Södra Staden 2021:3

SÖDRA STADEN

GOTTSUNDA VALSÄTRA BÄCKLÖSA SUNNERSTA NORBY ROSENDAL ULLERÅKER ULTUNA ERIKSBERG VÅRDSÄTRA EKEBY KUNGSGÄRDET BERGSBRUNNA SÄVJA NÅNTUNA VILAN – VÅR SIDA AV UPPSALA NR 3 2021

UTOMHUS I SUNNERSTA

DINA LOKA NYH LA ETER I SÖD R A UPP

SALA

SID 6-7

TRÄFFPUNKT GOTTSUNDA

”DET ÄR SÅ BRA ATT KOMMA HIT!”

ERIKSBERGSKYRKAN

ATT STÄNGA DÖRREN PÅ SJÄLVA JULAFTON VAR VÄRST SID 21

SID 12-13

NÅGRA NEDSLAG I BERGSBRUNNAS HISTORIA SID 24-25

LÄS FLER NYHETER PÅ SODRASTADENUPPSALA.SE

Inledning / Södra Staden

SÖDRA STADEN

Hiss eller diss F

ör studenterna, som visserligen är väldigt många, innebär det här årets valborsfirande, liksom förra årets, inte riktigt vad man föreställt sig… men för oss andra! Valborgsafton kommer som den alltid gjort att markera slutet på vintern och när vi vaknar den första maj – vår. Oavsett spöregn, nu kommer den bästa tiden på hela året.

Värmen smyger sig på, kvällarna ljusnar och människorna hoppas.

De flesta iallafall. Det finns alltid motsatsen också och jag vet att vårdepressioner och annat elände inte ska förringas, men på det stora hela – en härlig tid som väntar nu.

För att fortsätta det nästan otäckt positiva snacket tycker jag vi gjort en Södra Staden som är riktigt bra den här gången. Ylva har bidragit med många fina artiklar om högt och lågt från Norby till Gottsunda, jag har själv träffat ovanligt många spännande människor med intressanta projekt på gång och Birgitta har skrivit om nationslivet förr – apropå inställt valborgsfirande – och kanske det mest intressanta, hon har börjat vår vidareutveckling mot Bergsbrunna, Sävja, Nåntuna och Vilan.

Många har frågat varför vi dragit gränsen för södra staden där vi gjort och hittills har jag inte haft något bra svar. Nu har jag det! När vi inkluderat hela Sävjaområdet, på andra sidan Fyrisån, känns det som vi täcker den södra delen av stan på ett naturligt sätt.

Redaktion

Jag är ju som ni vet ganska ny(gammal) Uppsalabo och inte riktigt hemma i trakterna, men jag lär mig. Superfina områden också dessa och förstås mycket intressant som händer där. Lova höra av er, ni som bor i sävjatrakterna, med förslag på vad vi ska skriva om till kommande nummer av vår tidning.

Så fick jag förstås lite skäll också efter förra numret, när jag var så odelat positiv till byggandet i de södra delarna av stan. Och att jag dessutom inte höll vad jag lovat i form av artiklar om motståndet till utvecklingen... heldumt. Jag skulle skrivit att de artiklarna blev försenade senast, förlåt för det, men nu har vi bättrat oss. Nu har Ylva gjort det hon skulle och pratat med folk som känner sig överkörda och inte alls vill att stan ska växa så fort som planeras. En massa människor som tycker det!

Och en massa som tycker tvärtom. Som det ska vara om utveckling ska ske – diskussioner.

Fortsätt alltså att höra av er om det ni vill vi tar upp. Det är därför vi finns. Roliga saker och tråkiga saker. Sånt som ska hissas och sånt som ska dissas.

Skriv på våra sociala medier eller ett mejl till nån av oss.

Tack till dig som berömde våra historieartiklar senast och gav förslag på hur vi ska vidareutveckla dem.

Nu vill jag önska alla en riktigt härlig Valborgs- och förstamajhelg, där naturligtvis restriktioner ska följas och försiktighet vidtas.

Men där man inte heller får glömma att livet ska levas och människor glädjas. Och där hiss alltid är mycket bättre än diss – för den som har möjlighet att välja!

TEXT: ANNA LÖFVING

Vill du visa vem du är?!

Ett effektivt sätt att nå 25 000 hushåll i de södra delarna av Uppsala är att annonsera via oss.

Kontakta våra säljare idag och boka annons i en eller flera tidningar framöver!

Redaktör Anna Löfving

ANNA@SODRASTADENUPPSALA.SE

Reportrar

Ylva Liljeholm, Birgitta Markendahl

Layout

Öfre Slotts Media AB INFO@SODRASTADENUPPSALA.SE

Omslag GÅSENS FÖRSKOLA I SUNNERSTA AKTIVERAR BARNEN UTOMHUS DENNA VÅR.

Härliga tid som är just nu! ”Valborg är inställd!” låter det på nyheterna här i Uppsala, men det vete sjutton. Beror väl mycket på hur man ser på saken.

– VÅR SIDA AV UPPSALA

Annons Säljansvarig Jonas Rådström 076-035 10 79

JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE

Hemsida

WWW.SODRASTADENUPPSALA.SE

Sociala medier @SODRASTADENUPPSALA

Utgivning Ansvarig utgivare Klara Löfving

KLARA@SODRASTADENUPPSALA.SE

VD

Anna Löfving ANNA@SODRASTADENUPPSALA.SE

Tryck Bold Printing Mitt, Sundsvall

3041 0673 TRYCKSAK

Jonas Rådström 076-035 10 79

JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE

2 SÖDRA STADEN

Kim Ohvo

Terese Hellquist

KIM@SODRASTADENUPPSALA.SE

TERESE@SODRASTADENUPPSALA.SE

076-848 38 73

073-513 49 78

SÖDRA STADEN distribueras i 25 000 exemplar, varav 24 500 till hushållen i södra Uppsala och resterande 500 exemplar via besöksintensiva platser i södra Uppsala.

Tidningen ägs och ges ut av Öfre Slotts Media AB. Allt material är skyddad enligt lagen om upphovsrätt.

Lyssna på AIK-ikonen

Martin Mutumba

Ett samtal om rasismen inom svensk fotboll, om att leva sin dröm och att sedan förlora den.

Fotbollsspelaren Martin Mutumba intervjuas om sitt liv och sin karriär – och om sin egen bok Äkta hela vägen som han skrivit tillsammans med Erik Niva.

Lyssna på avsnittet från och med 13 april. Du hittar Bibliotek Uppsala-podden där poddar finns och på bibliotekuppsala.se

Aktuellt / Södra Staden

Många som tycker att kommunen ”tänker galet” Utbyggnaden av södra och sydöstra staden är och kommer nog att vara den stora snackisen i Uppsala de närmaste åren. Det (eventuellt) nya konstmuseet får ursäkta. Även om debatten kring museet varit livlig så är det planerade projektet i södra Uppsala en fråga som väcker ett långt större engagemang.

I

nte så konstigt eftersom det berör så många människor och påverkar natur och skyddsvärda biotoper i hög grad. I de sydöstra stadsdelarna, där 21 500 bostäder och 10 000 arbetsplatser planeras, har man bildat en förening för att lättare få sin röst hörd och kunna påverka politiken.

Föreningen Sydöstra Uppsala har redan 900 medlemmar och fler tillkommer hela tiden. Marguerite Sjöström bor i Nåntuna och är ordförande i föreningen.

– Jag och min familj flyttade hit från stan för fyra år sedan. Vi köpte ett renoveringsobjekt som vi också ser som ett livsprojekt. När en granne berättade om kommunens utvecklingsplaner blev jag väldigt förvånad, för jag hade inte hört någonting om det. Jag blev också upprörd, för det är som att bygga ett nytt Sundsvall på en relativt liten yta. Det var inte det vi tänkte oss när vi flyttade hit.

– Vi pratade med flera grannar och mobiliserade ett gäng som genomförde en manifestation mot bygget i höstas, fortsätter Marguerite.

Det kom 800 personer, en helt fantastisk uppslutning. Vi är många som tycker att kommunen tänker galet i den här frågan.

Den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna omfattar Bergsbrunna, Sävja, Vilan och Nåntuna. Stora infrastrukturella förändringar i form av en ny tågstation i Bergsbrunna, en ny bro över Fyrisån och en spårväg från centrala Uppsala som förgrenar sig över och binder ihop de södra stadsdelarna är också en del av paketet. Spårvägsplanen är ute på samråd nu och fram till den 22 maj.

Marguerite poängterar att föreningen inte motsätter sig utbyggnad och utveckling men vill att det ske på ett mer lågmält sätt så att naturen bevaras och att nya bostäder smälter in på ett naturligt sätt.

– Vi vill inte ha ett nytt miljonprogram, säger hon. Det är klart att det behövs nya 4 SÖDRA STADEN

Marguerite Sjöström bor i Nåntuna och är ordförande i föreningen Sydöstra Uppsala. Enligt Marguerite motsätter sig inte föreningen utbyggnad, men vill att det sker på ett mer diskret sätt.

Foto: Martin Sjöström

bostäder, men är det verkligen nödvändigt för Uppsala att växa så mycket? Och vad vet vi om hur pandemin påverkar våra framtida beteenden. Folk vill kanske ut på landet, bort från stan och de kommer troligen att jobba hemma i större utsträckning än innan pandemin. Det borde göras en konsekvensanalys som tar med pandemin som en faktor.

Pandemin har också försvårat dialogen mellan de boende och kommunen. Det har genomförts ett par digitala dialogmöten men där var det svårt att få sin röst hörd, menar Marguerite.

– Många utesluts eftersom de inte är så digitalt kunniga. Informationen om att mötena skulle äga rum var inte heller bra. Många har inte UNT och den finns inte heller på biblioteket i Sävja. På själva mötet fick vi ställa frågor via en chatt på slutet. Men alla frågor hanns inte med och en del togs bort vilket dels innebar att vi inte fick svar på dem, dels att vi inte kunde se vad andra frågade om.

– Det bästa är att dela ut informationsblad i brevlådorna. Då vet man säkert att alla får samma information. Vår förening kan hjälpa till om det skulle behövas.

Marguerite framhåller hur viktigt det är att medborgarna får möjlighet att vara en del av processen, att få tycka till och komma med förslag och synpunkter.

– På grund av pandemin kan vi inte demonstrera eller hålla stormöten. Det blir svårare att mobilisera och nå ut med information. Om kommunen då bara väljer att fortsätta med planerna riskerar man att medborgarna tappar förtroende för den demokratiska processen.

Vår förening föreslog att utöka samrådstiden till augusti, men det blev nej, man förlängde tiden med bara två veckor. Vi vill helt enkelt att man ska vänta med utbyggnaden till efter nästa val. Eftersom partierna har olika inställning till utbyggnadsplanerna finns det alternativ och medborgarna skulle få chansen att säga sitt.

TEXT: YLVA LILJEHOLM

Aktuellt / Södra Staden

Erik Pelling (S) är kommunstyrelsens ordförande.

Tre frågor till Erik Pelling om:

Kommunikationen kring sydöstra staden Om man inte prenumererar på någon tidning och inte är så digitalt bevandrad, hur ska man då 1) få veta vad som planeras i området? 2) kunna framföra sina synpunkter?

