspris. Den finaste av alla Kristaller.
Men det varar i bara fem minuter. Galan var på en torsdag, jag fick priset klockan 19:30. Bara en halvtimme innan Efterlysts direktsändning startar i en studio på andra sidan stan. Så jag kastar mig in i en taxi.
Fem minuter, alltså. Men under den korta tiden var det mer än 30 års minnen som for genom mitt huvud.
HUR ALLT BÖRJADE en dag i början på 90-talet. Jag jobbar på produktionsbolaget Strix Television och min chef Pelle sitter på sitt rum och pratar i telefonen, en sån där med nummerskiva och sladd. Som telefonerna såg ut på den här tiden.
I andra ändan är TV3. De är inte nöjda med programmet Efterlyst, som precis haft premiär.
Pelle försöker övertyga dem om att allt kommer att bli bättre med en ny programledare.
”Har du nåt förslag”, frågar de.
Och just då går jag förbi Pelles rum.
”Ett ögonblick”, säger han till TV3 och vänder sig mot mig.
”HASSE, KAN DU TA ÖVER EFTERLYST?” frågar han.
”Absolut”, svarar jag.
Och mer än trettio år senare står jag alltså på scenen. Innan jag kastar mig in i taxin.
Det har varit omvälvande år på många sätt. Vi har löst tusentals brott. I alla fall enligt Leif GW.
Men i den minnesflora som sköljer över mig där och då är det särskilt en sak jag är stolt över.
Att vi faktiskt hjälpt till att lyfta brottsoffren. För när vi startade programmet, såg debatten och synen på brottslingar lite annorlunda ut än i dag.
Det fanns en viss förståelse för de kriminella, vill jag påstå. Det de gjorde, deras gärningar, var ju en reaktion på vad samhället gjort mot dem. Så staten bar ju faktiskt ett ansvar för brottligheten.
Det var som ett lågintensivt inbördeskrig. Mellan nationen och brottslingarna.
INGEN UPPMÄRKSAMMADE DEN tredje parten. Den som inte hade något ansvar alls. Som bara blev drabbad. Brottsoffren.
I dag ser det annorlunda ut. I dag lyfts de drabbade fram. De får till exempel ett eget målsägandebiträde som stöttar dem i rättegångar.
Och jag vill nog påstå att Efterlyst haft med den saken att göra. Inte enbart vår förtjänst. Men vi var först.
Men kampen för brottsoffren är inte över. Det finns mycket kvar att göra. Till exempel när det gäller skadestånd som döms ut till de som drabbats.
OM FÖRÖVAREN INTE BETALAR – vilket är det vanligaste – förväntas målsägande själv driva saken till kronofogden.
Absurt.
I Norge betalar staten ut skadeståndet. Och kräver sedan tillbaka pengarna av skurken. Ungefär som vi gör med underhållsbidrag i Sverige. Mamman (det vanligaste) får pengarna av staten som sedan kräver tillbaka dem av pappan.
Borde vara självklart.
Så kampen för brottsoffer fortsätter. Det finns mycket kvar att göra.
Ur Kristallen-styrelsens motivering: ”Tillsammans med Efterlysts tittare gör Hasse Aro säsong efter säsong en imponerande samhällsinsats och är en viktig del i polisens arbete att lösa brott samt ge brottsoffer upprättelse.”
TÄNK RUNT. TÄNK CIRKULÄRT. Siktar man på att vara bäst i klassen behövs det bästa stålet. Och bra stål är hållbart. Därför kan våra låsskydd återanvändas. Det är ännu mer hållbart.
LÄS MER OM
VÅRT CIRKULÄRA
ÅTERBRUK
Smartare, säkrare och snabbare. Så beskriver Assa Abloy den nya versionen av säkerhetssystemet ARX.
Den nya utgåvan heter Voco, och enligt företaget innehåller den bland annat förbättrade lösningar för kommunikationssäkerhet, en ny undercentral och ett uppdaterat grafiskt gränssnitt.
Fungerar på både datorer och telefoner
Det nya gränssnittet ska ge användaren en överblick över systemet och manövreringen av larm och dörrar.
Gränssnittet är responsivt vilket innebär att det ska vara enkelt att använda i olika typer av enheter – oavsett skärmstorlek – som exempelvis mobiler, datorplattor och datorer.
Säkrare kommunikation
Systemet har också fått en uppdaterad lösning för certifikatbaserad kommunikation. Enligt företaget är både hårdoch mjukvara anpassad till den senaste standarden. Funktionerna är integrerade i systemet och kräver ingen extra konfiguration.
Ny undercentral
ARX Voco har även en ny undercentral med beteckningen LCU Voco 9016V.
Bland annat dörrar, kortläsare och larmpunkter knyts till undercentralen som uppges ha stöd för större och mer prestandakrävande system än tidigare.
Tillverkaren uppger att LCU Voco 9016V kan samverka med tidigare versioner av undercentraler, vilket ska göra det möjligt att bygga ut existerande system.
Cirka 120 utställare inom lås- och säkerhetsbranschen, det väntar på årets Sectech som går av stapeln i mitten av oktober. Eventet arrangeras på Stockholmsmässan i Älvsjö strax söder om Stockholm.
Arrangören AR Media International uppger att de utökat utställningsytan jämfört med förra upplagan på grund av fler utställare.
Senast det begav sig hittade vi 115 företag på mässgolvet.
Seminarier om AI och molntjänster Årets seminarieprogram innehåller presentationer och paneldiskussioner med fokus på bland annat GDPR och NIS2, artificiell intelligens (AI), biometri och molntjänster.
