Södra Staden 2021:2

SÖDRA STADEN GOTTSUNDA VALSÄTRA BÄCKLÖSA SUNNERSTA NORBY ROSENDAL ULLERÅKER ULTUNA ERIKSBERG VÅRDSÄTRA EKEBY KUNGSGÄRDET – VÅR SIDA AV UPPSALA

NR 2 2021

DINA LOKALA ER NYHETSALA I SÖDRA

UPP

VÅREN & VACCINET! SID 15-19

CAFÉ REKOMMENDERAS HAR ÖPPNAT I HÅGABY SID 14

AFRIKAINSPIRERAT I ROSENDAL SID 22-23

MITT LIV SOM HUND SID 24-25

LÄS FLER NYHETER PÅ SODRASTADENUPPSALA.SE

Inledning / Södra Staden

D

et är slutet av mars och snart påsk.

I normalfall den bästa tiden på året om ni frågar mig. Det är fortfarande ganska kallt och kalt i naturen, ändå känner man i varje andetag hur nära våren är. Hur snart det spricker ut i grönska och fågelkvitter och härliga fikastunder i solen. Även om corona förmörkar mycket - härliga fikastunder i solen måste vi kunna se fram emot.

För min del är läget dock inte normalt.

Vet inte om jag berättade senast, men i somras skaffade jag världens finaste hundvalp, en Cane Corso, som jag sedan dess fäst mig mycket vid.

Det har liksom varit vi två mot världen de senaste månaderna. I måndags skulle vi som alltid gå en långpromenad i området där vi bor och vi tog en extra sväng till en hundpark i närheten.

Där hade vi varit förut och Aron älskade den.

Väl i parken började han leka med en annan hund och mitt i språnget - bokstavligen föll han död ner. Rakt framför mig och den andra hundägaren. Åtta månader gammal!

Det har gått några dagar nu och jag har kommit över chocken, men det var något av det ruggigaste jag varit med om. Från att ena stunden gått och småpratat med honom om vårpromenader som väntade till att han låg död framför mig i gräset. Aron själv hann aldrig förstå vad som hände och livet går förstås vidare för oss andra, men man blir påmind om hur skört allting är. Den allra vackraste vårmorgonen i mars kan hjärtat på ens bästa vän bara stanna.

Nu är det ändå snart vår och man måste tänka på framtiden. Vi har gjort en innehållsrik Södra Staden igen, även om jag själv varit lite mindre engagerad de senaste dagarna. Ylva, min trogna medarbetare, har skrivit desto mer

och Birgitta bidrar den här gången med två historiska artiklar. Den ena om cyklar - Uppsala och cyklar ni vet - och den andra om slottet.

Det tycker jag vi säger ligger i södra Uppsala hade kungen bott där hade tidningen absolut hamnat i hans brevlåda.

Mycket som händer i södra Uppsala, från afrikanskt hantverk i Rosendal till vaccinering av äldre i Gottsunda. Nytt inslag i tidningen är ”Ungt perspektiv”, där 17-åriga Ella från Ekeby skriver om hur det är att bo just där. Vill du - eller någon du känner - skriva på den sidan kan du väl höra av dig. Vi vill gärna veta hur alla Uppsalas södra stadsdelar upplevs.

Och så en ny krönikör som avslutning.

Han heter Mats Hermansson och arbetar som präst utanför Uppsala. Senast var han domprost på Gotland, men nu har han flyttat tillbaka hit.

Välkommen till Uppsala och välkommen till tidningen, Mats!

Tack också till er som hörts av sedan sist. En karta över ”röriga Rosendal” har vi lagt in i tidningen och annat smått och gott har vi också försökt ändra på. Någon tyckte att jag skrev dumt om Sveriges strategi mot corona - att den var felaktig - och så var det kanske.

Det kanske visar sig att den, i förhållande till andra, varit bra och att problemet - som läsaren påpekade - är hur människor inte följer strategin. Vi får se när allting så småningom utvärderas hur det förhåller sig med den saken.

Den som lever får se brukar man säga och så krasst är det. Ingen vet vad som väntar imorgon. Det har jag nyss påmints om...

Plötsligt stannade hans hjärta och inget blir sig likt igen.

TEXT: ANNA LÖFVING

Vill du visa vem du är?!

Det finns inget mer effektivt sätt att nå 20 000 hushåll i de södra delarna av Uppsala än via oss! Kontakta våra säljare idag och boka annons i en eller flera tidningar framöver!

SÖDRA STADEN

– VÅR SIDA AV UPPSALA

Redaktion Redaktör Anna Löfving 073-640 38 61

ANNA@SODRASTADENUPPSALA.SE

Reportrar

Ylva Liljeholm, Birgitta Markendahl

Fotograf

Frida Klang, Studio Klang

Layout

Öfre Slotts Media AB INFO@SODRASTADENUPPSALA.SE

Omslag

Nu vaccineras äldre i Gottsunda. På bilden är det Stig Sundbergs, 90 år, som tar plats.

SÖDRA STADEN GOTTSUNDA VALSÄTRA BÄCKLÖSA SUNNERSTA NORBY ROSENDAL ULLERÅKER ULTUNA ERIKSBERG VÅRDSÄTRA EKEBY KUNGSGÄRDET – VÅR SIDA AV UPPSALA

NR 2 2021

DINA LOKALA R NYHETELA I

SÖDRA UPPSA

VÅREN & VACCINET! SID 15-19

CAFÉ REKOMMENDERAS HAR ÖPPNAT I HÅGABY SID 14

AFRIKAINSPIRERAT I ROSENDAL SID 22-23

MITT LIV SOM HUND SID 24-25

LÄS FLER NYHETER PÅ SODRASTADENUPPSALA.SE

FOTO: FRIDA KLANG, STUDIO KLANG

Inget blir sig likt igen

Annons Säljansvarig Jonas Rådström 076-035 10 79

JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE

Sociala medier Hemsida

WWW.SODRASTADENUPPSALA.SE

Instagram/Facebook @SODRASTADENUPPSALA

Utgivning Ansvarig utgivare Klara Löfving

KLARA@SODRASTADENUPPSALA.SE

VD

Anna Löfving 073-640 38 61

ANNA@SODRASTADENUPPSALA.SE

Tryck

Bold Printing Mitt, Sundsvall 3041 0673 TRYCKSAK

Jonas Rådström 076-035 10 79

JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE

2 SÖDRA STADEN

Kim Ohvo

Terese Hellquist

KIM@SODRASTADENUPPSALA.SE

TERESE@SODRASTADENUPPSALA.SE

076-848 38 73

073-513 49 78

SÖDRA STADEN distribueras i 20 000 exemplar, varav 19 500 till hushållen i södra Uppsala och resterande 500 exemplar via besöksintensiva platser i södra Uppsala. Tidningen ägs och ges ut av Öfre Slotts Media AB. Allt material är skyddad enligt lagen om upphovsrätt.

SO FR MM ÅN A 12 RÖ J U PPE N T I

SOMMAR PÅ MÖTESPLAts GOTtSUNDA! VI ÖPPNAR UPP MÖTESPLATS GOTTSUNDA 12 JUNI TILL 15 AUGUSTI! Vi har öppet med gratis aktiviteter för barn mellan 5 och 12 år, varje onsdag - söndag kl. 14-19 i Stenhammarsparken i Gottsunda.

Med anledning av Covid-19 kommer vi anpassa aktivitererna efter rådande omständigheter så alla som deltar kan känna sig trygga. På Mötesplats Gottsundas Facebook-sida kommer vi löpande uppdatera vad som gäller när det närmar sig.

Vi ser fram emot en trygg och rolig sommar tillsammans!

Foto: Alex Giacomini /Ikon

Glad påsk Påsktiden är snart här och vi får följa den dramatiska påskberättelsen om Jesus lidande, död och uppståndelse i påsktidens gudstjänster i kyrkan som vi gjort under två årtusenden.

I år kan vi inte göra det riktigt som vanligt utan vi får framförallt göra det via dator eller mobiltelefon.

På svenskakyrkan.se/gottsunda hittar du information om var, när och hur påsken firas i Gottsunda kyrka och Sunnersta kyrka.

På svenskakyrkan.se/uppsala/pask hittar du programmet för påsken i Svenska kyrkan Uppsala. Även om många gudstjänster sker digitalt är kyrkorna öppna för bön, samtal, stillhet och ljuständning.

Välkommen in!

Gudstjänster på Youtube & Facebook Påskens gudstjänster direktsänds från Gottsunda kyrka på Youtube och på Gottsundas församlings Facebooksida länken till Youtube hittar du på svenskakyrkan.se/gottsunda.

Gudstjänst firas under rådande restriktioner med max 8 gudstjänstdeltagare, söndagar kl. 11 i Gottsunda kyrka och kl. 15 i Sunnersta kyrka samt torsdagar kl. 18.00 i Gottsunda kyrka.

Mer på Youtube & Facebook Påskberättelsen för alla åldrar Från påsklandskapet i Gottsunda kyrka.

På församlingens webbplats Youtube och Facebook från torsdag 25 mars.

Korta andakter, en stund för stillhet och bön På Youtube, webbplatsen och Facebook: Fredag 26 mars från kl. 13 – inför palmsöndagen I stilla veckan (veckan innan påsk): måndag -fredag från kl. 8, samt påskafton från kl. 23

Aktuellt / Södra Staden På Utbildnings- och jobbcenter saknar man den ordinarie verksamheten mycket.

Ny vårdcentral i Rosendal Sveriges största privata vårdkoncern Praktikertjänst planerar att öppna en ny typ av vårdcentral i Rosendal. Konceptet blir det första i sitt slag och kommer samla primärvård, BVC och tandvård med ambitionen att på sikt även erbjuda möjlig specialistvård.

Planerad öppning är under senhösten 2021.

– Vi märker att boende i nybyggda områden gärna vill ha all samhällsservice samlad på en och samma plats och i sin direkta närhet, säger Fredrik Ahlström, chef Affärsutveckling på Praktikertjänst AB.

Inga stora påskfiranden Uppsala kommun har beslutat att fortsätta hålla ej nödvändiga verksamheter stängda för att begränsa smittspridning av covid-19.

Nödvändiga verksamheter som håller öppet ska genomföra riskanalyser och följa alla gällande restriktioner.

– Läget i Uppsala är allvarligt med ökande smittspridning.

Därför fortsätter vi hålla så många av våra lokaler som möjligt stängda. När påsken närmar sig vet jag att vi är många som längtar efter att träffa nära och kära. Men det är inte läge än, säger Erik Pelling (S), krisledningsnämndens ordförande.

