Tryggt, smart och enkelt med dormakaba dKey dormakaba dKey är ett smart hybridlås som ger dig tryggheten i ett rejält mekaniskt lås och flexibiliteten från digital teknik. Låsning och upplåsning görs med nyckel eller digitalt, automatiskt eller med dKey-appen för Android och iPhone. All elektronik är integrera d i låshuset och inga synliga enheter behöver monteras utanpå dörrbladet. Nu även med smarta tillbehör för utökad funktionalitet. Scanna QR-koden för mer information.
www.dormakaba.se
OBS! Missa inte att anmäla dig till dormakaba dKey licenskurs. Kontakta din lokala dormakabarepresentant för mer info.
HOPAS ALLA HAR HAFT MÖJLIGHET AV ATT njuta av sommaren. Förhoppningsvis har ni varit lediga vid åtminstone ett av sommarens två stora högtryck. Höstter minen för SLR:s personal och styrelse har rivstartat. Överst på agendan står starten för treåriga låsteknikerutbildningen på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge. Den lås specifika utbildningen genomförs på SLR Låsteknikcentrum i Skärholmen.
SOM ALLA KÄNNER TILL RÅDER DET BRIST på låstekniker i hela Sverige. Eftersom efterfrågan på SLR-medlemsföretagens installationstjänster överstiger tillgången på yrkeskunnig personal, blir kompetens försörjning en av huvuduppgifterna för förbundet.
BRISTEN PÅ HANTVERKSKUNNIG PER SONAL är inte unik för lås- och säker hetsbranschen. Detsamma gäller för elektriker, VVS-tekniker, plåtslagare m.fl. Det är upp till varje bransch att attrahera utbildningsanordnare (skolor) runt om i landet för att etablera branschspecifika utbildningar. SLR arbetar hårt för att nå så många skolor som möjligt, såväl på gymnasial- som på vuxenutbildningsni vå. SLR bistår med hjälp i den yrkesspeci fika utbildningsdelen (lås- och säkerhets
installationer), skolorna ansvarar för den generella utbildningsdelen. Den största uppgiften är dock att attrahera unga och yrkesväxlande personer att söka sig till vår bransch. Trägen vinner!
VID SLR:S ÅRSMÖTE DEN 9:E APRIL ANTOGS styrelsens förslag att avsätta eko nomiska resurser för att fullfölja planen med att utveckla kompetensförsörjning en över hela landet, stärka auktorisa tionsordningen och digitalisera SLR:s läroböcker. Beslut av avgörande ekono misk karaktär kräver enligt stadgarna två på varandra följande årsmöten. Extra årsmöte kommer att genomföras digitalt den 1:a november med ambitionen att fastställa tagna beslut den 9:e april.
I SLUTET AV OKTOBER GENOMFÖRS nor dens största säkerhetsmässa, Skyddsmäs san i Älvsjö. SLR i samarbete med bl.a. SEM Group bjuder in till olika aktiviteter under mässan. Bland annat håller vi ett mingel i Assa Abloys monter A12:30 den 26:e oktober kl. 17:00-18:30. Ingen föranmälan krävs och alla är välkomna. Vi har även fått stort genomslag för vårt erbjudande om att gå kursen i "Dörrauto matiker och CE-märkning" gratis. De 20 platserna fylldes rekordsnabbt.
UNDER HÖSTEN FORTSÄTTER VI ATT UTÖKA SLR:s kursutbud med exempelvis preparandkurser för gesäll, gesällprov, mästarprov, utbildning i Dörrautomati ker och CE-märkning och olika fabri kantkurser. De flesta utbildningarna genomförs på SLR Låsteknikcentrum i Skärholmen och i Mölnlycke/Göteborg. Det finns även möjlighet att utbildning arna kommer till er lokalt ute i landet. Ni kan samordna i lokalföreningarna, företagsgrupper mm. Glöm inte att an vända utbildningsfonden i samband med kompetensutveckling.
SLR HAR ETT ANTAL ARBETSGRUPPER IGÅNG som bl.a. arbetar med följande uppdrag som skall vara avrapporterade under hösten:
- CE-märkning
- Lärlingsutbildningskoncept
- Auktorisationsordning
- Digitalisering av SLR:s läroböcker
Hoppas vi ses ute i landet under hösten. Nu kör vi!
Född: 21 januari 1952
Bor: Göteborg och Stockholm.
Familj: Gift med Mia sedan 30 år och två vuxna döttrar, en i Stockholm och en i London.
Karriär: Civilekonom vid Göteborgs Handelshögskola samt militärutbildning på Mi litärhögskolan i Stockholm. Var tidigare verksam på IBM i Stockholm och därefter Nivex AB i drygt 30 år.
Hobby: Friluftsliv med familj och vänner, gärna på havet.
Brand är minst sagt en rykande het fråga i säkerhetsbranschen. Hur sörjer man för en säker utrymning i händelse av brand i exempelvis kommersiella lokaler? Vems ansvar är det att brandutrymningen är just tillräckligt säker?
Och vilken roll har säkerhetsinstallatörer och låssmeder i sammanhanget?
Följ med in i årets tredje tema: Brand och utrymning.
Att rätt val av dörr är viktigt ur brandsäkerhetssynpunkt och att valet styrs av brand risken kan tyckas självklart. Men exempelvis arkitekter borde oftare ta hjälp av lås smeder för att säkerställa rätt val, det menar säkerhetskonsulten Tommy Sköld som har mångårig erfarenhet inom området.
TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND FOTO: ADOBE STOCK & STÖLDSKYDDSFÖRENINGEN
Den snabba teknikutvecklingen fören at med ökade lagkrav och en generell samhällsutveckling där fokus mycket kommit att hamna på säkerhet ur olika aspekter, har aktualiserat en helhetssyn där kunden gärna vill ha ”hela paketet”. Med bakgrund i det har även intresset för brand- och utrymningssäkerhet ökat i låsbranschen.
– Man ser en affärsmöjlighet i att vara duktig, säger Tommy Sköld som idag arbetar på säkerhetsföretaget Projsec vars uppdrag bland annat är att kompetens stärka personal i säkerhetsbranschen.
I snart trettio år har Tommy Sköld verkat i branschen och haft möjlighet att följa utvecklingen i den. Mycket har också hänt.
– Behoven hos kunderna ser annor lunda ut och kraven har förändrats, menar han och fortsätter:
– Vi ser fler komplicerade dörrlös ningar idag som sys ihop med passersys tem, larm, kameror, till- och frångäng lighet*, förenat med ökade krav på att arbetsplatser är mer tillgängliga för alla, oavsett fysisk förmåga.
Att omvärlden dessutom vill ha finess i tekniken gör det knappast mindre komplicerat. För låssmedernas del innebär det att standardlösningar blir allt mer ovanliga och att det därmed är mer handpåläggning som gäller i arbetet med varje dörr.
Som Tommy Sköld ser det finns det några utmaningar som mer konkret berör installatörerna.
– Tyvärr händer det att låssmeden i sin iver att hitta en kund- och prisvänlig lösning väljer en variant som inte helt ligger i linje med rådande föreskrifter.
För att undvika ett sådant scenario menar Tommy Sköld att man aldrig får börja hitta på egna produktlösningar som inte är verifierade av tillverkaren.
– Det är mycket bättre att fråga, inte på något sätt tycker jag man ska känna pinsamhet att man som säkerhetsin stallatör ringer säkerhetskonsulten eller tillverkaren och dubbelkollar.
Att svenska låssmeder har god koll på brand- och utrymningssäkerhet menar
dock Tommy Sköld att det inte råder några som helst tvivel om.
– Det är flera organ inom branschen som kontinuerligt är med och kunskaps utvecklar personalen i den, bland andra SLR som under många år utbildat låssme derna i brand- och utrymningssäkerhet, säger Tommy Sköld som därmed menar att grundkunskapen utan tvekan finns på plats hos låssmederna.
Vid stora byggprojekt som nybygg nationer och liknande händer det att säkerhetsinstallatören upptäcker brister i brandskyddet hos en dörr.
– Arkitekten kan ha föreskrivit ett lås men låssmeden ser snabbt att det inte räcker utifrån brandstandard, detta kanske inte arkitekten har koll på, säger Tommy Sköld och fortsätter:
– Det är inga problem för låssmeden att sätta in rätt lås men det kan innebära en fördyrning av projektet som hade kunnat undvikas om produktkunskapen varit större på arkitektsidan.
VIKTIGT TRÄNA PÅ VERKLIGA SCENARION Hur säkerställer man då en snabb och säker utrymning vid en brand och vilken roll har säkerhetsinstallatörer för att möjliggöra det?
– Förutom det självklara att följa de lagar och föreskrifter som råder, bland annat i Boverkets byggregler, anser Tom my Sköld att det handlar väldigt mycket om utbildning och inte bara på installa tionssidan.
Personalen som ska jobba i lokalerna måste veta vad dom gör om det händer något, de måste träna genom scenarion där en brand kan utbryta.
Vidare menar Tommy Sköld att det tämligen sällan utbryter panik i situa tioner där brandlarmet går i lokaler och fastigheter där många människor vistas.
– Panikutrymningsbeslag är A och O men människor är ganska många gånger rätt sansade om det inte är en uppenbar fara. Jag skulle säga att det som till stor del underlättar en utrymning är att vägle da personerna som utrymmer med hjälp av bra skyltar, människor dras naturligt till den ljusaste skylten, säger han.
Här menar Tommy Sköld att det också finns förbättringspotential från säker hetsinstallatörernas sida.
– Kanske borde fler låssmeder jobba med att själva installera dessa skyltar eller etablera samarbete med elektriker, säger
Tommy Sköld har många års erfarenhet inom området brand och utrymning.
Tommy Sköld och inser att han precis bjöd på en gratis affärsidé.
När det gäller säkerhetsinstallatörens övergripande roll och även ansvar, börjar och slutar det kort och gott i själva instal lationen. Deras ansvar är att installera rätt produkter enligt rådande föreskrifter och enligt tillverkarnas anvisningar.
– Ytterst ansvarig för brand- och utrymningssäkerheten är verksamheten. Det är även verksamhetsinnehavaren som ansvarar för att allting som rör brand och utrymningssäkerhet fungerar som det ska, säger Tommy Sköld och tillägger:
Vad låssmeden kan och bör göra, som vi också ser i allt större utsträckning, är att erbjuda kunden serviceavtal för den genomförda installationen.
– Att med viss regelbundenhet komma och kontrollera allt från täthet i dörren till att mäta öppningskrafterna, kolla låsens funktion, smörja upp och kolla strömförsörjningen, menar Tommy Sköld dessutom är en billig försäkring för kunden.
– Få kunder säkerställer tyvärr driften kontinuerligt. Lagstiftningen kräver dock att man har koll på att grejerna fungerar när det behövs, där kan låssmeden vara en del i det ansvaret, säger han avslut ningsvis.
*Frångänglighet innebär möjligheten att kunna utrymma en byggnad/lokal även för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga.
Ullevi är Nordens största arena för musik, fotboll och friidrott och kan rymma upp till 75 000 personer vid en konsert. Got Event, som svarar för driften av Ullevi och flera andra arenor i Göteborgs stad, har det över gripande ansvaret, bland annat för brandsäkerheten. Säker heten handlar inte enbart om skalskydd och utrymningspla nering. Det krävs också en väl förankrad säkerhetskultur.
– Vi har en detaljerad säkerhetsplan för hur en utrymning ska gå till vid ett stort evenemang, vare sig det är en brand eller ett bombhot. Och vi har personer som är utbildade och tränade för att kun na hantera utrymningen av arenan snabbt och tryggt, berättar Marcus Wiberg, säkerhetsansvarig på Got Event.
Publikvärdar och ordningsvakter har en viktig roll vid en utrymning genom att informera publiken. Då minskar också risken för panik.
– Det kan antingen vara ett förinspelat meddelande eller att någon via högtalare berättar om vad som hänt. Förberedel serna inför ett evenemang är viktiga.
Det gäller till exempel att veta vilken publik som kommer till en match eller en konsert, hur många det blir och vilka väderförhållanden som väntas. Utifrån dessa parametrar tar vi tillsammans med arrangören sedan fram en säkerhetsplan för varje enskilt evenemang. Det finns också en beredskap för att snabbt kunna släcka en brand.
Samspelet mellan det passiva byggnads tekniska brandskyddet, som brandklas sade dörrar och en brandsäker isolering, och det aktiva, som larm och rökdetekto rer, är viktigt i arenor.
– Våra dörrar möjliggör en snabb utrymning men är också inbrottssäkra. En god säkerhetskultur förebygger brand, skadegörelse och stöld. Alla ska därför stänga och låsa dörren efter sig. Väktar rondering minskar risken för anlagda bränder, särskilt när arenan är tom. Vi har också övervakningskameror på are norna. Det primära syftet är att förebygga och utreda brott och polisen kan begära ut bilder från våra kameror, säger Marcus Wiberg som själv varit polis.
Got Event gör kvartalsvisa kontroller av brandlarm, kameror, dörrstängare, rökdetektorer och nödutrymningsskyltar i arenorna. Arenornas hyresgäster, till exempel restauranger och gym, ansvarar själva för kontrollerna och personalen har passerkort eller taggar till sina lokaler.
– Vår avdelning för arenaservice har drifttekniker som ofta åtgärdar de säkerhetsbrister som upptäcks. Men de kan också ta hjälp av de låssmeder och säkerhetsinstallatörer som har ramavtal med Göteborgs stad. I vissa lokaler i an slutning till arenorna, som kontor, finns även sprinkler, berättar Marcus Viberg. Han ansvarar för utbildning, krav ställning, strategier och uppföljning inom säkerhetsområdet och även för kris planeringen. Han säkerställer också att Got Event följer ägarens, Göteborg stad, säkerhetspolicy.