– För de som inte prenumererar på dagstidningen i Uppsala har vi även annonserat i en gratistidning. Vi har dessutom annonserat på annonstavlor på stan. Den fördjupade översiktsplanen och alla bilagor i tryckt format har varit möjliga att hämta på Kommunens Kontaktcenter på Stationsgatan 12 samt på Sävjabiblioteket. Det har varit möjligt att lämna skriftliga synpunkter både analogt med vanlig post och digitalt via mejl och formulär på kommunens hemsida. Vi ser också att många har tagit chansen att yttra sig och en hel del har gjort det med vanlig post.

Ulleråkersborna har fått ett nyhetsbrev kring kommande utbyggnad i sina brevlådor. Är det något som planeras även för de sydöstra stadsdelarna framöver?

– Det är en bra idé. Tack! Kommunen har elektroniska nyhetsbrev i flera stadsdelar som är under utbyggnad och det kan definitivt bli aktuellt med ett eller flera nyhetsbrev för de nya stadsdelar som planeras inom ramen för den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna.

En ytterligare synpunkt föreningen har handlar om pandemin och hur den har tagit bort de boendes rätt till manifesterande och demonstrerande. Är inte det ett skäl till att flytta fram beslutsprocessen?

– Vi har anpassat dialoger och möten efter det rådande läget precis som övriga samhället gjort. Vi har haft ordinarie samrådsmöten digitalt där

man haft möjlighet att ställa frågor till både politiken och tjänstepersoner.

Utöver dessa har vi också ordnat ett separat möte med intresseföreningar där alla fick ställa sina frågor. Dessutom fanns möjligheten att ställa frågor via mejl till sydostra@uppsala.se eller att analogt skicka in skriftliga frågor under utställningstiden för vidare kontakt med kommunens tjänstepersoner.

– Jag beklagar verkligen om någon trots alla dessa insatser känner att de inte fått svar på sina frågor eller kunnat lämna sina synpunkter. Men jag skulle nog säga att vi genom det här samrådet har nått ut till fler Uppsalabor än vi någonsin skulle gjort utan de digitala verktygen. De digitala samrådsmötena har inneburit att fler Uppsalabor kunnat delta än vad som brukar delta på fysiska samrådsmöten.

Alla synpunkter som har kommit in kommer nu att sammanställas och leda till fram till ett reviderat förslag till fördjupad översiktsplan som politikerna i kommunfullmäktige får ta ställning till i december. Under ett antal månader finns nu möjlighet att påverka de politiska partierna och ledamöterna i kommunfullmäktige.

Men det tar inte slut där heller. En fördjupad översiktsplan är endast rådgivande. Innan något kan byggas måste det finnas en detaljplan och för varje detaljplan blir det nya samråds- och utställningsmöten och efter det även en möjlighet att överklaga och få sin sak prövad i domstol.

TEXT: YLVA LILJEHOLM

Barnperspektiv när Ulleråker byggs ut Om 13 år ska det finnas 6000 nya bostäder, 1000 nya skolplatser och lika många förskoleplatser i Ulleråker.

J

ust nu pågår projektering av allmänna platser (gator, torg och parker) för Centrala Ulleråker och byggstart för dem blir redan under nästa år.

– Politiken har varit tydlig med att det ska finnas ett barnperspektiv på hela området, berättar Marcus Kollberg, som är projektledare för Centrala Ulleråker. Det innebär bland annat att det ska vara självklart för barnen vilken typ av gata man rör sig på, om den delen av gatan är bilfri eller inte till exempel. Vi jobbar tätt ihop med trafikkunniga när det gäller den delen av projekteringen. Det kommer också att finnas gott om lekparker och grönområden, till exempel Lyrikparken och Hospitalträdgården.

Förskolor planeras så att de ska ligga naturnära och med plats för stora tegårdar.

Planen är också att lägga bilparkeringsmöjligheter i utkanterna av den nya stadsdelen för att minska trafiken i området. Det anses viktigt både ur barn- och miljöperspektiv.

– Ulleråker ligger på en grundvattentäkt och det måste vi förhålla oss till på olika sätt, säger Marcus. Det

kommer att krävas särskilda lösningar, till exempel täthet på vägbeläggningar på gatorna för att inga föroreningar kan rinna ner i grundvattnet.

Ett annat sätt att lindra den åverkan på miljön som utbyggnaden kommer att medföra är att ta vara på de träd som fälls.

– Kanske kan virket från träden bli till bänkar och bord på allmänna platser, funderar Marcus som också berättar att en åtgärdsplan för särskilt skyddsvärda träd och arter har tagits fram.

Utbyggnaden av Ulleråker är uppdelad i fyra delprojekt där Centrala Ulleråker är först ut och där det finns två detaljplaner som är antagna.

– De planerna startar nu kan man säga, säger Marcus.

När det gäller resterande delar kommer det att bli tillfälle till samråd så att boende både blir informerade och får tillfälle att komma med synpunkter och förslag.

Lite nedanför Ulleråkers förskola pågår redan vad som ser ut som förberedelse för ett bygge.

Det handlar dock om en tillfällig modulskola som ska uppföras. Rosendals skola på Polacksbacken ska flytta dit till dess att en ”riktig” skola är uppförd i Rosendal.

TEXT: YLVA LILJEHOLM

SÖDRA STADEN 5

Samhälle // Södra Södra Staden Staden

Utomhuslek har alltid varit en viktig del av förskolan Gåsens verksamhet, men i år har man varit ute ännu mer än annars. ”Vi är egentligen bara inne vid riktigt dåligt väder”, säger personalen och barnen, som trivs med de aktiviter som är möjliga utomhus.

Att skapa goda matvanor är viktigt på Gåsen På Gåsens förskola i nedre delen av Sunnersta är det full fart idag. Villan som förskolan ryms i ligger bra till i området med egen stor trädgård och närmast lekparken. Rektor Caroline Eek är nöjd med läget.

– Vi trivs jättebra här. Barnen har stora ytor att vistas på.

G

åsens förskola är ett föräldrakooperativ, där styrelsen består av föräldrar till något eller några av barnen som går på skolan. Just nu finns 19 barn inskrivna varav några är syskon. Madelene Tennare har arbetat på förskolan i många år och har bara gott att säga om föräldrakooperativ som form.

– Med föräldrar i styrelsen är det ofta korta beslutsvägar och lätt att jobba. Jag har alltid trivts bra med det.

Det som genomsyrar verksamheten på förskolan är uteverksamhet och något som kallas måltidspedagogik. Att våga prova olika livsmedel redan när man är liten är viktigt och Caroline berättar att barnen lär sig att använda 6 SÖDRA STADEN

alla fem sinnen när de upplever olika sorters mat.

– Alla har rätt till sin egen smak och alla har rätt att inte vilja prova. Vi drar nytta av barnens nyfikenhet när vi presenterar nya livsmedel.

I kommunen finns ett stort antal föräldrakooperativ och de flesta fungerar på liknande sätt. Som förälder har man ovanligt mycket att säga till om, samtidigt måste förstås lagar och regler följas. Caroline, som arbetat på Gåsen sedan 2019, berättar att man som på andra ställen använder kommunens antagningsregler såsom relativ närhet och syskonförtur när man antar barn till förskolan.

Många av barnen bor alltså i sunnerstatrakten, men några kommer också från andra håll.

– Det är ofta fullt här, men just nu finns det platser att söka. Alla är välkomna att höra av sig!

Sedan starten har skolan haft ett eget kök med egen kock och som tidigare arbetar den ansvariga så mycket det går med ekologiska och närodlade produkter. Att välja mat efter årstiderna och försöka tänka på hållbar utveckling genomsyrar matlagningen. Madelene säger att man nyss haft citrustema i köket och att förskolans nuvarande kock Nina är mycket populär.

– Barnen gillar nästan alltid maten de får.

Samhälle / Södra Staden

Statsbidrag riktat till barn och unga i Gottsunda Uppsala kommun får åtta miljoner kronor från Socialstyrelsen för att vidareutveckla sitt brottsförebyggande arbete och sociala insatser med barn och ungdomar i utsatta områden.

På kommunens hemsida skriver man att trygghetsarbetet ligger högt på dagordningen i Uppsala och att målsättningen är tydlig: Gottsunda ska bort från polisens lista över särskilt utsatta områden. Genom exempelvis Handlingsplan Gottsunda/ Valsätra har flera framsteg gjorts de senaste åren, vilket bland annat lett till ett ökat samarbete mellan polisen, kommunen och fastighetsägarna,

socialsekreterare på plats i skolorna och fler fritidsaktiviteter i direkt anslutning till skoltid.

Satsningar på fritidsaktiviteter i områden som Gottsunda, för att bidra till en tryggare och mer trivsam livsmiljö, är dock inget nytt.

Kommunen fattade under 2020 beslut om etablering av ”Allaktivitetshus” i bland annat Gottsunda, inom ramen för respektive områdes högstadieskola (årskurs 6–9). ”Det ekonomiska tillskottet från Socialstyrelsen är därför välkommet inför kommunens fortsatta arbete med barn och ungdomar i utsatta områden”, avslutas pressmeddelandet.

Stort intresse för sommarjobb

Ebba, Clara och Malte trivs jättebra på Gåsen och det bästa av allt tycker Malte, vars lillebror Leonard också går på Gåsen, är lekparken precis bredvid.

Två som kan intyga det är Ebba och Clara, som båda är fem år. Clara, vars tvillingsyster Sofie också går på Gåsen, berättar att maten är särskilt bra när man fyller år.

– Då får man bestämma vilken mat som Nina ska laga. Jag brukar välja korv och bröd!

Ibland gör barn och personal utflykter till skogsområden i närheten och Madelene säger att Mullverksamheten är populär. Ofta gör barnen naturrutor, där man pratar om särskilda växter. Att

vara utomhus är alltid viktigt på Gåsen men särskilt under året som passerat har verksamheten försiggått på gården, i lekparken eller i skogen. De minsta barnen sover alltid utomhus, så egentligen har inte coronarestriktionerna inneburit så stora förändringar för barn och personal.

– Kanske lite sämre föräldrakontakt eftersom de vuxna inte fått vara med inne som tidigare, säger Caroline. Vi ser som alla andra fram emot att allt blir normalt igen.

TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING

I år är det väldigt många ungdomar som vill sommarjobba i kommunen och över 1600 i årskurs 9 har sökt sommarjobb.

– Det är alltid högt tryck på sommarjobben och extra glädjande att vi i år har rekordstort intresse för att sommarjobba i Uppsala.

Jobben är jätteviktiga för ungdomarna. De får prova på arbetslivet och möjlighet att tjäna egna pengar, säger Henrik Jansson på Uppsala kommun.

Sommarjobb erbjuds inom en rad olika yrkesområden, som barnomsorg, äldreomsorg, fastighets-

skötsel och trädgård, men det finns även jobb inom andra områden. På grund av pågående pandemi finns det fortfarande en viss osäkerhet kring om det kommer att kunna erbjudas sommarjobb inom alla dessa områden till sommaren.