Det sistnämnda var en intressant del även under senaste Sectech 2023, då det bland annat hölls ett seminarium om så kallade SAAS-tjänster (security as a service).
Arrangörerna utlovar även livedemonstrationer inom kamerabevakning, intrångsskydd, passerkontroll och AI. Håll utkik i nästa nummer av Säkerhetsinstallatören för en rapport från mässgolvet.
ARX används i dag i en rad olika miljöer, bland annat sjukhus, kontorsfastigheter, industrier och samhällsviktiga anläggningar.
Systemet kombinerar larm och passerkontroll i en gemensam plattform och används för att hantera fysisk säkerhet i fastigheter.
Tillsammans med branschens ledande
tillverkare slår vi på stort och kombinerar säkerhetsmässa med invigningsfest av Copiax nya lokaler i Sätra. Vi ses!
21 November Stockholm
Anmäl dig på copiax.se
Anna Bennetter på SSF Stöldskyddsföreningen ser på låsbranschen med nya ögon
Ny gästkrönikör i
varje nummer!
— och vill göra normerna till praktiska verktyg som stärker både hantverket och förtroendet.
Här berättar hon om sitt arbete vid SSF och mötet med en värld hon tidigare inte visste fanns.
Bennetter
Född: På Lidingö
Familj: Man och en vuxen son. Och två hundar
Bor: Tillbaka på Lidingö efter många turer inom och utom landets gränser
Karriär: Normchef SSF, har bytt bana ett par gånger, men verkar inom IT och tech sedan 20 år tillbaka, både som konsult och som anställd. Brinner för att skapa bra användbara system. Exempelvis Easypark-appen, medicitekniska projekt, offentlig verksamhet.
Hobby: ”Jag äääälskar att bygga, alla projekt stora (egenritat fritidshus) som små (bodar och altaner), svåra som lätta.
JAG HADE INTE PLANERAT att hamna här, i en värld av lås, normer och passersystem. För mig var det, om jag ska vara helt ärlig, något ganska anonymt – sådant som bara finns där i bakgrunden av vardagen. Dörrar som låser sig när de ska. Kort som öppnar grindar. Små mekaniska självklarheter som ingen tänker på så länge de fungerar.
Kanske var det just därför jag blev så tagen när jag klev in i branschen.
DET BÖRJADE FÖRSIKTIGT. Ett första möte här, ett dokument där. Nya begrepp surrade i luften: cylindrar, klassningar, kravbilder, certifikat, skyddsnivåer. Jag kände mig som en gäst på ett språk jag inte riktigt talade. Men samtidigt märkte jag något som fångade mig: allvaret. Tyngden. Den där tysta, självklara känslan av att det här spelar roll. Att det inte bara handlar om teknik, utan om något mycket större.
JAG SÅG DET I ÖGONEN på de människor jag mötte. Hur de talade om detaljer i ett låssystem med samma koncentration som en urmakare pratar om kuggar och fjädrar. Hur de diskuterade dörrmiljöer, kabeldragningar och låsöverföringar –inte som lösa delar, utan som pusselbitar i ett större system av trygghet. När någon berättade om en spännande cylinder blev jag verkligen nyfiken!
För mig var det som att få glänta på dörren till en dold värld. En värld som alltid funnits mitt ibland oss, men som de flesta aldrig tänker på. Och här satt jag nu, med uppgiften att försöka förstå den, stötta och förvalta den – och kanske till och med påverka hur den ska utvecklas. Ju mer jag såg, desto mer växte respekten.
DET ÄR LÄTT att tro att ett lås är en sak. En liten bit metall som snurrar när man vrider om nyckeln. Men det är så mycket mer än så. Det är en hel kedja av beslut, ansvar och fingertoppskänsla. Projektering och planering, montering och justering, underhåll och felsökning. Och i slutändan: tryggheten i att det faktiskt fungerar.
Jag har suttit på möten där diskussionen om en enda dörrmiljö pågått i timmar. Varje detalj vägdes på guldvåg: säkerhetsklass, användningsområde, tillträdesnivåer, kompatibilitet med andra system. För mig, som kommer utifrån, var det som att lyssna till ett hemligt språk. Men det var också vackert, på sitt sätt. Den där envisa noggrannheten. Den kompromisslösa viljan att det ska bli exakt rätt.
Det slog mig hur mycket som hänger på de där besluten som ingen ser. Hur många människors vardag som vilar i det arbete som låssmeder gör i det tysta. När det fungerar märker ingen det. När det brister blir det plötsligt allas problem.
DET HÄR ÄR EN BRANSCH som bygger förtroende. Inte med stora ord, utan med precision. Med rutin. Med ansvarskänsla. Och kanske också med en viss envishet – den där sortens envishet som får en människa att stå kvar på platsen tills allt fungerar, även när det är sent, kallt och ingen tackar en.
Det gjorde starkt intryck på mig.
SAMTIDIGT BÖRJADE JAG se hur komplex helheten är. Hur många olika aktörer som ska samsas: installatörer, beställare, leverantörer, besiktningsmän, myndigheter. Alla med sina perspektiv, sina behov, sina tolkningar. Jag förstod
På SSF:s webbplats hittar du bland annat ett intressant webinar med Anna Bennetter, normchef, där hon för en diskussion med projektledare Joakim Österman och Stefan Berggren vid SSF. Du hittar webinaret på adressen www.stoldskyddsforeningen.se/foretag/ webbinarium/webbinarium-nyheter-fran-norm.
hur lätt det är att det uppstår glapp. Hur något som är självklart i ett led kan tolkas helt annorlunda i nästa.
Och där, någonstans, började jag förstå varför normerna finns.
Inte som hinder – utan som en gemensam kompass.