Marcus är spindeln i nätet inför eve nemangen:
– Jag svarar för samverkan inom Gö teborgs stad och har kontakt med bland annat trafikkontoret, räddningstjänsten, länsstyrelsen och polisen. Got Event samarbetar även med arrangören av en konsert eller en match för att garantera publikens och åskådarnas säkerhet.
Marcus Vibergs jobb är mångskiftan de. Nyligen fick han, och nästan 72 000 andra konsertbesökare, vara med när sångartisten Håkan Hellström satte pu blikrekord på sin hemmaplan, Ullevi, och hyllade sin hemstad Göteborg i ord och ton. Allt gick bra men det fanns som alltid en handlingsberedskap om en evakuering hade blivit nödvändig. Got Event tummar aldrig på säkerheten.
Marcus Viberg, säkerhetsansvarig på Got Event i Göteborg.
Ullevi är en av Nordens största arenor och kan rymma upp till 75 000 personer. Det gör utrymningssäkerheten mycket viktig.
När Håkan Hellström nyligen uppträdde på Ullevi, hans "hemmaplan", sattes publikrekord. Nästan 72 000 personer bevistade den kritikerrosade konserten.
"VåraMARCUS VIBERG:
Vid de flesta bränder orsakar röken större skada än elden. Rökluckan är därför en viktig del i byggnadens brandskydd. Här inspekterar Jens Lövgren, brandtekniker hos Sjögrens, en röklucka hos en kund. Foto: Conny Holmberg.
– Det måste gå snabbt att utrymma lokalerna vid en brand. Det påverkar i sin tur bland annat beslagningen av dörrmiljöerna säger Eva-Lena Sjögren, vd för Sjögrens lås & brandskydd i Oskarshamn. Där jobbar även två brandtekniker.
TEXT: CLAES-GÖRAN HANBERG
Sjögrens har lång erfarenhet av brand skydd. Det började redan 1983 när företa get etablerades.
– Då hjälpte vi Oskarshamns kärn kraftverk med brandtätning för att före bygga brand mellan brandcellsgränserna, berättar Eva-Lena Sjögren som även är delägare i företaget, tillsammans med dottern Jeanette och sonen Per.
Idag är Sjögrens ett företag med kompletta lösningar inom lås och brand skydd.
– Vi servar och underhåller brandred skap som brandsläckare, brandposter, nödljus och ser även till att utrymnings vägarna fungerar hos våra kunder.
En brandsläckare måste servas regel bundet för att fungera optimalt.
– Gör den inte det kan det vara förödande vid en brand. Men vi jobbar även med det passiva brandskyddet som branddörrar, brandtätningar och rökluckor. I butikssortimentet finns även brandsläckare, brandfiltar, utrymnings skyltar samt brandtätningsmateriel av olika slag, berättar Eva-Lena Sjögren.
RÖKEN ORSAKAR DEN STÖRSTA SKADAN Rökluckan är en viktig del i byggnadens brandskydd.
Två brandtekniker, Conny och Jens, jobbar på företaget. Från vänster: Conny Holmberg, Jeanette Sjögren, Jens Lövgren, Eva-Lena Sjögren och Per Sjögren. Foto: Sjögrens Lås och brandskydd.Det traditionella låsmedssortimentet kompletteras av ett flertal produkter för att förebygga och bekämpa brand. Jeanette Sjögren (t.v.) och Eva-Lena Sjögren. Foto: Conny Holmberg.
– Vid de flesta bränder orsakar röken den största skadan. En väl fungerande brandventilation evakuerar effektivt farliga rökgaser och kan både rädda människoliv och stora materiella värden. Rökluckorna ska kontrolleras en gång per år, enligt normen SS 883007:2015, säger Conny Holmberg, brandtekniker på Sjögrens.
En arbetsplats ska vanligen ha två av varandra oberoende utrymningsvägar.
– En utrymningsväg är en dörr ut till det fria eller dörrar till korridorer och trapphus. Dörrarna i en utrymningsväg skall vara utåtgående och kunna öppnas utan upplåsning, säger Conny Holmberg.
Branddörrar hindrar spridning av brand och rök och är nor malt utrustade med dörrstängare.
– De kan även vara försedda med en magnet eller någon annan anordning för uppställning. Det är viktigt att kontrollera att branddörren fungerar som den ska. Det bör göras en gång om året, anser Conny Holmberg.
I lokaler där många personer vistas, till exempel köpcentrum, skolor, sjukhus och sportanläggningar finns ofta panikreglar för att snabbt kunna utrymma lokalerna. På dörrar, i miljöer med relativt få människor, som ett mindre kontor, installeras i stället nödutrymningsbeslag.
Brandtätning hindrar brandspridning mellan våningsplan och längs kabel- och ventilationsstråk. Dessa stråk utgör en stor brandrisk i moderna byggnader.
– Rök och lättantändliga gaser sprider sig oerhört snabbt. Branddörrar och brandcellsgränser gör ingen nytta om rök och eld kan sprida sig i hålrum ovanför innertak eller i kabelstråk och ventilationsschakt, framhåller Conny Holmberg.
Vilket råd ger du till andra låssmedsföretag som vill börja jobba med brandsäkerhet?
– Att lära sig ett så komplext område som brandsäkerhet är krävande. Då är det bättre att anställa brandtekniker. Vi har två tekniker, förutom Conny Holmberg jobbar även Jens Lövgren med brandsäkerhet. Därigenom har vi kunnat bredda vår verk samhet, säger Eva-Lena Sjögren.
SLR auktoriserar lås- och sä kerhetsleverantörer, men ofta krävs det också en certifiering för installation av brand- och inbrottslarm.
Svensk Certifiering (SCAB) är sedan två år tillbaka även inriktat mot dessa två områ den. Det handlar främst om att certifiera företag och personal men i viss mån också produkt certifiering.
TEXT: CLAES-GÖRAN HANBERG FOTO: FREDRIK DANIELSSON– Anläggarfirmor som installerar brand-, utrymnings- och inbrottslarm, lås, passersystem, övervakningskame ror samt system för meddelanden inför en evakuering, måste vara certifierade enligt Brandskyddsföreningens och/eller Stöldskyddsföreningens normer, säger Christian Plamboeck, ansvarig för certi fiering inom området brand och säkerhet hos SCAB.
En certifiering förutsätter att det finns kompetens på företaget som matchar certifieringskraven. Certifieringen är i vissa fall också ett krav från försäkrings bolagen. SCAB har bland annat certifierat
behöriga ingenjörer för brand- och in brottslarm inom SLR:s medlemsföretag.
– Alla medarbetare behöver inte ha spetskompetens men några måste ha den. Vi bedömer om den finns på företaget inför en certifiering, säger Christian Plamboeck.
REVISORER MED PRAKTISK ERFARENHET SCAB:s revisorer har en lång praktisk erfarenhet inom sitt område för att kunna ställa de rätta frågorna under företagsbe söken vid de årliga revisionerna. Reviso rerna har utfärdat ett hundratal företags certifikat, och certifierat 200 personer på företagen, för brand- och inbrottslarm.
Staten, kommunerna och regionerna kräver ofta att säkerhetsinstallatören är certifierad för att få installera brandlarm. Men det räcker inte med enbart ett väl fungerande larmsystem:
– Det är också viktigt att företagen har regelbundna utrymningsövningar och att det finns en återsamlingsplats i händelse av brand. Både fastighetsägaren och brukaren av lokalerna har ett ansvar för brandskyddet. Generellt sett har branschen och SLR:s medlemmar goda kunskaper om brandsäkerhet och utrym ning, anser Christian Plamboeck.
– Återväxten är säkerhetsbranschens stora utmaning när den äldre generatio nen successivt går i pension. Framförallt behövs medarbetare som vill jobba ute på fältet och "skruva" och dra kabel. Yrkes
högskolans (YH) utbildning av bland an nat lås- och larmtekniker är därför viktig för säkerhetsbranschen, säger Christian Plamboeck.
SCAB samarbetar även med Säker hetsuniversitet i Stockholm.
– Där kan man bland annat bli behö rig ingenjör för brand-, inbrottslarm och bevakningsvakningskameror. Säker hetsuniversitet är precis vad branschen behöver för sin kompetensutveckling, slår Christian Plamboeck fast.
Christian Plamboeck (t.v.) i samspråk med säljaren Nabi Kemetli om ett nytt certifieringsuppdrag för SCAB i Åkersberga.Punktsprinklern förhindrar att en brand sprider sig från soprummet till lägenheterna. Foto:SafeTeam
Om en brand uppstår kan liv och stora värden gå till spillo. Genom att installera en punkt sprinkler kan branden kvävas i sin linda.
Safeteams brandskyddsavdel ning i Göteborg säljer en sådan sprinkler. På orter, där Safete am inte har egen verksamhet, kan punktsprinklern komma att installeras av deras certifiera de partners. Många av dem är låssmeder och säkerhetsinstal latörer.
TEXT: CLAES-GÖRAN HANBERG FOTO: SAFETEAMPunktsprinklern, eller pulverbomben som den också kallas, är ett enkelt och ef fektivt brandskydd i bland annat soprum. Där anläggs bränder som kan få katastro fala följder om elden sprids till lägenhe terna i huset som då måste evakueras.
– Punktprinklern kräver ingen el eller rördragning. Man slipper också rinnande
vatten, som ofta innebär vattenskador. Den är dessutom enkel att montera och ladda om säger Per-Anders Krantz, brandskyddschef hos Safeteam i Göte borg.
Sprinklern köps in från välrenomme rade tillverkare och är testad och god känd, enligt svenska normer. Behållaren av stål har en ventil av mässing.
– Om det börjar brinna värms ven tilens glasbulb upp och sprängs vid en temperatur på cirka 68 grader. Släck ningsmedlet kan antingen vara pulver eller släckvätska som sprids över en stor yta, berättar Per-Anders Krantz.
Förutom i soprum och källarförråd kan punktsprinklern även installeras till exempel i industrilokaler, där brandfarlig utrustning förvaras.
– Den passar också bra på vindar, i källargångar och i cykel- och mopedrum. Genom att installera en punktsprinkler minskar de dyrbara följdskadorna av en brand. En sprinkler är ofta ett krav från försäkringsbolagen och den måste kontrolleras årligen så att man vet att den fungerar, säger Per-Anders Krantz.
Vid en brand i ett miljörum hos Fa miljebostäder i Majorna i Göteborg spred sig branden och förstörde sex lägenheter
i huset.
– Vi installerade därför punktsprink lers i Familjebostäders hyreshus. Tack vare det kunde en annan brand i deras hyreshus släckas, innan den hann sprida sig i till lägenheterna. Sprinklern har också installerats i soprum och förråd hos bostadsrättsföreningar och vi har fått beröm av räddningstjänsten för punkt sprinklern som underlättar deras insatser, säger Per-Anders Krantz.
Safeteam har verksamhet i Stockholm, Göteborg och Region Väst samt i Malmö. På andra orter säljer och installerar cirka 60 certifierade samarbetspartners säker hetslösningar åt Safeteam. Därigenom täcker Safeteams avdelning för retail- och rikskunder in hela landet.
– Flertalet av våra partners är SLR-medlemmar och deras kompetens är mycket uppskattad av oss. Nu marknads för vi punktsprinklern mot kunder och blivande sådana. Om vi ser ett tillräckligt stort intresse kan den framöver komma att ingå i vårt erbjudande till rikskunder. Med hjälp av vår brandskyddskompetens kan SLR-medlemmar i vårt partnernät verk då installera produkten hos våra kunder, säger Johanna Svanström, Safe teams marknadschef.
"Om det börjar brinna värms ventilens glasbulb upp och sprängs vid en temperatur på cirka 68 grader"–Tack vare punktsprinklern innebar branden i soprummet bara litet sot, i stället för en storbrand i bostadshuset. Den hade kunnat få katastrofala följder, säger Lars Gustafsson, områdeschef hos Familjebostäder i Göteborg. Foto: SafeTeam.
NYHET! Komplettera det intelligenta hybridlåset dormakaba dKey med ett eller flera smarta tillbehör så får du till gång till ännu fler funktioner. Du kan snabbt och enkelt låsa och låsa upp dörren i alla lägen, samt se till att rätt personer kommer in i din bostad – även när du själv är långt hemifrån.
dKey Smart Hem-knapp Liten digital öppna-knapp som monteras på vägg inomhus.
dKey Knappsats Stilren, trådlös och IP-klassad knappsats för användning med PIN- koder – monteras utomhus.
dKey Nätverksenhet Diskret nätverksenhet för utökad funktionalitet – ansluts till ditt lokala WiFi-nätverk.
Scanna QR-koden för mer information om dormakaba dKey och smarta tillbehör.
"Vår avsikt är att växa vidare med samma metod som tidigare"Proseros nya vd Anders Uddfors vill fortsätta på inslagen bana.
En omfattande konsolidering pågår på säkerhetsmarknaden i form av snabbväx ande Prosero, som på endast fem år byggt en koncern med hittills 70 bolag och en omsättning på tre miljarder. Den nya vd:n Anders Uddfors fortsätter att stötta och ge bolagscheferna stora frihetsgrader. Största ägaren i Prosero, Valedo Partners, finansierar den aktiva förvärvsagendan med långsiktigt riskkapital. fördjupat samarbete med något av de andra Proserobolagen.
TEXT: JAN SEGERFELDT FOTO: MALTE DANIELSSONProsero erbjuder skräddarsydda tekniska lösningar inom lås, larm, passersystem, övervakning, brand- och personskydd, samt larmcentralstjänster.
– De 70 bolagscheferna är starka entreprenörer som leder framgångsrika bolag. De ska inte behöva lägga stor kraft på att anpassa sig till Prosero. De är våra stjärnor och mitt och regi onchefernas jobb är att lyssna och underlätta för dem, säger nya vd:n Anders Uddfors på det sensommarvarma huvudkontoret i Västberga.