– Nu håller vi på för fullt med att matcha alla sökande mot olika arbetsgivare. Jobbar du i en verksamhet som vill vara med och ta emot sommarjobbare är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi kommer att göra allt vi kan för att så många som möjligt ska få möjligheten att känna på hur det är att jobba i sommar, säger Henrik.

SÖDRA STADEN 7

Aktuellt / Södra Staden

En hjälp att uppfylla drömmar

Miljonbemanning eta – Egentligen föddes idén redan för 10 år sedan, när jag och två vänner från Alby konstaterade hur mycket svårare vi hade att hitta jobb än våra kompisar som vuxit upp på andra ställen, berättar Ali Khalil – idag VD för företaget Miljonbemanning.

S

ödra Staden har stämt träff med Emir Sabanovic och Erhad Avdic, två av de tre personer som sedan någon månad tillbaka arbetar på Miljonbemanning i Gottsunda. Gottsunda betraktas ofta som ett så kallat utsatt område och i Ali och hans vänners ursprungsidé handlade allt om just utsatta områden. Varför väljer många arbetsgivare bort personer som har ett särskilt postnummer i sina adresser eller ett annorlunda efternamn? Varför är arbetslösheten mycket högre i utsatta områden än inne i städerna? När kompetensen hos de som söker jobb egentligen är lika hög.

Ali, som finns med på länk från huvudkontoret i Stockholm, berättar att det inte tidigare gjorts så stora satsningar på att ta reda på varför arbetsgivare resonerar som de gör – och vad man kan göra åt det.

– Insatser som gjorts tidigare hade främst handlat om de jobbsökandes perspektiv och dessutom varit kortsiktiga. Vi försökte vända på steken och se det ur allas synvinklar.

Miljonbemanning växte snabbt och idag håller man till på 20 ställen i Sverige. Under åren har ett stort antal arbetslösa blivit hjälpta att hitta jobb eller studier och många arbetsplatser har fått nya medarbetare. Ali tror att nyckeln till framgång ligger i tiden man lägger ner på varje matchning, att de som jobbar med Miljonbemanning förstått hur viktigt det är att gå till grunden med fördomar och rädsla. När väl rätt arbetsgivare och rätt arbetstagare möts blir resultatet ofta väldigt lyckat.

– Och inte sällan finns den relevanta arbetskraften i närheten av där arbetsplatsen är. I Gottsunda i Uppsala till exempel, där finns det massor med kompetenta människor för olika uppdrag.

8 SÖDRA STADEN

Jobbcoacherna Naqib Torakai, Emir Sababovis och Erhad Avdic arbetar sedan ett par månader på projektet Miljonbemanning. Syftet är att matcha arbetsgivare med arbetstagare i Gottsunda- och Valsätraområdet.

Jobbcoacherna Emir och Erhad har själva en bakgrund som liknar Alis. Deras föräldrar kom till Sverige som flyktingar eller invandrare för många år sedan och grabbarna har vuxit upp med ovanliga efternamn och utan framgångsrika vuxna förebilder i arbetslivet. De har båda känt av orättvisor som följt med det och velat göra något åt saken.

Emir berättar att arbetsuppgifterna de har på

Miljonbemanning handlar om en mängd olika saker.

– Vi lyssnar och hjälper på de sätt vi kan.

Ibland behövs tolk för att förestå varandra, men ofta hittar vi någon i personalen, vi hjälps åt över hela landet, som pratar det språk som den arbetssökande kan. Att skriva CV tillsammans eller validera betyg och intyg och allmän coachning in i arbetslivet är det vi gör.

Aktuellt / Södra Staden

ablerat i Gottsunda Samt förstås att ta kontakt med arbetsgivare i området för att erbjuda personal. Att utvidga någons kontaktnät kan vara viktigt liksom att motivera människor att gå på intervjuer och själva leta bland erbjudanden som finns.

– Vi lyssnar på folks drömmar, men försöker också att vara realistiska, säger Emir. Det är mycket som är krångligt för de som söker jobb eller skolor. Vad har jag för rättigheter? Vad är aktivitetsstöd? Nystartsjobb? Hur kommer jag in i de programmen? Där fyller vi en viktig funktion. Samtalsterapeuter är vi inte, men livscoacher kan man verkligen kalla oss.

Erhad förklarar hur samarbetet med Arbetsförmedlingen i Uppsala ser ut och berättar att de personer som kommer till Miljonbemanning alla är inskrivna där. Personerna måste ha placerats i en viss kvot och blivit föreslagna att ta kontakt med till exempel Miljonbemanning.

– Arbetsförmedlingen köper alltså insatsen från oss, säger Erhad.

Till skillnad från för 10 år sedan lägger Arbetsförmedlingen idag ut en mängd uppdrag på privata aktörer som Miljonbemanning.

Erhad och Emir tycker det är bra och tror att arbetet därmed blir mer effektivt. Som läget är nu slipper man en hel del byråkrati och rekryteringar kan gå fortare.

– Vi känner många i området och kan snabbare se vem som passar för vad, intygar Erhad.

SOMMAR PÅ MÖTESPLAts GOTtSUNDA!

De som har svårast att hitta jobb är de som varit arbetslösa länge eller inte kan svenska språket. En del är äldre och många har tappat hoppet om att få ett jobb de passar för i Sverige. Det tycker Erhad och Emir är synd. Det finns alltid en relevant plats för alla människor och ger man det bara tid och kraft brukar projekten att matcha arbetsgivare med arbetssökande lyckas.

– Att kunna fånga upp den mångfald som finns i ett område som Gottsunda känns fantastiskt, avslutar Emir. Här finns mycket kompetens som inte tas till vara. Att matcha den med passande arbetsgivare är viktigt.

TEXT OCH FOTO: ANNA LÖFVING

SO FR MM ÅN A 12 RÖ J U PPE N T I

VI ÖPPNAR UPP MÖTESPLATS GOTTSUNDA 12 JUNI TILL 15 AUGUSTI! Vi har öppet med gratis aktiviteter för barn mellan 5 och 12 år, varje onsdag - söndag kl. 14-19 i Stenhammarsparken i Gottsunda.

Med anledning av Covid-19 kommer vi anpassa aktivitererna efter rådande omständigheter så alla som deltar kan känna sig trygga. På Mötesplats Gottsundas Facebook-sida kommer vi löpande uppdatera vad som gäller när det närmar sig.

Vi ser fram emot en trygg och rolig sommar tillsammans!

SÖDRA STADEN 9

Näringsliv / Södra Staden

Tufft år för Leijon Stenugsbageri & Konditori

– Ändå gått hyfsat bra i Rosendal – Att bli konditor var inget jag planerade, berättar Uppsalabon och numera prisbelönta och etablerade företagaren Frida Leijon.

Men det passar mig väldigt bra!

N

är du kommer till Rosendal, från stan, och svänger till höger är det första du ser Leijon konditori och bageri. På nedre plan i huset mittemot Hemköp har Frida och sambon Susanna Johansson drivit konditori i snart två år. De var tidigt ute att starta verksamhet i Rosendal, men Frida ångrar sig inte.

– Vi var en av de första att öppna i området och i början var det ett byggkaos runt oss, men nu känns det bra. Tycker vårt läge är perfekt med tanke på hela södra staden.

Förutom konditoriet i Rosendal har Frida och Susanna ytterligare två konditorier/ bagerier. Ett i Svava matgalleria (det minsta) och ett i Sala backe. I bageriet i Sala backe sker själva produktionen och där träffas bagare och övrig personal tidigt på morgnarna. Några timmar senare kör lastbilen med purfärskt hembakat bröd till de båda andra ställena. Allt från chokladgodis, småkakor och tårtor till grovt matbröd i många olika varianter ingår i utbudet. Det gemensamma är det praktiska hantverket som genomsyrar och att man använder råvaror som till största delen är både ekologiska och närodlade.

– Vi försöker så långt det går att hämta råvaror från trakterna runt oss och handla med dem som odlar ekologiskt. Över lag håller vi en hög klass på våra bakverk, berättar Frida.

Frida, som blev årets nyföretagare i Uppsala 2018, har även varit medlem i svenska landslaget för konditorer. När prins Carl Philip gifte sig med prinsessan Sofia var hon med och skapade bröllopstårtan. Det är förstås ett särskilt roligt minne.

– Ja, det är många som förknippar mig med det uppdraget!

Under coronaåret som passerat har det som för de flesta andra företagare gått trögare för Bageri Leijon. Särskilt i Svavagallerian 10 SÖDRA STADEN

Företagaren Frida Leijon, ursprungligen från Sävja, driver tillsammans med Susanna Johansson bland annat Bageri Leijon i Rosendal. ”Det bästa med att vara konditor är variationen”, berättar Frida. ”Att man jobbar med levande råvaror och att man aldrig blir fullärd är fantastiskt.”

märker man av att färre människor handlar, men i Rosendal har det ändå rullat på. Nu känns det som om vinden håller på att vända.

– Klart vi har varit oroliga under året, men läget är faktiskt hyfsat bra nu. Många stannar och köper med sig bröd på vägen hem till

Sunnersta eller Gottsunda, så jag hoppas snart på normalläge igen. Kanske innebär till och med coronaperioden att människor skaffat sig nya vanor, där nybakat kaffe- eller matbröd från vårt bageri ingår i vardagen som hemmajobbare.

TEXT: ANNA LÖFVING

Aktuellt / Södra Staden

Framtidens kollektivtrafik Nu är detaljplanen för kollektivtrafik skickad på samråd. Samrådstiden är 9 april till 22 maj och ger allmänheten möjlighet att komma in med synpunkter.

S

yftet med detaljplanen är att möjliggöra ett nytt kollektivtrafikstråk i form av spårväg alternativt snabbussystemet BRT (Bus Rapid Transit). Beslut om val av tekniklösning tas under 2022.

Detaljplanen syftar till att reglera hela områdets utbredning och placering i förhållande till befintlig och framtida bebyggelse.

Detaljplanen består av fyra delsträckor (A-D, se karta) som sträcker sig från Uppsala centralstation förbi Akademiska sjukhuset (A), där den delar sig i två grenar. En mot Rosendal och Gottsunda (B) och en via Ulleråker och vidare mot Ultuna (C). Där går linjerna ihop igen och fortsätter över Fyrisån mot Bergs-

region utrett frågan om hur man på bästa sätt kan möta människors dagliga behov av att ta sig mellan olika platser både i och utanför Uppsala. ”Vi behöver skapa hållbara pendlingsmönster där fler väljer kollektivtrafik, gång och cykel.”

brunna och sedan till den nya järnvägsstationen Uppsala Södra (D). Spårvägssträckan blir totalt ungefär 17 kilometer och får cirka 19 hållplatser.

Utgångspunkten är att framtidens kollektivtrafik ska bidra med en snabb och stark förbindelse med hög turtäthet från den nya järnvägsstationen i Bergsbrunna (Uppsala Södra) till Gottsunda och Ultuna samt vidare mot resecentrum (Uppsala C) via två olika sträckningar.