NORMER HAR ETT RYKTE om sig att vara torra och svårbegripliga. Men jag såg att de är det som håller ihop allt det som annars riskerar att spreta. De är den tysta strukturen som gör att vi kan lita på att ett lås fungerar på samma sätt oavsett vem som monterat det, att ett system håller samma nivå oavsett var det är installerat.
Normerna är som gångjärnen i en dörr. Du märker dem inte när de fungerar – men du märker direkt när de inte gör det.
Jag har fått höra berättelser om projekt där kraven varit otydliga eller tolkats olika av olika aktörer. Där man stått med ett system som på pappret uppfyller kraven, men där delarna inte riktigt passade ihop. Frustrationen, tidsförlusten, kostnaderna – och i värsta fall en säkerhetsnivå som inte håller. Det är sådana situationer jag vill förebygga. För mig är normerna
inte pappersprodukter, utan verktyg. De ska hjälpa, inte hindra. En del tycker att normerna är alldeles för specifika, detaljorienterade. Skrivna av ingenjörer, för ingenjörer. Och ja, precis så är det, och så måste det vara. Språket måste vara absolut exakt, och normerna som beskriver delarna måste passa perfekt ihop, annars rasar hela systemet. Ett mycket komplext arbete ligger bakom varje norm. Som tur är har vi våra arbetsgrupper som tillsammans bidrar med sin breda och djupa kompetens. Tack för ert engagemang!
som behöver förstå på en mer övergripande nivå. Samtidigt går utvecklingen snabbt.
”När en norm fungerar som bäst märks den knappt”
PASSERSYSTEM SOM TIDIGARE var ett tillval är nu ofta navet i en byggnads säkerhet. Och med det följer nya krav på projektering, integration och driftsäkerhet. Det är därför vi nu tar fram en ny vägledning för passersystem. Vi vill göra något annorlunda. Inte ännu ett regelverk som landar som en tung pärm på skrivbordet, utan ett praktiskt verktyg som faktiskt går att använda.
NÄR EN NORM fungerar som bäst märks den knappt. Den bara finns där och gör jobbet enklare, tryggare och mer professionellt. Självklart har vi på SSF också ett ansvar att göra normerna tillgängliga för fler. Det ligger i planen för nästa år – att utforma guider och vägledningar för dem
VI VILL ATT GUIDEN ska spegla verkligheten ute hos er som står mitt i vardagen. Den ska ge stöd från projektering till färdig installation, med konkreta råd, exempel och tydliga processflöden. Den ska vara enkel att ta till sig, inspirerande
att arbeta med – och ge trygghet i att det man gör blir rätt från början. Kanske i framtiden omvandlar vi vägledningen till en norm, men området är brett och svårt att avgränsa. Därför har vi valt denna gång att utforma stödet som en guide och inte en norm.
För mig är det också viktigt att den är framtidsinriktad. Tekniken kommer att fortsätta förändras. Då måste vi skapa verktyg som kan växa med utvecklingen, inte stelna och bli föråldrade. I dag finns många olika normer, regler och riktlinjer. De är värdefulla var och en för sig – men de hänger inte alltid ihop på ett sätt som är lätt att överblicka.
STÄNDIGT PÅ TAPETEN har vi också den återkommande frågan om cybersäkerhet. Hur ser kopplingen ut mellan cybersäkerhet och låsbranschen kan man fråga sig? Ja, jag vågar påstå att svaret är enkelt: cybersäkerhet angår alla, ingen kan längre säga att de inte berörs, det räcker med att följa nyheterna hur hotat vårt samhälle faktiskt är i dag. Jag tänker ibland ”det är ju nästan som under pandemin. Hur sjutton ska vi få alla att ställa upp och vaccinera sig.” Lite samma med cybersäkerhet – det är allas ansvar numera.
VI ÄR MITT I ETT ARBETE med att uppdatera vår cybersäkerhetsnorm för företag. Nästa steg kommer bli IOT (internet of things – uppkopplade produkter) och uppkopplade system. Här kommer vi oundvikligen in på uppkopplade lås och passersystem där själva uppkopplingen och säkerheten runt systemen blir högst väsentligt och viktig. Håll utkik efter våra webinar om detta mot slutet av året.
MOT SLUTET AV ÅRET kommer vi påbörja en diskussion inför ett större arbete med att se över hela strukturen för låsnormerna. På normavdelningen har vi tre ledord som vi arbetar efter: vi vill vara aktuella, relevanta och kundnära. Tillsammans med sakkunniga och branschorganisationer (där Sveriges Låsoch Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, är en självklar och viktig spelare) vill vi se hur vi från vårt håll kan stötta er på bästa sätt.
Första steget här blir den nya normen SSF 100 – Allmänna Regler. SSF 100 ska bli en ny grundnorm som samlar
”Normer låter kanske inte särskilt poetiskt. Men för mig är det just tvärtom”
de allmänna reglerna för både företag och personnormer under ett och samma paraply.
Kraven är i stort de samma, men de kommer att bli tydligare och framför allt samma för de flesta person- och företagsnormerna. Den ska skapa en röd tråd genom hela området, så att det blir enklare att förstå helheten oavsett om man installerar, beställer eller granskar.
MÅNGA FÖRDELAR med den här förändringen: som företagare och certifierad person kommer man bara att behöva läsa in sig på en text, som sen återkommer i normerna. Förhoppningen är att det blir lättare och tydligare. I originalnormen kommer de specifika kraven för exempelvis certifierad låstekniker att stå kvar. SSF 100 kommer att ligga med som del i originalnormen (så att man inte missar den). Arbetet med att revidera normerna kommer också att gå smidigare. Vi hoppas att det ska göra normerna mer självklara att följa – inte för att man måste, utan för att de gör vardagen enklare. För att det blir tydligt vad som förväntas, och varför.