4 SÖDRA STADEN

På Internetpunkter får du hjälp med det viktigaste Herman Mavane har arbetat som jobbcoach på Utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda sedan det startade för snart tre år sedan.

D

e första åren var det full fart i centret och folk från hela Uppsala besökte Gottsunda för att få hjälp och stöd i att hitta rätt bland utbildningar och studier. Det senaste året har allt stannat av.

– Inget är sig likt, konstaterar Herman. Vi har inte längre alls samma möjligheter att hjälpa människor med det vi brukade.

Jättetråkigt!

Han berättar vidare att Utbildnings- och jobbcenter är helt stängt tillsvidare och att man

istället öppnat det som kallas Internetpunkter. Det vänder sig främst till dem som inte har möjlighet att koppla upp sig mot internet eller använda datorer någon annanstans.

Herman och de andra som jobbar kvar visar besökarna rätt i lokalerna, i övrigt får man klara sig själv.

– Det känns konstigt, svårt att förklara, och jag hoppas verkligen att restriktionerna snart tas bort.

De som kommer till Internetpunkter är duktiga på att följa regler, men Herman tror att många blir besvikna när de inte

kan få den hjälp de hade rätt till förut. Några risker för att sprida smitta tar dock inte personalen utan fortsätter att hålla avstånd.

Internetpunkter är öppet mellan 12 och 16 alla vardagar och personalen jobbar hälften av sin arbetstid hemifrån.

Sedan biblioteket i Gottsunda centrum minskat ytterligare på öppettider och besöksmöjligheter har aktiviteterna på Internatpunkter ökat, då fler än tidigare behöver skanna, kopiera eller skriva ut dokument.

Hur länge situationen kommer att se ut på det här sättet vet varken Herman eller någon annan.

– Vi kan bara hoppas att corona snart är över och att folk blir glada igen!

TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING

VI RESERVER AR OSS FÖR EVENTUELL A PRISAV VIKELSER OCH SLUTFÖRSÄL JNING .

, r e si o n i l Nä a ch r p ra s h ard c o ti påsk in er

Nära till hands!

Handväska 249 kr, barnväska 129 kr, baby byxa 179, baby kofta 199 kr LINDEX Schampo & balsam 199 kr/st ADAMS BARBERSHOP | Forellrom 79 kr | FESKARN Åre choklad 89 kr, äggvas 39 kr INTERFLORA | Dunväst herr 499 kr, randig tröja 149 kr, blå body 129 kr KAPPAHL Påsköl 16 kr, SYSTEMBOLAGET | Lego sportbil 129 kr, kakaodadlar 20 kr, makrill 39 kr, tonfisk 49 kr, sillburkar från 20 kr ICA KVANTUM Biskvier från 16 kr/st TRILLER MAT & BRÖD | Färgbomb 259 kr GOTTSUNDA KLIPPOTEKET Påskkärring 2-pack 35 kr WILLY:S | Sneakers 499 kr DEICHMANN – PLANERA DINA INKÖP OCH HANDLA ENSAM –

Påskens öppettider hittar du på www.gottsundacentrum.se

Näringsliv // Södra Södra Staden Staden

Hos Adams barbershop i Gottsunda kan du både klippa dig och få en skön ansiktsbehandling. Rashan Assad och hans fru Saven har tillsammans öppnat frisersalong i Centrum. ”Vi känner oss hemma här. Alla känner alla och stämningen är toppen!”

“Vi stortrivs i Gottsunda centrum” Redan som 15-åring hemma i Irak visste han att det var frisör han ville bli. Den mesta fritiden tillbringade han på olika salonger - där hans systrar arbetade - för att lära sig grunderna. Att ta hand om andra, få andra att må bra och känna sig fina, var viktigt för Rashan Assad.

– Det var ett slags kall från början, visste tidigt att jag ville jobba som barberare.

S

en kom kriget till norra Irak och för Rashan och hans kurdiska släktingar blev livet ohållbart. Han, som enda brodern och snart 18 år, kände att han måste fly sitt hemland för att försöka hitta en bättre plats för sig - och kanske sina släktingar.

Hans föräldrar blev först oroliga när de hörde om hans planer, men lät efter en viss tid honom resa. Han måste ju få försöka.

– Det var hemskt att säga adjö och ge sig av, men vi var några stycken som hade sällskap och åkte tillsammans.

Resan gick först till Turkiet och sedan vidare till Grekland. Där skildes Rashan från sina vänner och fortsatte på egen hand.

Han tog sig först till Italien och sedan med tåg och andra färdmedel hela vägen genom Europa mot Sverige. Tanken var att försöka komma till England, som han hört mycket gott om, men så ringde en släkting från Stockholm.

6 SÖDRA STADEN

– Han hade lämnat Irak tidigare och trivdes väldigt bra i Sverige. Han fick mig att ändra planerna, berättar Rashan.

Väl i Malmö och så småningom Stockholm kände Rashan sig mycket välkommen och omhändertagen, både av sin släkting och av de svenska myndigheterna. Han placerades snart i Uppsala och fick lära sig svenska och också gå andra utbildningar.

Så småningom också till frisör. Drömyrket fanns där fortfarande och att nu få chansen att utöva det i Sverige kändes fantastiskt.

Rashan har arbetat både som anställd och som egen företagare under de år som gått sedan han blev färdigutbildad. Han har bytt salong ett otal gånger och säger att det beror på att han velat skaffa sig mer och mer erfarenhet och att han haft en egen stark vilja. Det är inte alltid lätt att komma överens med andra om hur en salong ska skötas. Nu

har han dock hittat hem.

– Till slut är jag precis där jag vill vara, skrattar Rashan. I mitt fina Gottsunda centrum. Jag har hittat den perfekta lokalen här och jag stormtrivs!

Salongen han hyr ligger bredvid Ica Kvantum och här passerar mycket människor varje dag. Rashan, som idag bor tillsammans med sin fru Saven och deras son - en son till på väg - i Gottsunda känner de flesta i området och har många kunder varje dag.

Han och Saven, som äger salongen, har två anställda och efter corona hoppas de kunna utvidga verksamheten ytterligare. Att det blev i Gottsunda han bestämde sig för att satsa fanns det ingen tvekan om.

– Jag älskar Gottsunda! Det är absolut den bästa stadsdelen att bo och jobba i eftersom alla känner alla och är jättetrevliga. Vi hejar på varandra och hjälps åt så fort det behövs.

På andra håll i Uppsala är det stelare.

Näringsliv / Södra Staden

Att tvätta händerna i 20 sekunder räcker inte.

Det krävs rent vatten och tvål för att handtvätten verkligen ska göra nytta. Tillsammans med oss på Barnfonden kan du stödja barn i utsatta länder, så att de får bättre hygienmöjligheter.

Rashan har trots sin ungdom lång erfarenhet av frisöryrket.

Den nya salongen som fått namnet Adams barbershop, efter sonen Adam, har som specialitet att också erbjuda kunderna ansiktsbehandling och andra möjligheter till avslappning. För Rashan handlar klippning inte bara om att göra håret kortare utan också om att få hela människan att må bra och känna sig lugn. På salongen får man kaffe och kan lyssna till klassisk musik, inredningen är i lugna avslappnande färger och såväl skägg som hår tas om hand.

– Vi vaxar hår i näsa och öron och masserar ansiktet med olika oljor, berättar Rashan. Meningen är att du ska känna dig som en ny människa när du går härifrån.

Främst vänder man sig till män i olika åldrar men den kvinna som vlll klippa sig hos Adams barbershop är också välkommen. När Södra staden är på besök dyker en ung dam med långt ljust hår in för att bli klippt. Hon har aldrig provat salongen förut, men vill bli

Bli fadder på barnfonden.se

fin inför dejten ikväll.

– Det känns jättebra så här långt, säger hon och låter Rebwar Haimd, en av de anställda, fortsätta att kamma och klippa.

Rebwar och Rashan har jobbat ihop tidigare och trivs tillsammans. Rebwar berättar att han gärna vill arbeta fler timmar när pandemin är över.

– Det är toppen att jobba i Gottsunda och jag fortsätter gärna på heltid framöver.

Att öppna frisersalong under hösten 2020, mitt i brinnande coronatider, kan tyckas vågat, men Rashan är inte orolig.

– Jag litar på min egen magkänsla och jag litar på Gottsunda centrum. Snart är pandemin över och är det någonstans det är roligt, tryggt och spännande att jobba så är det här. Vi stortrivs alla här!

TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING

SÖDRA STADEN 7

Aktuellt / Södra Staden

Djur och natur I en dryg månad har Juliahemmet i Trädgårdsstaden varit öppet, och de första boende har installerat sig. Både de och personalen njuter av nybyggda fräscha lokaler och väntar på att våren ska komma så att man kan komma igång med trädgårdsarbetet och odlingarna. På Juliahemmet står nämligen uteliv, djur och natur i fokus.

Här är det inte tal om utevistelse någon gång i veckan, utan varje dag för den som vill.

J

uliahemmet är Ersta diakonis första verksamhet utanför Stockholm. Här finns plats för 69 äldre men det kommer att dröja ett tag innan alla lägenheter är fyllda.

– Uppsala kommun har faktiskt ett överskott på äldreboende just nu, berättar verksamhetschefen Erika Norlander Ekberg. Dels har man byggt ut antalet platser, dels har det nog med pandemin att göra. En del drar sig för att flytta till äldreboende just nu.

– Det som är positivt med överskottet är att de äldre har större möjlighet att välja mellan boenden.

odlingstalanger. Just denna dag yr snön och iskalla vindar piskar mot rutan, men så fort värmen börjar komma ska odlingslådorna besås och växthuset fyllas.

- Självklart är de gamla med och odlar, om de vill, säger Christina. Bara att få känna jorden mellan fingrarna kan vara läkande.

Och många besitter stor kunskap om trädgårdsarbete som de får möjlighet att plocka fram.

– Vi försöker se till det friska hos varje person, fyller Erika i. Även om de som bor här gör det för att de inte klarar sig i eget boende, finns det alltid något friskt som vi kan arbeta vidare på.

För tillfället bor tjugo personer på Juliahemmet och från och med april öppnas fler avdelningar. För personalen är det positivt att inflyttningen sker stegvis. Då hinner man lära känna var och en ordentligt, och personalen hinner bygga upp rutiner och teamkänsla.

Varje dag klockan elva är det utevistelse för den som vill.