I Gottsunda och vid den nya bron över Fyrisån vid Ultuna ingår två olika alternativa sträckningar i samrådet. I Rosendal och i Ulleråker är delar av gatan redan planlagd för spår och ingår därför inte i planområdet.

På kommunens hemsida kan man läsa att ”Uppsala behöver en effektiv kollektivtrafik med hög kapacitet för att fortsätta växa hållbart”. Under de senaste åren har kommun och

GRUPPINKÖP SOLCELLER

Haka på gruppinköp i vår med Uppsala Solenergiprojekt. Roligare och billigare.

Anmäl intresse: solenergiprojekt.se/uppsala Solenergi – en självklarhet. Vad väntar du på?

SÖDRA STADEN 11

Fritid / Södra Staden

”Det är så bra att kom Träffpunkt Gottsunda är en av 15 Träffpunkter i Uppsala som arbetar för att personer över 65 på ett enkelt sätt ska kunna träffas och göra aktiviteter tillsammans. De finns utspridda över hela Uppsala men den i Gottsunda är speciell.

H

är arbetar nämligen Vahideh Firouzkouhi som varit verksam i området i 23 år. En eldsjäl som spritt glädje och kunskap och inte minst gjort stora insatser för äldre persisktalande människor. Till sommaren går hon i pension.

– Men jag kommer och hälsar på, var så säker, skrattar Vahideh och skojar om att hon då säkert kommer att tala om för sin efterträdare hur allt ska vara.

Vahidehs kollega Ljiljana Gubeljic skrattar och tillägger att Vahideh också lovat att vara riktigt ”besvärlig”.

Träffpunkt Gottsunda är öppen för alla äldre men just på onsdagseftermiddagar har man sedan länge samvaro för persisktalande.

På grund av pandemin är det inte lika livat och välbesökt som vanligt. Normalt kommer persisktalande från hela Uppsala för att laga mat, spela bingo och dansa tillsammans, men när Södra staden är på besök är det bara tre damer som alla bor i Gottsunda som deltar.

– Det är så bra att komma hit, säger 76-åriga Hajar Kavari. Jag är så glad. Men jag saknar att dansa.

Hon gör några vackra dansrörelser med händerna för att illustrera. Hajar har bott 13 år i Sverige och det är inte lätt med språket. Vahideh hjälper till lite med översättningen. Det är inte svårt att förstå hur mycket Träffpunkten betyder för Hajar.

Vahidehs engagemang började som sagt för över tjugo år sen.

– När jag kom till Sverige hade jag först svårt att få jobb, berättar hon. Arbetsförmedlingen tyckte att jag skulle utbilda mig till läkarsekreterare, fast egentligen är jag bibliotekarie i botten. Det var när jag praktiserade inom vården 12 SÖDRA STADEN

Eldsjälen Vahideh Firouzkouhi går i pension till sommaren efter att i 23 år varit verksam på Träffpunkt Gottsunda och gjort stora insater för äldre persisktalande människor.

som jag upptäckte behovet hos persisktalande patienter. De behövde hjälp med allt från att ta hand om sin hälsa till samhällsinformation.

Vahideh fortsätter: – Det slutade med att jag och en kollega startade en förening där vi hjälpte till med allt sånt. Vi kunde se att de som kom till oss mådde bättre, att de mer sällan gick till sjukvården, att vi bröt deras isolering. Gottsunda kommundel fattade också det och såg till att vår verksamhet

som först var ett projekt, blev permanent.

Att komma som en äldre person till ett nytt land och en ny kultur är svårt. Många blir isolerade och samhället lägger inga stora resurser på dessa människor.

– Det är såklart olika för olika personer, berättar Vahideh. En del kämpar på, kollar på svensk teve och snappar upp en hel del. Andra blir helt beroende av sina familjer.

Fritid / Södra Staden

mma hit!”

Monireh Ganji, Rabab Måmen och Hajar Kavari uppskattar onsdagseftermiddagarna på Träffpunkten, då det är samvaro för persisktalande. På grund av pandemin är det inte lika välbesökt, men i vanliga fall kommer människor från hela Uppsala för att laga mat, spela spel och dansa.

Så småningom kommer ytterligare två damer till Träffpunkten. Vi sitter utomhus i solskenet utanför lokalen på Valthornsgatan, äter pistagenötter och marmeladgodis som Hajar haft med sig. Rabab Måmen och Monireh Ganji är också regelbundna besökare på onsdagsträffarna. De tre damerna är snart inne i en livlig diskussion om mat och olika recept.

Vi diskuterar olika maträtter och vad de tycker om svensk mat.

– Lax är gott, säger Hajar med lite hjälp av Vahideh.

– Såserna är goda, fyller Monirah i.

Rabab håller med. Hon klarar sig ganska långt utan översättningshjälp från Vahideh: – Det är fint att komma hit, säger hon på svenska. Vahideh är som en syster. Jag tycker om gymnastiken, att spela bingo, att slippa tänka på barnen en stund.

Monireh behöver hjälp med en krånglande mobiltelefon och Ljiljana försöker uppdatera den utan att lyckas. Ny teknik kan

vara ett stort hinder för de som är äldre, även för svenskarna.

– Vi har haft äldre här som inte kunnat betala räkningar digitalt. Det blir väldigt dyrt för dem i längden. Sånt kan vi hjälpa till med.

Bank-ID, autogiro, att förstå samhällsinformation som kommer.

Hälsoperspektivet, både den fysiska och mentala, är viktigt för arbetet på Träffpunkt Gottsunda. Samvaro och att ha en aktivitet att se fram emot stärker hur man mår psykiskt. Odling, sittgympa, line-dance, promenader, yoga – allt efter vad kroppen orkar med – stärker en fysiskt. Träffpunkt Gottsunda är öppet varje dag och vill man inte delta i aktiviteterna kan man bara komma dit och hänga och språka en stund. 2021 är friluftslivets år och det kommer att bli stort fokus på uteaktiviteter. Något som passar bra i pandemitider.

Vi kommer in på en diskussion om integration.

– Många som kommer hit och har en annan bakgrund kom till Sverige som äldre, säger

Ljiljana. De har levt i en helt annan kultur, att komma hit är att byta värld för dem.

– För de yngre är det en helt annan sak, fyller Vahideh i. De måste ut i arbetslivet!

TEXT & FOTO: YLVA LILJEHOLM

TRÄFFPUNKT GOTTSUNDA ÄR EN SAMMANSLAGNING AV TRÄFFPUNKTERNA TREKLANGEN, BOZORGAN OCH CAFÉ MONA OCH UTGÅR FRÅN VALTHORNSGATAN 19C. HIT KAN ALLA ÖVER 65 ÅR KOMMA OCH DELTA I EN RAD OLIKA AKTIVITETER. TRÄFFPUNKT GOTTSUNDA ÄR ÖPPEN VARJE DAG OCH PÅ HEMSIDAN KAN MAN SE VILKA AKTIVITETER SOM GÄLLER I ETT MÅNADSBLAD. VISSA AKTIVITETER KRÄVER ANMÄLAN, SÄRSKILT NU UNDER PANDEMIN. UNDER 2021 LIGGER FOKUS EXTRA MYCKET PÅ UTEAKTIVITETER EFTERSOM DET ÄR FRILUFTSLIVETS ÅR.

SÖDRA STADEN 13

Samhälle / Södra Staden

Öppna förskolan Kristallen i Gottsunda påverkas av restriktionerna Året som gått har inte varit sig likt någonstans. Aktiviteter har ställts in och ställts om och de flesta har anpassat sig till nya omständigheter.

D

etta gäller inte minst på Gottsunda öppna förskola Kristallen.

– Sedan mars förra året har förskolan arrangerat allting utomhus. Öppna förskolan har funnits här i över 10 år och alltid haft sina aktiviteter inne i Treklangens lokaler, berättar förskolelärare Hanna Klockars. En dag i veckan var vi tidigare utomhus, nu är vi det varje dag och har även digital verksamhet med sångstund, babytecken, iHUB-kurser och temasamtal.

Förskollärare Sandrine Karlsson och rektor Hanna Klockars håller, tillsammans med övrig personal, igång verksamheten på Öppna förskolan Kristallen också i bistra coronatider.

När Södra Staden gör besök är det måndag och trots mitten av april ganska kallt.

Hittills har inga barn dykt upp för att umgås med sina föräldrar, personalen eller med kompisar. Hanna och kollegan Sandrine Karlsson har lagt fram filtar, bollar och leksaker i gräset, än hoppas man att några barn ska komma.

– Vår öppna förskola har alltid varit en populär mötesplats för barn med föräldrar eller andra närstående, berättar Hanna. En vanlig dag år, ett vanligt år, kan det komma upp till 150 besökare. Den senaste perioden har vi bara fått vara 15. Öppen förskola i kommunal regi finns på fem övriga platser i Uppsala och Hanna och Sandrine berättar att man arbetar på ungefär liknande sätt överallt. Den huvudsakliga uppgiften är att hjälpa barn och vårdnadshavare att knyta kontakt sinsemellan. I Gottsunda jobbar man ihop med barnmorskor, sjuksköterskor, familjebehandlare och andra pedagoger.

Det viktigaste är att få barn och vuxna att må bra tillsammans.

– Att hitta sin roll som förälder och komma in i nya och bra vanor kan vara svårt, säger Sandrine. Vårt uppdrag är ibland lite klurigt!

En kort period i höstas tilläts förskolan att hålla till inomhus, men när coronarestriktionerna åter tog fart bestämdes att allt skulle flyttas utomhus igen. Antingen träffas man i grässlänten i kanten av skogen eller inne på förskolans gård. En vanlig dag dyker ett antal barn i varierande åldrar upp och den vårdnadshavare som är med bjuds på kaffe eller thé och kan 14 SÖDRA STADEN

Ibland dyker inte ett enda barn upp vid skogsbacken…

sitta ner och prata med andra vuxna eller leka med sitt barn. Stämningen brukar vara avspänd och trevlig och deltagarna ger och tar av sina egna erfarenheter.

– Jag tror verkligen att denna verksamhet behövs, säger Hanna. Vi fyller en funktion genom att alltid finnas här och hjälpa till med det som krävs. I normala fall är det ofta på Öppna förskolan man träffar sina vänner. Som läget är nu finns det tyvärr barn - och föräldrar - som inte mött andra på flera månader.

Så fort det blir tillåtet flyttar man åter in i förskolans lokaler och både Hanna och Sandrine ser fram emot att kunna erbjuda besökarna normala aktiviteter igen.

– Vi gör så gott vi kan också under denna period, avslutar Hanna. Det är bra att vi ändå finns här varje dag för dem som behöver oss, men jag tror att alla ser fram emot att kunna träffas som vanligt igen.

...Ibland kommer flera föräldrar med barn för att umgås.

Foto: Mustafa Helan

Det är kostnadsfritt att komma till Öppna förskolan och man behöver inte anmäla sig, vi är fyra pedagoger som jobbar här: Helan, Nadja, Sandrine och Hanna. Öppna förskolans huvudsakliga upptagningsområde sträcker sig från Sunnersta i söder till Norby i norr, med Vårdsätra, Valsätra, Gottsunda, Rosendal, Ulleråker och Ultuna dessemellan, men, hälsar Hanna och Sandrine ”vi tar emot besökare från hela stan och landsbygden utanför. Alla är välkomna till öppna förskolan och att vi har öppet alla vardagar!

TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING

Reportage / Södra Staden Ljust nu tränar lagen på Valsätra IP, men från maj månad är det Granebergs IP i Sunnersta som gäller. “Gräspremiären brukar ske runt första maj”, berättar ordförande i SAIF (fotboll) Fredrick Beste. ”Då brukar vi traditionsenligt ha en öppningsdag där vissa lag (i år är det P11/F11) är med och drar ut målen, slangar och bänkar. Vi har också många nya projekt på gång på Graneberg, klubbhuset skall målas om, verandatak ska repareras, staket fixas, flera fotbollsmål ska renoveras, fångstnät ska upp, planbelysning ska renoveras och vi har skaffat en ny maskinpark att underhålla planerna med.”

All time high för Sunnersta AIF I 80 år har man kunnat spela fotboll i Sunnersta. Naturligtvis mycket längre tid än så, men i hela 80 år har klubben Sunnersta AIF existerat och tanken var förstås ett storslaget firande. Så blir det inte.

TEXT: ANNA LÖFVING FOTO: JOHAN BACKLUND

O

rdförande Fredrick Beste berättar att festen är uppskjuten till i höst.

– Vi vet inget säkert, men planen är att fira den här fina verksamheten ordentligt så småningom.

Fredrick har själv varit engagerad i många år och han berättar om gemen-

skapen som uppstår när hela familjen är med i klubben. Just nu spelar 11-årige sonen på planen bredvid och de båda döttrarna är på väg till träningen snart. Även barnens mamma är aktiv på olika sätt.

– Det blir ett sätt att umgås med barnen, säger Fredrick. Jätteroligt när alla är intresserade av samma sak. Fotboll är verkligen en social verksamhet.

SÖDRA STADEN 15

Reportage / Södra Staden

I år fyller SAIF 80 år och förhoppningen är att man kan ha en SAIF-dag i höst istället för i vår. Klubben har också haft ett veterangäng som under ett års tid skrivit SAIFs historia. “Det har varit väldigt roligt att följa det arbetet, då de har intervjuat många gamla SAIFare i trakten”, säger Fredrik Beste. ”Boken ska släppas i någon form under året, förmodligen som en jubileumsutgåva av det gamla insomnade SAIF-bladet som gavs ut förr i världen.”

Än så länge är det för tidigt på säsongen för att gräsplanerna i Sunnersta ska gå att använda. Det återstår en del jobb med dem, men i början på maj hoppas man kunna flytta tillbaka träningarna till hemmaplan. Fram till dess är Fredrick och de andra tacksamma över konstgräsplanen i Valsätra.

– Den är bra, vi kan vara här också vintertid i lampsken. Självklart är våra egna anläggningar med naturgräs vid Granebergs IP och i Sunnersta att föredra.

Vintertid är det en del ungdomar som byter sport och ägnar sig åt till exempel innebandy. Vill man fortsätta att träna utomhus kan man förstås springa eller köra fysövningar på annat sätt. Att hålla igång träningen hela året – också ett coronaår som det här – är viktigt.

– I år blir det nog träningar också hela sommaren. Ofta har vi annars ett uppehåll i juli när många är bortresta.

Sunnersta AIF är en förening för flera olika idrotter, och fotbollssektionen som är störst har ungefär 800 aktiva medlemmar. De yngsta som spelar i lag är födda 2014 och de äldsta spelar i seniorlagen – såväl på herr- som damsidan. För sexåringar har man fotbollslekis.

– Den startar i början av maj och brukar vara populär, säger Fredrick. Onsdagskvällar klockan 17 samlas ett hundratal ungar – alla i zlatantröjor!

16 SÖDRA STADEN

Som i alla idrottsföreningar råder det brist på tränare i SAIF. De flesta som tränar barn och ungdomar har själva varit aktiva i klubben och tycker det är roligt att fortsätta att vara aktiva. När barnen är små behövs det en ledare på cirka tio barn, så behovet av nya ledare är stort. De som blir tränare genomgår en utbildning för att få ett diplom och Fredrick berättar att minst C-diplom behövs.

– Vi försöker rekrytera ledare på olika sätt, men många får ju andra intressen när de blir äldre.

Två som hållit liv i fotbollsträningen är hans egna döttrar, Fanny och Filippa. De dyker upp i Valsätra efter en stund och Fanny berättar att fotbollen alltid tagit stor plats i hennes och systerns liv.

– Vi började när vi var 6 år och nu är vi 17. Numera spelar vi i damlaget, minst tre gånger varje vecka.

Elias Stålhammar är 10 år och tränar med sitt lag på planen ikväll. Han gillar fotboll för att han träffar kompisar och för att han får ta ut sig ordentligt. Tre dagar i veckan brukar han vara på träningen. Att hålla till i Valsätra är inga problem.

– Jag gillar konstgräset! Gräsplanen är ofta ganska lerigare.

På planen bredvid den där pojkar födda 2010 tränar håller lite äldre killar till. Hjalmar Gomez, som är 14 år, har just sträckt sig och gått av planen en stund. Han tycker det är ”skitkul” att träna fotboll och har gjort det i många år, flera gånger i veckan.

– Jag bor precis vid fotbollsplanen i Graneberg och har massa kompisar i klubben. Mina småsyskon spelar också.

Fredrick Beste, ordförande i SAIF:s fotbollssektion.

Liksom alla andra tycker Hjalmar att året som gått varit tråkigt, men han tror ändå att de flesta försökt hålla igång och till och med kört träningar utomhus mitt i vintern.

– Vi spelade i snön, skrattar han. Det gick jättebra på konstgräset här!

Full fart på fotbollen i Sunnerstaområdet även i coronatider alltså och ordförande Fredrick Beste summerar verksamheten på ett positivt sätt.

– Vi har haft hög nivå på träningen. Duktiga ledare och en massa entusiastiska spelare. Nu hoppas vi förstås att nästa säsong blir ännu bättre så att vi kan fortsätta köra ”All time high” i vår klubb!

Reportage / Södra Staden

Fram till den 1 maj tränar pojkar 10 på Valsätra IP. Sedan väntar Graneberg.

Elias Stålhammar, 10 år, tränar fotboll minst tre gånger i veckan och gillar det skarpt. ”Jag tränar innebandy också, men fotboll är det bästa som finns!” säger han.

Tvillingarna Filippa och Fanny har spelat fotboll sedan de var små. Att träna tillsammans med sin syster är speciellt tycker båda, på gott och ont, men mest har de glädje av varandra. ”Vi har kört löpträning och annan utomhusträning mycket under det här året”, berättar Fanny, men fotboll är speciellt. ”Bra både för fysiken och det mentala!”

14-årige Hjalmar Gomez bor precis vid Granebergs IP, men trivs bra med planen på Valsätra IP. ”Båda mina småsyskon tränar också”, berättar Hjalmar, ”flera gånger i veckan!”

SÖDRA STADEN 17

Kultur/ Södra Staden

Samtal och skapande I Stugan på Peterson-Bergers väg i Gottsunda flödar kreativitet och ungt skapande flera gånger i veckan. Här håller Konstfrämjandet i Upplands konstnärliga plattform SyskonSKAP till, en verksamhet som också finns i Stenhagen.

B

arn och unga i olika åldrar får möjlighet att prova på olika konstnärliga tekniker, men också diskutera viktiga ämnen, göra studiebesök, delta i workshops och läger och lyssna på spännande gästföreläsare.

– Vi vill öppna dörren till konst och kultur för barn och unga, ge dem fler möjligheter att uttrycka sig och på sikt ge konstvärlden påfyllnad av nya perspektiv och mångfald, säger Mireya Monserrat som är konstnärlig ledare för verksamheten.

Senast har en grupp barn jobbat med en kampanj som drivs av Mänskliga Rättighetsdagarna, som ägde rum 19-21 april i Uppsala. Årets tema har undertiteln Mänskliga Rättigheter – en fråga om var du bor? Flera organisationer, bland annat Syskonskap, har placerat ut en mini-dörr på gatan så att uppmärksamma fotgängare kan upptäcka dem. Öppnar man dörren finns en QR-kod som leder vidare till ett samtal om de stora frågorna. Barnen från Syskonskap skapade en poetisk text som grundar sig i samtal om hur det är att bo och växa upp i Gottsunda (hela den texten kan läsas till höger under rubriken Ungt perspektiv).

– Man hör så mycket skit om Gottsunda, säger Jilia Fathi, som är pedagog på Syskonskap. Men barnen är stolta över sitt område, de trivs här.

De berättar om att kliva in i baklavaaffären, om gemenskapen, mångfalden, om många saker som är positiva med att bo här i Gottsunda.

Syskonskaps MR-dörr stod en period på Valthornsvägen bakom Lidl.

– Tyvärr har någon plockat bort dörren, kanske förstod den personen inte vad det var, suckar Mireya. Men texten som barnen skapade finns ju kvar och den är så fin.

Syskonskap jobbar med tre åldersgrupper och håller igång det mesta av verksamheten även under pandemin. De yngsta är mellan 7 och 12 år, ungdomsgruppen är till för 13-18-åringar och sen finns en grupp för unga vuxna, som dock 18 SÖDRA STADEN

Dörren, som barnen från Syskonskap har gjort, leder vidare till en poetisk text om hur de upplever det att bo och växa upp i Gottsunda. Foto: Andrea Hamdan

ligger på is under pandemin. Barngruppen är alltid full och lite oväntat är det fler killar än tjejer som kommer, även om det varierar.

– Vi försöker bygga upp en trygg och lugn och familjär miljö här, berättar Mireya. Eftersom det är en öppen verksamhet som man inte behöver anmäla sig till så varierar det också vilka som kommer. En del dyker upp en gång eller två, andra kommer regelbundet. Sen har vi såklart fått corona-anpassa och kan inte ta emot fler än sex åt gången som det ser ut nu.

Ett av syftena med Syskonskap är att öka barnens och ungdomarnas känsla av egenmakt och ge dem självförtroende genom att de får arbeta med estetiska processer och pedagogiska samtal. Ett annat är att fler får upp ögonen för att man faktiskt kan ha kultur som ett yrke. Genom att barnen och ungdomarna får träffa yrkesverksamma konstnärer får de förebilder och förståelse för en värld som kanske inte är så synlig i deras vardag.

– En del har gått från barngrupp till ungdomsgrupp och sen kanske vidare till estetiskt gymnasium, eller i några fall även högre konstnärlig utbildning. Det känns väldigt stort.

– Ja, det är viktigt att konsten och kulturen kommer till barnen, fyller Jilia i. Så att man kan motverka snedrekryteringen till konstnärliga utbildningar.

Barnen från Syskonskap brukar jobba med frågor som rör mänskliga rättigheter och man har bland annat gjort en film om Barnkonventionen. Foto: Mireya Monserrat

Det är inte konstigt att Syskonskap deltog i Mänskliga Rättighetsdagarnas kampanj med MR-dörrarna. Man är van att jobba med mänskliga rättigheter som tema. Bland annat har man skapat Barnkonventionsfilmen som kan ses på Syskonskaps sociala medier. En 14-årig kille, Joar Bing, gjorde musik och text till filmen.