Att Prosero inte har en vanlig koncernstruktur där prioritet på följsamhet till en överordnad strategi är ett heligt mantra, blir jag snabbt varse. I denna grupp hyllas entreprenörskapet, korta beslutsvägar, initiativ till samarbeten och daglig innovation. Pro sero-modellen baseras på en decentraliserad affärsmodell, unge fär som Anticimex, som bidrar till att bevara entreprenörsandan i verksamheterna. De förvärvade verksamheterna fortsätter att verka som fristående enheter och behåller varumärke, organisa tion, medarbetare och kultur, samtidigt som bolagen i gruppen samarbetar för att bli ännu starkare.
Vd Anders Uddfors berättar att Prosero som företagsgrupp kan bidra med exempelvis erfarenhetsutbyte inom det stora nätverket av säkerhetsexperter, möjlighet till samverkan för ökad konkurrenskraft, gemensam upphandling av leverantörer, affärs-och tjänsteutveckling och administrativt stöd. Enligt en intern undersökning är 98 % av Proseros bolagsledare nöjda eller mycket nöjda med att tillhöra Prosero och skulle rekommendera andra bolag att ansluta sig och hela 95 % av bolagen har haft ett
– Huvudkontoret har en roll att hjälpa till med ”sällan”-frå gorna, det kan handla om en komplicerad arbetsrättsfråga, sam ordnad upphandling eller IT-utveckling, förtydligar Uddfors.
Genom fönstret ser jag grannen, den globala låsjätten Evva. Att Prosero blir en stark aktör i att samordna inköp från de stora globala produktbolagen, som just till exempel Evva, Dorma kaba och Assa Abloy blir tydligt. Många av de i dag 70 bolagen syr ihop sina säkerhetslösningar med produkter från de stora aktörerna. Snart blir de 70 ännu fler. Samverkan leder till fördel aktiga inköpspriser och därmed konkurrenskraftiga offerter till slutkunderna.
– Vi har bearbetat marknaden i mer än fem år och haft en bra tillväxt. Nu är vi marknadsledare i Norden och välkända. Vår avsikt är att växa vidare med samma metod som tidigare, det vill säga erbjuda de främsta aktörerna att bli en del av Prosero. Det är vår nyckel till framgång. Vi ser inte att möjliga förvärvskandi dater kommer att sina, utan branschen är i ständig tillväxt. Nya spännande bolag växer till och kan bli framtida förvärvskan didater. Vi har stora möjligheter till att fortsätta växa på våra befintliga marknader, men vi känner också av ett ökande intresse för vår grupp och vår modell från nya marknader, förklarar Uddfors och tillägger:
– Efter Norden kan exempelvis Tyskland bli aktuellt.
Prosero startades efter att Proseros huvudägare Valedo Part ners och ett antal entreprenörer i säkerhetsbranschen under flera år diskuterat möjligheterna och styrkan i att skapa en ny grupp
i säkerhetsbranschen. Det resulterade i att åtta verksamheter gick samman och grundade Prosero i maj 2017. Potentialen i att bibehålla styrkan i de lokala verksamheterna och samtidigt möta framtiden tillsammans som en starkare aktör, ligger fast än idag. Valedo säger på sin webb att deras riskkapitalverksamhet ”stöder långsiktiga värdeskapande initiativ”.
Anders Uddfors igen:
– Vi är tydliga med att det är i säkerhetsbranschen vi verkar, men erbjudandet utvecklas löpande utifrån marknadsutveckling en och kundefterfrågan. Proseros bredd med många yrkesper soner gör att vi snabbt anpassar oss till marknadsförändringar och kundbehov. Detta eftersom våra verksamhetschefer löpande justerar erbjudandet utan krav på komplexa beslutsmodeller. Eftersom vi köper framgångsrika företag bevaras det som gjort bolagen starka. Viktiga beslut tas lokalt, i nära anslutning till marknaden, kunderna och personalen.
Anders Uddfors återkommer gärna till den viktiga entreprenör sandan.
– De olika bolagen har en vilja och energi som är en värdefull och central drivkraft, vilken bidrar till den framgång som Proseros verksamheter visar. Prosero- modellens hela grundidé är att bevara denna kultur i de förvärva de bolagen och därigenom skapa en miljö där driftiga medarbetare trivs, utveck las och vill stanna kvar.
Bolagsledarens fram tidsambition är viktig i förvärvsprocessen och är avgörande för om verksamheten passar in i gruppen.
– Vår inriktning och erfarenhet är att i de fall som tidigare ensamma ägare kommer in i Prosero- familjen så kör de på i minst samma fart som tidigare och ofta tillförs extra energi av förändringen, när man plötsligt omges av flera lika framgångsri ka entreprenörer, avslöjar Uddfors.
– Prosero kommer fortsatt att befinna sig i säkerhets branschen. Med det sagt så har vi stort fokus på rekrytering. Att hitta personal med erfarenhet och rätt inställning eller med vilja att lära nytt är centralt. Våra verksamheter har en stabil personal med låg omsättning. Men många har behov av att rekrytera. Rekryteringen sker ute i verksamheterna. Om en verksamhet har hårt tryck kan viss resursfördelning ske, på verksamheternas egna initiativ. Vi erbjuder också interna karriärvägar och om en anställd flyttar kan vi säkerställa att kompetensen stannar inom koncernen genom att erbjuda anställning på en annan Pro sero- verksamhet. Vi har ett gott rykte på marknaden så många duktiga medarbetare söker sig till oss. Vi jobbar hårt på olika sätt för att rekrytera och vidareutbilda personal, fortsätter Uddfors.
När Prosero för dialoger med bolag kring att bli en del av gruppen, läggs mycket tid på att de ska lära känna varandra. På det sättet ökar tryggheten för vad det innebär att bli en del av Prosero. Modellen bygger på att bolagen ska vidareutvecklas på det sätt som är bäst för varje enskilt bolag när de blir en del av Prosero, inte att de ska behöva lägga kraft på att anpassa sig. Integrationen och anpassningarna upplevs inte som stora för de förvärvade verksamheterna. Det som den förvärvade verksam heten i stället märker är att man får tillgång till ett stort nätverk av skickliga yrkespersoner som kan komplettera erbjudandet och ge ytterligare inspiration.
– Eftersom vi förvärvar framgångsrika bolag har de uppen barligen lyckats att saluföra sina tjänster på ett bra sätt. Mark nadsföring är en av flera tjänster som vi kan hjälpa våra bolag med, men vi stövlar inte in och förändrar framgångsrika model ler utan det handlar mer om att vi kan ge tips och råd samt att vi finns tillhands när bolagen efterfrågar hjälp, menar Uddfors och fortsätter:
– Vi jobbar vidare på inslagen väg med inriktning på fortsatt organisk och förvärvsdri ven expansion.
På frågan om hur matchmakingen mellan Prosero och nya potenti ella bolag går till förklarar Uddfors:
– Genom den bredd vi har med ungefär 70 verksamhetschefer och 1 400 medarbetare, har vi extremt god kunskap om marknaden. Vi har under många år följt och följer löpande ett väldigt stort antal bolag och får ständigt ett löpande flöde av förslag på fina verksamheter med en logik för att bli en del av Prosero. Våra första kontakter är en blandning av att vi blir kontaktade, inte sällan av ägarna själva, och att vi bjuder in oss på en kopp kaffe till bolag som vi vill lära känna och som vi tror kan passa in i Prosero-familjen på sikt. Genom vår ökande andel kontaktytor och den bevisade fram gången av modellen har antalet intressanta bolag som hör av sig till oss ökat i stadig takt. Vi har såklart även lärt oss mycket av de förvärv vi har gjort och har en väldigt väl strukturerad process där vi säkerställer att det blir bra för alla parter när vi slutligen väljer varandra.
Som riskkapitalbolag är Valedo en huvudägare som senare kommer att sälja sin ägarandel och göra en så kallad exit. Enligt Prosero innebär inte ägarformen en påverkan på Proseros plan. Sannolikheten är dock nog högre för att Prosero börsnoteras eller får en ny stor finansiell ägare än att en annan industriell aktör förvärvar Prosero.
På frågan om de tre största utmaningarna för Prosero nämner Uddfors: Att hitta rätt kompetens, materialbrist och ökande
"Vi är tydliga med att det är i säkerhetsbranschen vi verkar, men erbjudandet utvecklas löpande utifrån marknadsutvecklingen och kundefterfrågan"
priser.
– Angående utmaningen att hitta rätt kompetens ser vi i detta en konkurrensfördel och möjlighet för Prosero där en av hörn stenarna från start har varit att medarbetarna i våra verksamhe ter trivs och utvecklas bäst i branschen, med god möjlighet att locka till oss vassa talanger, säger Uddfors och fortsätter:
– Vi arbetar främst lokalt där respektive bolag letar efter kom petens. Vi har såklart lite hjälp av att vi sammantaget är en större grupp som ger stabilitet och potential till karriärsutveckling, men vi ser kompetensbristen som ett av våra största tillväxthin der, säger Anders Uddfors och fortsätter:
– Det behövs fyllas på med nya talanger och det är helt cen tralt att yrkesutbildningarna håller god kvalitét och följer med i den snabba tekniska utvecklingen, så att vi får det nödvändiga kompetenstillskott som branschen så väl behöver. Många av våra bolag tar ett stort ansvar för kompetensutvecklingen då de erbjuder lärlings- och praktikplatser till nyutexaminerade. Alla gemensamma insatser som bidrar till att fler upptäcker och ut bildas inom den här spännande branschen är viktiga, däribland SLR:s arbete, förtydligar Uddfors.
Säkerhetsbranschen är på stark tillväxt med en snabb teknisk utveckling.
– Hos kunderna ser vi en mycket stor efterfrågan för våra tjänster. En duktig säkerhetsinstallatör kommer inte ha problem att hitta sysselsättning. Det kommer att finnas stora möjligheter för den drivna entreprenören att skapa en framtid i branschen.
Prosero strävar efter att verksamheterna ska vara eftertraktade arbetsplatser. Det är personalen som ger framgången och vi tror att den affärsmodell som vi arbetar efter ger den bästa förutsätt ningen för att erbjuda ett stimulerande, utvecklande och roligt arbetsliv.
Materialbristen och de ökande priserna är en annan utma ning för den nya vd:n.
– I nuläget ser vi till att ha så god framförhållning som möj ligt vid beställningar. Vi har vi byggt upp våra lager något för att inte riskera att stå helt utan varor. Vår förhoppning och tro är dock att problemet med materialbrist är på gång att klinga av, vilket vi redan ser vissa tecken på.
– De ökande priserna är en utmaning i att få ut hela kost nadsökningen för. På sikt hoppas och tror vi dock att marknaden skall stabilisera sig med mer jämna prisförändringar, vilket un derlättar för såväl oss, som våra kunder och samarbetspartners.
Proseros nya vd Anders Uddfors tillsammans med kollegan Veronika Eriksson från Axlås Solidlås.
Tribe 2 är ett elektroniskt dörrlås som adderar både funktion och design till din ytterdörr. Välj att låsa upp med fingeravtryck, kod, vanlig nyckel eller via app. Tribe 2 gör ditt hem smartare och säkrare och vardagen lite enklare.
Besök habo.com för att hitta en återförsäljare nära dig.
JAG HADE INTE TÄNKT SKRIVA OM DETTA. Igen. Egentligen skulle denna krönika handla om något helt annat. Men det går inte att undvika. För en sak slår mig när
HASSE ARO
Född: 8 september 1957.
Familj: Fru, fyra barn.
Bor: Stockholm (uppvuxen i Tumba).
Karriär: Började på lokalradion, följt av Radio Stockholm där han jobbade som reporter, nyhetsredaktör och program ledare för Stockholm Direkt. Program ledare för SVTs Trekvart och därefter för TV3s Efterlyst i drygt 30 år. Har även arbetat med andra program för TV3 och Krimkvarten för TV4. Under hösten har han varit tillbaka i TV-rutan med Efter lyst i TV3. Han har tidigare också suttit med i styrelsen för Svenska Stöldskydds föreningen, SSF.
Hobby: Att resa.
jag tar min kvällspromenad och ser alla valaffischer som hängts upp i grannska pet. Hade det inte stått viket parti det handlade om, hade jag inte haft en aning, för budskapen på alla är detsamma.
Plötsligt är partierna enade, utom möjligen två. Gängkriminaliteten är ett stort problem. Högre straff och fler poli ser är lösningen.
Samma budskap, olika partier.
SAMTIDIGT SOM VALRÖRELSEN går in i sitt slutskede sitter vi på redaktionen och förbereder höstsäsongen av Efterlyst.
Det har varit en våldsam sommar. Otaliga skjutningar. En mamma och hennes barn skadas på en lekplats i Eskilstuna. En norsk turist skadas när en gängledare skjuts ihjäl mitt på dagen i ett köpcenter i Malmö. Ett köpcenter jag själv besökte bara några dagar innan.
Det sker mitt ibland oss.
Vi kan alla bli offer.
Det är inte bara sommaren som varit våldsam, hela året har präglats av skjut ningarna. 45 döda hittills, lika många som hela förra året.
Får se var det slutar, fem månader återstår. När vi sitter där och förbereder säsongen, ställer vi oss frågan: Hur rap porterar vi detta?
Orkar våra tittare höra mer?
I VÅRAS HADE VI ETT ÅTERKOMMANDE inslag vi kallade ”veckans skjutningar”. Jag stod framför en karta och radade upp det som skett sedan förra programmet.
Som en liten ironisk kommentar till samhällsutvecklingen. Men vad vi gör i höst vet vi ännu inte.
För jag känner som så många andra: Trötthet.
Så trött på alla skjutningar, så trött på allt yngre och mer hänsynslösa förövare, så trött på en polis som löser allt färre av morden. Trött på gränsen till likgiltighet.