Kanske inte just denna stormiga marsdag, men så fort vädret tillåter. Naturtemat märks även inomhus med väggar klädda i stora landskapsbilder i de olika avdelningarna. För den som orkar ordnas längre promenader till den närliggande skogen. Personalen har mängder av idéer på hur man kan stimulera de äldre. Under vasaloppsveckan ordnades en vasarunda på trädgårdens rullatorvänliga asfaltsslinga, med blåbärssoppa och kranskulla i folkdräkt.

Kvinnodagen uppmärksammades med tårta, på helgerna dukas det fint i matsalarna med vit duk och tända ljus och den som vill kan få ett glas vin till maten. Man har också ett tätt samarbete med Gottsunda församling som regelbundet kommer till hemmet och håller andakter.

Det är inte bara byggnaden som är ny, även personalen är nyanställd. Erika har jobbat sedan i höstas och har successivt rekryterat sin personal.

– Jag har kunnat handplocka ett team som trivs bra tillsammans.

Vi jobbar åt samma håll och tar till vara på varandras kompetenser.

Ett exempel på det är att arbetsterapeuten Christina Berggren även är trädgårdsansvarig.

Till sin hjälp tar hon vaktmästaren Jörgen som visat sig ha stora 8 SÖDRA STADEN

Aktuellt / Södra Staden

r väcker det friska hos äldre

Juliahemmet i Trädgårdsstaden öppnade första februari. Idag finns ett 20-tal boende på plats men så småningom kommer alla 69 lägenheter att fyllas.

Zeb är verksamhetschef Erikas hund och hänger ofta med på jobbet. Än så länge är han ensam hund på täppan men det kan ändra sig eftersom boende på Juliahemmet har möjlighet att ta med sina husdjur.

När några anhöriga som ska titta på verksamheten å en släktings vägnar knackar på entrédörren möts de av Erikas franska bulldogg Zeb. Han hänger ofta med på jobbet och är en uppskattad medarbetare. På Juliahemmet är det tillåtet att ta med sitt husdjur när man flyttar in. Än så länge är det ingen boende som har tagit med sig något husdjur men det kommer säkert.

– Det betyder otroligt mycket för välmåendet att kunna ta med sin gamla katt eller hund, fortsätter Erika. Och man märker hur uppskattad Zeb är hos dem som bor

Det är ett entusiastiskt och tight team som jobbar på Juliahemmet. Fv verksamhetschef Erika Norlander Ekberg, arbetsterapeut Christina Berggren och fysioterapist Jan-Inge Letto.

här. Han vet precis hur han ska bete sig när han möter de gamla.

Då är han lugn som en filbunke.

Erika har erfarenhet av djur i vården från ett tidigare jobb i Uppsala kommun.

– En gång var det en äldre dement dam som mest satt och blundade och vars språk var helt försvunnet. Trodde vi. Men när vårdhunden kom in vaknade hon plötsligt till och hälsade helt tydligt på hunden och frågade om han fått något att äta. Det var rörande att se.

JULIAHEMMET DRIVS AV ERSTA DIAKONI SOM ÄR EN FÖRENING SOM ARBETAT MED VÅRD OCH OMSORG SEDAN 1851. FÖRENINGEN ÄR BASERAD I STOCKHOLM, DÄR MAN DRIVER ÄLDREOMSORG, SJUKHUS, UTBILDNING INOM VÅRD OCH OMSORG, VERKSAMHET INOM SOCIAL OMSORG, FORSKNING OCH KONFERENSVERKSAMHET. VERKSAMHETEN VILAR PÅ KRISTEN GRUND OCH SOM IDÉBUREN AKTÖR ÅTERINVESTERAS ALL VINST. JULIAHEMMET ÄR FÖRENINGENS FÖRSTA ÄLDREBOENDE SOM FÖRLAGTS I EN ANNAN STAD ÄN STOCKHOLM. HÄR FINNS AVDELNINGAR BÅDE FÖR DEMENTA PERSONER OCH FÖR DEM SOM HAR OMSORGSBEHOV AV ANDRA SKÄL. DET GÅR ATT STÄLLA SIG I KÖ TILL JULIAHEMMET MEN FÖR ATT FÅ EN PLATS MÅSTE MAN HA ETT BISTÅNDSBESLUT FRÅN KOMMUNEN.

TEXT OCH FOTO: YLVA LILJEHOLM

SÖDRA STADEN 9

Aktuellt / Södra Staden

Skolvalet i Uppsala kommun för hösten 2021 är klart Hakam säljer baklava i Gottsunda.

Tufft också för “baklavabakers” Den som säljer baklava i Gottsunda kommer nog alltid att klara sig, men det senaste året har varit tufft för Hakam och de övriga i bageriet mitt i Centrum.

Särskilt var januari och februari i år mycket svåra att ta sig igenom, men nu ser man ljuset i tunneln.

– Under Ramadan köper folk baklava igen. Man äter inte under dagtid, men på kvällen sätter suget in. Då passar baklavan perfekt, säger Hakam på Dimashqi Sweet.

Jämfört med många andra europeiska länder har ändå året med corona varit okej i Sverige anser Hakam, som ändå hoppas att det snart vänder på riktigt.

– Det känns mycket bättre nu, jag hoppas att vi snart kan börja leva som vanligt igen!

Cirka 95 procent av eleverna i hela Uppsala gjorde ett aktivt val inför nästa termin och i höst kan 82 procent av barnen börja på den skola där de helst vill gå.

94 procent fick något av sina tre skolval.

S

kolvalet gäller barn som börjar förskoleklass och elever som byter skola för årskurs 4, 6 och 7.

– Det är glädjande att så många barn får börja i den skola de önskar till hösten. Trots att det är ont om skolplatser i vissa delar av kommunen har 82 procent fått sitt förstahandsval. Vi försöker tillgodose vårdnadshavares önskemål så långt det är möjligt, säger Helena Hedman Skoglund (L), utbildningsnämndens ordförande.

– Det är en hög andel som gjort ett aktivt val och det är positivt att engagemanget är så stort för skolvalet, säger enhetschef Caroline Sedin. I år har vi en ny e-tjänst för att underlätta valet, ge bättre överblick och för besked om placering. Alla vårdnadshavare har också fått brev med information om hur valet går till.

När det gäller skolvalet i de södra delarna av Uppsala har Södra

Fotbollsskola sommaren 2021 Sunnersta AIF berättar att man även i år kommer att genomföra fotbollsskolan i egen regi och satsar på att erbjuda en rolig och utvecklande vecka för såväl de barn som för första gången vill prova på fotboll som för etablerade spelare som vill förbättra sina färdigheter. För barn födda 2009–2014. Deltagaravgift är 1300kr/vecka. Lunch alla dagar och en SAIF träningströja ingår.

Fotbollsskolan äger rum vecka 24 (14–18 juni) och vecka 32 (10–14 augusti) kl. 9–15 alla dagar. Sista anmälningsdag är 12 april.

10 SÖDRA STADEN

Staden fått en lista (se nedan) på de förstahandssökande och antagna till de kommunala grundskolorna.

– Det bör påpekas att det för stunden är bytesperiod för de som inte är nöjda med sin antagning så siffrorna kan komma att ändras något innan allt är klart. Men så här ser resultatet från första placeringsrundan ut, hälsar kommunens

verksamhetsanalytiker Ingemar Holmkvist på Enheten för uppföljning, analys och samordning.

Alla barn och elever i skolvalet har fått en plats på en skola enligt utbildningsnämndens regelverk. De som inte har gjort ett aktivt val, har fått plats på en kommunal skola.

Samhälle / Södra Staden Stadsdelen Rosendal är uppbyggd av fem etapper där södra Rosendal kallas etapp 1.

Etapp 2 ligger i nordost mot Dag Hammarskjölds väg och etapp 3 norr om södra Rosendal mellan Torgny Segerstedts allé och Stadsskogen. Etapp 4 ligger mellan Torgny Segersteds allé och Kronparkens naturreservat. Etapp 5 ligger längst i norr upp mot Biomedicinskt centrum och kommer att byggas ut sist.

Etapp 1

Etapp 2

Etapp 2 från söder med Grindstugans förskola i förgrunden. Bild: Tengbom Arbetet med etapp 2 inleddes 2016.

Först byggdes allmän plats, det vill säga viktiga ledningar och vägar att köra på under byggfasen. Under sommaren 2016 började de första bostäderna att byggas. I etapp 2 byggs cirka 1 600 lägenheter, en förskola, ett parkeringsgarage och en livsmedelsbutik. Även huvudgatan Torgny Segerstedts allé ingår i etapp 2. Gatan blir ett viktigt stråk för handel och restauranger. I februari 2019 flyttade de första boende in.

Rosendals etapp 1 blev färdig under 2018 och under 2019 utförs så kallade skede två-arbeten, där trottoarer, vägbeläggning och växtlighet anläggs. I södra Rosendal finns Solvallsparken, SEB USIF Arena, ICA-butik samt flera restauranger och företag. Här ligger flera bostadskvarter med både bostads- och hyresrätter.

Totalt bor cirka 1600 personer i Södra Rosendal.

Etapp 3 Rosendals tredje etapp ligger intill Stadsskogen norr om Södra Rosendal. Här byggs omkring 1300 bostäder i områdets centrala och västra delar. Anläggning av allmän plats pågår och blir färdigt under 2019. De första husen börjar byggas samma år. Utöver bostäder blir det en ny grundskola, idrottshall, aktivitetsytor och ett av de stora torgen, Rosendals torg. På torgets västra sida planeras det så kallade multikvarteret, som bland annat ska rymma idrottslokaler för den planerade Rosendals skola.

Carlshage från söder. Bild: Tengbom

Etapp 4

Etapp 5 När etapp 4 är färdigt räknar vi med att området innehåller minst 500 bostäder, både lägenheter och radhus. Här planeras torg, förskola, lokaler, bostäder och park. Läget är mellan Torgny Segersteds allé och Kronparkens naturreservat.

Byggstart beräknas till 2023.

Etapp fem ligger på mark som till största delen ägs av Akademiska hus. Här planeras en mix av bostäder och verksamheter, det mesta av det knutet till Uppsala universitet. I etapp 5 kommer den framtida porten till Rosendal från Dag Hammarskjölds väg att ligga, nära kunskapsklustret längs Dag Hammarskjölds väg.