– Det är en animerad kortfilm med lerfigurer och teckningar som utgår från artiklarna i FN:s barnkonvention, berättar Mireya.

Varje termin avslutas med en utställning där deltagarna visar upp vad de arbetat med.

Utställningarna äger rum på olika platser.

– Men i år blir det nog i Stugan, säger Mireya. Av pandeminskäl.

TEXT: YLVA LILJEHOLM

Kultur / Södra Staden

e med och för unga SYSKONSKAP ÄR EN KONSTNÄRLIG PLATTFORM FÖR BARN OCH UNGA SOM DRIVS AV KONSTFRÄMJANDET UPPLAND. VERKSAMHETEN ÄR ÖPPEN FÖR ALLA I RÄTT ÅLDER OCH GRATIS. JUST NU SES MAN TVÅ GÅNGER I VECKAN I GOTTSUNDA OCH EN GÅNG I VECKAN I STENHAGEN. UNDER PANDEMIN HAR MAN HÖGST SEX BARN OCH TVÅ LEDARE ÅT GÅNGEN. VERKSAMHETEN PÅ STUGAN I GOTTSUNDA ÄR ÖPPEN TISDAGAR FÖR DE LITE ÄLDRE OCH ONSDAGAR FÖR DE LITE YNGRE. FÖR EXAKTA TIDER SE SYSKONSKAP:S SOCIALA MEDIER SOM ALLTID ÄR UPPDATERADE. PÅ FACEBOOK SÖKER MAN PÅ SYSKONSKAP OCH PÅ INSTAGRAM PÅ SYSKONSKAP018 I konstverksamheten Syskonskap får barn och unga prova på olika konstnärliga tekniker, men även diskutera viktiga frågor, delta i workshops, göra studiebesök och åka på läger. Foto: Mireya Monserrat

Södra Staden börjar med en ny serie där barn och ungdomar berättar om sina egna stadsdelar. Hur är det att växa upp i Gottsunda, Kåbo eller Nåntuna? Hur ser miljön ut sett från ett barns eller en ungdoms perspektiv? Är du ung och vill du skriva här - mejla ylva@sodrastaden.

Ungt perspektiv – Gottsunda Barnen från konstverksamheten SyskonSKAP fick i uppdrag av Mänskliga Rättighetsdagarna att göra en ”MR-dörr”. Dörren ledde vidare till denna text där barnen funderar och filosoferar kring hur det är att bo och växa upp i Gottsunda.

“Jag är ung, men jag blir nostalgisk varje gång jag tittar ut från mitt fönster. Jag bor högt upp. Skulle kalla det ett slott, nära himmelen, i samma höjd som trädtopparna och de högsta tallarna. Jag bor i ett stort betonghus, det är rätt tråkigt på utsidan men när du stiger in genom porten, upp för hissen och knackar på de olika dörrarna möts du av det motsatta från betonghusets utsida. Färg. Liv. Historier. Kärlek.

Doften av alla de olika kryddorna från världens alla hörn gifter sig i trappuppgången.

Alla mammorna som vakar över sina och alla andras barn från sina fönster. Barnen på gården som leker och skrattar varje dag som de aldrig skrattat förut. På gräsmattan samlas drömmarna från Champions League. Vännerna på bänken intill. Solnedgången bakom Gottsunda centrum, hinna snabbt till baklawashoppen innan stängning, hälsa på mina vänners familjer, ta en tur genom området inom en timme, frukt och nötter från Ammos kiosk med gamla OLW-chips som passerat datumet. Varje gång jag passerar mitt fönster kommer det fullt med minnen, berättelser om alla människor från jordens alla hörn som samlats häromkring, som flytt krig och sorg men fyller området med otroligt liv, kärlek, stolthet, kraft och magi.

Media kanske rapporterar om mycket skit. Men det är mitt paradis. Välkommen hit! Välkommen hem! Välkommen till Gottsunda!”

Texten är skriven av Sara, Shirin, Raja, Zein, Lilja och Alok med stöd av pedagogen Jilia Fathi.

SÖDRA STADEN 19

På stan // Södra Södra Staden Staden

Hur skulle du beskriva ditt förhållande till odling?

Södra Staden ställer varje månad en aktuell fråga till boende i området. Har du tips på något vi ska fråga om, mejla info@sodrastadenuppsala.se.

TEXT & FOTO: YLVA LILJEHOLM

Hanna Salim, 22 år, Valsätra, med sin mamma Batan Karim, 54 år – Vi har en stor trädgård. Mamma odlar blommor på framsidan och pappa gillar gurkor och andra grejor. Jag brukar mest klaga på alla plantor när de drar igång odlingen på våren men sen tycker jag det är fint.

Magnus Andreasson, 62 år, Norby

Birgitta Jensen, 64 år, Ulleråker

– Jag odlar hemma i trädgården tillsammans med min fru. Det är jättekul. Lök och vitlök är favoriter. Mynta ska man vara försiktig med, den sprider sig och äter upp allt annat.

– Det blir mest blommor på balkongen. Rosor, stockrosor och annat. Malvan dog. Vi odlar tomater också och vår dotter tar tillvara på allt. Köper jag till exempel persilja eller sallad från affären så odlar hon vidare på dem.

Ralf Boström, 77 år, Uppsävja – Jag har inget förhållande till odling. Jag har aldrig odlat och jag kommer aldrig att göra det.

Maria Lindström, 49 år, Rosendal – Jag har ett lustfyllt förhållande till odling. Odlar det som faller mig in, ofta med mer energi än uthållighet.

20 SÖDRA STADEN

Samo Amaya, 30 år, Gottsunda – Jag kan inte odla där jag bor nu men jag längtar efter att göra det.

Förut när jag bodde hos min föräldrar som har hus odlade jag tomater, mynta, lök, gräslök, jordgubbar, rabarber – ja allt möjligt.

Kultur / Södra Staden

Att stänga dörren på själva julafton var det värsta Om vaktmästare Tobias Holmgren fått bestämma hade Eriksbergskyrkan legat mer centralt till i stadsdelen, men samtidigt tror han att läget på kyrkan är bra.

– Det är som en oas här, lite på landet fast väldigt nära en av Uppsalas mest trafikerade vägar.

Å

ret som passerat har inte varit sig likt heller i kyrkan i Eriksberg. Verksamheten har fortgått, men aldrig med fler än åtta deltagare samtidigt. Det är något som Tobias, som arbetat inom kyrkan i många år och alltid trivs bra, säger påverkat honom negativt.

– Att inte kunna välkomna människor till kyrkan, som är det viktigaste av allt för oss, har varit jättejobbigt. Många har ifrågasatt sin egen roll under det här året.

Till skillnad från många andra kyrkor har man i Eriksberg fortsatt att fira gudstjänster varje söndag. För det fåtal som tillåtits att delta har det varit viktigt att kunna komma till kyrkan och för att underlätta har personalen arrangerat två gudstjänster efter varandra. På torsdagar har förmiddagsbönen för äldre genomförts och en dag varje vecka har föräldralediga kunnat delta i Öppen förskola. Alltid utomhus.

– Vi har hållit igång mycket, men inget är ändå sig likt, konstaterar Tobias. Många vågar inte komma hit och några verksamheter är helt inställda.

Att arbeta som vaktmästare i kyrkan är annars ett trivsamt jobb. Sedan en tid har kyrkvaktmästarna inte längre ansvar för utomhusmiljön utan kan koncentrera sig på att hålla ordning och förbereda för verksamheter inomhus. I Eriksbergskyrkan, som byggdes för precis 60 år sedan, är lokalerna stora och ljusa och trevliga att vistas i.

– Här finns olika rum för olika ändamål, berättar Tobias. Mest stolta är vi nog över själva kyrkorummet.

Något som pågått nästan som vanligt under året är konfirmationsundervisningen.

Eftersom ungdomarna som deltar inte är så många och man kunnat hålla avstånd har

Vaktmästare Tobias Holmberg guidar i den fina bibliska trädgården som omgärdar Eriksbergskyrkan. ”Här finns många symboliska växter som olivträd, fikon och vinrankor”, berättar han. ”Vi har också en tall som symboliserar fadern, ett äppleträd som är Jesus och en björk som en symbol för Den helige ande.”

verksamheten bedrivits sedan i höstas och i slutet av april är det dags för konfirmation. Den kommer dock att hållas endast för konfirmanderna själva.

– Vi spelar in och visar anhöriga digitalt sedan.

Även om mycket fungerat som förut tycker Tobias och de andra inom kyrkan att det är svårt att inte kunna planera. Till exempel vet ingen om det populära sommarkafét som brukar samla ett tjugotal varje vecka kommer att kunna genomföras i år. Inte heller vet man när det stora 60-årsjubileet blir av.

– Jag tror att det påverkar folk väldigt negativt att inte kunna ses längre, suckar Tobias.

Ett speciellt år, där vaktmästarens värsta minne är från julafton när Tobias tvingades mota människor i dörren. Ensamma och gamla

som kanske inte hade någon annanstans att gå den dagen fick inte komma in i kyrkan. Tobias glömmer aldrig känslan.

– Det var hemskt! Jag stod själv på trappan utomhus för att visa solidaritet med dem som inte kom in. Det vill jag inte vara med om igen.

Hur coronarestriktionerna kommer att påverka människors kyrkovanor framöver vet ingen, men Tobias tror att det kan bli åt båda hållen. En del har upptäckt kyrkan i svåra tider som dessa och kommer kanske tillbaka, andra har tappat lusten.

– Jag hoppas att fler kommer att besöka oss igen så småningom. Det är bra med en mötesplats som denna och att bevara traditioner fyller en viktig funktion.

TEXT OCH FOTO: ANNA LÖFVING

SÖDRA STADEN 21

Kultur/ Södra Staden

En viss del av vinsten när Tribeute säljer hantverk går till de tre organisationerna War child, Act Svenska kyrkan och Vi-skogen. ”Du gör skillnad för människor när du handlar av oss”, intygar Paulina och Heléne.

I Uppsalas äldsta butik säljs hantverk från Afrika och Haiti – Det viktigaste är att synliggöra hantverkarna bakom de saker vi säljer, säger Paulina och Heléne med en mun.

Att berätta om människan som jobbat hårt för att framställa skålen, smycket eller leksaken.

förvarar saker. I huset finns även ett kafé, som kunder kan träffas i och i lugn och ro välja bland hantverket och göra nya beställningar. Tyvärr har coronarestriktionerna inneburit svårigheter att ses och därmed har delar av verksamheten gått lite långsammare än planerat.

– Vi startade när det var som värst med corona, suckar Helene, så visst hade det kunnat gå bättre.

S

Sedan någon månad tillbaka har företaget dock fått luft under vingarna och orsaken är att Tribeute fått möjlighet att hyra en av de mest eftertraktade små butikerna i Uppsala. På S.t Eriks torg, längs vägen upp mot domkyrkan, blev en lokal ledig – och kommer bara turister och Uppsalabor ut på stan igen ser framtiden ljus ut. Paulina är hoppfull.