MEN FÖR ATT LYCKAS med det här behöver vi göra det tillsammans. Därför kommer vi under året att bjuda in sakkunniga och olika branschorganisationer till dialog. Vi vill lyssna, samla in erfarenheter och förstå de verkliga utmaningarna ute på fältet.
Det är lätt att tro att normer skapas i ett kontor långt borta. Men sanningen är att de blir starka först när de bygger
på verkligheten. Därför vill vi ha en tät dialog med slutkunder och branschorganisationer.
IBLAND NÄR JAG BERÄTTAR om mitt arbete får jag frågan: ”Men… tycker du inte att det är lite… torrt?”
Jag förstår varför den kommer. Lås och normer låter kanske inte särskilt poetiskt. Men för mig är det just tvärtom.
DET FINNS NÅGOT DJUPT MÄNSKLIGT i det här. Något stillsamt men avgörande. Och väldigt, väldigt viktigt.
För i slutändan handlar det inte om metall, kablar eller regelverk. Det handlar om människor. Om att någon ska kunna gå hem för dagen, vrida om nyckeln, känna klicket när låset går i – och veta att allt är som det ska.
Det handlar om att ett barn ska kunna sova lugnt i sitt rum.
Att en företagare ska våga lämna sin butik över natten.
Att en vårdinrättning ska veta att obehöriga inte kan ta sig in.
Allt det bygger på ert arbete. Och allt det behöver bygga på en stabil grund.
JAG KANSKE INTE HAR ARBETAT som låssmed. Men jag har sett vilken skillnad ert arbete gör – och jag är stolt över att få bidra, om än från ett annat håll.
Vi levererar inte bara produkter, system eller regler.
Vi levererar tillit.
Och den tilliten är värd att vårda – och bygga vidare på.
Tillsammans.
Alla SLR:s medlemmar är auktoriserade, innehar Mästarbrev, har en bred utbildning och ett gediget kunnande. Medlemsföretagen finns över hela landet och din närmsta säkerhetspartner hittar du här eller genom en enkel sökning på www.slr.se. Våra etiska regler och krav på Mästarbrev, garanterar en god service till mycket hög kvalitet.
ALINGSÅS Alingsås Lås & Larmservice AB www.alas.se
ARLANDASTAD Certego AB www.certego.se
ASKIM Låsspecialisten Bröderna Nykom Aktiebolag www.lasspecialisten.com
BODEN Låssmeden i Boden AB www.lassmedboden.com
BORÅS Direct Larm Borås AB www.directlarm.se
BORÅS LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se
BROMMA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
BROMMA Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
DANDERYD Täby Danderyds Lås AB www.tabydanderydlas.se
EKSJÖ Höglandets Lås och Säkerhet AB www.hoglandetslas.se
ENKÖPING Certego AB www.certego.se
ENSKEDE Bergs Låsverkstad AB www.bergslas.se
ESKILSTUNA Certego AB www.certego.se
FALKENBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
FALKENBERG Protectum AB - Wikströms lås www.protectum.nu
FALKENBERG Skrea Lås & Smide AB www.skrealas.se
FALKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se
FARSTA Farsta Lås AB www.farstalas.se
FINSPÅNG AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
GUSTAVSBERG Lås Larmteknik Värmdö AB www.laslarmteknik.se
GÄLLIVARE Låsab Lås- & Larmservice AB www.lasab.se
GÄVLE Certego AB www.certego.se
GÄVLE Lås & Nyckel i Gävle AB www.nyckel.nu
GÄVLE LåsCity i Gävle AB www.lascity.se
GÖTEBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
GÖTEBORG AB Låfa Lås & Fastighetsservice www.lafalas.se
GÖTEBORG Göteborgs Lås & Nyckelverkstad AB www.gbglas.se
GÖTEBORG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
GÖTEBORG Låset i Centrum HJK AB www.lasetgbg.se
GÖTEBORG Låsinväst Svenska AB www.lasinvast.se
GÖTEBORG Låssmeden Sven Alexandersson Aktiebolag www.lassmeden-sa.se
GÖTEBORG LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se
GÖTEBORG Granitor/Mart. Mattsson www.martinmattsson.com
GÖTEBORG SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
GÖTEBORG Södra Vägens Låsservice AB www.sodravagenslas.se
HALMSTAD AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
HALMSTAD Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
HALMSTAD Lås & Larmspecialisten AT AB www.las-larm.com
HANDEN Brandbergens Låshörna AB www.lashornan.se
HANDEN Haninge Lås AB www.haningelas.se
HAPARANDA Gränslås Service AB facebook/granslas
HELSINGBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
HELSINGBORG Brand & Säkerhet i Helsingborg AB www.brandochsakerhet.se
HELSINGBORG Lås & Trygghet i Helsingborg AB www.las-trygghet.se
HELSINGBORG Öbergs Lås & Nycklar Eftr KB www.obergs.com
HUDDINGE Lås-Arne Malmström AB www.las-arne.se
HUDDINGE Securitas Technology Sverige AB www.stanleysecurity.se
HÄGERSTEN AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
HÄGERSTEN Aspuddens Lås - Låstjänst HB www.lastjanst.com
HÄGERSTEN Bravida Säkerhet AB www.bravida.se
HÄGERSTEN Certego AB www.certego.se
HÄGERSTEN Västberga Lås AB www.vastbergalas.se
HÄRNÖSAND AB Norrskydd www.norrskydd.se
HÄRNÖSAND Nylunds Lås & Larm AB www.nylundslas.se
HÄSSLEHOLM Hässleholms Låssmed AB www.hlmlassmed.se