SÖDRA STADEN 11 Från Uppsala kommuns hemsida

Samhälle / Södra Staden

“Vi firar påsken digitalt – men saknar att kramas” Ett normalt år träffas man några gånger under Stilla veckan och håller andakt, men i år tänker församlingen i Gottsunda annorlunda.

P

rästen Otto Lindblad berättar för Södra Staden om satsningen på digitala lösningar.

– Vi kände att vi ville satsa ordentligt på det sätt som är möjligt det här tråkiga året och spelar in en andakt för varje dag i Stilla veckan.

Man hittar dem på Facebook och Youtube.

Det närmar sig påsk och i vanliga fall är förberedelserna i våra kyrkor i full gång. Påsken är den viktigaste högtiden under kyrkoåret och att inte få samlas i stora skaror och först sörja och sen fira känns för många konstigt. Otto säger att medlemmar mår mycket dåligt på grund av de restriktioner man måste hålla sig till.

– Ensamheten som har blivit är värst, liksom oron inför framtiden. Det är inte alls hälsosamt att inte få träffas och kramas och skratta tillsammans.

I Gottsunda och Sunnersta har man ändå gjort så gott man kunnat sedan förra våren när pandemin bröt ut. I allt större utsträckning har gudstjänster, andakter och sångstunder spelats in för att sedan visas på olika plattformar. En vanlig vecka uppskattas att ett par hundra personer tar del av gudstjänsten som spelas in i kyrkan varje söndag. Den sänds även direkt för den som vill fortsätta traditionen att ”gå till kyrkan” på söndag förmiddag. Julspelet förra året, som för första gången sändes digitalt, sågs av cirka 400.

– Eller ännu fler om man tänker på att det också visades i förskolor, säger Otto. Det känns ändå bra att många hittat oss på nätet.

Under påskhelgen kommer en digital gudstjänst att släppas natten mellan påskafton och påskdagen. Redan vid midnatt kan alltså det verkliga påskfirandet börja. Även om alla saknar att träffas på riktigt finns det fördelar med att spela in och kunna följa aktiviteter hemifrån.

– En del trivs bra med att titta från sitt nyckelhål hemma, säger Otto. I dessa tider känns det tryggt.

12 SÖDRA STADEN

Inför Stilla veckan, som inträffar veckan före påsk, spelar Anders Dillmar, Boel Hössjer Sundman, Peter Melin och Otto Lindblad från Gottsunda kyrka in ett antal andakter som kan ses på bland annat Facebook och Youtube.

Från början var det mest kyrkans vaktmästare som kunde hantera inspelningstekniken, men med tiden har fler lärt sig och numera hjälps man åt. Det tråkiga är att en del äldre inte har tillgång till dator hemma. När det gäller de yngre - bland andra konfirmanderna - går det lättare. Ottos egen konfirmandgrupp med 16 deltagare har träffats regelbundet via nätet under året.

– Eftersom de är unga har vi också setts vid en del tillfällen. Särskilt i Gottsunda kyrka är ju lokalerna stora och luftiga.

Ett trevligt inslag som kommit till på sistone är det digitala kyrkkaffet. Då kopplar man upp sig och deltar via Zoom i ett samtal och en fikastund efter gudstjänsten på söndagar.

Varken Otto eller de andra vågar sia om framtiden, men förhoppningen är att snart kunna återgå till ett normalt kyrkoliv i Gottsunda och Sunnersta. Så fort riskgrupperna och de äldsta har fått sina båda vaccindoser tror man att det lättar, speciellt som vår och sommar nu också väntar.

– Jag hoppas och tror verkligen det, avslutar Otto. Veta kan man dock inte. Minns att jag nyss sa: ”Bara vi kan fira påsk tillsammans blir det bra…” Så blev det ju inte alls!

Redan nu finns också en särskild Påskberättelse som baseras på konstnär Eva Spångbergs vackra påskfigurer på nätet för den om vill se och lyssna. Berättelsen har Otto gjort tillsammans med kyrkomusiker Peter Melin.

TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING

Vill du synas här?

Hör av dig till oss!

JONAS: 076-035 10 79 JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE KIM: 076-848 38 73 KIM@SODRASTADENUPPSALA.SE TERESE: 073-513 49 78 TERESE@SODRASTADENUPPSALA.SE

SÖDRA STADEN

Celsiushuset www.rolfguldsmed.se

GÖRA DIN BAKGRUND SKA INTE AV

Lina Nordquist Riksdagsledamot

uppsala.liberalerna.se

Helena Hedman Skoglund Kommunalråd

lib_uppsala

DIN FRAMTID

Malin Sjöberg Högrell Regionråd

liberalernauppsalakommun

liberalernauppsala

Näringsliv / Södra Staden

Café REKOmmenderas har öppnat i Hågaby Ett nygammalt kafé har öppnat i Kulturoasen i Hågaby. Det är Café REKOmmenderas som tidigare höll till på Stadsteatern.

K

aféet erbjuder lunch och fika alla dagar i veckan utom måndagar och satsar på att servera närproducerat, ekologiskt och nästan bara vegansk mat.

– Kulturoasen är det perfekta stället att vara på för oss, säger Magnus Borg som leder verksamheten. Vi kan ta del av Kents (Kent Wennman som driver Kulturoasen) upparbetade kundkrets och när pandemin väl är över och Kulturoasen kan komma igång med sin programverksamhet igen så finns vi här och ser till att det finns mat och fika. Det är winwin för båda.

Café REKOmmenderas är ett franschising-koncept som finns på flera håll i landet. Verksamheten drivs som ett arbetsintegrerat socialt företag. De som arbetar där är personer som av olika skäl har svårt att hävda sig på den vanliga arbetsmarknaden. Här får de möjlighet till ett arbetsliv och de är även delaktiga i företagets utveckling genom att delta i styrelsearbetet.

– Just nu har vi fyra anställda, berättar Magnus, plus att vi tar in en extra kraft när det behövs. Sen har vi en person som arbetstränar också.

– Huvudsyftet med vårt företag är att skapa arbete för människor som hamnat utanför av olika skäl. Att få människor att växa. Om vi

“Kulturoasen är det perfekta stället för oss att vara på”, säger verksamhetsledaren Magnus Borg och ser nöjt ut över lokalen där gäster äter broccolisoppa eller mumsar på morotskaka.

ökar omsättningen och går med vinst kan vi anställa fler.

Trots att man inte har hunnit marknadsföra kaféet är det fullt med folk i lokalen, så fullt det nu får vara i pandemitider. På menyn står bland annat aubergingryta och broccolisoppa och för den som bara vill fika finns fantastiska kardemummabullar, morotskaka, raw food-bollar och mycket annat.

– Det är härligt att vi fått den här möj-

ligheten, fortsätter Magnus. Vi har som så många andra haft det tufft under pandemin och verksamheten har varit stängd en tid. Nu börjar vi på ny kula och hoppas framför allt på en intensiv sommarsäsong.

Café REKOmmenderas har öppet tisdag-fredag 10.00-16.30, lördagar 11.0015.00 och söndagar 11.00-16.00 Måndagar är vilodagar.

TEXT & FOTO: YLVA LILJEHOLM

Brottsförebyggande samverkan En permanent områdespolisgrupp, bättre belysning, fler jobbmöjligheter för unga och stärkt samarbete mellan skola, polis och socialtjänst. Det är några exempel på vad medborgarlöftet för Gottsunda/Valsätra 2019-2020 har resulterat i.

Medborgarlöftet undertecknades våren 2019 av kommunen, polisen och den lokala fastighetsägareföreningen, som arbetat aktivt tillsammans med trygghetsfrämjande och brottsförebyggande åtgärder. Fokus har även legat på att öka säkerheten på platser som Gottsundaborna upplevt som osäkra.

Arbetet har skett i nära samverkan mellan de som bor och verkar i området, och har bland annat resulterat i att: • Antalet anmälda brott har minskat • Det nu finns en permanent områdespolisgrupp • Bevakningskameror har satts upp på platser 14 SÖDRA STADEN

som upplevts som otrygga • Belysningen har förbättrats och besiktning av utemiljön sker varje vecka • Fler jobbmöjligheter för unga har skapats • Samarbetet mellan skola, polis och socialtjänst har stärkts och blåljusutbildning av 200 högstadieelever har genomförts • Grannsamverkan och nattvandring tillsammans med stadsvärdar i området har bidragit till en tryggare miljö

Kommunens och polisens brottsförebyggande samarbete för ökad trygghet i Gottsunda och Valsätra fortsätter, med den

gemensamma satsningen Fokus Gottsunda 2019–2024 där myndigheten Brå (Brottsförebyggande rådet) bidrar med metodstöd.

Till detta kommer förbättringar i utemiljön där kommunen och fastighetsägarföreningen samarbetar närmare varandra än tidigare.

Reportage / Södra Staden Ansvarig för vaccineringen i Gottsunda är sjuksköterska Eva Leijon. Hon uppmanar alla som kallats till vaccinering att verkligen dyka upp den tid de fått.

Ett år av isolering snart till ända – nu är vaccineringen i Gottsunda igång

– Känns fantastiskt att vara med och ge 90-plussarna tillbaka sina liv!

TEXT: ANNA LÖFVING FOTO: FRIDA KLANG, STUDIO KLANG

S

juksköterskan Eva Leijon ansvarar för vaccineringen mot covid-19, som nu satt fart i Gottsunda. När Södra Staden gör besök har det gått ett par dagar och Eva konstaterar att alla som hittills fått sin första spruta har varit glada, mycket tacksamma och efteråt mått bra.

– Direktivet är att man ska sitta kvar för övervakning ungefär en kvart och hittills har alla sedan lugnt kunnat promenera hemåt.

De första dagarna har ett drygt hundratal äldre fått sin vaccinspruta varje dag, men Eva säger att man har kapacitet att ta emot många fler. Åtminstone 400 hade kunnat vaccineras per dag. Anledningen till den långsamma takten är bristen på vaccindoser och att Astra Zenecas vaccin nu stoppats gör inte saken bättre. Eva, Sonja och de andra hade gärna haft många fler doser att dela ut.

– Man vill ju hjälpa så många så fort som möjligt nu, säger Eva. SÖDRA STADEN 15

Reportage / Södra Staden

Kerstin Olofsson, till vänster, och Elisabeth Gunstad tycker det kändes självklart att ställa upp och vaccinera de äldre som kallats till lokalen i Gottsunda. ”En samhällsinsats”, säger båda.

