Page 1

Utvecklingsorganisation Det övergripande målet för verksamheten är att utifrån uppdraget skapa en god lärandemiljö för alla verksamma - såväl barn, ungdomar och vuxna som personal. I detta arbete är det viktigt att personalen har tid och möjlighet att reflektera utifrån de erfarenheter man gör i vardagen, lära av varandra och utveckla ny kunskap tillsammans.

Pågående utvecklingsarbeten IT Matematik Språktråden PBS-problembaserad skolutveckling FLIS NTA Samverkan skola-socialtjänst


Utvecklingsorganisation

IT-utvecklare

Vision Vision för IT-användning för förskola och skola i Hjo kommun: ”Alla förskolor och skolor har tillgång till ändamålsenliga digitala verktyg och använder dessa som en naturlig del av lärandet och kommunikationen för att öka måluppfyllelsen.” Ur: IT-strategi för förskola och skola i Hjo kommun


IT IT är en förkortning för informationsteknologi, vilket egentligen betyder läran om informationsteknik. Vision Vision för IT-användning för förskola och skola i Hjo kommun: ”Alla förskolor och skolor har tillgång till ändamålsenliga digitala verktyg och använder dessa som en naturlig del av lärandet och kommunikationen för att öka måluppfyllelsen.” Ur: IT-strategi för förskola och skola i Hjo kommun

På väg mot visionen Hjo kommun har under det gångna året gjort en PIM-satsning för att höja den generella ITkompetensen bland pedagogerna i Hjo. PIM är Skolverkets satsning för att öka den kompetensen i förskola och klassrum. PIM står för ”praktisk informationsteknik- och mediekompetens”. Det webbaserade studiematerialet består av handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Kunskap och användning av IT är viktigt för det moderna lärandet, men är i sig inte tillräcklig, utan det krävs en djupare förståelse av pedagogens roll och hur undervisningssituationen bör se ut för att utveckla elevernas lärande och förståelse på bästa sätt. I Hjo är därför IT kunskapen inte målet i sig utan en förutsättning för att föra pedagogiska diskussioner kring IT som verktyg i den pedagogiska verksamheten och vad det genererar för resultat för elevernas lärande.

Organisation • Det finns en IT-samordnare som tillsammans med utvecklingsledaren ska ha ett övergripande ansvar för IKT som utvecklingsområde. • Barn och utbildningschef, utvecklingschef och IT-samordnare ansvarar för framtagande av en IT-strategi. • Varje enhet (förskola och skola) ska utifrån denna strategi utveckla IT i det lokala pedagogiska arbetet. I varje enhet ska det finnas en IT- pedagog. • IT-samordnaren ansvarar för att regelbundna nätverksträffar hålls för IT-gruppen. ITsamordnaren och IT-pedagogerna uppgifter är att: o o o o

Vara ett stöd för personal och elever. Genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Bidra till tekniska lösningar efter pedagogiska behov. Vara en inspirationskälla till förnyade pedagogiska metoder.

Aktuella projekt • PIM för Hjo • KompLIT projekt ”Efter PIM” • Webbsida med IT resurser www.e-pedagog.se IT samordnare BoU Hjo Kommun Regina Enedahl E-post: renedahl@mail.hjo.se


Utvecklingsorganisation

Matematik

Syfte Målet är att skapa en röd tråd i matematikundervisningen från förskolan till år 9. De lokala matematikutvecklarna skall vara ett stöd i arbetet med att långsiktigt utveckla matematikundervisningen i den egna kommunen. En hjälp i att successivt utveckla och förbättra det pedagogiska hantverket inom ämnet matematik. Eleverna skall bli allt bättre i matematik genom att lärarna blir allt bättre pedagoger.