– Det känns toppen att få vara just här, i en av Uppsalas absolut äldsta butikslokaler. Här har bedrivits affärer sedan 1200-talet och det mesta är original här inne.

ödra Staden berättade redan i höstas om Paulina Pettersson och Heléne Wikström från Sunnersta som tillsammans startat förtaget Tribeute. De hade båda ganska nyligen flyttat hem till Uppsala efter många år utomlands, Heléne med familj från Östafrika och Paulina och hennes familj från Dominikanska republiken. När de av en slump träffades bestämde de att starta import av genuint hantverk från olika länder och duktiga hantverkare – som de känner personligen.

– Det är viktigt att vi känner människorna bakom produkterna, berättar Paulina. Vi vill kunna berätta vilka de är, om deras bakgrund och hur de arbetar.

Från början jobbade tjejerna hemifrån, men sedan några månader har de en lokal i Ultuna där de både fixar administration och 22 SÖDRA STADEN

Kombinationen mellan det verkligt gamla, ursvenska och det fantastiska hantverket från världens alla hörn är unik. Att i denna speciella miljö få välja presenter till sig själv eller närstående och samtidigt läsa och höra om de människor som producerat sakerna är en upplevelse. Helene tror att de i framtiden kan bidra till

fler arbetstillfällen för hantverkare i olika länder.

– Det skulle vara fantastiskt. Att hjälpa fler att få jobb och få visa hantverkarna hur viktiga och uppskattade de är känns väldigt viktigt.

Av förklarliga skäl har Heléne och Paulina inte under året kunnat resa till något av de länder där hantverkarna finns, men så fort möjligheterna återvänder kommer de att ta chansen. Även Helénes dotter Saga, som just nu är den som jobbar mest i butiken, längtar tillbaka till Östafrika. Hon berättar att det roligaste med att sälja hantverk i Tribeute är intresset hon känner från kunderna.

– De säger att här finns saker de inte hittar någon annanstans och många kommer tillbaka och handlar igen.

Förutom den nya butikslokalen vill Paulina och Heléne fortsätta samarbetet med affärsgallerier och andra offentliga miljöer där de kan visa och sälja sitt hantverk. Att medverka på marknader och visa verken i utställningssammanhang är också viktigt och kommer snart att bli lättare.

– Så fort coronatiderna är över hoppas vi att det lyfter ordentligt, avslutar Paulina. Det känns så viktigt att få visa hantverket som duktiga människor producerat och som vi fått möjlighet att sälja.

TEXT OCH FOTO: ANNA LÖFVING

SÖDRA STADEN Låt din aktieutdelning växa vidare i naturen.

Kultur / Södra Staden

Sunnersta Rör Tomas Klein

Vet du om att du kan skänka hela eller delar av din aktieutdelning till vårt miljöarbete – helt skattefritt? naturskyddsforeningen.se/aktiegava

Tel: 070-723 24 83 tomas@sunnerstaror.se

Inst/Service Värmepumpar Hållbarhet och återkoppling i fokus när du handlar genuint hantverk från länder i Afrika och Haiti hos Tribeute på S.t Eriks torg. Läs mer och beställ via hemsidan, Facebook eller Instagram.

Hjälp oss hjälpa dig att slippa få Alzheimers!

Swisha en gåva till alzheimerforskningen 123 90 111 98 – TACK!

Vill du annonsera?

Hör av dig till oss!

JONAS: 076-035 10 79, JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE

"En hyllning till hantverket, skaparglädjen och den globala gemenskapen”. www.tribeute.com

SÖDRA STADEN SÖDRA STADEN 23

Historia / Södra Staden

Några nedslag i Bergs Bergsbrunna är en stadsdel i Uppsala som räknas till sydöstra staden och enligt SCB:s tätortsdefinition utgör stadsdelen en del av tätorten Sävja.

B

ergsbrunna var tidigare platsen för byn Ekeby i Danmarks socken. På sajten bergsbrunnahistoria.se kan man läsa att det i pergamentdokument från 1200-talet till 1500-talet förekommer namn på personer ”in villa ekeby parochina danmarka”, det vill säga byn Ekeby i Danmarks socken.

Bergsbrunna har en gång i tiden haft en järnvägsstation. Då järnvägstrafiken mellan Stockholm och Uppsala öppnades år 1866 blev nämligen Bergsbrunna en av stationerna på sträckan och stationshuset invigdes den 19 september samma år. På stationsskylten stod det ”7 km från Uppsala”. Tidningen UppsalaPosten kunde berätta om incidenter som inträffat före invigningen.

Den 25 juli skedde en olyckshändelse vid järnvägen: ”Alm från Vänge gick över banan vid Sävja postväg och skulle stöta till banvakten som han trodde hade somnat. Men han var vaken. Alm sprang tillbaka och blev påkörd. Tåget körde 30 fot i sekunden. Tåget gick över honom utan att han skadades, men han hade brutit ben och skulderblad mm. Togs med tåget till Uppsala och lasarettet. Alm begiven på starka drycker.” Trehundra personer hade inbjudits till invigningen och på läktaren fick endast damer vistas.

Invigningsdagen var festlig. Alla affärer i Uppsala var stängda till klockan 18.00. Landshövdingen talade och i domkyrkan hölls ett så kallat Te Deum. Karl XV som var kung då gästade staden och bodde hos ärkebiskopen.

Ny illustrerad tidning beskrev i ett nummer hela sträckningen mellan Stockholm och Uppsala och nämnde Schweizeriet i Bergsbrunna, som låg vid Bergsbrunna gård. Tidningen förmodade att där skulle bli ett värdshus. Senare på hösten kunde samma tidning meddela att varje dag serverades ”Frukostar och Sexor, samt i övrigt allt vad till en välordnad värdhusrörelse hörer (ej spirituosa) men vin, porter, öl, sodavatten, saft”.

Viktiga varor som på 1940-talet fraktades från Bergsbrunna var tegel från Mälardalens tegelbruk. Nya sjukhuset i Sundsvall fick 1941 24 SÖDRA STADEN

Hans Åhman har bott i Bergsbrunna sedan 1946. Hans föräldrar byggde huset bakom honom som en sommarstuga och när Hans blev vuxen byggde han ett hus snett nedanför föräldrarnas. Nu bor han åter i det gamla föräldrahemmet och trivs som fisken i vattnet. ”Särskilt glad är jag nu”, skrockar Hans. ”Jag har fått vaccin och solen skiner och jag putsar på husbilen.” Södra Staden återkommer till Hans längre fram för att höra om hans berättelser om bygden som förändrats mycket under hans många år i området.

Dragonvägen har fått sitt namn efter ett så kallat dragontorp. En dragon var en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots.

stora mängder tegel, och från Erik Byströms husgerådsfabrik på Villavägen 5 skickades bland annat tvättbrädor – främst till Kooperativa Förbundets butiker. När äppelskörden var god på Bergsbrunna gård skickades stora lass med äpplen på järnvägen, till exempel under första världskriget. Den 31 maj 1969 var det slut på epoken Bergsbrunna station och därefter stannade inga tåg där längre och 1975 revs stationshuset. Men planer finns på fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm – och en ny järnvägsstation i Bergsbrunna. Många hoppas också på en spårväg till Gottsunda.

Gamla vägföreningar hade funnits i Bergsbrunna men den 1 januari 1967 överfördes de gamla till en ny med namnet Bergsbrunna vägförening. Några år senare tog Gatu-

Bergsbrunna gård på håll.

kontoret över och föreningens statsbidrag gick då i stället dit. Det finns mycket att läsa om detta under rubriken ”Bergsbrunnahistoria”. ”Väghistoria med början 1900 och vidare” berättar bland annat om varför vägar och gator heter som de gör i dag.

Historia / Södra Staden

sbrunnas historia

På pizzerian vid järnvägen i Bergsbrunna möter vi den nye ägaren som tycker det ska bli väldigt spännande att sätta fart på verksamheten.

Förr fanns en järnvägsstation i Bergsbrunna, 1866-1975 – och nu finns planer på att bygga en ny.

Stadsdelen Bergsbrunna utgör en del av tätorten Sävja.

Pumpvägen fick sitt namn 1959, då det fanns en pump längs den vägen.

Bussen med numret 9, som i dag kör mellan Uppsala och Bergsbrunna, hade från början nummer 15, sedan 24 och 20. Vägen var förr smal och krokig och bussförarna skämtade med varandra när de skulle köra den sträckan: ”Ska du till Bergsbrunna, så glöm inte njurbältet!” Det var så illa att Uppsalabuss till och med hotade att inte köra den sträckan.

En gata heter Pumpvägen, ett namn som den fick 1959. Då fanns en pump utefter den vägen, och tidigare fanns det pumpar här och var i Bergsbrunna, där alla kunde hämta vatten.

Kristinavägen och Kristinastigen omtalades i Egnahemsföreningens protokoll 1926 som Trebackalång men ändrades på 1940-talet till Kristinavägen. Drottning

Kristina kan någon gång har ridit där. Mycket skräp hade slängts i skogen längs den vägen och 1958 beslöt Egnahemsföreningen att allt sådant skulle bort och så blev det.

kunde hämta vatten. Äldre Bergsbrunnabor har berättat för Hembygdsföreningen om den gamla festplatsen med dansbana, som låg där på 1920- och 30-talen.

Den gatan som i dag heter Dragonvägen kallades förr Vretenvägen och fick det nya namnet efter ett så kallat dragontorp. En dragon var en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots. ”Bergsbrunnahistoria” berättar att Owe Törnqvists låt ”Josefsson med pumpen” som förebild hade snickare Berlin, som bodde på Dragonvägen 5. En sommar hyrde trubaduren där och hade stora fester, berättas det.

Den som tröttnar på att ströva på gatorna i Bergsbrunna kan lätt promenera över till naturreservatet Lunsen, där inga bilvägar finns men ett myller av stigar att vandra på. På vissa hällar växer fönsterlav men den får man inte ta med hem och använda. Nej, inget får plockas eller grävas upp, och djurlivet får inte störas av vandrande besökare. Känns det riktigt trivsamt där bland tjädrar och hackspettar går det fint att övernatta i raststugan Lunsentorpet.

Hunden får inte följa med in i stugan men det finns en hundkoja utanför.

Gatan som idag heter Källstigen hette förr Källvägen. Naturligtvis hade det funnits en källa – på andra sidan järnvägen – där folk

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL FOTO: JOHAN BACKLUND

SÖDRA STADEN 25

T

T E V E L

IV

EL T U T IV

AKT

VÄLKOMMEN TILL SUNNERSTASTUGAN CAFÉ FIKA, VÅFFLOR, TOAST, SOPPA M.M.

UTHYRNING

MTB, LANDSVÄG, KAJAK, KANADENSARE, VANDRING M.M.

KURSER

MTB, LANDSVÄG, KAJAK, RULLSKIDOR M.M.

EVENT

KONFERENS, TEAMBUILDING, ÄVENTYR M.M.