16 SÖDRA STADEN

FOTO: FRIDA KLANG, STUDIO KLANG

Reportage / Södra Staden

SÖDRA STADEN 17

Reportage / Södra Staden

Gottsundabon Damir är född 1964 och har inte blivit kallad till vaccinering ännu. Hans mamma, som fyllt 85, vet när hon ska vaccineras och hans sambo, som jobbar i vården, har fått båda sina sprutor. Damir känner sig tveksam till att ta sprutorna, han tycker mycket varit konstigt. ”Det känns lite skumt alltihop”, funderar han, ”men måste man ha intyg för att kunna resa blir det nog av ändå!”

I Uppsala har kallelsen till de äldre gått ut med brev, samma brev för de båda tillfällena som en spruta ska ges, och kanske är det en anledning till att så många som en tredjedel av de som kallats saknas. Ett brev kan försvinna i lägenheten, kanske bli liggande eller vara svårt att läsa. I andra regioner blir de äldre också uppringda. Hittills har ingen analys gjorts, men förhoppningen är att samtliga äldre så småningom ska kunna fångas upp. Eva tror att det blir så.

– Vi får titta på det, är viktigt att alla äldre verkligen nås.

En av de äldsta som idag kommer till Gottsundavaccineringen är Stig Sundberg, som nyss fyllt 90 år. Han kommer en stund för tidigt till mottagningen, men blir snabbt insläppt i den stora salen. Stig, som bor tillsammans med sin 84-åriga hustru i Gottsunda sedan 22 år, är väldigt glad idag.

– Lite pirrig - och lite virrig - är jag, ler Stig. Men det känns mycket bra att snart kunna börja leva som förut. Väntar också på att min hustru ska bli kallad.

18 SÖDRA STADEN

”Vi bor i hus med trädgård och har kunnat leva ganska bra ändå”, berättar Christina Lindahl från Sunnersta. ”Ändå väntar min man och jag ivrigt på att få vaccinet!”

Det Stig oroat sig mest för är om vaccinet han ska få kommer från Astra Zeneca och när han får höra att det inte är det andas han ut.

– Nu blev jag lugn, säger han. Pfizer känns tryggt.

Förutom Sonja Ekström Boström, som snart ska ge Stig den första sprutan, och Eva arbetar Ingrid Andersson, Elisabeth Gunstad och Kerstin Olofsson med att ge vaccinsprutor idag. De är eniga om hur viktigt det är att våga vaccinera sig och välkomnar alla som fått en kallelse att komma på utsatt tid.

– Många kommer i god tid, är nog lite nervösa, säger Ingrid. Men alla är väldigt positiva.

Att ställa upp som vaccinsköterska trots att man gått i pension känns självklart för gänget på plats i Gottsunda.

– En slags samhällsinsats, säger Elisabeth, ungefär som att lämna blod om man kan.

Det närmar sig stunden när Stig ska få sin spruta och han kavlar upp ärmen. Rädd för sticket är han inte och när Sonja närmar sig med sprutan ler han nöjt. Att kunna gå och handla som förr, träffa vänner och bekanta och sin syster igen känns fint.

– Min syster är 95 år och hon har redan fått båda sprutorna, säger Stig. Ska bli skönt också när min hustru får sina.

Strax utanför vaccineringsmottagningen träffar vi Harry Åkerman och hans fru Christina Lindahl. De väntar båda på att bli kallade och särskilt Harry, som är tio år äldre än Chris-

tina, tycker det börjar bli dags.

– Det går väldigt långsamt, vi har ju väntat ett helt år på att kunna leva som förr.

Christina hade gärna velat bli kallad samtidigt som sin man och känner sig orolig för att vaccinet inte ska räcka till henne. Att ett gift par inte får vaccineras samtidigt känns konstigt.

– Det är knäppt, men jag hoppas det går fort nu.

Kanske blir inte förändringen i sättet att leva före och efter vaccineringen så jättestor för Harry och Elisabeth eller Stig och hans fru, men många andra kommer att uppleva en väldigt stor skillnad när den andra sprutan är avklarad. Eva Leijon avslutar med det glada konstaterandet att ett helt år av isolering och nedstämdhet snart kan vara till ända.

– Hoppas alla vill komma hit och få sin spruta och hoppas vi snart får mer doser och kan skynda på processen. Det känns så positivt att ha kommit igång!

Reportage / Södra Staden Stig Sundberg, drygt 90 år och från Gottsunda, har väntat länge på sin första spruta. ”Kanske kan min hustru och jag åka på semester i Alperna snart igen”, skojar han innan han bestämt kavlar upp skjortärmen för Sonja.

SÖDRA STADEN 19

På stan // Södra Södra Staden Staden

Hur skulle du beskriva relationen mellan dig och din hund?

Södra Staden ställer varje månad en aktuell fråga till boende i området. Har du tips på något vi ska fråga om, mejla info@sodrastadenuppsala.se.

TEXT & FOTO: YLVA LILJEHOLM

Carolina Wählby, 47 år och Anders Wählby, 46 år, Eriksberg med labradoren Elly – Elly är en familjemedlem. Precis som vi andra gör hon för det mesta det hon får men inte alltid. Ibland ligger hon i TV-soffan fast hon vet att det är förbjudet. Hör hon oss komma hoppar hon ner direkt. En liten ögontjänare…

Antonio Solvang, 22 år, Lilla Sunnersta med Pixie – Pixie är som mitt barn. Hon är min bästa vän. Jag finns alltid där för henne och hon finns alltid där för mig.

Jessica Olofsson, 67 år, Eriksberg med schäfern Tia – Tia är min ögonsten, hon är viktigast i familjen. Det tycker husse också. Hundar är fantastiska. De har sina hjärtan utanpå kroppen, så stora hjärtan har de.

Anders Pettersson, 67 år, Ulleråker med bichon havanaisen Frida – Det är nästan som att ha ett litet barn. Hon hoppar upp i knät och det är trevligt. Och så kommer man ut, vilket busväder det än är.

MARKUS FRICK, 41 ÅR, KÅBO MED LABRADOODLEN OTTO – Otto är en ganska ny och härlig familjemedlem. Han är där vi är och får hänga med på allt.

Han har nog inte varit ensam en timme sen vi fick honom.

20 SÖDRA STADEN

William Haylock, 17 år, Norby med labradoren Max – Max är min hundbrorsa. Han liknar min riktiga brorsa. Lite galen, lekfull och följer inte alltid reglerna.

Kultur / Södra Staden

Grattis Johan Ståhl – vår magiker

Passionsandakter i Stilla veckan På Skärtorsdag kommer gudstjänsten klockan 18 från Eriksbergs kyrka att livesändas. Tidigare har man visat en del andakter digitalt, men till allra största delen - också i coronatider har man fortsatt verksamheten på plats i kyrkan.

K

omminister Sargit Sundmark berättar att det självklart inte är fler än åtta personer på plats samtidigt, men att man vill fortsätta att finnas där för de åtta.

– De som vill komma hit ska veta att vi finns här.

Det är både äldre och en del studenter som kommer till oss. I vårt område finns även barnfamiljer och vissa är trogna besökare.

Sargit ser som alla andra mycket fram emot att kunna återuppta verksamheten som den bedrevs tidigare. Liksom i samhället i övrigt vill man också i Eriksbergskyrkan få ses, samtala, skratta och fira gudstjänster många tillsammans. När det blir möjligt vill inte Sargit spekulera i, men hon är förhoppningsfull.

– Vi ligger lågt så länge, men väntar mycket på när det vänder.

Sedan någon vecka har bland annat körövningar för de yngsta börjat hållas utomhus vid kyrkan. Där kommer också de som deltar i Öppen förskola att hålla till. Vill man gå inomhus är kyrkan alltid öppen, nio till sexton, men i kyrkan finns inte alltid personal.

– Den som vill besöka kyrkan för till exempel en egen andakt är alltid välkommen in, försäkrar Sargit.

Under påskhelgen hålls det gudstjänster på såväl långfredagen som påsksöndagen. Först klockan 11 och sedan klockan 12. Tyvärr ser det alltså ut som om endast åtta personer kan delta, men Sargit ber alla som väntar på normala tider att hålla ut.

– Folk är så förstående och duktiga tycker jag. Alla väntar på förändring, men de flesta är ändå glada och tålmodiga.

TEXT: ANNA LÖFVING FOTO: LARS-ERIK ELEBJÖRK

I mitten av mars vann Uppsalabon och magikern Johan Ståhl tv-programmet Talang 2021. Johan har berättat att han lagt tusen arbetstimmar på att få till finalnumret och när han vann kändes det "helt galet”. Särskild känd och poppis är Johan i Gottsunda, där han under flera år arrangerat Uppsala Magic and Comedy Festival - en årligen återkommande magi- och humorfestival med komiker och trollkarlar av internationellt hög kvalité från en mängd länder. ”Grattis Johan, du är ju vår magiker”, skriver Gottsunda centrum på sitt Instagramkonto.

Foto: Konstjord

Konstjord ställer ut Ateljéföreningen Konstjord består av sex konstnärer, med lika många individuella konstnärskap, och har funnits i Gottsunda i snart 30 år. Just nu ställer Konstjord ut i Gottsunda centrum, mitt emot Ica. Missa inte!

SÖDRA STADEN 21

Kultur/ Södra Staden

Creation Hive är en verksamhet för fattiga och kroniskt sjuka kvinnor. De arbetar med hantverk och en del av de färgglada produkterna säljs vidare på Verket i Rosendal. Foto: Camilla Frick

Haitiskt hantverk – ”från oljefat till konst” Företaget Tribeute säljer hemdekor från Afrika och Haiti med hållbarhet och återvinning i fokus. De har ett showroom och lager i Ultuna och säljer även via webbshop, www.tribeute.com.

Just nu visas Tribeutes utställning ”Kreolisering – från oljefat till konst” på Restaurang Logen i Ultuna. Utställningen består av hantverk från Haiti.

Afrikainspirerat i Rosendal I förra numret av Södra Staden skrev vi om inrednings- och tapetserarfirman Verket i Rosendal. Nu är Camilla Frick, den andra delägaren, nyss hemkommen från Kenya där hon tillbringar flera månader om året tillsammans med man och tre barn. Med sig har hon mängder av vackra, färgglada föremål som säljs i butiken.

A

”Tjejsnack” – trygg plats för alla tjejer Gottsunda dans och teater har startat verksamheten ”Tjejsnack”, dit alla tjejer och icke-binära mellan 12 och 16 år är välkomna att delta i viktiga samtal och workshops. ”Vi lär oss vogue, reggeaton, teater, går på bio och pratar om olika ämnen som hälsa, identitet, drömmar, kärlek och mycket mer”, skriver man på hemsidan.

22 SÖDRA STADEN

tt stiga in över Verkets tröskel en gråmulen marsdag är som att komma in i en varm färgexplosion.

En stor afrikakarta tronar på ena långväggen, labradoodlen Otto hälsar entusiastiskt och Camillas man Markus bjuder på kaffe och Camillas hembakta sockerkaka. Affärsidén som delägaren Ingela Rosenqvist beskrev i förra numret, att Verket ska vara som ett öppet vardagsrum där folk kan komma in, ta en kopp kaffe, hitta spännande bruksföremål eller följa processen när en möbel kläs om, känns klockren. På hyllor samsas de afrikanska föremålen med bruksföremål som Ingela och Camilla hittat på loppisar och auktioner. Det är elefanter,

giraffer, tygklädda burkar och anteckningsböcker gjorda av återbrukspapper. Över stolar ligger färgglada tygkassar, var och en märkta med en liten biografi över kvinnan som tillverkat den.

Sakerna kommer från Creation Hive, en verksamhet för HIV-smittade fattiga kvinnor i närheten av byn där familjen Frick tillbringar flera månader varje år.

– Verksamheten har funnits länge men de har som många andra haft det tufft under pandemin, berättar Camilla. Vår beställning gav dem nog ett par månaders jobb i alla fall.

Markus och Camilla upptäckte byn Iten i Kenya för

över sju år sedan och har sedan dess tillbringat flera månader per år där. Byn är ett centrum för långdistanslöpare. Här samsas världseliten med unga ambitiösa talanger och glada amatörer. För många är löpningen en chans att lyfta sig ur fattigdom och få en möjlighet att se världen. Markus har själv ett stort löparintresse och har genomfört många tuffa ultradistanslopp.

– Framför allt innan barnen kom, berättar Markus. När vi var i Iten första gången skojade vi om att bo här längre tider, kanske köpa en tomt så småningom. Nu har vi gjort det och våra tre barn får växa upp med två kulturer.

Samarbetet med Creation Hive är bara ett av många projekt som paret Frick lägger sin tid i Kenya på. De har bland annat byggt en lekpark med hjälp av donationer och inlett ett samarbete med Bergaskolan i Kåbo och byskolan i Iten.

– På så sätt kan barnen både i Kenya och här i Sverige få en inblick hur det är att leva ett för dem väldigt annorlunda liv, säger Markus.

TEXT: YLVA LILJEHOLM

Kultur / Södra Staden

Snart är Resenärerna framme Söndra Staden har tidigare berättat om konstverket Resenärerna som kommer att uppföras i Valsätraparken i Gottsunda.

P

å bilden till höger ser man konstnären Klara Kristalova som nu är i slutfasen av produktionen. Klara har i samarbete med Bergmans konstgjuteri i Stockholm gjutit konstverkets alla delar i brons som först modellerats upp i lera av konstnären själv. Under våren färdigställs successivt konstverket för att vara helt klart för mon- Konstnären med sina skulpturer gjutna i brons hos Bergmans konstgjuteri i Stockholm. tering i juni 2021.

Camilla och Markus tillbringar flera månader om året i Kenya tillsammans med sina tre barn. Foto: Ylva Liljeholm

Kort bakgrund: Vilka är det som är på väg till Valsätraparken?

K

onstnären Klara Kristalova har skapat tre figurer som ska stå i Valsätraparken - ett träd, ett äpple och ett rådjur, de har en resväska med sig. Tillsammans har de fått titeln ”Resenärerna”. Vi vet inte om de just anlänt eller är på väg, eller har de bara stannat till här i parken?

På hyllorna i Verket samsas färgglada afrikanska giraffer och elefanter med svenska bruksföremål. Foto: Ylva Liljeholm

Konstnären är född i Prag, Tjeckien, och har tagit inspiration från sin egen familj och deras resa till Sverige. Men figurerna

kan vara vem som helst. Vi skulle kunna vara en av dem, eller alla tre på samma gång. Kanske påminner Resenärerna oss om våra egna resor, som vi gjort eller kommer göra.

I Valsätraparken är det många som möts. Parken binder samman områdena Gottsunda och Valsätra. Resenärerna blir en gemensam granne som bjuder in till umgänge. Eller bara betraktande.

Det får du välja själv.

SKISS: UPPSALA KOMMUN

SÖDRA STADEN 23

Fritid / Södra Staden

Mitt liv som hund Hunden har vandrat bredvid människan i tusentals år. Inget annat djur har varit domesticerat lika länge och haft så många funktioner som hunden.

Den har vaktat oss, tröstat oss, apporterat, drevat, vallat, sökt trafikskadade djur och sniffat efter droger och sjukdomar.

F

ramför allt har den funnits vid vår sida, både som arbetskamrat och sällskap och fått det välförtjänta epitetet människans bästa vän. Nu inleder SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ett stort forskningsprojekt som ska följa valpen genom hela livet, och även utforska relationen mellan ägaren och hunden.

Therese Rehn är projektledare och initiativtagare till projektet Mitt liv som hund som ska följa omkring 3000 hundar per år.

– Det känns jättespännande, säger Therese som samarbetar med forskare från en rad olika discipliner. Det är ett tvärvetenskapligt projekt där forskarna är experter både på djur och människor.

Något liknande har aldrig gjorts i Sverige, men utomlands finns studier som forskningsgruppen tagit inspiration från.

– Det som skiljer detta projekt från andra är att vi arbetar med ett aktivt deltagande från hundägarna, främst genom enkäter men också genom fördjupade intervjuer och olika aktiviteter.

– Även om fokus är på hunden och dess fysiska och psykiska välmående tittar vi också på ägaren och dennes hälsa, fortsätter Therese.

Therese är husdjursagronom i botten och intresserar sig framför allt på samspelet mellan ägare och hund. Det är många faktorer som kan påverka hur hunden mår. Särskilt valpens första tid i livet är viktig, men även vilken attityd och vilket förhållningssätt ägaren har både till hunden och till livet i stort.

– Djurets personlighet och medfödda egenskaper spelar förstås också in, precis som hos människan. Men jag är väldigt inne på anknytningsteori, alltså hur valpen knyter an till sin mamma eller till sin ägare. Vad händer om valpen tas ifrån sin kull för tidigt till ex24 SÖDRA STADEN

“Hundar mår bra av att arbeta, precis som vi människor”, säger Therese Rehn. Här tillsammans med schäfern Kenzo.

Foto: Yezica Norling

empel, och hur påverkas hunden av ägarens omvårdnadsstil?

Idag är det vanligt med vårdhundar och terapihundar, förutom alla de traditionella arbetsuppgifter människan gett sina hundar. Nya användningsområden inspirerar också till att utveckla forskningen, vilket Mitt liv som hund är ett exempel på.

– Generellt tror jag vi förändrat vårt förhållningssätt till hundar, vi ser dem mer som familjemedlemmar, säger Therese. Vi använder dem för olika syften men många har hund bara för att ha någon att ta hand om, som sällskap.

Det är på många sätt positivt men Therese understryker vikten av att aktivera sin hund.

– Hundar måste få utlopp för sina behov.

Använda nosen till exempel och lösa problem av olika slag. Hunden ska arbeta. Alla mår ju bra av att arbeta, det gäller även människor.

Ingen mår bra av att bli serverad allt utan ansträngning.

Hittills har intresset för att delta i forskningsprojektet varit stort. Efter knappt två veckor har mer än 260 nya valpägare registrerat sig. Det går bra att komma in i projektet flera år framöver. Det är alltså inte bara de som har valp just nu som kan vara med utan nyintag görs kontinuerligt under flera år.

Den som går med kommer regelbundet att få svara på enkäter med olika fokus.

– Enkäterna tar upp olika faser i valpens liv.

Vi vill ta reda på hur valpen mår och utvecklas fysiskt. Hundar drabbas i dag av samma välfärdssjukdomar som människor. Övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och liknande. Vi vill se om hur ägarens livsstil påverkar hunden. Vissa enkäter kommer också att handla om helt andra saker som anknytningsstil och om hur ägaren känner inför hunden.

Eftersom valpens första tid i livet är så viktig kommer vi också att fråga om uppfödaren och valpens ursprung. Tyvärr har det blivit vanligare med smuggelhundar och det är en olycklig utveckling på många sätt.

Fritid / Södra Staden

I FRAMTIDEN KAN HJÄRTLUNGSJUKDOM VARA HISTORIA Hjärt-lungsjukdom är vår tids största folksjukdom. Men det finns hopp. Just nu pågår livsviktig forskning som kommer att ge människor ett längre och friskare liv. Problemet är att pengarna inte räcker till. För att kunna nå nya genombrott behöver forskningen mer stöd.

3000 valpar om året hoppas forskarna att man ska kunna inkludera i projektet, som kommer att följa valparna genom hela deras liv.

Forskningsprojektet hoppas hitta svar både på sambandet mellan hundens fysiska välbefinnande och ägarens livsstil och förhållningssätt men även vilka faktor som kan ligga bakom hundars beteendeproblem, aggression eller rädslor. Att hitta nyckelfaktorer som kan komma till rätta med såna problem är ett syfte.

Therese tycker att svenskar i allmänhet är duktiga hundägare.

– Vi har fin tradition med brukshundsklubbar i Sverige, vi arbetar med hundarna och många har kunskap om vad hunden behöver. Vi har en bra djurskyddslag och goda traditioner vad det gäller rastning av hundar.

– Sen kan man alltid diskutera vad som är god hundhållning. En hund som springer lös på gården hela dagarna har kanske inte samma behov av att vara med husse och matte. Det handlar om vilka

Forskningen får aldrig ta paus.

Bli månadsgivare idag!

förutsättningar som finns och vad hunden är van vid.

Det viktigaste när man skaffar hund är att ta reda på var hunden kommer ifrån, tycker Therese. Att inte köpa en smuggelhund som kanske farit illa och blivit för tidigt avvänjd.

Sen ska man vara en trygghet för hunden som ska få lugn och ro och gott om tid att vänja sig vid sitt nya hem. Så småningom ska man försiktigt introducera hunden för olika saker som att åka bil, gå hem till folk, träffa andra hundar.

Allt som man vill att den vuxna hunden ska kunna.

Du som är intresserad av att läsa mer om eller delta i projektet tillsammans med din valp kan anmäla dig på www.slu.se/mittlivmedhund.