HÄSSLEHOLM Hesslelås AB www.hesslelas.se
HÖGANÄS RA Låshuset www.ragruppen.se
HÖRBY Allans Lås & Larm AB www.allanslas.se
JOHANNESHOV Safe Team Sverige AB www.safeteam.se
JOHANNESHOV Sickla Låsteknik AB www.sicklalasteknik.se
JÄRFÄLLA Aktiebolaget Järfälla Låsservice AB www.jarfallalasservice.se
JÄRFÄLLA AB Norrlås www.norrlas.se
JÖNKÖPING Yxhage Lås & Europalarm AB www.yxhage.se
JÖNKÖPING Passera AB www.passera.se
KALMAR WB- Låsservice AB www.wblas.se
KARLSHAMN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
KARLSKOGA Ekbergs Låsservice eftr AB www.ekbergslas.se
KARLSKRONA Creab Säkerhet AB www.creab.se
KARLSKRONA Karlskrona Låsservice AB www.kna-las.nu
KARLSTAD Certego AB www.certego.se
KATRINEHOLM Certego AB www.certego.se
KIRUNA Certego AB www.certego.se
KISTA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
KISTA Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se
KISTA Certego AB www.certego.se
KRISTIANSTAD Certego AB www.certego.se
KRISTIANSTAD Citylåset i Kristianstad AB www.citylaset.se
KRISTINEHAMN Låsmästarn i Värmland AB www.lasmastarn.se
KUNGSHAMN Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se
KUNGÄLV Kungälvs Lås Aktiebolag www.kungalvslas.se
KÖPING Certego AB www.certego.se
LERUM AB Lerums Lås & Larmservice www.lll.se
LIDINGÖ Lidingö Lås & Larm AB www.lidingolas.se
LIDKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se
LINDESBERG Lås & Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se
LINKÖPING Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se
LINKÖPING Certego AB www.certego.se
LJUNGBY Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se
LULEÅ Certego AB www.certego.se
LUND All-Round Låsservice AB www.allroundlas.com
LUND Certego AB www.certego.se
LUND Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
LYCKSELE AB Norrskydd www.norrskydd.se
MALMÖ AB Låscentralen E. Borgström www.lascentralen.se
MALMÖ Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
MALMÖ Bengtssons Låsservice AB www.bengtssonslasservice.se
MALMÖ Certego AB www.certego.se
MALMÖ Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
MALMÖ Malmö Låstjänst AB www.malmolastjanst.se
MALMÖ Optimera Svenska AB www.optimera.se
MALMÖ SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
MARIEFRED Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu
MARIESTAD Vadsbolås AB www.vadsbolas.se
MARKARYD Säkerhetstjänst i Markaryd AB www.sakerhetstjanst.se
MJÖLBY Axet Lås i Mjölby AB www.axetlas.se
MOTALA Certego AB www.certego.se
MÖLNDAL Paralarm AB www.paralarm.se
MÖLNDAL SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
DET HÄR INNEBÄR SLR AUKTORISATION
Auktoriserade Låsmästareföretag uppfyller de krav som SLR och Svenska Stöldskyddsföreningen gemensamt har tagit fram. Bland annat ska det finnas bevis på yrkeskunskap genom mästar- och gesällbrev, SLR:s etiska regler ska följas, licenser från tillverkare måste finnas och butik och lokaler måste uppfylla gällande skyddskrav.
Auktorisationen följs årligen upp av SLR genom lärande, och utvecklande kontroll i syfte att säkerställa medlemsföretagens kompetens och yrkesskicklighet. Allt för att garantera att kunskap och kvalitet på medlemsföretagen håller hög klass och för att du som kund ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.
SLR AUKTORISATION INNEBÄR I KORTHET
• Att SLR:s etiska regler följs
• Att SLR:s ekonomiska krav följs
• Skydd av lokaler och förvaring av kunddokumentation
• God företagssed
NACKA Great Security Nacka AB www.greatsecurity.se
NORRKÖPING AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
NORRKÖPING Assemblin El AB www.assemblin.com
NORRKÖPING Certego AB www.certego.se
NORRKÖPING Lås & Nycklar i Norrköping AB www.lasonycklar.se
NORRKÖPING Låssmeden i Norrköping AB www.lassmeden.se
NORRTÄLJE Loxea Norrtälje AB www.loxea.se
NORRTÄLJE Norrtälje Låsservice AB www.ntjlas.se
NYBRO Nybro Lås AB www.nybrolas.se
NYKÖPING Certego AB www.certego.se
NYNÄSHAMN Södertörns Lås AB www.sodertornslas.se
OSKARSHAMN Sjögrens Lås & Brandskydd AB www.sjogrenslas.com
PITEÅ Caverion Sverige AB www.caverion.se
SANDVIKEN Certego AB www.certego.se
SKARA Vadsbolås AB www.vadsbo.se
SKÄRHOLMEN Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se
SKÖVDE Låsteam AB www.lasteam.se
SKÖVDE Vadsbolås AB www.vadsbo.se
SOLLENTUNA Gerts Lås & Larm AB www.gertslas.se
SOLLENTUNA Sollentuna Lås AB www.sollentunalas.se
SOLNA Råsunda Säkerhetsentreprenad AB www.rasundalas.se
SPÅNGA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
SPÅNGA Spånga Lås AB www.spangalas.se
STENUNGSUND SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
STOCKHOLM AB Kungslås AB www.kunglas.se
STOCKHOLM AB Låscentrum Surbrunn www.lascentrum.se
STOCKHOLM AB Låssnabben www.lassnabben.se
STOCKHOLM Astralås AB https://astralas.se
STOCKHOLM Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se
STOCKHOLM Bravida Säkerhet www.bravida.se