Stänger av nyheterna på bilradion och sätter på musik. Höjer volymen.
Jag är inte ensam. Tror att vi är många sätter dövörat till.
"Det är just detta som är det allra farligas te. När vi vänjer oss, när kriminaliteten blivit en del av samhället.
Det är då vi förlorat.
Så – ur den aspekten är det väl vär defullt att politikerna äntligen fått upp ögonen för problemet. Även om deras förslag på lösningar är lite väl klyschiga. Kanske inte heller effektiva.
Hårdare straff leder sällan till minskad brottslighet. Det visar forskning.
Fler poliser kan få effekt om inte alla jobbar i inre tjänst.
FÖR MIG HANDLAR DET OM TVÅ NIVÅER. Den ena är att krossa dom gäng som finns. Effektiva verktyg är lokala polissta tioner och jourdomstolar.
När någon begår ett brott ska polisen vara snabbt på plats och den gripne ska få sitt straff inom några timmar. Väldigt ef fektivt när metoden infördes i New York.
När en ungdom begick ett brott, oav sett hur litet det var, reagerade samhället direkt och ställde personen inför domare.
Det andra är att stoppa nyrekrytering en av gängmedlemmar. Här ligger den stora utmaningen. Men jag har inte heller sett ett enda politiskt förslag som verkar genomförbart och effektivt.
För hårdare straff och fler poliser är bara ett lagförslag och en budget bort. Snabbt att genomföra.
Men hur stoppar vi tolvåringarna som om tre år kan vara mördare?
Hur stoppar vi tioåringarna som redan nu rekryteras av gängen?
Där är utmaningen! Där ligger framti den. Och jag vet faktiskt inte.
Men jag hoppas på att den som vinner valet har ett bredare perspektiv än det som får plats på valaffischerna.
Att det faktiskt finns en vilja bakom flosklerna. Att nästa regering förstår vilken ödesfråga detta är.
Annars kanske jag tvingas höja musi ken i bilen ännu mer.
FOTO: ADOBE STOCK, STIFTELSEN TRYGGARE SVERIGE
Är de offentliga miljöerna i våra städer verkligen till för alla? Vilka använder dessa platser och vilka gör det inte? Det är frågor som kriminologen Marika Haug genom nätverket feministisk stadsplane ring ställer sig.
Nätverket är en del av hennes dagliga arbete på Stiftelsen Tryggare Sverige, där huvudfokus annars ligger på brottspreventivt arbete i skolan. Marika Haug berättar att intresset för en jämlikare stad och därigenom konceptet med feministisk stadsplanering kom när man inom stiftel sen började kolla på den är typen av frågor.
– Man kan säga att visionen är att vi genom nätverket, och den expertis som ryms inom det, kan vara en bidragande faktor till att skapa trygga, moderna och dyna miska stadsdelar.
Just ordvalet feministisk stadsplanering må avskräcka en del, det kan Marika
Haug ha förståelse för. Men faktum är att det genom historien nästan enbart har varit män som planerar, ritar och bygger våra städer, även i modern tid. Det blir då ytterst relevant att ställa sig frågan vad
snabbt att män och kvinnor använder det offentliga rummet på olika sätt, samt att kvinnor var helt frånvarande från det offentliga rummet en viss tid på dygnet.
– Ofta är det de offentliga platserna i våra städer som naturligt po puleras av kvinnor och barn som också anses vara de mest trygga, poängterar Marika Haug och tillägger:
– Den trygghetskänsla som närvaron av kvinnor och barn på en viss fysisk plats i det offentliga rummet bidrar med, tenderar också att öka själva säkerheten.
det egentligen kan innebära ur ett jämlik hetsperspektiv. När man för ett antal år sedan kastade ljus över begreppet i media blev det snabbt förlöjligat. På Stiftelsen Tryggare Sverige såg man det inte så.
– Vi såg snarare ett behov av begrep pet och att med hjälp av det genomföra analyser av det offentliga rummet.
Studierna som gjordes visade ganska
I sammanhanget spelar säker hetsbranschen en tydlig roll genom installation av diverse säkerhets åtgärder i offentliga miljöer, exempelvis mörkare platser - så som parker med mera - som av invånare ofta anses vara mindre säkra och därmed otrygga.
– Säkerhetslösningar kan faktiskt även bidra till att påverka tryggheten negativt, säger Marika Haug och fortsätter:
Många säkerhetsåtgärder kan göra
På Stiftelsen Tryggare Sverige har man tagit sig an det omtvistade begreppet feministisk stadsplanering för att visa på hur det kritis ka förhållningssättet kan ha avgörande påverkan för situations bunden brottsprevention. Vi har utforskat vilken roll säkerhets branschen kan ha i att göra våra stadsmiljöer mer säkra – för alla.
"Att få in jämställdhetsperspektivet i processerna redan från början och vara med och driva dom frågorna bör vara intressant för säkerhetsbranschen"
Ofta är det de offentliga platserna i våra städer som naturligt populeras av kvinnor och barn, exempelvis lekplatser, som också anses vara mest trygga.
Exempel på brandtrappa som fått annan färg och form än vad vi är vana att se. Att integrera säkerhetslösningar som på ett bättre sätt beaktar estetiken har ett stort värde, menar Marika Haug.
att individen kan känna att risken för att utsättas för brott på den här specifika platsen är stor, vilket gör att den upplevs som otrygg. Ett exempel på det är platser med skyltar som berättar att området är kameraövervakat.
Utifrån detta finns det ett stort värde i att integrera säkerhetslösningar på ett sätt som beaktar estetiken bättre.
– Till exempel kan man integrera brandtrappor på ett fint sätt i byggnader, så att de inte framhävs sterilt och hårt med stålfärger.
Marika Haug har flera exempel på bland annat fysiska väghinder, så kallat pollare, som gjorts om till bänkar och skulpturer.
– Det finns ett trygghetsvärde i att integrera säkerhetsåtgärder så att de inte tillåts ta över det offentliga rummet. I Sverige är vi faktiskt ganska bra på det här, särskilt när det gäller kameror, att nya inte sätts upp bredvid gamla, utan att man faktiskt tar bort dom och håller efter. Det är en betydande faktor.
Inom nätverket Feministisk stadsplane ring har även flera olika kartläggningar för att upptäcka ojämlikheter i stadsbygg nationen gjorts. En sådan handlar om offentliga toaletter inom Stockholm stad. Bland annat kartlade man funktionerna toaletterna hade, men också användarna. Man kom då fram till att endast 1 av 10 användare var kvinnor, samt att kvinnor fick betala för toalettbesöken i staden i högre grad än männen som alltid hade urinoar som gratis alternativ.
– Det intressanta är vilka signaler det sänder, att väldigt få kvinnor ens använ
der de publika toaletterna, säger Marika Haug och fortsätter:
– Det saknades även funktioner som historiskt sett förknippats med den kvinnliga könsrollen i de flesta toaletter, så som skötbord till exempel.
SÄLLAN ÅTGÄRDER MISSGYNNAR – GYN NAR ISTÄLLET ALLAGenom nätverket vill man också beröra problematiken djupare än de självklart tydliga åtgärderna som kan vidtas för att tillgängliggöra och öka säkerheten för alla i det offentliga rummet. Ändå blir Marika Haug tveksam när vi frågar om någon representant från säkerhets branschen finns med i nätverket.
– Att få in jämställdhetsperspektivet i processerna redan från början och vara med och driva dom frågorna bör kunna vara intressant för säkerhetsbranschen. Det ska falla sig naturligt att reflektera kring hur en viss typ av åtgärd som en beställare vill genomföra kan påverka kvinnor eller andra grupper, resonerar Marika Haug och tillägger att åtgärder som genomförs sällan missgynnar män nen utan i stället gynnar alla.
– Målsättningen är att få fler företag, fastighetsägare och utförare av tillbli velse och ombyggnation av stadsbilden att jobba med detta – här har säker hetsbranschen en fin möjlighet att gå i bräschen, menar Marika Haug.
– Det kan vara ett bra sätt att visa
Marika Haug är kriminolog och arbetar på Stiftelsen Tryggare Sverige. Olika typer av pollare, den ena mer traditionell och som vi kankse är vana att se dessa fysiska väghinder, den andra formad som en rund sten."Det finns ett trygghetsvärde i att integrera sä kerhetsåtgärder så att de inte tillåts ta över det offentliga rummet"Endast 1 av 10 användare av publika toaletter i vår huvudstad är kvinnor. Bilden visar en äldre modell av typisk urinoar i Stockholm.
Platser med dessa skyltar kan göra att man känner större risk för att utsättas för brott.
framfötterna gentemot beställarna, gran ska sin egen bransch, eget företag och egna produkter. Ett superenkelt sätt är att inkludera fler i fokusgruppsundersök ningar och vara med och driva tankear betet. Säkerhetsbranschen är lämplig för det eftersom den vill skapa ett säkrare och tryggare samhälle.
Genom att fundera mer kring vilken trygghet och säkerhet man vill skapa
med dom produkter och tjänster man tillhandahåller skulle säkerhetsbranschen kunna tänka bredare inom sitt område. Marika Haug fortsätter:
– Femtio procent av kvinnor i utsatta områden är otrygga i sitt eget bostadsom råde kvällstid. Det är oerhört höga siffror vi sällan pratar om och som säkerhets branschen skulle vara perfekt för att vara med och driva.
Marknadens största sortiment av SBSC-godkända magnetkontakter för att skydda dörrar, fönster, grindar och portar.
När kvalitet och funktion behövs.
"Genom att fundera mer kring vilken trygghet och säkerhet man vill ska pa med dom produkter och tjänster man tillhandahåller skulle säkerhets branschen kunna tänka bredare inom sitt område"
I början på september startade Säkerhetsuniversitetets - som drivs av Föreningen Säkerhetsbranschen - YH-utbild ning Kvalificerad Säkerhetsingenjör. Den 1,5 år långa utbild ningen sker i samarbete med One Academy i Stockholm. Efter utbildningen kommer de studerande bland annat ha praktisk erfarenhet av att montera olika typer av utrust ning och produkter på ett effektivt och säkert sätt, drift sätta och programmera säkerhetsprodukter och system, analysera funktion och utföra underhåll, analysera och beräkna på olika ström- och spänningsmiljöer, samt installera, konfigurera och administrera komplexa nätverk skomponenter och system. Eleverna kommer även ha viss kunskap om lås och dörrmiljöer och brandlarm och släck ning.
RCO utökar sin verksamhet inom området digitala låssys tem genom att förvärva företaget Swedlock AB. RCO-grup pen befinner sig på en spännande förändringsresa och förvärvet av Swedlock passar väl in i RCOs tillväxtstrategi och portfölj av framtidens lösningar för tillgängliga, trygga och digitala fastigheter, säger man. - För RCO är förvärvet strategiskt, långsiktigt och mycket logiskt. Ett av RCOs huvudsegment är offentlig verksam het, vilket innefattar kommuner, regioner och myndigheter. Swedlocks elektroniska låssystem, som både är unikt och har internationell potential, tillsammans med RCOs lösning ar inom passersystem och larm skapar en enhetlig lösning och en bättre användarupplevelse för våra kunder”, säger Fredrik Sidhagen, vd på RCO.
Fredrik Sidhagen.
BRANSCHMÄSSOR ÄR JAG FÖRTJUST I av många anledningar. Man kommer ganska långt med att plocka upp ledtrådar om ny teknik och nya säkerhetstjänster via nätet, men det mänskliga mötet – mötet med branschen – och produkterna som branschmässorna erbjuder är oslagbart.
Den första säkerhetsmässan jag besök te var ASIS stora amerikanska bransch mässa i San Diego i södra Kalifornien 2006, vilket blev en ögonöppnare för mig som nykomling i branschen. Framför allt blev jag förvånad över storleken på mäss san men också över mångfalden av bolag som närvarade.
VAD SOM KAN VARA INTRESSANT ATT reflektera över är möjligheten till heli kopterperspektiv som branschmässorna erbjuder.
Ända sedan jag började i säkerhets branschen har ett pågående samtalsämne rört mötet mellan den fysiska säkerheten å ena sidan och IT- och cybersäkerhet å andra sidan. Såklart finns det en hel del konceptuella beröringspunkter mellan dessa säkerhetsdiscipliner men kanske mindre än vad vi tror vid en närmare eftertanke. Mässorna utgjorde ett intres sant studieobjekt för att problematisera dessa beröringspunkter. Jag bestämde mig för att räkna igenom alla de bolag som besökte den stora ASIS-mässan och sedan jämföra den listan med en motsvarande lista av deltagande bolag på en större IT- och cybersäkerhetsmässa. Resultatet var ganska talande – och lite som jag misstänkte – för varje mässa
kunde utställarna räknas i hundratal men om jag inte missminner mig var det inte mer än en handfull bolag som närvarade på båda mässorna. Vad säger det? Min utgångspunkt är alltid att företag är opportunistiska och snabbfotade – för det ska de vara och det är också en av mark nadens grundläggande funktioner.
För även om ett stort och domine rande bolag kan vara trögrörligt finns det ofta någon mindre entreprenöriell nytänkande firma som försöker fylla det möjliga kommersiella tomrummet. För dessa unga nystartade aktörer är mässorna ofta en första möjlighet att meddela marknaden att man finns och att man har något att erbjuda. Om det skulle förekomma en djup ledningsintegration mellan den fysiska säkerheten och dess IT-motsvarighet borde det motivera närvaro på båda typer av mässor – något som endast kunde observeras i synnerli gen begränsad omfattning. Det betyder såklart inte att de är väsensskilda men det lämnar oss en ledtråd om att integratio nen mellan dessa områden kanske inte är så omfattande som vi först trodde – i alla fall på systemstödsnivå. Således kan det finnas en bredare poäng att också fundera på vad som inte dyker upp på bransch mässorna.
FORTSATT PÅ TEMAT KRING VÄRDET AV branschmässor – 2015 besökte jag och min kollega en säkerhetsmässa i Köpen hamn där danska polisen höll ett lärorikt föredrag om sitt arbete med att använda bevakningskameror för brottsutredande
syften. Samtidigt pågick det en relativt infekterad samhällsdebatt i Sverige om integritetsriskerna med den polisiära användningen av kamerabevakning. Det föredraget utgjorde ett värdefullt exempel i den svenska debatten på hur vårt grann land använde kamerabevakning på ett framgångsrikt sätt.
2019 besökte jag säkerhetsmässan IFSEC i London och av en slump sprang jag på en brittisk forskarkollega som bjöd in mig att skriva ett bokkapitel som sammanfattade kunskapsläget kring kamerabevakning till en kommande säkerhetshandbok – som efter vissa pandemi-förseningar publicerades nu i somras.
KORT SAGT, BRANSCHMÄSSOR är vär defulla och erbjuder ibland oväntade lyckade slumpmässiga möten som inte går att planera i förväg. Jag gör mitt yttersta i att övertyga mina forskarkollegor som påstår sig vara intresserade av att komma närmare verkligheten att besöka en branschmässa – oaktat intresseområde.
I slutet av oktober är det dags för säkerhetsmässan Skydd i Stock holm. Jag ser fram emot att delta och hoppas vi ses där!
Född: 10 oktober 1975.
Familj: Fru.
Gör: Säkerhets- och teknikforskare vid Lunds universitet.
Bor: Malmö.
Karriär: Kom in i säkerhetsbranschen via ett
projekt angående digitaliseringen av branschen. Arbetade då nära säkerhetschefer för att analysera hur branschen skulle påverkas. Började 2015 intressera sig för kameraövervak ning och har genomfört ett flertal opinionsun dersökningar och andra forskningsuppdrag på ämnet.
Hobby: Nyheter, böcker, sport och resor.
Alla
ALINGSÅS Alingsås Lås & Larmservice AB www.alas.se
ARLANDASTAD Certego AB www.certego.se
ASKIM Låsspecialisten Bröderna Nykom Aktiebolag www.lasspecialisten.com
BODEN Låssmeden i Boden AB www.lassmedboden.com
BORÅS Borås & Kungsbacka Lås & Säkerhet www.lasochsakerhet.se
BORÅS Direct Larm Borås AB www.directlarm.se
BORÅS LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se
BROMMA Avarn Alviks Lås AB www.avarnsecurity.se
BROMMA Great Security Bromma AB www.greatsecurity.se
DANDERYD Täby Danderyds Lås AB www.tabydanderydlas.se
EKSJÖ Höglandets Lås och Säkerhet AB www.hoglandetslas.se
EKSJÖ Optimera Svenska AB www.optimera.se
ENKÖPING Certego AB www.certego.se
ENSKEDE Bergs Låsverkstad AB www.bergslas.se
ESKILSTUNA Certego AB www.certego.se
FALKENBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
FALKENBERG Protectum AB - Wikströms lås www.protectum.nu
FALKENBERG Skrea Lås & Smide AB www.skrealas.se
FALKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se
FARSTA Farsta Lås AB www.farstalas.se
FINSPÅNG AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
FLEN Certego AB www.certego.se
GNESTA Great Security Mekanik Stockholm AB www.greatsecurity.se
GUSTAVSBERG Lås Larmteknik Värmdö AB www.laslarmteknik.se
GÄLLIVARE Låsab Lås- & Larmservice AB www.lasab.se
GÄVLE Certego AB www.certego.se
GÄVLE Lås & Nyckel i Gävle AB www.nyckel.nu
GÄVLE LåsCity i Gävle AB www.lascity.se
GÖTEBORG AB Låfa Lås & Fastighetsservice www.lafalas.se
GÖTEBORG Avarn Låsteknik i Göteborg AB www.avarnsecurity.se
GÖTEBORG Göteborgs Lås & Nyckelverkstad AB www.gbglas.se
GÖTEBORG Låset i Centrum HJK AB www.lasetgbg.se
GÖTEBORG Låsinväst Svenska AB www.lasinvast.se
GÖTEBORG Låssmeden Sven Alexandersson Aktiebolag www.lassmeden-sa.se
GÖTEBORG Mart. Mattsson & Co AB www.martinmattsson.com
GÖTEBORG SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
GÖTEBORG SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
GÖTEBORG Södra Vägens Låsservice AB www.sodravagenslas.se
HALMSTAD AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
HALMSTAD Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
HALMSTAD Lås & Larmspecialisten AT AB www.las-larm.com
HANDEN Brandbergens Låshörna AB www.lashornan.se
HANDEN Haninge Lås AB www.haningelas.se
HAPARANDA Gränslås Service AB facebook/granslas
HELSINGBORG Avarn Lås-Aktuellt AB www.avarnsecurity.se
HELSINGBORG Brand & Säkerhet i Helsingborg AB www.brandochsakerhet.se
HELSINGBORG Lås & Trygghet i Helsingborg AB www.las-trygghet.se
HELSINGBORG Öbergs Lås & Nycklar Eftr KB www.obergs.com
HUDDINGE Lås-Arne Malmström AB www.las-arne.se
HUDDINGE Stanley Security Sverige AB www.stanleysecurity.se
HÄGERSTEN AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
HÄGERSTEN Aspuddens Lås - Låstjänst HB www.lastjanst.com
HÄGERSTEN Bravida Säkerhet AB www.bravida.se
HÄGERSTEN Certego AB
www.certego.se
HÄGERSTEN Västberga Lås AB www.vastbergalas.se
HÄRNÖSAND Nylunds Lås & Larm AB www.nylundslas.se
HÄSSLEHOLM Hässleholms Låssmed AB www.hlmlassmed.se
HÖRBY Allans Lås & Larm AB www.allanslas.se
JOHANNESHOV Safe Team Sverige AB www.safeteam.se
JOHANNESHOV Sickla Låsteknik AB www.sicklalasteknik.se
JÄRFÄLLA Aktiebolaget Järfälla Låsservice AB www.jarfallalasservice.se
JÄRFÄLLA AB Norrlås www.norrlas.se
JÖNKÖPING Yxhage Lås & Europalarm AB www.yxhage.se
JÖNKÖPING Passera AB www.passera.se
KALMAR W.B.- Låsservice AB www.wblas.se
KARLSHAMN Avarn Lås-Aktuellt AB www.avarnsecurity.se
KARLSKOGA Ekbergs Låsservice eftr AB www.ekbergslas.se KARLSKRONA Creab Säkerhet AB www.creab.se KARLSKRONA Karlskrona Låsservice AB www.kna-las.nu KARLSTAD Certego AB www.certego.se KATRINEHOLM Certego AB www.certego.se
KIRUNA Certego AB www.certego.se
KISTA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se KISTA Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se KISTA Certego AB www.certego.se KRAMFORS Låssmeden i Kramfors AB www.lås-smeden.se KRISTIANSTAD Certego AB www.certego.se KRISTIANSTAD Citylåset i Kristianstad AB www.citylaset.se
KRISTINEHAMN Låsmästarn i Värmland AB www.lasmastarn.se KUNGSBACKA Borås & Kungsbacka Lås & Säkerhet AB www.lasochsakerhet.se KUNGSHAMN Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se KÖPING Certego AB www.certego.se
LERUM AB Lerums Lås & Larmservice www.lll.se
LIDINGÖ Lidingö Lås & Larm AB www.lidingolas.se
LIDKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se
LINDESBERG Lås & Säkerhetsspecialisten i Sverige AB https://lss.secwise.com
LINKÖPING Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se
LINKÖPING Certego AB www.certego.se
LULEÅ Certego AB www.certego.se
LUND All-Round Låsservice AB www.allroundlas.com
LUND Certego AB www.certego.se
LUND Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
LYCKSELE AB Norrskydd www.norrskydd.se
MALMÖ AB Låscentralen E. Borgström www.lascentralen.se
MALMÖ Avarn Lås-Aktuellt AB www.avarnsecurity.se
MALMÖ Bengtssons Låsservice AB www.bengtssonslasservice.se
MALMÖ Certego AB www.certego.se
MALMÖ Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
MALMÖ Malmö Låstjänst AB www.malmolastjanst.se
MALMÖ SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
MARIEFRED Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu
MARIESTAD Vadsbolås AB www.vadsbo.se
MARKARYD Säkerhetstjänst i Markaryd AB www.sakerhetstjanst.se
MJÖLBY Axet Lås i Mjölby AB www.axetlas.se
MOTALA Certego AB www.certego.se
MÄRSTA Nyckellås i Märsta AB www.nyckellas.se
Mästarbrev, har en bred utbildning och ett gediget finns över hela landet och din närmsta säkerhetspartner hittar du här. Våra etiska regler och krav på Mästarbrev, garanterar en god service till mycket hög kvalitet.Auktoriserad Låsmästare innebär att företaget uppfyller de krav som SLR och SSF gemensamt tagit fram. Bland annat ska det finnas bevis på yrkeskunskap genom mästar- och gesällbrev, SLR:s etiska regler ska följas, licenser från tillverkare måste finnas och butik och lokaler måste uppfylla gällande skyddskrav. Anlita alltid ett Auktoriserat Låsmästarföretag!
VAD ÄR ISO 9001?
ISO 9001 är en internationell standard som rör kvalitetsledning och gäller för alla organisationer inom alla branscher och verksamheter. Den inne håller åtta huvudämnen:
• Kundfokus
• Ledarskap
• Medarbetarnas engagemang
• Processinriktning
• Systemangreppssätt för ledning
• Ständiga förbättringar
• Faktabaserade beslut
• Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer
MÖLNDAL Mölndals Låsservice AB www.molndalslas.se MÖLNDAL Paralarm AB www.paralarm.se MÖLNDAL SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se NACKA Great Security Nacka AB www.greatsecurity.se NORRKÖPING AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se NORRKÖPING Certego AB www.certego.se NORRKÖPING Lås & Nycklar i Norrköping AB www.lasonycklar.se NORRKÖPING Låssmeden i Norrköping AB www.lassmeden.se NORRKÖPING Norrköpings Låsverkstad AB www.norrkopingslasverkstad.se NORRTÄLJE Norrtälje Låsservice AB www.ntjlas.se NORRTÄLJE Spaak Säkerhet AB www.spaaksakerhet.se NYBRO Nybro Lås AB www.nybrolas.se NYKÖPING Certego AB www.certego.se NYKÖPING Great Security Mekanik Stockholm AB www.greatsecurity.se NYNÄSHAMN Södertörns Lås AB www.sodertornslas.se
OSKARSHAMN Sjögrens Lås & Brandskydd AB www.sjogrenslas.com
PITEÅ Caverion Sverige AB www.caverion.se
SANDVIKEN Certego AB www.certego.se
SKARA Vadsbolås AB www.vadsbo.se
SKELLEFTEÅ AB Norrskydd www.norrskydd.se
SKÄRHOLMEN Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se
SKÖVDE Låsteam AB www.lasteam.se
SKÖVDE Vadsbolås AB www.vadsbo.se
SOLLENTUNA Gerts Lås & Larm AB www.gertslas.se
SOLLENTUNA Sollentuna Lås AB www.sollentunalas.se
SOLNA Råsunda Säkerhetsentreprenad AB www.rasundalas.se
SPÅNGA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
SPÅNGA Spånga Lås AB www.spangalas.se
STENUNGSUND SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
STOCKHOLM AB Kungslås AB www.kunglas.se
STOCKHOLM AB Låscentrum Surbrunn www.lascentrum.se
STOCKHOLM AB Låssnabben www.lassnabben.se
STOCKHOLM Automatic Alarm i Stockholm AB www.automaticalarm.se
STOCKHOLM Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se
STOCKHOLM Corells Lås AB www.corellslas.se
STOCKHOLM Hornsplans Låsservice Aktiebolag www.hornsplanslas.se
STOCKHOLM Karla Låsservice AB www.karlalas.se
STOCKHOLM Kungsholms Låsservice AB www.kungsholmslas.se
STOCKHOLM Lindells Låsservice AB
STOCKHOLM Låsborgen AB www.lasborgen.se
STOCKHOLM Låskomfort AB www.laskomfort.se
STOCKHOLM Låskompetens i Stockholm AB www.laskompetens.se
STOCKHOLM Låsmakarna i Stockholm AB www.lasmakarna.se
STOCKHOLM Låsman AB www.lasman.se
STOCKHOLM Låssmeden FGJ AB
STOCKHOLM Låsteam Sverige AB www.lasteam.se
STOCKHOLM Nybergs Lås AB www.nybergslas.se
STOCKHOLM Great Security Mekanik Stockholm AB www.greatsecurity.se
STOCKHOLM S:t Eriks Lås AB www.stlas.se
STOCKHOLM SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
STOCKHOLM Stockholms Låsservice City AB www.sthlmslas.se
STOCKHOLM Storstadens Lås HB www.storstadenslas.se
STOCKHOLM Söderlås vid Ringen AB www.soderlas.se
VAD ÄR ISO 14001?
ISO 14001 behandlar miljöledning och innehåller de viktigaste kraven för att identifiera, kontrollera, systematisera och bevaka miljöpåverkan inom organisationer, samt hur ledningen och förbättringen av systemet sköts.
I allt väsentligt är kraven på kvalitet och miljö i FR2000 liknande de som ställs i ISO 9001 respektive ISO 14001. Medan ISO 9001 och ISO 14001 är internationallt erkända standarder för många branscher är FR2000 branschanpassat till bland annat Låssmedsföretag och innehåller även lagkraven på arbetsmiljö, brandsäkerhet samt standarden för kompetens försörjning och kravet på en övergripande verksamhetsbeskrivning.
Vissa certifieringar avser företag, andra deras ledningssystem och vissa avser enskilda personer. Ofta finns ett samband, till exempel att ett företag måste ha ett visst antal anställda eller en viss andel av de anställda som har en viss personcertifiering för att erhålla företags- eller systemcertifiering. Certifiering av ledningssystem, produkter och personer för SLR företag görs av ackrediterat (myndighetskontrollerat) certifieringsorgan, så kallad tredjeparts-certifiering.
STOCKHOLM Södermalms Lås AB
www.sodermalmslas.se
STRÄNGNÄS Certego AB www.certego.se
SUNDBYBERG Låspunkten AB www.laspunkten.se
SUNDBYBERG Great Security Mekanik Stockholm AB www.greatsecurity.se
SUNDSVALL AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
SUNDSVALL Lås & Maskinservice i Sundsvall AB www.lasomaskin.se
SÄVEDALEN Avarn Låsteknik i Göteborg AB www.avarnsecurity.se
SÖDERTÄLJE Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se
SÖDERTÄLJE Certego AB www.certego.se
SÖDERTÄLJE Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu
SÖDERTÄLJE Telge Lås & Nyckel AB
TIERP TW Låsservice AB www.twlasservice.se
TRELLEBORG Isgrens Låsverkstad Aktiebolag www.isgrens.se
TROLLHÄTTAN Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se
TROLLHÄTTAN SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
TYRESÖ Tyresö Låsservice AB www.tyresolas.se
TÄBY Ensta Lås AB www.enstalas.se
TÄBY Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydlas.se
UDDEVALLA Rikstvåans Låsservice AB www.rikstvaanslas.com
ULRICEHAMN Roger Perssons Låsservice AB www.perssonslasservice.se
UMEÅ AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
UMEÅ AB Norrskydd www.norrskydd.se
UMEÅ Certego AB www.certego.se
UPPLANDS VÄSBY Great Security Mekanik Stockholm AB www.greatsecurity.se
UPPLANDS VÄSBY Väsby Lås & Alarm AB www.vasbylas.se
UPPSALA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se
UPPSALA Certego AB www.certego.se
UPPSALA Låsservice i Mälardalen AB www.lsim.se
UTTRAN Botkyrka Lås & Säkerhetsmontage AB www.botkyrkalas.se
VALLENTUNA Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydslas.se
VARBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se
VARBERG Låsservice i Varberg AB www.lasserviceivbg.se
VIMMERBY Lås & Nyckelservice Vimmerby www.lasochnyckelservice.se
VISBY Visby Lås & Nycekeltjänst AB www.visbylas.se
VÄLLINGBY Garantilås i Stockholm AB www.garantilas.se
VÄSTERVIK Västerviks Låshus AB www.vastervikslashus.se
VÄSTERÅS Certego AB www.certego.se
VÄSTERÅS Finlarm AB www.protectyou.se
VÄSTERÅS Lundkvist Lås & Nycklar AB www.lundkvistlas.se
VÄSTERÅS Låscenter i Västerås AB www.lascenter.se
VÄSTRA FRÖLUNDA Avarn Låsteknik i Göteborg AB www.avarnsecurity.se
VÄSTRA FRÖLKUNDA Certego AB www.certego.se
VÄSTRA FRÖLUNDA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se
VÄXJÖ Certego AB www.certego.se
YSTAD Skåne Lås AB www.skanelas.se
ÅRSTA Hellgrens Lås AB www.hellgrenslas.se
ÄLVSJÖ Låslära AB www.laslara.se
ÄNGELHOLM RA Låshuset AB www.ragruppen.se
ÖREBRO Axet Låsservice AB www.axet-las.se
ÖREBRO Certego AB www.certego.se
ÖREBRO Lås & Säkerhet i Örebro AB www.lassakerhet.se
ÖRNSKÖLDSVIK Norrskydd AB www.norrskydd.se
ÖRNSKÖLDSVIK Övik Låsteknik AB www.lasteknik.com
ÖSTERSUND Gärdin & Persson - Fresk Försäljning AB www.gardinpersson.se
Hon bytte inriktning – och hittade hem i låsbranschen. 37-åriga Rebecca Sagamor ge nomförde SLR YI-utbildningen och jobbar nu som låstekniker på Great Security.
– Att få jobba praktiskt och samtidigt lösa problem var det som främst lockade.
TEXT: LINUS DAHLBÄCK FOTO: GREAT SECURITYÅret är 2017. Det är natt. Rebecca Saga mor sitter som handläggare på fastig hetsjouren. Hon får ett samtal från en hyresgäst som saknar el, ett annat från en som saknar vatten. Och så ett samtal från en som tappat sina nycklar – Rebecca får då ringa en låssmed.
– Det var då intresset väcktes, säger hon och fortsätter:
– Under de samtalen har jag hört vad låssmederna fått göra och hur de har fått gå till väga för att lösa problemen. Det var allt från att polisen sparkat in en dörr eller att någon tappade en nyckel och man fick ta sig in på annat sätt.
Rebecca skrev ner händelseförloppen för ärende efter ärende och ju mer hon hörde – desto mer spännande verkade yrket.
– Det var framförallt problemlösning en som väckte mitt intresse, säger hon.
Hon hade tidigare jobbat i säkerhets branschen som väktare så när intresset väcktes så starkt inledde hon redan året efter, 2018, sin karriär inom låsbranschen.
– Jag blev lite rastlös på jouren efter som jag var van att jobba ute på fältet. En annan sak som lockade med låsbranschen
var att få jobba med något som kom binerar arbete med händer och huvud. Att få jobba praktiskt och samtidigt lösa problem. Det var också roligt att få nischa sig inom något och kunna bli expert.
Hon hoppade på SLR YI, som är en yrkes introduktionsanställning via SLR, som genomförs på en arbetsplats. För Rebecca innebar det Safeteam i Göteborg.
– Utbildningen var otroligt bra. Den kändes väldigt välstrukturerad och det gillar jag. Jag kände att jag fick en bra yrkesgrund att stå på.
Hon berättar att utbildningen, förut om att ge en stabil grund som tekniker, också gav möjligheten att få en helhets bild över verksamheten.
– Syftet var att jag skulle ut och jobba som tekniker efter utbildningen så det var fokus på det, men jag fick göra mycket mer. Jag fick lägga cylindrar, fräsa nycklar och även vara med och räkna på offerter och göra låsscheman. Jag fick helt enkelt vara med på många olika avdelningar och testa. Det tyckte jag var fantastiskt bra.
– Absolut. Jag har fått en fördjupad kunskap där jag kan se några lager bort anför det jag utför. Det har till exempel känts skönt att veta att jag har förkun skapen hur man lägger en cylinder så jag kan göra en omläggning på plats om det skulle behövas.
Den djupare förståelsen för arbetet kan också var något som bidrar till ett förtroendeingivande bemötande ut mot kunden.
– Det blir lättare att höfta hur lång tid något annat tar om kunden till exempel undrar när vi är klara med en cylinder. Det ger en god service för kunden.
SLR YI är en av ganska få utbildning ar i branschen som ger ett diplom efter klarat slutprov. Att få ett bevis på sin kompetens var något som också lockade Rebecca Sagamor.
– Det gynnar mig jättemycket attrak tionsmässigt på arbetsmarknaden, säger hon.
Efter avslutad utbildning fick hon direkt fast anställning på Safeteam i Göteborg.
– Men jag kände ingen skillnad gentemot kollegor eller kunder när jag blev anställd. Det var kanske mer för mig själv att jag kände att jag skulle visa vad jag kunde. Jag kände ett större ansvar, men det var ett ansvar jag kände att jag var redo för. Under hela utbildningen har jag haft fantastiska mentorer som också fanns där när jag skulle flyga själv.
FINNS ALLTID MER ATT LÄRA Kompetent arbetskraft är eftertraktat i branschen, varpå Rebecca Sagamor i februari 2021 värvades över till Great Security.
– Jag trivs jättebra och känner verkli gen att jag har hamnat i rätt bransch. Den rör sig alltid, och man är aldrig fullärd. Det är spännande, roligt och otroligt utvecklande.
Säkerhetsinstallatören har vid flera tillfällen skrivit om branschens ojämna könsfördelning. Även om den har blivit mer jämställd det senaste decenniet är den fortfarande rejält mansdominerad, något som Rebecca Sagamor har märkt av – men nästan bara i positiv bemärkelse.
– Att jag är kvinna i en mansdomi nerad bransch har jag framför allt märkt av på kunder när de öppnar dörren. Det blir en positiv och rolig överraskning för många och det uppskattas nog även av branschen att det jämnas ut i personal styrkan. Jag har upplevt det som positivt och roligt att få vara med och öka den statistiken, säger hon.
– Jag strävar alltid efter att bli så bra som jag bara kan. Gesäll- och mästarprov finns som en morot att sträva efter i fram tiden. Jag har inte bråttom dit men det känns bra att veta att det finns möjlighe ter när tiden är mogen.
Rebecca Sagamor trivs väldigt bra i branschen och tycker jobbet som säkerhetstekniker är spännande, roligt och utvecklande.– Säkrare än så här kan man nog inte vädra, säger den forna arkitekten Christer Nord ström om sitt egenuppfunna vädringsbeslag. För alla med hus utan sprillans nya föns ter kan vädring vara ett önsketänkande utan säker lösning. Det ville Christer Nordström inte acceptera och började skissa på ett alternativ där inbrottssäkerheten sattes i fokus.
TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND FOTO: CHRISTER NORDSTRÖMDet var när Christer Nordströms fru påtalade att hon inte ville ha fönstret i sovrummet – som finns på bottenplan i den gamla gårdsfastighet där de bor – på glänt om nätterna som han började fun dera hur han skulle kunna göra vädring en säker.
– Många nya fönster har vädrings beslag i fönsterlåset, men det ger bara alternativet att vädra med liten springa, medan andra alternativ ofta är gjorda i plast, förklarar Christer och fortsätter:
– Jag började skissa fram ett förslag som kunde bli så inbrottssäkert som det bara är möjligt. Vädringsbeslaget jag tagit fram passar nästan alla typer av fönster, oavsett om de är inåtgående, utåtgående eller sidohängda.
Christer Nordström klargör också att hans vädringsbeslag ses som ett komple ment till fönsterlås och inte som något som ersätter det.
– Fönsterlås bör alla som har fönster på bottenplan ha, men beslaget för väd ring sätter man bara upp på dom fönstren man vädrar.
Att det låsbara vädringsbeslaget är säkert, ja det är Christer Nordström rätt säker på.
– När haspen sitter på kommer man inte åt skruvarna. Även om tjuven får in handen kan han möjligtvis ta bort kar binhaken, därför är det också bättre med ett hänglås om man vädrar med fönstret mer än på några centimeters glänt, för tydligar han.
VARFÖR ÄR CHRISTER NORDSTRÖMS PRO DUKT BÄTTRE ÄN LIKNANDE LÖSNINGAR, FRÅGAR VI HONOM.
– Beslaget är tillverkat i tre millimeter stålplåt, det är ordentliga dimensioner och du som tjuv får ha med dig bågfil om du ska fila dig genom, säger Christer Nordström och fortsätter:
– Man kan helt enkelt inte bryta genom beslaget, många andra liknande produkter kan man klippa med plåtsax.
Även om tjuven skulle vara väldigt rutinerad och ha med sig kofot, menar Christer att han skulle få sig en rejäl match.
– Låt säga att tjuven bryter loss besla get så skruvarna åker med, men komplet terar du med genomgående skruv som du fäster vid fönsterbågen med blindsida och borrar genom fönsterbågen och sätter blindmutter från utsidan, ja då får nog
tjuven pulverisera fönstret för att komma in.
Christer Nordström har låtit framtagan det av vädringsbeslaget ta tid för att det ska bli så bra som möjligt. Och visst kan man ana att han arbetat ett helt liv som arkitekt. Eftersom han tidigare hittat på beslag i andra syften hade han en hel låda hemma med gamla aluminiumprofiler som han sedan gjorde en prototyp av. Den fungerade bra och via CAD-pro gram – som används för bland annat arkitektritning – i datorn arbetade han fram en 2D-modell som han tog med till en plåtfirma.
I dagsläget är både produktion och försäljning av det innovativa vädrings beslaget i full rullning. De flesta besla gen säljer Christer Nordström via sin webshop, men flertalet distributörer inom säkerhetsbranschen har också hört av sig och visat stort intresse för hans produkt lösning.
– Det har växt av sig själv och hittills har vi fördubblat omsättningen varje år, förklarar han och tillägger att bland andra Örebro kommun valt att sätta in
beslaget i flera av kommunens skolor.
Men att människor vill ha in luft i sina hem är inte helt enkelt ur ett klassningsperspektiv, det har Christer Nordström erfarit.
– Vi har varit i kontakt med Stöldskyddsföreningen och Mekaniska prövningsanstalten för att undersöka möjligheterna att få beslaget säkerhetsklassat, men det finns inga rutiner för att vädra säkert och därmed går det inte att få den här typen av produkter klassade.
Han håller med att det kan vara problematiskt ur försäkrings synpunkt att det inte går att få beslaget klassat, men det är inget som påverkar försäljningen.
– Folk känner att det är säkert och eftersom de är ute efter funktionen köper dom det oavsett. Vi upplever att det verkligen finns ett behov av detta beslag eftersom det nästan inte finns någonting på marknaden som kan anses vara lika stabilt, säger han avslutningsvis.
Lås oss få presentera Silcas Unocode F Serien! Denna exklusiva Unocode F900 är en allt-i-ett-lösning när det gäller att koda och kopiera nycklar med stil! Supersnabb kamera för avläsning av delning vid kopiering samt kvalitetskontroll. Automatisk stängning och öppning av back och skyddshuv,10” tutchskärm, magasin, sorteringsstation och märkstation för dubbelsidig märkning på greppet.
Samma lösning som sin storebror F900, men utan kameran för identifikation av nyckel och delning. Automatisk stängning
och öppning av back och skyddshuv, 10” tutchskärm, magasin, sorte ringsstation och märkstation för dubbelsidig märkning på greppet.
På Unocode F600 hittar du automa tisk fräsning på kod/kopia, märk ning på båda sidor av greppet. Supersnabb kamera för avläsning av delning vid kopiering samt kvali tetskontroll. Automatisk stängning och öppning av skyddshuv, 10” tutchskärm.
Automatisk fräsning på kod/kopia. Supersnabb kamera för avläsning av delning vid kopiering samt kva litetskontroll. Automatisk stäng ning och öppning av skyddshuv, 10” tutchskärm.
Nycklar Maskiner Hänglås Låsprodukter
På bilderna nedan ser vi exempel på hur man vädrar säkert med hjälp av en karbinhake, samt Christer Nordström som visar upp sitt innovativa vädringsbeslag.
Genom nya kunder och större uppdrag har Passera på tio år vuxit från småskalig lås smed i Jönköping till storspelare inom säkerhet, både regionalt och lokalt.
– Vi vill fortsätta vara en platt organisation och även om vi gått från tio till femtio med arbetare bara här i Jönköping ska den familjära känslan alltid vara i fokus, säger Linda Söder, chef för service och eftermarknad.
"Jag sticker väl ut hakan nu eftersom branschen i stort har svårt att hitta ny personal"Linda Söder och Marcus Bladelius på kontoret i Jönköping. TEXT /MARCUS BLADELIUS
För lite mer än två år sedan, precis när coronapandemin briserade passade Linda Söder på att hoppa över från retailbranschen till säkerhetsbranschen. Snabbt blev hon varse att säkerhets branschen stod helt opåverkad av pande min, till skillnad från den bransch hon lämnat.
– Medan handels fortfarande stramas åt i svallvågorna av pandemin, växer vi och blir större för varje dag, säger en leende Linda Söder.
Innan hon började på Passera hade hon inga som helst erfarenheter av säker hetsbranschen, på sin höjd hade hon lagt märke till den orangea Passera-logotypen på servicebilarna runt om i stan. Med sig in i det nya arbetet hade hon dock en mängd andra, kanske för branschen något otypiska, erfarenheter.
– Jag kom in precis när Passera omor ganiserade arbetssättet och gick från att säkerhetsteknikerna jobbade ganska en skilt, till att jobba efter specifika områden som projekt och service.
Eftersom kunderna blivit större och uppdragen mer omfattande föll sig det nya arbetssättet naturligt. Redan från start var Lindas roll att agera spindeln i nätet och eftersom det gamla arbetssättet har suttit i väggarna, som hon uttrycker det, har hon fått jobba mycket med att plocka fram strukturen.
Det är tillsammans med kontor i Norrköping, Linköping och Skövde som man bildar Passera Öst. För ett år sedan slogs man ihop med Lås och Säkerhet i Borås som blev Passera Kungsbacka och Göteborg, alla under ett och samma bolag. Samtliga Passeraföretag är en del av Proserogruppen. Marcus Bladelius, verksamhetschef och grundare för Passe ra Öst, berättar att man 2017 var bland de första bolagen att ansluta sig till Prosero koncernen.
– Det var självklart för oss eftersom vi ville fortsätta driva vidare verksamheten och det vi byggt upp samtidigt som vi vil le få större muskler och få en hel koncern som bollplank.
Både Marcus Bladelius och Linda Söder ser det som en stor fördel att vara en del av Prosero.
– Hittills finns 70 bolag i koncernen och vi är alla med och formar Proseros framtid, framhåller Marcus Bladelius.
Linda Söder tillägger:
– Även om både vi och Prosero växer är det korta beslutsvägar som gäller. Det är fortfarande bara att lyfta luren och ringa, vilket är fantastiskt.
Vuxit har man sannerligen gjort. Räk nar man samtliga Passerakontor är man idag cirka 110 medarbetare. På Jönkö pingskontoret har man på relativt kort tid blivit femtio anställda.
– Det känns fortfarande som att vi är en stor familj. Det kan låta klyschigt men målet är att vara en platt organisation där varje enskild tekniker får ta stort ansvar att driva sitt eget arbete.
Sedan en tid tillbaka är företaget med lemmar i SLR, vilket Marcus Bladelius och Linda Söder ser positivt på.
– Det är roligt att vi nu är medlemmar, säger Marcus och fortsätter:
– Vi har med tiden fått upp ögonen för SLR och upplever att förbundet har utvecklats. Det känns mer attraktivt idag att vara medlem.
Som för många andra låssmeds- och säkerhetsföretag som gjort en snabb utveckling finns nästan inga privatper soner kvar i kundkretsen. Idag jobbar Passera mot stora kunder som Jönköping kommun och Vattenfall. Bland annat har man hand om säkerheten på alla skolor och vårdboenden i kommunen, samt regi onens sjukhus och Jönköping energi.
Marcus Bladelius berättar att före taget knappt hinner med att anställa ny personal.
Vi är alltid öppna för bra tekniker, förklarar han med ett skratt men tillägger också att de hittills inte haft några större bekymmer att hitta kompetensen.
– Jag sticker väl ut hakan nu eftersom branschen i stort har svårt att hitta ny personal, men för vår egen del tror jag det har lockat många installatörer att vi av andra i branschen ses som ett expansivt men familjärt företag som det är roligt att vara en del av.
Marcus Bladelius är också öd mjuk inför att lediga låssmeder, tekniker och installatörer inte växer på träd. En som halkade in i branschen och som lärde sig på vägen är Mariette Persson som idag
– Jag såg en annons i tidningen och sökte jobbet. Innan jag började här jobbade jag med butiksinredning och ville prova något nytt. Personen dom sökte skulle vara ”pillig” och det är ju jag, inleder Mariette Persson.
Idag har hon tillskansat sig så mycket kompetens att hon gör allt från att rita kundernas låsscheman och jobba i buti ken, till att vara ute och skruva och titta på utförda installationer.
Även Mariette Persson och Linda Söder framhåller utmaningarna att hinna med och leverera bra mot kunderna.
– Vi vill vara snabba och ha toppkva litet i det vi gör och för det måste vi fort sätta få tag i bra folk, säger Linda Söder och Mariette Persson tillägger:
– Men alla som börjar här vill aldrig sluta, så fiskar vi bara in dom är det lugnt, avslutar hon småskrattandes samtidigt som hon ”pillar färdigt” med en av alla låscylindrar hon har på att göra-listan för dagen.
jobbar i låsverkstaden på Jönköpingskon toret. Mariette Persson lockades att söka tjänsten på Passera.
Gå in med telefonen! Mobil identifiering vinner insteg i passerkontrollen. Idesco ID lägger passertaggarna i telefonerna, lätt och snabbt. Med Idesco ID-tjänsten kan mobil identifiering kombineras med ett gammalt passersystem. Man kan sända mobiltaggarna direkt till användarnas telefoner från det egna systemet. Det behövs inga särskilda molntjänster. Med den lättanvända och gratis Idesco ID-appen kan man röra sig enligt en färdigt fastställd användarspecifik tillträdesrätt.
Idesco ID-tjänsten fungerar tillsammans med Idescos mobilkompatibla 8 CD 2.0 MI -läsare. Med hjälp av Idesco ID-tjänsten hanteras mobiltaggarna i det egna systemet precis på samma sätt som vanliga taggar. Man kan sända mobiltaggarna direkt till användarnas telefoner från det egna systemet. Det behövs inga särskilda molntjänster.
Idesco ID-appen är intuitiv och innefattar bruksanvisningar. Användarna behöver inte registrera sig i molntjänster eller upprätthålla lösenord. Man tar i bruk den mobila identifieringen genom att ladda ned appen och registrera den mobiltagg som du har sänt från ditt system. Därefter kan mobiltaggens innehavare passera enligt den tillträdesrätt som fastställts för hen.
Idesco ID-tjänsten har inga licensavgifter. Faktureringen sker enligt användningen av systemet. Med Idesco ID-tjänsten kan man ta i bruk mobil identifiering också i mindre skala, eftersom du betalar bara för användningen. På grund av den flexibla prisstrukturen kan systemleverantörerna utveckla tjänster som lämpar sig för slutanvändarna. Idesco IDappen är gratis.
Implementera Idesco ID-tjänstens gränssnitt i
Informera användarna om mobiltaggen och be dem ladda ned appen
Säkerhetsinstallatören har tidigare skrivit om nya auktori sationsordningen för medlem skap i SLR som träder i kraft 2024. Den stärkta auktorisa tionen ska verka kompetens säkrande och konkurrensstär kande för företagen och ingår i medlemsavgiften. Vi har pratat med några inom förbundet om vilket mervärde den nya aukto risationen har och varför den är nödvändig.
TEXT: REDAKTIONEN FOTO: VICTORIA E. KISS NYLUND/SLR, REJLERS, CERTEGO,– Kortfattat kan man säga att stärkan det av auktorisationsordningen ses som en nödvändig modernisering för att möta en snabbare teknik- och branschutveck ling, säger SLR:s ordförande Håkan Dosé som också syftar på att senare års tred jepartscertifieringar varit en bidragande faktor till en försvagning av SLR-aukto risationen.
Martin Järbur som sedan flera år tillbaka sitter i SLR:s styrelse och som har jobbat med auktorisationsfrågan ungefär lika länge, håller med och utvecklar bakgrunden:
– Stärkt auktorisation har under en längre tid varit en nyckelfråga för våra medlemmar, dock har det varit ett större arbete att finna fram hur man konkretise rar och genomför det i praktiken.
Efter att beslutet om den nya aukto risationsordningen fått majoritet och
röstats genom vid två årsmöten – vilket krävs då det gäller stadgeändringar –började förbundet utreda genomförbar hetsfrågan redan 2019. Det är således en lång process som sedan 2024 mynnar ut i att samtliga medlemmar – givetvis med vägledning av SLR – ska ha genomfört den uppföljande kontrollen, som bara har positiva följdeffekter, anser man.
– Stärkt auktorisation ger våra med lemmar många fördelar, bland annat en helt annan styrka i anbudsgivning, menar Martin Järbur vidare och tillägger:
– För kravställare blir det tydligare hur de undviker oseriösa aktörer och får en säker leverans genom att kräva och endast anlita auktoriserade företag.
Uppföljandekontrollen blir också en möj lighet att hålla sig ajour med branschen.
– Kontrollen ska inte belasta med lemmarna på annat sätt än att man gör ett prov var femte år och däremellan genomför självtester, förklarar Martin Järbur som pekar på att om man hållit sig uppdaterad med relevanta branschkun skaper inte kommer uppleva uppföljande kontrollen som några konstigheter.
– Har man däremot inte uppdaterat sina kunskaper de senaste tjugo åren menar Martin Järbur att det inte är själva auktorisationsförstärkningen som är problemet utan att man då faktiskt måste se över sin kompetens. Tobias Eriksson, vd för Certego i Sverige, ställer sig väldigt positiv till en ny auktorisationsordning inom SLR.
– Man kan ha varit ett medlemsföre tag i SLR sedan många decennier tillbaka och fram till nu utan att det funnits kon troller på om man som företag hängt med i hur omvärlden förändrats, säger Tobias Eriksson och fortsätter:
– Det är hisnande att tänka på hur mycket som hänt bara de senaste tio åren med informationssäkerhet och hur hela produktportföljen digitaliserats, själv klart måste vi kvalitetssäkra genom att se till att kompetensen upprätthålls över tid.
Ytterligare en SLR-medlem som är positiv till auktorisationsutvecklingen är Great Security och Kenneth Holmberg som är regionchef för företaget i Stockholms området. Han hoppas att man kan se att den nya auktorisationen är till för alla medlemmar. Även Kenneth Holmberg håller med om att tredjepartscertifiering ar för enskilda företag gjort att begreppet auktoriserad låssmedsmästare vattnats ur alltmer under de senare åren.
– Min förhoppning är att SLR-auk torisationen blir vedertagen hos både leverantörerna och försäkringsbolagen, som är starka kravställare. Pratar dom tillräckligt mycket om att vi är duktiga på det här kan vi få det att bli riktigt bra, säger Kenneth Holmberg som anser att den stärkta auktorisationen också är en win-win-situation som även ger tyngd åt både leverantörer och försäkringsbolag och tillägger:
– Om vi får in tillräckligt många som upprätthåller nivån blir det också en bra och sund konkurrens på marknaden där alla aktörer kan vara med på samma villkor.
Niklas Kristiansen, vd på Låsspeci alisten i Askim är enig med Kenneth Holmberg och framhäver den snabba utvecklingen av branschen som ett av huvudargumenten för en ny auktorisa tionsordning.
– Att leva på gamla meriter är inget jag tror på. Man måste ständigt visa att man gör sig förtjänt av sin plats på marknaden.
Vidare menar Niklas Kristiansen också att det med det snabba informations- och recensionsflödet från kundsidan finns risk att hela kårens rykte börjar svaja, som han uttrycker det, enbart på grund av ett fåtal oseriösa aktörer.
– Genom att tillsammans sätta ramar för den kompetens och seriositet som krävs och sedan följa upp detta skyddar vi också varandra, förklarar han och tillägger:
– Jag ser inte uppföljningen som något annat än en hjälp med att tillse att man ”håller sig i trim”.
"TANKEN ÄR INTE ATT DET SKA VARA EN DÖMANDE KONTROLL"
Både Martin Järbur och Håkan Dosé kan förstå om vissa med lemmar känner sig stressade för uppföljandekontrollen men manar till största möjliga lugn.
– Nu skyndar vi långsamt och vänjer in oss, tanken är inte att det ska vara en dömande kontroll som blir jobbig, tvärtom ska den hjälpa medlemmarna att utvecklas och med detta ge en kvali tetssäkring, säger Martin Järbur.
– För att SLR-auktorisationen ska ha en tyngd och ett värde i framtiden måste den också innehålla ett krav på medlemmarnas installationer, tillägger Håkan Dosé avslutningsvis.
Håkan Dosé
Niklas Kristiansen
Kenneth Holmberg
Tobias Eriksson
Martin Järbur
Har man ännu inte bokat sitt besök på Skyddsmässan 25-27 oktober är det hög tid att göra det. Efter pandemiuppehållet är SKYDD till baka med både en branschrelevant utställning och ett genomarbetat seminarieprogram. I år är det tänkt att föreläsningarna ska belysa branschen och den verklighet som den tar plats i.
Förutom en bred utställning där innovation, teknik- och produktut veckling står i fokus kommer årets skyddsmässa även bestå av ett lika brett seminarieprogram med stort samhällsfokus.
– Vi har tänkt att det är attraktivt för folk i branschen att lyssna, se människor och kunder ur verklig heten, säger Henrietta Ohlsén som arbetar som storkundssäljare samt med projekt inom försäljning på Assa Abloy och som för SEM Groups räkning sitter med i programgrup pen för mässan och fortsätter:
– Människor som jobbar inom olika verksamheter kommer få ta plats på scen och berätta om sin arbets
vardag och dela med sig av sina lärdomar och erfarenheter.
Fokus kommer till stor del ligga på hur personerna, som är verksamma inom olika områden i säkerhetsbranschen, tagit sig an olika svåra uppgifter och löst olika problem.
– Bland andra kommer Edin Grgic som är säkerhetssamordnare i Lilla Edets kommun och som också upplevt och flytt Bosnienkriget, att prata om varför han valde att jobba med säkerhet, vilka vägar, beslut och utbildningar som tagit honom dit han är idag. Men också vilka erfaren heter han tagit med sig och hur han applicerar dom på verksamheten.
Årets seminarieprogram kastar också ljus över begreppen tillgänglighet och frångänglighet, både vad det innebär ur användaren/brukarens perspektiv, men också vilka svårigheter det kan medföra för branschen att följa när det kommer till föreskrifter och regelverk.
– Häri ligger det en mängd utmaningar för alla verksamma inom branschen, både vad gäller tillverkare, arkitekter och instal latörer, framhåller Henrietta Ohlsén.
Ytterligare en av alla intressanta pro grampunkter i seminarieprogrammet handlar om huruvida det går att tillämpa dagens intelligenta passagesystem och appar i samtliga skolmiljöer och fastig heter.
– Hur genomför man skiftet till en mo dern fullt säkrad miljö, frågar sig Henriet ta Ohlsén och fortsätter:
– Utmaningarna är omfattande då man nyttjar de på marknaden idag existerande funktioner inom fysisk säkerhet såsom intelligenta lås, passersystem, kameror, kommunikations-appar, trygghetslarm och elslutsbleck.
Det blir ett spännande seminarium med bland annat Peter Granfeldt som är utvecklingsledare inom säkerhet på Göteborgs stad och som startat flera stora projekt inom grundskolans säker hetsarbete.
Vid sidan om detta blir det flera föreläs ningar om bland annat säkerhetsbran schens stora utmanande uppgift att hitta ny kompetens och göra branschen mer attraktiv, säger Henrietta Ohlsén som avslutningsvis tillägger att hon hoppas träffa många installatörer på årets mässa.
Vi tillverkar alla typer av kassaskåpsnycklar. Speciellt Rosengrens nycklar och lås.
Tel: 031-380 68 10
E-post: butik.linne.lasteknik@avarnsecurity.com
Edin Grgic
Henrietta Ohlsén
Peter Granfelt
Redan i början av året fick SLR till sig att kunskapen om de nya direktiven för CE-märk ning och dörrautomatiker varierar både inom branschen och runt om i landet. Med bakgrund i det tog SLR i samarbete med Projsec fram en förklarande kurs som definierade de nya kraven. Kursen blev snabbt populär. Många har därefter önskat en fortsättningskurs, vilket nu blir av i form av uppföljande information för hur man faktiskt implementerar de nya direktiven i arbetet med installationen av dörrautomatiker.
Att dörrautomatiken förhåller sig till EN-stan darden 16005 vet de flesta. Men genom maskindirektivet och EU blir det lag att man måste uppfylla standarden om man sätter upp en maskin, vilket man gör när man installerar en dörrautomatik.
– Detta känner inte alla till. De flesta har hittills sett det som att själva automatiken är maskinen, men det är inte helt rätt. När man sätter upp dörruatomatik på en dörr blir hela dörrpartiet och automatiken tillsammans en enskild maskin, säger Martin Järbur, som med sin kunskap och kompetens sitter med i den rådgörande och utredande gruppen för CE-märkning och dörruatomatiker, och fortsätter:
– Man bygger en helt ny maskin och därmed måste man uppfylla samtliga regler som gäller för byggnationen av en ny maskin. De krav Martin Järbur talar om är dels krav som hänger med från Boverket om att det inte längre är tillåtet att uppföra en maskin hur som helst.
Historiskt sett har inte dörrautomatiken och installationen av den omgärdats av alla dessa krav som finns idag.
– När EN 16005 kom blev det skärpning på dör rautomatiken och man kan inte längre enbart förhålla sig till fabrikanternas anvisningar, utan tvingas tänka bredare. Problemet är bara att det hela blir väldigt svårtolkat, förklarar Martin Järbur vidare.
I och med EN 16005 måste man dokumentera och CE-märka dörrautomatiken, men också göra en riskanalys.
– Man kan inte bara montera, prova automa tiken och sen är det bra, utan man måste även dokumentera riskerna, kontrollera den och göra service på den.
Martin Järbur fortsätter:
– I samband med att standarden kom började man mycket riktigt göra riskbedömningar på dörren, men man har inte tänkt på att själva CE-märkningen som finns skapar ytterligare krav. CE-märkning finns på flera olika nivåer, till exempel kan både dörren och sensorlisterna vara CE-märkta, det innebär inte att hela ma skinen man skapar genom installationen är CEmärkt. Det är här det riktigt krångliga börjar.
– Nu börjar branschen sakteligen förstå direk tiven, att man måste CE-märka den maskin man bygger, men frågan blir det hur det går till, för här finns nämligen ingen färdig information eller anvisning.
Förklaringen till att det ännu inte finns tydli ga direktiv är helt enkelt för att det hela är så
nytt, både från EU:s håll och installatörernas, men också ut kravställarnas perspektiv. Idag finns således inget vedertaget sätt etablerat i praktiken.
– Det är här vi står nu. Vi har påbörjat det stora arbetet med att ta fram riktlinjer och det är ett arbete som SLR prioriterar. Bland annat genom samarbete med både SEM Group och Projsec, men också SSF - Stöldskyddsföreningen till viss del.
Målet är att inom kort ta fram instruktioner och handlingar. Information om vad som måste göras finns men nu måste man beskriva hur detta skall gå till i praktiken.
SLR har fått önskemålet från sina medlemmar om att hålla i taktpinnen för detta arbete, vilket SLR också avser att efterleva. Man driver via Martin Järbur detta arbete framåt och han poängterar också hur viktigt det är att ta fram ett konkret underlag.
– Det får inte bli godtyckligt. Till exempel är det viktigt att svara på frågan om vem som helst får CE-märka en maskin, det vet vi inte idag. Det finns i dag en uppsjö olika texter kring detta och det är dessa vi betar av, tolkar och också kommer göra relevanta och popularisera för installatörerna.
Under hösten presenterar SLR färdigt material till medlemmarna.
Håll utkik efter vårt nyhetsbrev, våra sociala medier och på webben slr.se.
Ansvarig mästare: Michael Prietzel
Varför valde ni att bli medlemmar i SLR? Att vara medlem i en branschorganisation upp fattas av kunder som en kvalitetsstämpel. För oss är det ett sätt att visa företagets seriösa hållning och linje. Det känns kul och stimule rande att vara en del av en gemenskap och förväntningarna på medlemskapet finns redan nu. Vi ser flera möjliga utvecklingsmöjligheter som vi gärna deltar i framöver.
Vilka är Låslära? Företaget startades 2016 i Älvsjö. Vi försöker bedriva vår verksamhet både traditionellt och modernt. Traditionellt genom att utföra samma typ av tjänster som för 30 år sedan och modernt genom att ständigt utbilda oss och lära oss den senaste tekniken. Vi vill vara bra på det vi gör och jobbar därför inte nödvändigtvis med alla fabrikat i alla sammanhang.
Varför valde ni att bli medlemmar i SLR? Att gå med i SLR har varit tanken för företaget från början, men som relativt nystartad verksamhet är det mycket som måste fixas först. Det känns bra att nu vara medlem och kunna hänga med i branschen genom utbildningar och information, samt att det ger kunderna en ökad trygghet.
Vilka är Hellgrens Lås i Årsta?
Hellgrens Lås firade fem år i våras, åren har gått oerhört fort. Vi försöker hålla företaget litet och personligt, det gillar kunderna. I dagsläget är vi sex stycken anställda och vi gör framförallt jobb ute hos företag och bostads rättsföreningar i hela Stockholmsområdet.
Året var 1971, Kennerth tog tjänst ledigt som elektriker för att prova sina vingar i säkerhets- och fast ighetsbranschen. Det resulterade i att han grundade företaget Fastig hetstjänst som med åren kom att få allt större fokus på lås och larm, vilket var precis vad han själv ville. Sedermera köpte han ett larmföretag och för 19 år sedan lämnade han över Yxhage Lås och Europalarm till sina fyra barn och gick i pension. Men innan dess hann Kennerth Yxhage bli något av en profil i både branschen och förbundet. Han var aktiv i Mellansvenska föreningen och Copiax. Sonen Mats Yxhage berättar att fadern hade branschkontakter och vänner från söder upp till Kiruna. Många som varit med inom förbundet en längre tid minns nog hur han samlade 450 personer på höstmöte i Stenugnsbaden. – De körde kurser och olika utbildningspass. Som jag förstår det blev detta senare utbildningsdagarna som SLR anord nade. Det här var innan datorernas tid så han satt med hela schemat uppritat på en stor whiteboard, drog linjer och hade sig och vi förstod inte hur han skulle få ihop logistiken, men det fick han, säger sonen Mats Yxhage. Kennerths fru och barn är bara några av många som minns honom med stor värme. Kennerth Yxhage blev 84 år och levde sedan några år tillbaka med sjukdomen alzheimer.
Ansvarig mästare: Tonny Bäckström
Varför valde ni att bli medlemmar i SLR?
Att vara medlem i SLR känns bra, vi valde att vara med i SLR för att kunna bli ett auktori serat företag samt knyta nya kontakter med andra kollegor i branschen.
Vilka är Malmö Låstjänst?
Malmö Låstjänst AB startade 1997, vår inrikt ning är allt inom säkerhet såsom passagesys tem, elektronisk låsning, mekaniks låsning, samt tillgänglighetsanpassning. Vi är verksamma i hela Skåne län.
ordförande Håkan Dosé och fortsätter: ”Copiax har nu möjlig het att erbjuda sina samarbetspartners delar av SLR:s populära kursprogram.”
Till att börja med gäller samarbetet kurserna – SSF200, Dör rautomatiker och CE-märkning, Regler för inbrottsskydd, Nor mer och standarder och Tillgänglighet och utrymning. Jessica Dahlin, regionansvarig för SLR:s Låsteknikcentrum i Stockholm säger följande om samverkan mellan SLR och Copiax: ”Jag ser mycket positivt på vårt nya samarbete och hoppas kunna nå ut ännu bredare med kurserna som ingår i vår kurska talog.”
SLR:s breda och fabrikantoberoende kurskatalog har snabbt blivit mycket populär i säkerhetsbranschen. Nu har SLR glädjen att berätta att man ingår ett kurssamarbete med Copiax, där Copiax tillhandahåller flertalet SLR-kurser. ”I syfte att erbjuda ytterligare kompetensutveckling för fler personer i säkerhetsbranschen har SLR och Copiax träffat en överenskommelse om samverkan”, säger SLR:s
”SLR och Copiax kompletterar varandra bra och med bran schens bästa i åtanke är vi övertygande om att detta gagnar kunder och säkerhetsinstallatörer ”, säger Natalie Rindevall, event- och utbildningsansvarig på Copiax. Natalie Rindevall tillägger att kursutbudet redan finns på Copiax utbildningsportal Security School. Precis som samtliga kurser i SLR:s kurskatalog, kommer kurserna i samarbetet att vara öppna för alla, oavsett om man är medlem i SLR eller inte.
Anpassa? Inga problem. För den som håller i skruvmejseln kommer Velox att kännas bekant. Velox bygger på samma plattform som de välkända motorlåsen 840C/850C. Det är enkelt att ändra inställningar för höger- och vänsterhängd dörr, låshusets ut- och insida, hakregelns funktion samt omvänd och rättvänd funktion.
Digital och krypterad information Denna nya serie lås kommunicerar digitalt och krypterat med anslutna passersystem. Det går självklart att ansluta låsen analogt om du hellre vill det.
Smarta på riktigt Velox är smarta lås på riktigt. I låsen sitter sensorer istället för mikrobrytare och gör både övervakning och status i realtid möjlig. Velox är kompatibla med Hi-O™ och förberedda för framtida behov, som till exempel förebyggande underhåll.
Läs mer på assaabloyopeningsolutions.se eller ring 016-17 70 00.
AirKey gör din vardag enklare och ger dig större frihet. Med AirKey kan du låsa upp dörrar med din mobil, skicka nycklar via sms och enkelt organisera hela ditt låssystem. På så sätt ger AirKey dig maximal frihet och maximal säkerhet – på jobbet eller i bostaden.