TEXT: YLVA LILJEHOLM

www.hjart-lungfonden.se

SÖDRA STADEN 25

Historia / Södra Staden

Uppsala bästa cykelstaden 2020 För tredje året i rad utsåg Cykelfrämjandet Uppsala 2020 till Sveriges bästa cykelstad.

C

ykelfrämjandets motivering lyder: Uppsala kommun deltar för nionde gången i tävlingen och har de senaste två åren tagit förstaplatsen. Även i år behåller Uppsala förstaplatsen med 82 poäng av 90 möjliga.

– Det är fantastiskt uppmuntrande att våra cykelsatsningar uppmärksammas. Vi hoppas att Uppsalaborna märker av att vi kontinuerligt försöker förbättra kvaliteten på cykelnätet gen-

om nybyggnationer, upprustningar och driftinsatser för ökad säkerhet året om, säger Daniel Fritz, trafikplanerare på Uppsala kommun.

Södra Staden uppmärksammar förra årets ”cykelvinst” genom en historisk artikel om bästa färdmedlet i såväl de södra som de andra delarna av stan.

Från springande maskin och benskakare till mountainbike ”Försäljningen av cyklar ökar under coronapandemin.” Liknande rubriker har varit vanliga under detta annorlunda år, och på grund av restriktioner i kollektivtrafiken och viljan att vara i friska naturen har cyklandet tilltagit.

C

ykeln har en intressant historia som sträcker sig 200 år tillbaka i tiden.

Vem som 1818 tillverkade det allra första fordonet som kunde kallas cykel är omdiskuterat, men tysken Karl von Drais har blivit kallad velocipedens fader. Den första versionen var en sparkcykel, som uppkallad efter uppfinnaren fick heta draisenne. Springcykeln, som den också kallades, hade ett styrbart framhjul, en sadel mellan de två lika stora hjulen och en platta framför sadeln där man kunde vila armarna. Det fanns inga pedaler utan cyklisten fick driva fordonet framåt med fötterna och sedan rulla nedför backarna och försöka hålla balansen.

Under 1800-talet utvecklades cykeln och olika versioner framställdes. Ett genomslag kom under 1860-talet då bröderna Michaux konstruerade trampor och vevarmar på framhjulet. Hjulen och ramen var av järn och en cykel kunde väga upp till 45 kilo. Trots en fjädrande sadel var de extremt jobbiga att hantera och fick namnet benskakare. Det var cyklistens skelett som skakade - inte benen.

Kullerstensbelagda gator och dåliga vägar gjorde inte saken bättre.

Snart var benskakarens tid över och redan på 1870-talet kom i stället bekvämare höghjulingar med lättare stålramar och gummidäck på hjulen. År 1867 hade den svenske vagnfabrikören J W Östberg besökt världsutställningen i Paris och där sett en velociped med pedal. Han tillverkade sedan fyra egna velocipeder som kallades ”Östbergare” och 26 SÖDRA STADEN

ställdes ut på Berns salonger 1869. Minst 150 Östberg-velocipeder tillverkades. Den blev populär i USA och Storbritannien och kallades också ”penny-farthing” eftersom den såg ut som ett stort brittiskt pennmynt framför ett mindre farthing-mynt.

Freeride på en hardtail freeride-terrängcykel, 2011

Höghjulingar i Los Angeles 1886. Okänd fotograf

Men Östbergaren var farlig att använda och mot slutet av 1890-talet kom den så kallade säkerhetscykeln med båda hjulen i samma storlek. Nu kom också fasta pedaler, som drev bakhjulet via kedjan. Styren och framgafflar stödde framhjulet. I slutet av 1880-talet uppfann skotten John Boyd Dunlop det luftfyllda däcket och nu blev cyklandet säkrare och mer behagligt och benskakandet minimerades. Detta medförde också att försäljningen av cyklar ökade enormt i både Europa och Nordamerika.

I boken Hjulsport från 1889 kan man läsa bland annat om lämplig klädsel vid cykling:

”Enligt vår mening äro knäbyxor och långa strumpor en lätt och behaglig beklädnad. […]

Till färgen bör velocipeddrägten vara blå, ljusbrun eller grå. Den förstnämnda färgen döljer oljefläckar, de båda sistnämnda hindra vägdammet att framträda.” Lite trafikvett gavs också: ”Fotgängare skola icke onödigtvis tillropas utan höfligt varnas. […] Ridt i gångbanor är strängt förbjudet.”

Under 1940-talet var cykeln det dominerade färdmedlet i vårt land, men snart gjorde bilen sitt inträde, och i Sverige såldes de flesta cyklar nu till barn. Många cykelfabriker tvingades stänga och i dag finns inte många kvar. Under 1980-talet slog mountainbiken eller terrängcykeln igenom och vanliga cyklar fick alltfler växlar.

Som vanligt går det mesta upp och ner här i livet – och nu cyklar vi igen!

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL

Ungt perspektiv / Södra Staden Södra Staden börjar med en ny serie där barn och ungdomar berättar om sina egna stadsdelar. Hur är det att växa upp i Gottsunda, Kåbo eller Nåntuna? Hur ser miljön ut sett från ett barns eller en ungdoms perspektiv? Är du ung och vill du skriva här - mejla ylva@sodrastaden.se.

Först ut är Ella från Ekeby: Det är vinter och jag är sju, kanske åtta år gammal. Snön som fallit natten innan ligger magiskt och blänker utanför fönstret. Mörkret har tagit sig över området men gatlyktorna lyser upp banvallen där några få kämpar är ute på kvällens löptur. Mamma och jag är på väg hem från en av vintrarnas alla obligatoriska snögubbebyggen. Vad jag minns hade vi byggt en katt och en lykta, väldigt ambitiöst för att vara jag och min mor. Den här kvällen var det något speciellt över Uppsala. Över Ekeby. Det var som att hela området lyste, nästintill glittrade.

En känsla av att ”här är mitt hem” for genom kroppen och den fortsatte jag att bära på resten av min barndom. Den som spenderades med att cykla runt runt på gården när stödhjulen äntligen blivit borttagna och springandes från hus till hus för att se om någon kunde följa med ut och leka. Inget har känts så säkert som banvallen utanför vårt rosa radhus.

Det är nu vår och jag är sjutton, nästan arton år gammal. Snön faller fortfarande men inte lika stilla som dagen då allt kändes magiskt.

Det är snarare storm utanför mitt fönster och

ingen syns till. Jag ska snart flytta från Ekeby, något som känns sentimentalt. När vårt hus blev sålt var det inte hemmet i form av väggar och tak som jag sörjde. Det var Ekeby som hjärtat värkte för.

Området som är nära till allt och som alltid haft ett tryggande lugn över sig (eller kanske inte alltid lugnt, vi bor ändå grannar med studentstaden.) För den naturälskande (jag, två gånger i månaden) finns Stabbyskogen eller Berthåga en kort promenad bort. För den som vill ta en fika eller shoppa ligger stan knappt fem minuter med cykeln ifrån en. Något som glömts bort i storhandlingen? Bara att skicka ut barnen (alltså jag i familjen Baroudi) på en tur till närmaste närlivs (i plural, vi har två.)

Det är inte mycket som fattas, allt är ju som sagt nära men det finns något som gör

mitt hej då till Ekeby lite lättare. Det finns inget att göra som uttråkad ungdom. Ekeby är som sagt lugnt, vilket har sina absoluta fördelar. För en ungdom som nästan är arton bleknar dock dessa fördelar rätt snabbt. Ekeby är en mittpunkt men vi saknar en samlingsplats. Inte bara för oss rastlösa tonåringar, för alla. Det finns ingen plats för att mötas och beblandas med människorna som bor runtom, om du inte är en unge som inte lärt sig sociala koder och kan plinga på vilken dörr som helst där en jämnårig bor för att fråga ”vill du leka?” med tindrande ögon. Vi är många som fortfarande har tindrande ögon men tappat modet att plinga på. Därför behöver Ekeby en mötesplats för alla.

Till nästa generation ekebybor, njut! (och våga mötas, då blir Ekeby sådär magiskt året om.)

TEXT: ELLA BAROUDI

Dålig skyltning vid kung Björns hög En alert läsare av Södra Staden hörde av sig och bad oss uppmärksamma bristen på informationsskyltar vid kung Björns hög i Hågadalen. Sagt och gjort.

Jag tog en lång söndagspromenad, besteg högen, njöt av utsikten och funderade på kung Björn. Vem var han? Har han ens funnits?

För att ta reda på det måste jag googla eller ladda ner en digital folder. I övrigt gapar anslagstavlan tom på information, i alla fall tillfälligtvis. Den som på plats vill läsa om högens historia har inget att hämta där. Bredvid finns visserligen en låda avsedd för informationsbroschyrer, men även den är tom denna dag.

– Vi ser gärna en enhetlig lösning på skyltningen vid fornlämningsområden över hela länet, säger

BARNS RÄTTIGHETER STÄNGER INTE NER

Katja Jahn som är kommunikatör på Upplands museum. Det är inte helt enkelt eftersom många myndigheter och organisationer är inblandade.

Kommunen, länsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, Upplands museum.

I vissa fall även Svenska kyrkan. Så det krävs mycket samordning för att få till det.

Alla vetgiriga får hoppas på en snabb lösning och att den lilla lådan med plats för fysiska broschyrer snart ska fyllas på (för övrigt är kung Björn enligt Google ”obekräftad”).

TEXT: YLVA LILJEHOLM

GÅ IN PÅ VARLDENSBARN.SE

FOTO: JESPER ANHEDE

SÖDRA STADEN 27

Utflykt / Södra Staden Kanske trivs vi bäst i de södra delarna av Uppsala, men en tur till stan är förstås aldrig fel. Uppsala slott är ständigt aktuellt och den här våren har kommunen beslutat att gå vidare med planerna på att utveckla slottet och omgivande parkområde ”som en plats för konst, kunskap och rekreation inklusive lokalisering av Uppsala konstmuseum”. I det här numret uppmärksammar Södra Staden slottet med en liten tillbakablick.

Uppsala slott – säte för fest och grymheter geno Uppsala är en av de städer i Sverige som kan skryta med ett eget slott – med anor sedan Gustav Vasas tid. Ända sedan 1700-talet har slottet varit landshövdingens bostad och 2016 flyttade den nuvarande hövdingen Göran Enander in. Av alla som genom åren haft sitt säte där finns en enda kvinna, nämligen Ann-Cathrine Haglund som var landshövding i Uppland mellan 1997 och 2002.