STOCKHOLM Corells Lås AB www.corellslas.se
STOCKHOLM Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
STOCKHOLM Hornsplans Låsservice Aktiebolag www.hornsplanslas.se
STOCKHOLM Kungsholms Låsservice AB www.kungsholmslas.se
STOCKHOLM Lindells Låsservice AB
STOCKHOLM Låsborgen AB www.lasborgen.se
STOCKHOLM Låskomfort AB www.laskomfort.se
STOCKHOLM Låskompetens i Stockholm AB www.laskompetens.se
STOCKHOLM Låsman AB www.lasman.se
STOCKHOLM Låssmeden FGJ AB
STOCKHOLM Låsteam Sverige AB www.lasteam.se
STOCKHOLM Låspartner i Stockholm AB www.laspartner.se
STOCKHOLM Nybergs Lås AB www.nybergslas.se
STOCKHOLM Mysec Sweden www.mysec.se
STOCKHOLM S:t Eriks Lås AB www.stlas.se
STOCKHOLM SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
STOCKHOLM Stockholms Låsservice City AB www.sthlmslas.se
STOCKHOLM Storstadens Lås HB www.storstadenslas.se
STOCKHOLM Söderlås vid Ringen AB www.soderlas.se
STOCKHOLM Södermalms Lås AB www.sodermalmslas.se
STRÄNGNÄS Certego AB www.certego.se
SUNDBYBERG Låspunkten AB www.laspunkten.se
SUNDSVALL AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
SUNDSVALL Lås & Maskinservice i Sundsvall AB www.lasomaskin.se
FÖRETAG MED ANSTÄLLDA DU KAN LITA PÅ
• Har mästarbrev i låssmedsyrket (minst sex års yrkeserfarenhet)
• Brotts- och belastningsregisterkontrollerad välutbildad personal
• Utför professionell installation
• Följer alltid Allmänna Reklamationsnämndens beslut
OM SLR
SLR bildades 1955 och har sedan dess arbetat målmedvetet för att erhålla statlig auktorisation av sina medlemmar. SLR har därför i samarbete med bland annat Svenska Stöldskyddsföreningen och Svensk Brand och Säkerhetscertifiering utarbetat regelverk och krav för auktorisation samt tredjepartscertifiering av verksamheten. Åtgärderna är till för att du ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.
ANVÄND MEDLEMSLISTAN – HÄR OCH PÅ WEBBEN
Fler medlemsföretag tillkommer löpande och du hittar alltid en uppdaterad lista på www.slr.se. Använd sökfunktionen överst på sidan.
SÄVEDALEN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
SÖDERTÄLJE Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se
SÖDERTÄLJE Certego AB www.certego.se
SÖDERTÄLJE Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu
SÖDERTÄLJE Telge Lås & Nyckel AB
TIERP TW Låsservice AB www.twlasservice.se
TRELLEBORG Isgrens Låsverkstad Aktiebolag www.isgrens.se
TROLLHÄTTAN Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se
TROLLHÄTTAN SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
TYRESÖ Tyresö Låsservice AB www.tyresolas.se
TÄBY Ensta Lås AB www.enstalas.se
TÄBY Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydlas.se
UDDEVALLA Rikstvåans Låsservice AB www.rikstvaanslas.com
ULRICEHAMN Roger Perssons Låsservice AB www.perssonslasservice.se
UMEÅ AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
UMEÅ AB Norrskydd www.norrskydd.se
UMEÅ Certego AB www.certego.se
UPPLANDS-BRO Lås & Larm Upplands-Bro AB www.llbro.se
UPPLANDS VÄSBY Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
UPPLANDS VÄSBY Väsby Lås & Alarm AB www.vasbylas.se
UPPSALA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
UPPSALA Certego AB www.certego.se
UPPSALA Låsservice i Mälardalen AB www.lsim.se
UTTRAN Botkyrka Lås & Säkerhetsmontage AB www.botkyrkalas.se
VALLENTUNA Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydslas.se
VARBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
VARBERG Låsservice i Varberg AB www.lasserviceivbg.se
VIMMERBY Lås & Nyckelservice Vimmerby www.lasochnyckelservice.se
VISBY Visby Lås & Nycekeltjänst AB www.visbylas.se
VÄLLINGBY Garantilås i Stockholm AB www.garantilas.se
VÄNERSBORG Puttes Lås & Nyckelservice Aktiebolag
VÄSTERÅS Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
VÄSTERÅS Certego AB www.certego.se
VÄSTERÅS Finlarm AB www.protectyou.se
VÄSTERÅS Lundkvist Lås & Nycklar AB www.lundkvistlas.se
VÄSTERÅS Bravida Sverige AB www.bravida.se
VÄSTRA FRÖLUNDA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se
VÄSTRA FRÖLUND Assemblin El www.assemblin.com
VÄSTRA FRÖLUNDA Certego AB www.certego.se
VÄSTRA FRÖLUNDA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
VÄXJÖ Certego AB www.certego.se
YSTAD Skåne Lås AB www.skanelas.se
ÅRSTA Hellgrens Lås AB www.hellgrenslas.se
ÄLVSJÖ Låslära AB www.laslara.se
ÄNGELHOLM RA Låshuset AB www.ragruppen.se
ÖREBRO Axet Låsservice AB www.axet-las.se
ÖREBRO Certego AB www.certego.se
ÖREBRO Lås & Säkerhet i Örebro AB www.lassakerhet.se
ÖREBRO Lås och Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se
ÖREBRO Örebro Säkerhetscenter AB https://orebrosakerhetscenter.se
ÖRNSKÖLDSVIK Norrskydd AB www.norrskydd.se
ÖRNSKÖLDSVIK Övik Låsteknik AB www.lasteknik.com
ÖSTERSUND Gärdin & Persson AB - K-bygg Sverige AB www.gardinpersson.se
Alla låssmeder, låstekniker och installatörer som är högst 25 år kan söka!