MATEMATIK Utvecklingsarbete i matematik

Sedan år 2006 har landets alla kommuner en matematikutvecklare. I Hjo heter han Ilkka Tuormaa och arbetar till vardags som lärare i Matematik och NO på Guldkroksskolan år 7-9. De lokala matematikutvecklarna skall vara ett stöd i arbetet med att långsiktigt utveckla matematikundervisningen i den egna kommunen. En hjälp i att successivt utveckla och förbättra det pedagogiska hantverket inom ämnet matematik. Eleverna skall bli allt bättre i matematik genom att lärarna blir allt bättre pedagoger. Målet är att skapa en röd tråd i matematikundervisningen från förskolan till år 9 Matematikutvecklarna träffas regelbundet i ett nätverk för erfarenhetsutbyte. Vi dessa tillfällen får de också tillgång till aktuell forskning. I den första fasen har Ilkka besökt alla enheter i Hjo och ställt nyfikna frågor kring hur pedagogerna idag arbetar, vilka dilemman de ser och vad de behöver för att utvecklas vidare. Ett bollplank för erfarenhetsutbyte. I detta arbete har han också fått tillfälle att dela med sig av den aktuella forskningen inom området. Den andra fasen innebär att vi i kommunen skapar ett eget nätverk av mattepiloter på alla enheter. Piloternas uppgift är att verka som stöd och inspiration i vardagsarbetet. Piloterna kommer regelbundet att träffas under Ilkkas ledning. Arbetet kommer att beskrivas och följas upp i kommunens kvalitetsredovisning.

www.hjo.se


Utvecklingsorganisation

Språk

Syfte Att utveckla arbetet med ”Språktråden” genom ökad kompetens både hos ”Språktrådens” initiativtagare och nyckelpersoner i verksamheten, sk. språkpiloter. Att tydliggöra både det talade och det skrivna språkets betydelse för barns allsidiga utveckling samt att verka för att stimulera barns och ungdomars språk.


Språktråden

Syfte med språktråden Att utveckla arbetet med ”Språktråden” genom ökad kompetens både hos ”Språktrådens” initiativtagare och nyckelpersoner i verksamheten, sk. språkpiloter. Att sprida kunskap och få en ökad medvetenhet hos all personal från Förskola till åk 9. Att tydliggöra både det talade och det skrivna språkets betydelse för barns allsidiga utveckling samt att verka för att stimulera barns och ungdomars språk. Språkutvecklare i Hjo kommun är Anita Isakson


Utvecklingsorganisation

Lärledare

Syfte Det övergripande syftet är att göra verksamheten allt bättre genom att personalen tillsammans successivt utforskar och utvecklar sitt eget yrkeskunnande. Utifrån de problem/dilemman man möter i vardagen och de utvärderingar av verksamheten som görs väljer enheterna själva ut utvecklingsområden som sedan arbetas vidare med utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.


PBS – Problembaserad skolutveckling

Barn och Utbildningsutskottet samarbetar sedan år 2003 med Karlstad Universitet. Tillsammans med ytterligare ett 40-tal andra kommuner ingår man i ett nätverk utifrån ett problembaserat förhållningssätt. Det övergripande syftet är att göra verksamheten allt bättre genom att personalen tillsammans successivt utforskar och utvecklar sitt eget yrkeskunnande. Utifrån de problem/dilemman man möter i vardagen och de utvärderingar av verksamheten som görs väljer enheterna själva ut utvecklingsområden som sedan arbetas vidare med utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Arbetet leds av rektor samt utbildade processledare. Årligen deltar man i kommunövergripande nätverksträffar. Problembaserad skolutveckling är baserad på mötet mellan forskning och praktik. Nya erfarenheter och lärdomar byggs successivt upp i detta möte och nya frågor leder till nya utvecklingsområden.

www.hjo.se


Utvecklingsorganisation

NTA Syfte Naturvetenskap och Teknik för alla - NTA - är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. skolutveckling.,


Naturvetenskap och Teknik för alla – NTA Naturvetenskap och Teknik för alla - NTA - är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. NTA erbjuder en väl utprovad modell för skolutveckling, Modellen utgår ifrån att alla – elever, lärare, skolledare, politiker akademiledamöter,... – är involverade i den ständigt pågående utvecklingsprocessen. På nationell nivå erbjuder och utvecklar NTA produkter i form av teman och tjänster som stöder skolutveckling på både övergripande kommunnivå, i rektorsområden och i de enskilda arbetslagen. NTA bygger på att eleven ställer frågor, söker svar, undersöker, resonerar med varandra, undersöker mera och dokumenterar sitt arbete och sina resultat. De arbetar alltså som riktiga forskare! 60 pedagoger – 600 elever Hjo kommun valde att gå med i NTA i början av 2007 som direkt följd av ett lärområdesarbete som utmynnade i ett stort intresse bland många av kommunens pedagoger. Idag är närmare 60 pedagoger och 600 elever inom år F-6 aktiva inom NTA. Sammanlagt finns det idag 16 olika temalådor framtagna. Av dessa har Hjo än så länge köpt in 12. Ytterligare teman är under bearbetning och kommer att lanseras så fort som den slutliga versionen står färdig. Lagom till att NTAarbetet drar igång så levereras en uppdaterad och komplett temalåda till enheten. När perioden är slut hämtas den upp och packas om av samordnaren i kommunen. Samarbetet med näringslivet är oerhört viktigt inom NTA. I dagsläget diskuteras en kontaktbank i vilken personer kan anmäla sig för att bistå med sin kunskap någon gång per år. Tanken med kontaktbanken är att den eller de personer som anmält sig för ett visst tema kan bli kontaktade av den klass/det arbetslag som arbetar med det valda temat under vårterminen eller höstterminen. Antal kontakter begränsas därmed till några få per år. NTA-webben Arbetet med NTA uppdateras ständigt på www.nta-hjo.se. Där kan man följa arbetet i klassrummen, läsa om samarbetsformer och sponsring, hitta länkar till intressanta forskningsrapporter kring NTA m.m.

Samordnare för projektet i Hjo kommun är Maria Zell, mzell@mail.hjo.se främst inom biologi, kemi, fysik och teknik, men erfarenheter

www.hjo.se


Utvecklingsorganisation

FLIS-projekt

FLIS—Företagsamt lärande i Skaraborg. Med företagsam menas att vara företagsam i sitt lärande. Företagsamma elever kräver företagsamma lärare. Tron på den egna förmågan och möjligheten att få öva och försöka, att få träna sin företagsamhet är det företagsamma lärandets grundbult.


FLIS-projektet Hjo Kommun ingår sedan 2006 i den centrala styrgrupp som samordnar projektet FLIS (Företagsamt lärande i Skaraborg). Projektet är inne på sin andra etapp. Projektet har under tiden 2008-1010 följande målsättningar: Att stärka och utveckla det företagsamma lärandet och dess pedagogik inom hela utbildningssystemet i ett ”röda tråden perspektiv” Öka utbildningssystemet samverkan med arbetslivet inom det företagsamma lärandet på lokal och regional nivå Få ungdom att se och pröva nya vägar till egenförsörjning i hembygden/närområdet Stärka sambanden mellan studie- och yrkesvägledning, nya former av karriärvägledning och insatser inom dt företagsamma lärandet Projektet stöds av Skaraborg Kommunalförbund och samtliga 15 kommuner inom Skaraborgs regionen. Med företagsam menas att vara företagsam i sitt lärande. Företagsamma elever kräver företagsamma lärare. Tron på den egna förmågan och möjligheten att få öva och försöka, att få träna sin företagsamhet är det företagsamma lärandets grundbult. Arbetet med FLIS har i Hjo bland annat resulterat i ett förändrat arbetssätt för år F-6 inom NO/Tekniksidan via NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). NTA erbjuder en väl utprovad modell för skolutveckling, främst inom biologi, kemi, fysik och teknik men erfarenheter visar på spridningseffekter till andra ämnen. NTA bygger på att eleven ställer frågor , söker svar, undersöker, resonerar med varandra, undersöker mera och dokumenterar sitt arbete och sina resultat. De arbetar alltså som riktiga forskare! Likaså har konceptet SLE (Sommarlovsentreprenörer) används för första gången under sommaren 2008 i vilket ungdomar i Hjo fått sommarjobba under formen ”egen företagare” och alltså själv fått skapa sin förörjning grundad på en personlig affärsidé. Som Sommarlovsentreprenör får man stöd att komma igång, utveckla sina idéer och support att genomföra ”sin grej”. Man lär sig massor om företagsamhet och entreprenörskap på ett garanterat roligt sätt. Samordnare för projektet i Hjo kommun är Maria Zell, mzell@mail.hjo.se


Utvecklingsorganisation 

Samverkan skola-socialtjänst

Barn-och ungdomsnämnden beslutade under hösten 2005 att inrätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en handlingsplan för arbetet med barn i riskzon och barn som far illa där behov finns av samordnade insatser. 200703-21 fastställde Barn-och ungdomsnämnden handlingsplanen. Man beslutade att arbetsgruppen skulle bestå som den samordnande kraft i arbetet med samverkan kring dessa barn och det fortsatta uppdraget skulle bestå i att sprida idéerna i handlingsplanen ut i organisationen. Kontinuerlig kompetensutveckling för att utveckla arbetet enligt handlingsplanen lyftes särskilt fram.


Projektplan ”Barn som far illa”

Bakgrund Skola, barnomsorg, gymnasieskolans individuella program samt socialtjänstens individ- och familjeomsorg ingår i samma organisatoriska verksamhetsområde, ”Barn och utbildning”, inom Hjo kommun. Detta är ett resultat av en politisk viljeinriktning att lägga fokus på barn och ungas uppväxtvillkor och särskilt arbeta förebyggande med tidiga insatser som mål. Sedan mitten av 1990-talet har Hjo kommun varit organiserad med en Barn- och ungdomsnämnd där i huvudsak all verksamhet som berör barn och ungdom är samlad. Omsorger om barn och unga med funktionshinder är organiserad inom vård och omsorgsförvaltningen. Sedan 2008-01-01 råder en ny politisk och tjänstemannaorganisation där facknämnderna gått upp i kommunstyrelsen med underliggande utskott som täcker in de tidigare ansvarsområdena. Konkreta resultat av ett tydligt fokus på barn och ungdomsfrågor har bl.a bidragit till skapandet av en familjecentral, gemensamt alkoholförebyggande program ÖPP – Örebro preventionsprogram, fritidsgård med utökad tillgänglighet och riktade målgrupper, utbildning av personal i metoder som Marte-Meo (kommunikationsstödjande) och RePulse (vidareutveckling av ART), Västbusgrupper på lednings och handläggarnivå.

Handlingsplan ”Barn som far illa” Barn-och ungdomsnämnden beslutade under hösten 2005 att inrätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en handlingsplan för arbetet med barn i riskzon och barn som far illa där behov finns av samordnade insatser. 2007-03-21 fastställde Barn-och ungdomsnämnden handlingsplanen. Man beslutade att arbetsgruppen skulle bestå som den samordnande kraft i arbetet med samverkan kring dessa barn och det fortsatta uppdraget skulle bestå i att sprida idéerna i handlingsplanen ut i organisationen. Kontinuerlig kompetensutveckling för att utveckla arbetet enligt handlingsplanen lyftes särskilt fram.


Behov Under den första fasen i arbetet, där en särskild arbetsgrupp bildades bestående av personal från skola samt socialtjänst, har tydligt framgått behovet av en gemensam värdegrund. Den 12 oktober 2007 genomfördes en gemensam utbildningsdag med temat ”Samverkan Skola-Socialtjänst” där Strömstad kommun Resurscentrum stod som förebild och presenterade sin verksamhet. Deltagarna fick efter denna dag uttrycka ”Vad har jag tagit till mig?” och ”Hur tänker jag framåt?” Synpunkterna sammanställdes och kan sammanfattas med följande utvecklingsbehov: Gemensam utbildning och kompetensutveckling är grunden för god samverkan, en gemensam värdegrund som plattform i arbetet med utsatta barn och deras familjer, nätverksmöten med tydlig struktur, familjen den viktigaste resursen, förebygg genom tidigt föräldrastöd. Inom skolan har sedan ett par år utvecklats ett kvalitetsarbete det s.k PBS arbete (Problembaserad skolutveckling) . Under ledning av kommunens utvecklingsledare i samarbete med Karlstads Universitet har en rad s.k lärgrupper skapats med fokus på specifika frågeställningar inom skolans område. Vid sidan om rena pedagogiska frågor kring ämnesspecifik inlärning har även frågor kring utsatta barn och barn med beteendeproblematik inom skolan varit föremål för utvecklingsbehov. I dessa lärgrupper har uttryckts oro för att allt fler barn uppvisar beteendemässiga problem vilket skapar bekymmer i relationerna till både andra barn och vuxna i skolan. Behovet av stöd till både personal och föräldrar har framkommit. Föräldrastödsprogram, koordinatorer och nätverksmöten En samverkan mellan myndigheter bygger på en gemensam värdegrund där barnet och dennes familj sätts i centrum och de samverkande myndigheterna bidrar med sin kompetens. Efter en första fas där skola och socialtjänst inventerat behov och möjliga utvecklingsområden är det dags att konkretisera dessa tankar. För att utveckla detta vill vi ta ytterligare steg på vägen. Hjo kommun vill därför i detta skede inrikta sitt arbete på att utveckla och implementera metoder i två parallella delprojekt. -

Föräldrastödsprogram KOMET Nätverkskoordinatorer och samverkansmöten.

Föräldrastödsprogram KOMET Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och lärare. Målet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Komet är en förkortning för KOmmunikationsMETod, och programmet bygger på att lära föräldrar och lärare bättre sätt att kommunicera med barnet. Idén är att det är den vuxne som i första hand måste ändra sitt beteende för att minska problemen.


Komet har utvecklats inom Stockholm Stads FOU (Forskning och utvecklingsenhet) och sprids nu över landet. Metoderna som används i Komet har ett gott vetenskapligt stöd, det vill säga forskning har visat att metoderna verkligen hjälper. En kurs i Komet ger både föräldrar och personal inom skolan verktyg som på sikt leder till en bättre relation mellan den vuxne och barnet. Hur går det till? Föräldrarna träffas i grupper med andra föräldrar under ledning av två gruppledare. Lärare träffas på samma sätt under ledning av en handledare. Föräldrautbildningen är något mer intensiv än utbildningen av lärare – föräldrarna träffas en gång i veckan under elva veckor. Lärarna träffas ungefär varannan vecka under åtta tillfällen. I båda fallen går man igenom utbildningsprogrammet och utgår från exempel i vardagen. Föräldrar och lärare får konkreta förslag och övningar att pröva mellan träffarna. Träffarna bygger på aktivt deltagande och innehåller mycket exempel, diskussioner och idéer för hur man kan bemöta barn. Kometprogrammet är ett program som riktar sig till pedagoger och föräldrar som ofta har svårigheter med konflikter och bråk med sina elever/barn. Barnen agerar ut och de vuxna har svårt att hantera det på ett sätt som leder till att bråken minskar på sikt. Aggressivitet blir ofta ett sätt att få stopp på konflikter i stunden men som på längre sikt leder till fler och värre konflikter. Det främsta målet med Kometprogrammet är att hjälpa de vuxna att bryta sådana onda cirklar och att hitta ett sätt att samspela med barnen som präglas av större uppmärksamhet på det som faktiskt fungerar. Syftet är att bygga upp en tillit i en relation som kanske har skadats av de många konflikterna. Barnet får uppmärksamhet i ett fungerande samspel och vuxna och barn stärks i sin tilltro till sin egen förmåga att samspela med varandra. Näverkskoordinatorer och nätverksmöten Arbetsgruppen som består av fyra personer , två från socialtjänsten samt två från skolan, skall ges möjlighet till utbildning till s.k nätverkskoordinatorer. De skall ges en kompetens att leda nätverksmöten med barn och deras familjer samt de samverkande myndighets- representanterna i enlighet med den av kommunens fastställda handlingsplanen. Arbetsgruppen skall tillsammans med personal inom socialtjänst och elevhälsa, skolledning och pedagoger c:a 20 personer, utbildas i en mötesstruktur som frigör möjligheter och leder till förändring. ”Mötets möjligheter” skall utgå från en gemensam värdegrund. Arbetssättet skall göras känt ute i organisationen genom gemensamma värdegrundsdagar och medverkan i skolans ”Lärstämma” . Gemensam kompetensutveckling skall ske mellan socialtjänsten, skolans elevhälsoteam samt skolledare.

Utvecklingsorganisation  

Utvecklingsorganisation i Hjo Kommun