P

å order av dåvarande kungen Gustav Vasa började 1549 en försvarsanläggning byggas på Kaseåsen, där utsikten var god både över staden och landsbygden runt omkring. Fem kanoner placerades där också, riktade ner mot domkyrkan och ärkebiskopsgården. Kyrkan ansågs nämligen vara ett hot mot kungen och hans hov, eftersom Gustav Vasa konfiskerat stora delar av kyrkans egendom.

Snart byggde Gustav Vasa en borg med en bostadsdel uppe på Kaseåsen där de kungliga gemaken placerades. Han bodde där till sin död och när sonen Erik XIV kröntes till kung 1561 hölls en stor fest på slottet. Men det var inte bara fester under hans tid. Några år senare utspelades de så kallade Sturemorden där, då kungen lät mörda sex personer nere i slottets fängelsehålor.

Vid en stor brand i Uppsala år 1572 förstördes nästan hela slottet. Johan III, som var kung mellan 1568 och 1592, lät bygga upp det 28 SÖDRA STADEN

År 2001 fick Uppsala slott sin nya rosa kulör, kallad den Hårlemanska. Foto: Andrew Friberg

på nytt och en kvadratisk slottskyrka uppfördes också. På östra sidan nedanför åsen anlade han en stadsträdgård. Det är runt nuvarande Trädgårdsgatan. Bara några år senare utbröt en brand igen och slottet förstördes delvis men byggdes upp på nytt. Viktiga historiska händelser har genom åren utspelats på Uppsala slott. När Sverige stadfäste reformationen 1593 och lämnade den katolska läran skedde det där.

Beslutet att gå med i 30-åriga kriget togs på detta slott.

Drottning Kristina kröntes i Stockholm och festen hölls på Uppsala slott. Men olyckor avlöste varandra. År 1651 brann det igen och delar av slottet förstördes men återuppfördes. När pesten bröt ut i Stockholm 1653 flyttade drottningen med sitt hov till Uppsala slott. Det var också där hon avsade sig tronen och den nye kungen Karl X Gustav kröntes. Så där fortsätter det. Kungakröning-

ar och bränder avlöser varandra. I mitten av 1700-talet inreddes lokaler för Landskansliet och Landskontoret – dagens Länstyrelse – på slottet. Tidigare hade dessa lokaler funnits i Clasonska huset vid Öfre Slottsgatan.

I slutet av 1800-talet inrättades en konstskola på slottet och där studerade bland andra prins Eugen, kanske mest känd som skaparen av museet ”Prins Eugens Waldemarsudde”. Under 1900-talet genomgick Uppsala slott ett flertal renoveringar, bland annat åren 1949-50 då en stor upprustning av fasaden genomfördes. Slottets ytterväggar täcktes med mörkröd puts, och så fick det vara till år 2001 då färgen ändrades till en ljusare, rosa kulör, som bättre överensstämmer med den från 1740-talet, också kallad Hårlemanska färgsättningen. Hårleman var en arkitekt som på 1700-talet fick i uppdrag att bygga upp slottet efter en våldsam brand.

Utflykt / Södra Staden

om åren

Visionsbild Uppsala konstmuseum. I den nedre entrén, i Södra bastionen, kan man nå flera funktioner och lokaler, till exempel en slottsutställng. Utanför konstmuseets öppettider kan denna entré användas för att nå bland annat tornrummet och den stora utemiljön på Gräsgården vilket möjliggör uthyrning av delar av lokalerna till möten och evenemang.

Illustration: Lewan arkitektkontor, SFV

Fördjupade förhandlingar om Uppsala slott I början av mars beslutade Kommunstyrelsen att fortsätta förhandla med Statens fastighetsverk om utveckling av Uppsala slott.

Dag Hammarskjöld, nära Dag Hammarskjölds väg och Uppsala slott. Skulpturen är gjord av Svend Lindhart.

Foto: Vysotsky

F

Gunillaklockan slår totalt 151 slag klockan 06.00 och 21.00 varje dag. På 1980-talet fick den automatiserad ringning. Foto: Seamusiv

Gustav Vasa, porträtt från omkring 1558 i porträttsamlingen på Gripsholm. Okänd konstnär, men med mycket snarlikt utförande trärelief av kungen, gjord av Willem Boy. Foto: Erik Cornelius / Nationalmuseum

En av de mera kända landshövdingar som bott på slottet är Hjalmar Hammarskjöld, som med sin familj flyttade in år 1907. Rikssalen, som en tid hade använts som torkvind och badmintonsal, renoverades nu i ”medeltida” stil och blev en riktig festsal. Sonen Dag, ännu mera känd än pappan, bodde på slottet under hela sin barn- och ungdom ända till 1930. När han, under sin tid som FN:s generalsekreterare, omkom 1961 fördes hans kista till Uppsala slott och därifrån gick färden längs Öfre Slottsgatan till Gamla kyrkogården där han begravdes den 29 september 1961.

Gunillaklockan, som hänger i sin klockstapel utanför slottet, göts 1588 och skänktes till slottskyrkan på Uppsala slott av Johan III:s hustru Gunilla. Det är en så kallad vårdklocka som skulle ringa “i vård”, alltså till vila på kvällen och “ur vård” på morgonen. I snart 200 år har Uppsalaborna på valborgsmässoafton kunnat lyssna på Allmänna Sångens vårsånger vid Gunillaklockan, men detta underliga år blir det inte så. Nu blir det - som så mycket annat - digitalt.

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL

örslaget innebär en fördubbling av Uppsala konstmuseums verksamhet, ett historiskt centrum, en slottsutställning och en attraktiv och tillgänglig slottspark. För att öka tillgängligheten till slottet och andra verksamheter på åsen ska även en förbindelse uppför slottsbacken tittas närmre på.

– Nu tar vi nästa steg i den här satsningen på konsten och på Uppsala slott. Skickliga arkitekter ska nu få visa hur vi kan utveckla slottet och den stora slottsparken på ett sätt som passar den vackra slottsmiljön. Det här är bra både för kulturen och för jobben i Uppsalas besöksnäring, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

För att öka Uppsalabornas tillgång till konsten ska även förutsättningarna för en ambulerande konsthallsverksamhet utredas.

Konsthallsverksamheten skulle kunna öppna i lokaler som tillfälligt står tomma genom samarbete med Uppsalas fastighetsägare.

Vill du annonsera?

Hör av dig till oss!

JONAS@SODRASTADENUPPSALA.SE KIM@SODRASTADENUPPSALA.SE

SÖDRA STADEN SÖDRA STADEN 29

Krönika / Södra Staden

Uppmuntrans kraft Vi som kommer från den del av landet som ibland kallas ”Gnällbältet” kan periodvis ha svårt att se livet från den ljusa sidan. Jag växte upp i gnällbältets huvudstad Örebro. Inför nya utmaningar och möjligheter säger örebroaren: ”Det går aldriiig” och är det fint väder en dag säger man till varandra –”Iii dag ja”.

Denna bakgrund har skärpt mitt sinne för behovet av uppmuntran. Att uppmuntra varandra har vi ofta svårt för. Det är lättare och vanligare att vi hör av oss till varandra när vi vill klaga.

M

en hur långt kommer man egentligen med ett klagomål? Kan man förändra världen med större tydlighet, mera regler och genom att sätta ner den bekanta foten? Troligen inte. Om du vill få med dig en medmänniska mot något nytt, något gemensamt, fungerar det aldrig med förbud, skäll eller genom att påtala brister hos din medvandrare. Men med uppmuntran kan både du och jag förändra världen.

Jag var sent in på körskolan. Första körlektionen fick jag i 40-årspresent av min fru som tyckte det var dags. Jag betade av de fem lärare man hade på körskolan. Efter ett år av idogt körande ringde ägaren: – Mats, vi har talat om dig på vårt personalmöte idag. Vi skulle vilja ge dig en mängdrabatt. Från och med nu får du alltid en dubbellektion till priset av en. Tänkte också att du ska få övningsköra med vår nya körskollärare Olle.

Så ska du se att det kommer att gå bra.

Olle tog sig an den hopplösa eleven med all uppmuntrans kraft han kunde uppbåda i passagerarsätet intill mig. När jag körde ut lite hastigt på huvudvägen och vi höll på att få in en cementbil i bakluckan sa han: ”Oj då, där var det nära. Nu kan det bara bli bättre.” När jag glömde att signalera sväng med blinkersen sa han: ”Ja, ja, … det där gick ju också bra.”

Nästa gång jag trodde jag blinkade sa han: ”Bra vi behövde verkligen tvätta av vindrutorna.”

När jag svängde på 3:ans växel sa han: ”Det där var ju bättre än förra veckan, då svängde vi visst på 4:an.” Efter några varv i rondellen sa han: ”Det här var ju riktigt roligt!”

Han hade alltid något positivt att säga efter varje körlektion: ”Det går verkligen framåt”, ”Mycket bättre än förra veckan”, ”Vilka framsteg”, ”Nu är du snart i mål”. ”Uppmuntran” hette visan av Wolf Biermann som gick från man till kvinna i det vi

Låt din aktieutdelning växa vidare i naturen.

Vet du om att du kan skänka hela eller delar av din aktieutdelning till vårt miljöarbete – helt skattefritt? www.naturskyddsforeningen.se/aktiegava

30 SÖDRA STADEN

Mats Hermansson, snart boende i Byggemenskapens hus i Rosendal

då kallade Öststaterna. ”Nej låt dej ej förhårdna i denna hårda tid”, sjöng man. ”Du stödjer oss, vi stödjer dig, vi ger varandra liv” – och ”Vi låter oss ej tystas i denna tysta tid, en dag skall marken grönska – då är den här vår tid”.

Under den tysta mörka tiden uppmuntrade man varandra i hemlighet. Bakom järnridån förvaltade man uppmuntrans kraft och fick på så fall makten på fall. En dold, förbjuden uppmuntran hos människorna urholkade makten så att muren plötsligt rämnade.

Vi kan hjälpa varandra – och förändra världen - genom att ibland säga: ”Bra sagt”, ”Så kloka ord”, ”Kul att du är med”, ”Jag gillar dej”. Uppmuntran från människa till människa är en mäktig kraft. Att ge uppmuntran till människor man har runt omkring sig i sin vardag är ett effektivt sätt att påverka tillvaron.

TEXT: MATS HERMANSSON

Det löser sig.

Man vet aldrig vad som händer i livet. Men registrerar du dig i bostadskön är du beredd på det mesta.

Läs mer på bostad.uppsala.se