Stiftelsen beviljar stipendium för enstaka kurser, längre utbildningar och studieresor och har kort handläggningstid!
Fallregellås för dörrar med krav på godkänd klass 3 låsning. 90° nyckelvridning.
Certifierad enligt SSF 3522-2, klass 3. CE-märkt och brandgodkänd i E120. För skandinaviska oval- och rundcylindrar.
Levereras i höger- eller vänsterutförande. SIS-mått.
Kostnadseffektivt klassiskt rostfritt trycke för offentliga miljöer. Polerat syrafast AISI316L. Med returfjäder.
En instruktionsfilm på bara 20 minuter kan räcka långt för att öka kunskapen kring testning och kontroll av maskinsäkerhet.
Arbetar du med maskindrivna dörrar? Då får du inte missa instruktionsvideon som Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, har tagit fram i samarbete med Björn Nordström vid Briab, Magnus Gupefjäll vid GEZE Sverige och SEM Group.
Filmen är cirka 20 minuter lång och ger dig som installatör eller besiktningsperson massor av konkret och relevant kunskap om testning och kontroll av dörrmiljöer.
Mät på rätt sätt
Vi visar till exempel hur du mäter öppnings- och
stängningshastigheter och de krafter man ska ange i egenkontrollen när dörrmiljön är installerad.
Även sensorer, klämfria bakkanter och mycket mer behandlas i instruktionsvideon.
Öka kompetensen
”Massor av konkret och relevant kunskap om testning och kontroll”
Du hittar mer information om CE-märkning och maskindrivna dörrar på vår samlingssida på www. slr.se. Här kan du även anmäla dig till kurserna ”SLR CE-verktyg” och ”Nya SSF 200 utgåva 6, samt utrymning kontra inbrottsskydd”.
Du hittar instruktionsfilmen via vår webbplats, www.slr.se, vår Linkedin-sida eller den här direktlänken. Dela och kommentera gärna. HÄR HITTAR DU FILMEN
www.youtube.com/watch?v=JDwo7V9DO2Y
SLR:s webbplats är snart här i en uppdaterad version. En tydligare struktur, enklare navigering, bättre sökfunktioner och en mer lättillgänglig Kurskatalog är några av nyheterna.
Hög igenkänningsfaktor
Du som har besökt slr.se tidigare kommer att känna igen dig, men förbättringarna är många för både dig som medlem, allmänheten och kanslipersonal.
Sökfunktionen efter auktoriserade låsmästarföretag har förbättrats och är nu knuten direkt till medlemsregistret, vilket innebär att eventuella ändringar av exempelvis adress eller telefonnummer uppdateras per automatik.
Bättre synlighet på webben
”Den ska fungera lika bra för dig som besöker oss via mobilen som datorn”
Ökat fokus har även lagts på sökmotoroptimering, SEO, för att öka synligheten av SLR, låssmedsyrket och förbundets medlemmar vid webbsökningar utanför slr.se. Det handlar om
traditionell SEO, men även att vi ser till att innehållet är relevant, uppdaterat och tydligt strukturerat. Tre faktorer som blir allt viktigare när sökmotorer och AI-lösningar ”skannar av” webben. Ett exempel är att den tidigare webbplatsens sektioner, Privat och Företag, plockas bort. Tidigare möttes besökaren av två olika huvudmenyer, beroende på vilket läge man valt, vilket inte sällan var förvirrande (även för oss på kansliet).
Du slipper onödiga inloggningar
Merparten av materialet på webbplatsen som tidigare krävt en inloggning för att komma åt ligger nu öppet så att du slipper onödiga inloggningar. Viktiga dokument och annat som endast rör medlemmar kommer att flyttas till LARA där du enkelt loggar in med Bank-id.
Smidigare Kurskatalog
I september 2023 förvärvade
Låsspecialisten det lager och de inventarier som kvarstod av FD Sesam. V i kan nu stoltsera med en av Sveriges mest kompletta verkstäder för kassaskåpsnyckeltillverkning.
Även SLR:s Kurskatalog får ett lyft. Både vad gäller möjligheten att hitta en passande utbildning och att anmäla sig. För att underlätta fakturering kan man nu välja sitt medlemsföretag enkelt via en lista och slippa fylla i adressuppgifter och organisationsnummer. Allt som behövs är en referens till fakturamottagaren.
Ny webbshop
SLR:s webbshop får också en ansiktslyftning genom en flytt till e-handelssystemet Woocommerce. Kravet på inloggning har alltså tagits bort även här. Vissa produkter kräver dock ett SLR-medlemskap för att beställningen ska behandlas.
Besök oss gärna via mobilen
Den nya sidan är även mer responsiv än tidigare, vilket innebär att den ska fungera lika bra för dig som besöker oss via mobilen som datorn.
Nya slr.se kommer att lanseras under hösten 2025.
Kontakta oss gärna för mer info: sesam@lasspecialisten.com 031 - 77519 90 Datavägen
Sökningen efter auktoriserade låsmästarföretag fungerar lika bra i telefonen som vid datorn.
Nya slr.se innehåller mängder av förbättringar – enklare navigering och en bättre sökfunktion efter auktoriserade låsmästarföretag är ett par av dem.
Kurskatalogen har fått ett nytt utseende och smidigare registreringsformulär.
Du som besöker slr.se via mobilen möts av en tydligare navigering än tidigare, anpassad för mindre skärmar.
Sökningen efter medlemsföretag är knuten direkt till SLR:s medlemsregister, vilket gör att eventuella ändringar uppdateras på webbplatsen automatiskt.
HJÄLP OSS ATT GÖRA SLR.SE ÄNNU BÄTTRE
Vår nya webbplats kommer att utvecklas löpande. Både vad gäller innehåll, gränssnitt, funktioner och prestandaoptimeringar.
Med det sagt får du mer än gärna – medlem eller ej – kontakta oss med förbättringsförslag och information om eventuella buggar. Skicka ett mejl till kansli@slr.se eller använd buggrapporteringsformuläret på webbplatsen. Inkludera gärna information om vilken typ av enhet och webbläsare du använder.
Kansliet och SLR:s utvecklare har testat sidan löpande under en längre tid för att göra den så komplett som möjligt, men det är först när sidan börjar användas ”på riktigt” vi kan se hur de olika lösningarna fungerar i praktiken.
Nycklar Maskiner Hänglås Låsprodukter
Du har väl inte missat att som medlemsföretag i SLR har du möjlighet att teckna förmånliga medlemsförsäkringar?
Förutom en företagsförsäkring och motorfordonsförsäkring kan du även som medlemsföretag teckna en fastighetsförsäkring.
Vi har de ämnen du behöver!
Vi har de ämnen du behöver!
Ny omfattande upphandling På uppdrag och tillsammans med SLR har Howden inför hösten genomfört en omfattande försäkringsupphandling med målsättning att förbättra premier och försäkringsomfattning ytterligare.
Resultatet av upphandlingen har varit framgångsrikt och nya förutsättningarna för medlemsförsäkringarna börjar gälla från den 1 oktober 2025.
– Det handlar om ett förbättrat erbjudande med både bredare försäkringsomfattning och förmånliga premier, säger Jennie Berns på Howden.
Om du som medlemsföretag vill veta mer om försäkringarna kan du kontakta Jennie Berns och även få en kostnadsfri jämförelse av dina nuvarande försäkringar, för och se om det finns möjlighet att förbättra försäkringsskyddet och samtidigt minska kostnaderna.
KONTAKTINFORMATION
Jennie Berns
E-post: jennie.berns@howdengroup.se
Telefonnummer: 076–866 59 38
SEM Group har en ny ordförande.
Jerker Krabbe, sverigechef vid Assa Abloy Opening Solutions, tar över rodret från avgående ordförande Andreas Frisk.
Nya ledamöter är Dennis Postol, Salto, och Fredrik Simonsson, Evva.
Patrik Bensner är ny huvudinstruktör på Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR. Den nyinrättade tjänsten är en del i riksförbundets fortsatta satsning inom kompetensutveckling och -försörjning.
Håller koll på SLR:s utbildningar Bensner kommer bland annat att ansvara för SLR:s teoretiska och praktiska utbildningar av elever och skapa och uppdatera kursmaterial inom lås- och säkerhets-
området. Han kommer även att arbeta med att digitalisera delar av det redan omfattande kursmaterialet.
– Patrik är helt rätt i både teamet i stort och för rollen. Den erfarenhet och kunskap han tar med sig i kombination med en glöd och entusiasm kommer vi verkligen att få stor glädje av, säger Martin Järbur, vd vid Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund.
Utgår från Låsteknikcentrum
Till vardags kommer Patrik Bensner att arbeta vid Låsteknikcentrum i Stockholm.
Vi återkommer givetvis med en intervju med Patrik – om honom och hans uppdrag – i nästa nummer av Säkerhetsinstallatören.
Platsannonsen i förra numret av Säkerhetsinstallatören gav resultat. Patrik Besner börjar som ny huvudinstruktör vid Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund i mitten av november.
EFTERLYSNING:
SLR-ordförande Håkan Dosé är nu inne på sin sista mandatperiod. SLR:s valberedning uppmanar därför medlemsföretag att skicka in förslag på tänkbara kandidater som hans ersättare.
Innevarande mandatperiod löper fram till årsmötet den 24 april 2026 i Helsingborg.
Tiden går snabbt och därför är valberedningen angelägen att så fort som möjligt få in nomineringar på kandidater som ny SLR-ordförande.
Med vänlig hälsning
Benny Jansson
Sammankallande i SLR:s valberedning.
Nomineringar skickas skriftligen via e-post till benny.jansson@slr.se.
Smartare med ARX Grafisk kontroll.
Grafisk kontroll är ett grafiskt gränssnitt som ger en tydlig överblick över systemet och manövreringen av dörrar och larm. Med Grafisk kontroll blir det enkelt att navigera och på ett tydligt sätt se hur systemet förhåller sig till fastighetens uppbyggnad.
Grafisk kontroll är en responsiv lösning och fungerar även på mobiltelefoner och surfplattor.
Motorlås 840C/850C från ASSA ABLOY är ett energieffektivt alternativ med hög prestanda.
Förbrukar mindre ström
Via mjukvaran för motorstyrning och effektivare nyttjande av energi är strömförbrukningen reducerad med 20 procent både vid 12V och 24V, både i drift och vid vila (stand-by).
Aktiv dörranalys
Via den aktiva dörranalysen kan dörrlägesgivaren uppfatta rörelse både på slag- och skjutdörrar.
Bra på dagen – och natten
Via mjukvaran i låsen kan upp till tre stycken motorlås installeras i samma dörr med en DAC. På så sätt kan ett lås agera daglås och de två andra nattlås. Dessa funktioner och prestanda finns hos produkter med datummärkning 2443 och senare.
