Tandsköterskan nr 4 2013

Page 1

T

Tandsköterska och klinikchef

Tinas råd tilL dig som vill göra karriär

Tandsköterskan NR 4 2013

Björn Klinge om

Tandhälsa och livskvalitet ✦✦✦

STF-konferens gav mersmak ✦✦✦

Sven Simonson om

att sälja tandvård

✦✦✦

Johanna är nyfiken på er

M e d l e m s t i d n i n g f ö r S v e n s k a T a n d s k ö t e r s k e f ö r b u n d e t • w w w . s v e t f. s e

Tema/

Äldretandvård ● Stig, 88, vårdar leendet ● Stora utmaningar väntar ● Etiska aspekter på äldretandvård


Vår åsikt

Ska lönen vara lika för alla?

Till en början kan konstateras att en tandsköterska aldrig varit bra avlönad i förhållande till arbetsuppgifterna. STF har arbetat hårt för en yrkesutbildning, för utan den blir lönen ännu lägre. Men varför är det så stor skillnad, vad gör man inom den privata sektorn som man inte gör inom landstinget? Unionen har talat om att ta ut tandsköterskorna i strejk för att få en garanterad lönehöjning till alla inom kåren. Detta kände inte Visions journalist till! Nu undrar jag: Varför pratar man inte med varandra, fackförbund emellan? Hur stort genomslag blir det om cirka 2 000 tandsköterskor inom Unionen strejkar för något som faktiskt skulle kunna gynna även Visions med-

lemmar? Varför inte också dra in alla tandsköterskor inom facken ST och Ledarna? Tänk om alla gick samman och gjorde en gemensam aktion, skulle det inte vara bättre än att de sitter hemma på varsin kammare? Hur ska en tandsköterska någonsin få bättre status, bättre lön och villkor om vi inte försöker att prata över gränserna? Sedan kan man diskutera om lönen ska var lika för alla, det tror inte jag. Då kommer det aldrig finnas något att sträva efter. Det är positivt om någon på kliniken får lite högre lön. Det visar att även jag kan höja min. Jag tror också att man borde införa någon form av behörighetsbevis igen för yrkeskåren. Detta skulle få arbetsgivaren uppmärksam på att det finns en riktig formell utbildning bakom varje tandsköterska, och att hon inte kan bytas ut mot vem som helst. Vi vet ju att de inte klarar sig utan oss! Ändå verkar det svårt att säga, och svårt att visa med plånboken.

Susanne Nordberg Ordförande svenska tandsköterskeförbundet

Foto Maria Lindvall

J

ag fick i veckan ett samtal från en journalist på tidningen Vision. Han önskade ställa några frågor om löneskillnaderna mellan tandsköterskor som arbetar privat kontra inom folktandvården. STF är ett renodlat yrkesförbund. Våra stadgar säger att vi har till ändamål att arbeta för medlemmarnas yrkesutbildning bland annat, medan lönerna mer sällan diskuteras. Denna journalist gjorde mig uppmärksam på att skillnaden 2012 var 1 400 kronor mellan en privatrespektive landstingsanställd tandsköterska. Frågan var: Hur ser STF på detta?

För övrigt: Nominera Missa inte chansen att nominera till Årets Tandsköterska. Förra gången fick utmärkelsen stor uppmärksamhet. Fina priser finns att vinna! Titta på www.svetf.se.

2

Anmäl dig Den 6-7 februari är det STF:s yrkeskonferens med fokus på Hälsa och miljö. Många arbetsgivare valde i våras att skicka sina tandsköterskor. Du kommer väl 2014?

tandsköterskan • www.svetf.se

Ny Förmån Du som är medlem kommer snart att kunna teckna billigare försäkringar via STF. Vi berättar mer om detta i nästa nummer av tidningen Tandsköterskan.


Störst på vårdkläder online!

Ange rabattkod STF20 i kassan så erhåller ni 20% rabatt på er order. Öppet köp 30 dagar. Aktuella lagersaldon.

www.prowear.se

Kundservice 0322-611970 kundservice@prowear.se Kristineholmsvägen 10 J, 441 39 Alingsås


ra

er

Ut

ny ud ttja an de n

bj

!*

[ Konventionella flytande kompositer ]

[ GrandioSO Heavy Flow ]

DEN FLYTANDE KOMPOSITEN FÖR ALLA KAVITETSKLASSER Högsta fillerinnehåll med 83 % (vikt) • Fysiska egenskaper överlägsna de hos flera packningsbara kompositer • Även lämplig för fyllningar som utsätts för tuggkrafter Idealisk stabilitet • Precis dosering utan överskott • Enkel restaurering av cervikala kaviteter, underskär, etc. Förstklassig estetik • 12 färger, inklusive den nya färgen GA5 för cervikala restaurationer • Utmärkt polerbarhet och hållbar glans *Se alla våra aktuella erbjudanden på www.voco.com

VOCO GmbH · Anton-Flettner-Straße 1-3 · 27472 Cuxhaven · Tyskland · Tel. +49 4721 719-0 · www.voco.com


8-18

26

33 28

6

43

Foto Oral-B, Björn Hasselblad, Thinkstock, LILIAN SIMONSON, Tommy Hvitfeldt, Jörgen jönsson

I detta nummer

Tandsköterskan NR 4 2013

2. Lika lön för alla? 6. Björn Klinge om livskvalitet. 8–18. TEMA/Äldretandvård. 16. Debatt: Har vi tappat den humanistiska människosynen inom äldretandvården? 26. Utbildning/Swedentals studentlounge utökas. 28. Profilen/Tina Andersson om livet som klinikchef. 33. Produktnytt 34. Johannas blogg. 36–41. Nyheter från STF: NordPlus Horisontal, Nya tidningen, Yrkeskonferens. 43. Till sist/Det finns bara en ­metod att sälja om man vill ha återkommande kunder.

T

TANDSKÖTERSKAN NR 4 • 2013

TandsköTerska och klinikchef

Tinas råd Till dig som vill göra karriÄr

Tandsköterskan NR 4 2013

Björn Klinge om

Tandhälsa och livskvaliTeT ✦✦✦

sTF-konFerens gav mersmak ✦✦✦

Sven Simonson om

aTT sälja Tandvård

✦✦✦

johanna är nyFiken på er

M e d l e M s t i d n i n g f ö r s v e n s k a t a n d s k ö t e r s k e f ö r b u n d e t • w w w . s v e t f. s e

Ansvarig utgivare: Susanne Nordberg Årgång 68 Produktion: Rivista AB 031-708 66 80, www.rivista.se Redaktör: Mia Malmstedt Rivista, Mässans Gata 10, 412 51 Göteborg Mobil: 0708–42 44 87 E–post: mia.malmstedt@rivista.se

Layout: Thomas Glans, Susanne Nilsson Annonsbokning: Lotta Carlsson, Just Marketing Tel: 031-929340, 0707-586693 lotta.carlsson@justmarketing.se Annonsmaterial: annons@rivista.se Materialkontakt: Anki Andersson Tel: 031-7086682

Foto sidan 1: Petra Westlin, Tommy Hvitfeldt Manusstopp: 28 nov 2013 Nästa nummer utkommer 16 dec 2013 Teman 2013: Nr 5 Riksstämman TRYCK: Billes Tryckeri AB Upplaga: 8 000 ex ISSN 1654-1847

Tema/

ÄldreTandvård ● sTig, 88, vårdar leendeT ● sTora uTmaningar vÄnTar ● eTiska aspekTer på ÄldreTandvård

tandsköterskan • www.svetf.se

5


Aktuellt GunilLa Klingberg slutar Gunilla Klingberg lämnar posten som förbundsordförande för Sveriges Tandläkarförbund. Klingberg har innehaft posten i fyra år, men väljer att stiga av vid årsskiftet för att ägna sig åt sitt arbete som professor i Malmö.

För bara 42 kronor i månaden blir du medlem i STF. Ring 08-411 19 12 eller mejla exp@svetf.se

Livskvalitet i fokus professor Björn Klinge gästar förbundets konferens

Att förlora en tand kan jämställas med kroppsstympning. Det menar Björn Klinge, som under STF:s yrkeskonferens i februari talar om livskvalitet, oral hälsa och allmänhälsa.

D

et finns en stark koppling mellan nedsatt tuggfunktion och försämrad livskvalitet, menar Björn Klinge, och exemplifierar: En kvinna i nedre medelåldern kommer in till kliniken. Hon är på väg att förlora samtliga tänder på grund av parodontit. Tandvårdpersonalen ser en patient vars mun och bett ska rehabiliteras genom att återstående tänder tas bort, och implantat sätts in. Hon blir återställd – problemet är löst. – Men för kvinnan handlar det om kroppsstympning. Vi har inte varit uppmärksamma på detta. Det har tagit mig många år att förstå vilket trauma det här innebär för den enskilda patienten.

– Vi måste som professionella ta detta på allvar och se patientens utsatthet. Vi behöver förbättra omhändertagandet och informationen till patienten. Men vi måste också vara medvetna om den möjlighet vi har att återskapa livskvalitet genom att sätta implantat. Tandsköterskan har en nyckelposition när det gäller såväl omhändertagande som information, menar Björn Klinge. För Klinge är det därför en självklarhet att föreläsa på STF:s yrkeskonferens. – Jag tror mig veta att tandsköterskan har en viktig roll. Tandläkaren får inte alla frågor, särskilt inte om det står ”professor” på namnskylten, säger han, som själv bär titeln professor i parodontologi, både vid Odontologiska fakulteten på Malmö Högskola och vid Karolinska Institutet. – Det är till tandsköterskan patienten vänder sig och frågar: Vad menade han med det där? Hur tror du att det här kommer att gå? Tandsköterskan har en oändligt omhändertagande funktion.

”Jag tror mig veta att tandsköterskan har en viktig roll”

Studier visar att förlust av tänder är något av det mest skrämmande vi kan tänka oss. Det ligger i topp tillsammans med förlust av anhörig, bristande sexuell förmåga och cancerbesked. För tandvårdens del gäller det att inse hur tungt psykiskt det kan vara, även att förlora enstaka tänder. 6

Sambandet mellan munhälsa och allmänhälsa har varit i fokus de senaste åren. Kopplingen mellan parodontit och hjärt-/kärlsjukdom är ett faktum, även om ingen kan fastslå exakt varför de två hänger ihop. Bakterier i munhålan kan orsaka lunginflamtandsköterskan • www.svetf.se

Björn Klinge, professor i parodontologi.

mation hos en patient som är gammal och svag. Nu visar även studier på ett möjligt samband mellan parodontit och reumatoid artrit. – Det blir allt mer tydligt att kroniska inflammationer och infektioner i munhålan har påverkan på fler kroppsliga sjukdomar än man tidigare trott. Det pågår mycket intressant forskning, sammanfattar Björn Klinge. TExt MIA MALMSTEDT Foto Jörgen Jönsson


100 000 000

Så mycket kostar de avbokade besöken inom folktandvården varje år, enligt Tandläkartidningen.

Folktandvården i Stockholm ökar tempot Tandsköterskorna i Folktandvården i Stockholm jobbar hårdare än någonsin. Det visar en enkät från fackförbundet Vision. Enkäten gick ut till 630 tandsköterskor men endast 25 procent valde att svara. Ändå går det att dra vissa slutsatser av svaren, som är relativt samstämmiga. Och det är ingen munter bild som målas upp: Stressen ökar från år till år. Många tandsköterskor skriver också att de inte känner sig sedda, utan tvärtom upplever misstro från ledningen. Positivt med att jobba inom Folktandvården i Stockholm anges vara friskvårdsmöjligheterna, gemenskapen mellan kollegorna, möjligheten att styra över när man tar semester, samt möjligheterna att byta arbetsplats inom organisationen. Källa: Vision

Tandsköterskorna i Folktandvården i Stockholm anser att de jobbar hårdare än tidigare, enligt enkätsvaren. Foto Stefan Bohlin

Hämta din gåva i monter A06:40

Ren effektivitet - nu också i miniformat. Se nya PractiPal Mini och ta del av mässerbjudanden.

Den ledande svenska profylaxpastan i 4 slipgrader från grov för de mest envisa fläckarna och plack till fin för en slät yta. Innehåller fluor. Lätt mintsmak.

PractiPal bricksystem består av brickor, borrställ, filställ, engångsartiklar och tillbehör som alla går att fästa på brickan så att de sitter kvar under hela rengöringsprocessen. Kombinationerna är många och ger varje klinik möjligheter att öka effektiviteten med genomtänkta och alltid färdiga uppsättningar av brickor för varje behandlingsåtgärd. PractiPal finns nu också i ett mindre format - idealisk som undersökningsbricka, tandhygienistbricka och till förvaring av reservinstrument. Plats för 5 instrument.

Gilla oss på Facebook! www.facebook.se/directadental

Swedental monter A06:40

Gilla oss på Facebook!

www.facebook.se/directadental

tandsköterskan • www.svetf.se

3746-1310 © Directa AB

när du gillat oss på Facebook

3 4

7


TEMA/ÄLDRETANDVÅRD

Tema/

Äldretandvård

Äldre patienter ställer särskilda krav på tandvården. Allt fler lever allt längre och har allt fler tänder kvar – något för tandvården att anpassa sig till, och helst fort. För en äldre person kan god tandhälsa vara livsavgörande. Munhålans infektioner kan snabbt ge livshotande tillstånd. Utan friska tänder förfaller såväl psykisk som fysisk hälsa, medan en hälsosam mun ger förutsättningar för ett långt och friskt liv. Nytt inom äldretandvården • Centrumet Act, Akademiskt centrum för äldretandvård, öppnade i Stockholm den 9 oktober. Act är produkten av ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem, och ska arbeta med klinisk verksamhet såväl som forskning, utbildning och kunskapsinsamling inom gerodontin. 8

• I Västra Götaland finns Centrum för äldretandvård, som startade – först i form av ett treårigt projekt – 2007. Även i bland annat Uppsala och Örebro satsas nu på att skapa kompetenscentra inom äldretandvård. • Senior alert sprids sedan ett par år tillbaka över Sverige. Senior alert

är ett nationellt kvalitetsregister. Här registreras personer över 65 år som finns inom vård och omsorg, med hänseende på deras risker för undernäring, trycksår, fallolyckor och ohälsa i munnen. Munhälsan bedöms med hjälp av verktyget ROAG, Revised Oral ­Assessment Guide. På allt fler ställen

tandsköterskan • www.svetf.se

börjar också primärvården erbjuda seniorer hälsobedömningar vart femte år. I bedömningssamtalet ingår frågor om munhälsan. • Gerioweb, ett webbaserat verktyg för konsultation som utvecklats i Västra Götaland, har nominerats till prestigefyllda Sveapriset 2013.


Få kommuner frågar om äldres munhälsa

Åldrande befolkning ökar trycket på tandvården

M

ycket är på gång inom

äldretandvården. Samtidigt ökar antalet äldre dramatiskt. Allt fler har också allt fler tänder kvar, vilket komplicerar bilden. Inger Wårdh, docent vid Karolinska Institutet och föreståndare för äldretandvårdscentrumet Act, talade om äldre patienter på riksstämman 2011 och gör det även nu i november. – Jag hade hoppats att mer skulle hänt på de här två åren. Men vi kämpar fortfarande till stor del med samma frågor, säger hon. – Mycket positivt händer, men patientgruppen ökar så snabbt att det blir svårt att se framgångarna. En allmän medvetenhet kring patientgrup-

äldre helprotes. Nu har de många egna tänder, samt fast protetik. Ofta sker något i den så kallade sköra perioden. Patienten, som nyss mådde bra och skötte sin tandhälsa och sina tandvårdsbesök, får hälsorelaterade problem. Återbud blir vanligare. Orken räcker inte till, och tandvården prioriteras bort. Härnäst kan patienten dyka upp hos den uppsökande tandvården, efter att en flytt till sjukhem eller regelbundna hemtjänstinsatser blivit nödvändiga. Då kan mycket ha hunnit hända med munhälsan. – I vissa lägen träffar man på patienter med riktigt eländiga tänder, med massor av karies och infektioner som är svåra att få bukt med. De egna tänderna är bra så länge de är i acceptabelt skick, säger Inger Wårdh.

pen saknas, menar Inger Wårdh. Mer forskning behövs, och den forskning som kommer behöver Att lära sig arbeta med spridas. seniorer i olika livsskeInger Wårdh och Lars Gahnberg – Det här är inte en den – från oberoende till fråga som någon äger. Vi vårdkrävande – är viktigt, behöver kraftansamla tillsammans, säger hon, och menar Lars Gahnberg. får medhåll av Lars Gahnberg, professor och chef för – Många tänker bara på nödvändig och uppsöCentrum för äldretandvård i Västra Götaland, som kande tandvård när man talar om de äldre, och det säger: är olyckligt. Oavsett vad vi tycker om det så kommer – God munhälsa är oerhört viktig, ur många tandvården att möta allt fler äldre. Att behandla och aspekter. Äldretandvården har varit ett lågprioriterat säkra en god munhälsa i livets senare del är tandvårområde. Vi kan ju titta oss själva i spegeln: tandläkardens sista stora och spännande utmaning. utbildningarna i Göteborg, Malmö och Umeå saknar Till allmäntandvården blir rådet att inte släppa äldretandvård som eget ämne. Jag vet inte hur det patienterna. Om äldre patienter uteblir; uppmärkser ut bland efterutbildningarna men jag gissar att samma det. det finns en hel del att göra. – Lyft luren och fråga varför de inte kommer. Eller Inger Wårdh menar att behovet av kunskap till skicka ett vackert vykort, en uppmaning som känns stor del är nytt. positiv, tipsar Inger Wårdh. – Vi har en helt ny patientgrupp, ett nytt scenario. TExt MIA MALMSTEDT Foto THINkSTOCk, Lennart När jag gick ut tandläkarhögskolan hade de flesta Wårdh, folktandvården VÄstra götaland

Genom Gerioweb kan allmäntandläkare med frågeställningar runt äldre patienter få direktkonsultation med specialist eller delta i terapikonferenser. Kurser och seminarier anordnas också via webbverktyget. Vinnaren av Sveapriset får 500  000 kronor i utvecklings-

bidrag. Priset delas ut den 19 november. • Det tredje steget i tandvårdsförsäkringen infördes vid årsskiftet. I och med detta förstärktes stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sjukdom eller funktionsned-

sättning. Patienter i denna grupp, med stora behov av tandvård, kan berättigas till tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. En grupp som exempelvis berörs är Parkinsonpatienter.

tandsköterskan • www.svetf.se

Trots de senaste årens fokus på äldres munhälsa försummas den fortfarande. En enkät utförd av Sveriges Tandläkarförbund visar att en av tre kommuner sällan eller aldrig tar upp munhälsan vid biståndsbedömning. Bara fem procent av de 229 kommunerna uppger att de alltid tar upp frågan, vilket är en försämring från 2011 då andelen var elva procent. Hela 77 procent av biståndsbedömarna upplever däremot att det är vanligt att sjuka och sköra hemmaboende äldre har tandvårdsproblem och svårt att sköta munhygienen. – Vi tandläkare är mycket oroade över att ingen förbättring skett på två år. De äldres munhälsa är som en tickande bomb. Fler blir äldre och fler av dem har protetik och implantat i munnen som är svåra att sköta när motoriken blir sämre, säger Gunilla Klingberg, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund.

Dags för femte Jönköpingsundersökningen I år sker den femte Jönköpingsundersökningen. Jönköpingsundersökningarna har blivit kända för att de undersöker ett slumpmässigt urval av personer, cirka 1000 vid varje tillfälle, i samma åldersgrupper. Därmed kan man observera förändringar i tandhälsan hos populationen över tid. De undersökta personerna är i åldrarna tre, fem, tio, 15, 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år, och undersöks kliniskt samt med röntgen. De får också svara på frågor om tandvårdsvanor, hälsa och demografiska faktorer. Undersökningarna har gjorts vid fyra tidigare tillfällen; 1973, 1983, 1993 och 2003. Resultaten har visat att tandhälsan förbättrats över tid. Detta kan mätas bland annat genom en minskad kariesförekomst, minskad förekomst av parodontit, färre tandlösa individer och att den äldre befolkningen har fler kvarvarande tänder. 9


TEMA/ÄLDRETANDVÅRD

Stig Westenius Ålder: 88 år Bor: Farsta Familj: Änkeman Yrke: Arbetat som lärare i 40 år Intressen: Pyssla med hus och bil, spela pingis med vännerna, leva ett aktivt och rikt liv Stigs tandvårdstips: Skölj tänderna efter varje måltid!

Stig vårdar sitt leende

J

ag tycker att man har en skyldighet att vårda sitt leende, så att det är njutbart för andra människor, säger Stig Westenius. – Ett leende sprider glädje och det är det man lägger märke till hos andra människor. Stig Westenius sköter sina tänder föredömligt och har också nyligen blekt dem. Men är man som han, född 1925, krävs det också tur med generna för att ha en god tandhälsa. Stig berättar att när han växte upp var det få som skötte sina tänder. Oftast brydde man sig inte ens om att borsta dem. Dålig tandhälsa var vanligt och äldre människor hade ofta löständer. – Jag har nog fått fina tänder med modersmjölken, konstaterar han eftersom han inte har haft några problem med sina tänder och faktiskt har alla sina i behåll. Alla utom en, som åkte ut när han slog i en pulpit, alltså ett räcke på en båt.

på bilen och håller ordning på två sommarställen – det är full fart mest hela tiden. Trots att han har varit med om ett par svåra sorger, är han en person som verkligen ser positivt på livet. – Jag känner mig som en lyckligt lottad människa, konstaterar Stig. Numera har han en helt annan syn på tandvård än han hade som barn. Han borstar tänderna morgon och kväll, sköljer tänderna efter varje måltid med vatten och någon gång med fluor. Han använder också mellanrumsborstar och äter sällan sötsaker. Under många år hade han en sporadisk kontakt med tandvården. Eftersom han inte hade några problem med tänderna kändes det inte så viktigt. Och den tandläkare han gick till skickade aldrig honom till någon tandhygienist. Men numera ser han till att få tandvård regelbundet. Speciellt vill han lovorda sin tandsköterska. – Nu när jag bor i Farsta har jag en underbar tandsköterska, som är otroligt vänligt och har ett imponerande sätt att ta hand om sina patienter.

”Jag har nog fått fina tänder med modersmjölken”

Stig jobbade som lärare i 40 år, eller ”fajtades med ungar” som han själv säger med mycket värme i rösten. Och hans elever var tydligen mycket uppriktiga mot sin lärare. – När eleverna kallade mig för ”fågelholken” såg jag till att få ditsatt en ny tand, säger Stig med ett skratt. Han tycker också att dåliga tänder gör att man ser gammal ut, och att det är onödigt att se äldre ut än man känner sig. Det är väldigt svårt att tro att Stig faktiskt är 88 år. Han spelar pingis med sina vänner, byter avgassystem 10

tandsköterskan • www.svetf.se

Stig är också noga med att förklara att det finns ytterligare en anledning till att han tycker det är viktigt att ta hand som sina tänder. I hans barndom var nämligen hästen ett viktigt djur. Den var både en arbetskamrat och lekkamrat. Stig berättar om hästen Mante som blev 30 år och var en kompis som Stig har många glada minnen av. – När man köpte häst, tittade man på tänderna. Om hästen inte hade friska tänder var den inget att ha. TExt Petra Hansson Foto Petra Westlin


Stig Westenius har under årens lopp ändrat uppfattning om vikten av tandvård och går nu regelbundet till tandvården, här tillsammans med tand­ hygienisten Jill Torpare.

tandsköterskan • www.svetf.se

11


Aktuellt

Ordning och reda i förrådet! AT&T

12:34 PM

I DAB webhandel finns hela vårt sortiment av förbrukningsartiklar beställningsbara med dina aktuella priser. Nu kompletterar vi med lagerhanteringssystemet ”Förrådet”, som via webben eller med vår mobilapp hjälper dig att hålla koll på aktuellt lagersaldo och leveranser samt förenklar både inventering och beställning. Det blir ordning och reda i förrådet helt enkelt, oavsett var du förvarar dina förbrukningsartiklar. Förrådet passar lika bra på den lilla som den stora kliniken.

Nyhet! Nu även som mobilapp!

Vill du veta mer? Kontakta gärna Vanja Näslund på tel: 08-506 505 17 eller din ansvariga säljare.

Vi bidrar till Livslånga Leenden

5 fördelar

med Förrådet... 1.

Snabb och enkel inventering via webben med minimalt manuellt arbete

2.

Kontroll på lagernivåer och saldo oavsett hur du organiserat ditt fysiska förråd

3.

Smidigt och enkelt att scanna förbrukningsartiklar med mobilappen

4.

Få förslag på nästa beställning när det är dags direkt i Förrådet

5.

Du får mer tid till att träffa patienter


TEMA/Äldretandvård Västerbotten satsar mest Västerbotten är det län som lägger mest pengar på äldres tandvård. Där får ­patientgruppen kosta dubbelt så mycket som i exempelvis Örebro och Jönköping, enligt en kartläggning från Sveriges Radio.

"Inom tandvården kan vi, genom att rehabilitera förstörda bett, återskapa en god tuggförmåga och ge patienterna en möjlighet att äta, tugga, umgås och må bra. På det sättet hjälper vi till att ge dem optimala förutsättningar för ett lyckligt och friskt åldrande."

Mats Trulsson, professor Karolinska Institutet

Vad visar forskningen? • