Att äta sandstränder
nr 425; Onormala beteenden
Av Ruth Shortwood
Det började som en viskning, en stilla lockelse, till synes oskyldig. Havet var blått och stranden luktade gott. Det tyckte Anki, 56 år. Sedan den dagen har hon dömts för ett flertal sandstrandsdråp. Vi träffade den hungriga brottslingen för att ta reda på mer. Hej Anki! Du ser ovårdad ut. – Jo tack, det är jag. Trots att du sitter i Silvergladebyns fängelse verkar du ganska fredlig… hur förklarar du din brottslighet? – Ganska fredlig sa du… vänta bara tills jag kommer ut på jaktmarkerna igen. Det är endast 5 år kvar av min fängelsetid. Så du är farlig, menar du? – Livsfarlig. Jag är ett hungrigt rovdjur och inom tio minuter kommer jag att vara världshärskare. Låt oss prata om ditt ovanliga beteende. Hur började det? – Det började under en släktfest när jag var liten. Jag var 3 år gammal och nästan vuxen. På den tiden brukade folk säga att min släkt var konstig, jag vet inte varför. Vi gick i alla fall till stranden, där åt vi middag tillsammans. Hela måltiden tog ungefär en kvart. Jag minns det som igår. Ni åt upp sandstranden? – Ja. Tyckte de andra om sand-dieten lika mycket som du? – Naturligtvis. Men folk sprang därifrån med något konstigt i blicken. Badvakterna blev arga, de lät oss inte äta ifred. Vad sa dem? – ”Det är olagligt att äta sandstränder”, sa en badvakt. Han skrek åt oss, eller snarare åt mina föräldrar. ”Hela din enastående släkt kommer att straffas hårt, säkerligen halshuggas”, hotade han mamma medan hon slickade på ett snäckskal. Lyckligtvis blev halshuggningen aldrig av för min släkt avled kort därpå, men inte jag såklart. Det är för att jag är odödlig. Har det någonsin fallit dig in att det skulle vara ohälsosamt att äta stränder? – Nej. Alla kan se att jag mår prima. Det finns värre saker man kan göra. En vän till mig åt en djurinhägnad, det skulle jag däremot inte rekommendera. Är det en miljöfara att Jorviks stränder försvinner? – Det tror jag inte. Jag har ätit stränder dagligen de senaste 53 åren av mitt liv. Det finns många värre miljöfaror på Jorvik, t.ex. G.E.D, Dark Core och James i Fort Pinta. Varför är James en miljöfara? – Alla kan se att James är en miljöfara. Ungefär hur lång tid tar det för dig att äta en hel strand? – Jag har blivit väldigt skicklig på att äta genom åren, men den mänskliga magen har sina begränsningar. Jag kan inte säga exakt hur lång tid det brukar ta. Har du något tips att ge till blivande strandslukare? – Var försiktig och håll det hemligt. Ätandet av sandstränder går under lagen mot mord och dråp, för Jorviks stränder anses lika levande som du och jag. Jag förstår inte logiken i detta, men när jag blivit världshärskare kommer lagen att ändras. I nästa nummer av ”Onormala beteenden”: allt du inte visste om enstöringar.