AKTIVT UTELIV | SUNNERSTASTUGAN | TEL. 018-10 88 04

Träd och Trädgård Vi hjälper dig med stora som små projekt: • Trädfällning • Beskärning • Skötsel Uppsala Trädvård AB

info@uppsalatradvard.se www.uppsalatradvard.se Träd: 076-172 52 31 Trädgård: 070-285 06 46

Utflykt / Södra Staden Många av oss som bor i de södra delarna av Uppsala har varit studenter vid universitetet och kanske engagerade i nationslivet. I det här numret av tidningen berättar vi därför en del av den spännande historien om nationsbyggnaderna och om livet som student förr.

Uppsalas studentnati rötter från 1600-talet Att Uppsala universitet är landets äldsta och att det grundades år 1477 känner många till. I dag finns drygt 50 000 studenter där och universitetets rektor heter Anders Hagfeldt.

F

örst på 1870-talet började kvinnor studera vid universiteten, och den första i Uppsala var sadelmakardottern Betty Pettersson från Visby, som hade sökt och fått dispens hos kungen. År 1882 var det fyra studentskor vid Uppsala universitet. I dag ser det helt annorlunda ut. Nu är kvinnorna i majoritet vid våra universitet och utgör 60 procent av studenterna.

I början på 1600-talet började Uppsalastudenterna dela in sig i olika nationer beroende på var i landet de bodde. Först på 1800-talet slog sig flera nationer samman, och det blev de tretton som finns i dag. Under 1800-talet gick en del nationer samman inom stiftsgränserna, men namnen har de oftast efter sina landskap. Stiften har för det mesta namn efter den största staden, till exempel Karlstads stift, Visby stift och Skara stift. De tretton nationerna i Uppsala är: Gotlands, Gästrike-Hälsingland, Göteborgs, Kalmar, Norrlands, Smålands, Stockholms, Södermanlands-Nerikes, Uplands, Värmlands, Västgöta nation, Västmanlands-Dala och Östgöta nation. Skåne och Blekinge saknar nation i Uppsala men hade en gång Skånska nationen med det latinska namnet Natio Scanicae. Det finns inte mycket information om detta men man vet att nationen formellt bildades 1757. År 1948 var medelstorleken på de 13 nationerna 272 studenter. Norrlands var störst med 687 och Gotlands minst med 45.

Uppsalas studenter möts tvärvetenskapligt på sina respektive nationer. Det spelar alltså ingen roll vilka ämnen man studerar utan det 28 SÖDRA STADEN

Västgöta nation i hörnet Slottsgatan och Västra Ågatan är den äldsta av nationsbyggnaderna i Uppsala.

är hemorten som gäller. Detsamma gäller vid Lunds universitet. Uppsala är den studentstad i Sverige vars nationer täcker störst geografiskt område. Det är egentligen bara skåningar och blekingar som inte har någon hemvist i Uppsalas nationsliv. Och Lunds studentnationer har plats bara för dem som har sin hemort i Götaland och Värmland. Mellan åren 1803 och 1846 fanns dock Norrlands nation i Lund.

Under 1800-talet kom nästan alla nationerna att skaffa sig egna hus att mötas i både i vardag och fest. Många av dessa har också en trädgård. Den äldsta nationsbyggnaden är Västgötas i hörnet Slottsgränd och Västra Ågatan, där källarvalven är från medeltiden. År 1825 köpte Västgöta nation byggnaden men hyrde ut den fram till 1832. Tornet är från 1901.

Studenter i Uppsala hösten 1911. Från vänster till höger: Ingrid Reuterskiöld, Polly Fryklund, Beth Hennings, Eva Andén, Elin Odencrantz samt Märta Tamm-Götlind.

Detta är den enda nation som gett upphov till ett gatunamn i Uppsala – Västgötaspången som leder över Fyrisån.

Utflykt / Södra Staden

ioner har Stockholms nation i Uppsala. Foto: Marcus M

Uppsala kommun stöttar studentnationerna i år Studentnationerna och studentkårerna i Uppsala har drabbats hårt ekonomiskt under 2020, på grund av coronapandemin.

Kommunen beslöt därför i början av april om ett utökat ekonomiskt stöd på 2,4 miljoner kronor till studentnationerna för att minska psykisk ohälsa bland studenter.

S

Uplands nation på S:t Larsgatan 11 är den nation i Uppsala som varit längst i samma hus.

Som tvåa i ålder kommer Uplands nationshus i korsningen Sankt Larsgatan/ Sankt Johannesgatan. De äldsta delarna är från 1770-talet och huset heter egentligen Strandmanska gården. Det förstördes i en brand 1809 men återuppbyggdes efter ett par år. Den nation som bott längst i ett eget hus är Stockholms.

Det ligger vid Drottninggatan och är ritat av Johan Fredrik Åbom och uppfört 1848. År 1969 invigdes en tillbyggnad som arkitekten Peter Celsing låg bakom.

Sju av de tretton nationshusen tillkom på 1800-talet, och det dröjde till 1930 innan det första på 1900-talet kom till. Då invigdes Värmlands nations hus på Riddartorget nära domkyrkan. Det är ritat av den kände arkitekten Ragnar Östberg. En enda nationsbyggnad ligger öster om Fyrisån och det är Gotlands som invigdes 30 april 1957. Västmanlands-Dala, ofta kallad V-Dala, har ett nationshus i funkisstil mellan Sysslomansgatan och Sankt Larsgatan.

Arkitekten bakom detta är Alvar Alto.

Alla nationer har nationsgravar på Uppsala gamla kyrkogård. Årtalen som står på dem anger det tidigaste dödsåret bland dem som vilar där. Äldst är Östgöta nationsgrav med årtalet 1799. Den yngsta är Gotlands med årtalet 1922. På Södermanland-Nerikes finns inget årtal.

De flesta studentnationer äger studentbostäder – Uplands, Göteborgs, Smålands och Gotlands i själva nationshusen. En student kan få lägenhet endast i den specifika nationens som hen är medlem i. Västmanlands-Dala nation, Kalmar nation och Gotlands nation har bostäder som är öronmärkta för recentiorer, det vill säga nya studenter. En blick på nätet visar att studenterna från Stockholm får köa allra längst för att få en studentbostad nu. För norrlänningar och gotlänningar går det fortare.

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL

tudentkårerna ser att den psykiska ohälsan bland studenter ökar och att det samtidigt har blivit svårare att nå studenter under coronapandemin när många verksamheter är stängda. En följd av det är ett ökat behov av kommunikationsinsatser och stöd för att få till en återstart av studentkårernas verksamhet med arbetsmarknads- och karriärmässor.

Studentnationerna och studentkårerna fyller en viktig funktion för Uppsalas studenter, för studentlivet i stort och är en viktig tillgång för Uppsala.

– Nationerna är hjärtat i Uppsalas studentliv. Självklart ska kommunen hjälpa till så gott vi kan så att de överlever pandemin. Även framtidens studenter ska få ta del av vårt fantastiska studentliv, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Vill du annonsera?

Hör av dig till oss!

JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE KIM@SODRASTADENUPPSALA.SE TERESE@SODRASTADENUPPSALA.SE

SÖDRA STADEN SÖDRA STADEN 29

Krönika / Södra Staden

Å ena sidan, å andra sidan Jag tillbringade påskhelgen i Småland, i en liten by där man huggit sten sedan 1870-talet. Överallt i skogen finns rester av forna tiders brott, stenbrott alltså, övervuxna med mossor och lavar.

H

är finns också en pågående brytning. Brottet är stort och expansivt och vi har under åren fått se våra bästa svamp- och bärställen försvinna under grävskopornas käftar. Då och då skakar husgrunden av nya sprängningar och fågelsången blandas med ljudet från transportbandet som tar grus och makadam till vikmynningen där en bullrig dieselspyende pråm väntar på sin last. Hittills har det ändå känts okej. Bara några få sommarstugeägare från Stockholm har gnölat om störd semesterfrid medan resten av oss ändå uppskattat att brottet gett arbetstillfällen och lite liv till en utdöende bygd. Men - nu har bolaget lämnat in en ansökan om utökad brytning. En tredubbling av nuvarande yta vill man ta i anspråk. Vissa hus i byn skulle i princip få utsikt över brottet.

Framför allt kan grundvattnet påverkas och det är redan skört i dessa trakter. Nästan alla i byn tycker att bolaget gått för långt. Protester har lämnats in. Miljöadvokat anlitats. De gnöliga stockholmarna har fått sällskap av nästan alla oss andra.

Hela processen, som vi inte har en aning om var den slutar, påminner mig om utbyggnaden av Södra staden. Eller, stenbrottsutbyggnaden är ju en västanfläkt storleksmässigt men ändå – det finns likheter. Den här storvulenheten, att den planerade utbyggnaden ska bli så gigantisk. Samtidigt som de flesta av oss vill att det ska finnas bostäder åt alla vill få av oss att de ska byggas just där man själv bor. Precis som att jag och mina bybor inte vill bo granne med en stenindustri som kanske kommer att förstöra vårt grundvatten, även om vi 30 SÖDRA STADEN

förstår att stenproduktion behövs och att det är smartare att bryta på hemmaplan än att importera.

Någon skriver en debattartikel i tidningen om hur tokigt det är att använda åkermark vid Librobäck för bostadsbyggande och i samma tidning läser jag en initierad insändare om hur den känsliga miljön i Lunsen kan komma att påverkas av Södra staden-projektet. Stackars Pelling & Co tänker jag då, hur ska de göra. Vart ska de bygga?

Hur ska alla kunna bo? Hur ska skogen skyddas? Var ska maten produceras?

Hur ska järnvägsproppen kunna lösas?

Miljön bevaras? Klimatomställningen ske? Ska staden förtätas eller ska nya hus fördelas på närliggande småorter?

Bygga högt eller bygga brett? Väljer man det ena kan man ge sig på att någon föreslår det andra. Det ska tusan vara politiker och komma fram till en lösning som passar alla…

Jag vet verkligen inte hur man ska lösa bostadsbrist och stadsutveckling på bästa sätt men en sak som är bra med Uppsala är att debatten är så livlig. ”Å ena sidan” brottas ständigt med ”å andra sidan” och det är bra! Tro mig, jag har bott på många andra ställen och Uppsala känns jämförelsevis både öppet och med högt till tak.

Folk är engagerade och aktiva och kommer med kloka förslag. Kommunen har gjort sitt bästa för att informera och hämta in synpunkter (och ja, den delen kan alltid bli ännu bättre).

En fundering som jag ändå måste dela med mig av är att Stockholm (ni vet staden där de gnölas) hade en nettoutflytt 2020. Det är framför allt barnfamiljer som lämnar staden. Faktiskt har en av dem flyttat permanent till vår stenbrottsby. Vad är det som säger att samma trend inte gäller eller snart kommer att gälla för Uppsala? Om en grön våg är på gång vill vi ju inte stå med 25 000 tomma lägenheter år 2050.

TEXT: YLVA LILJEHOLM

LÅT FREDSARBETET FORTSÄTTA. Din gåva gör skillnad.

Läs mer på svenskafreds.se BG 901-0851

Myck e mella t att välja n var je da Alla v g! åra m ats erbju der s tällen mid takeaway ig för avhäm tning .

Våra öppettider hittar du på www.gottsundacentrum.se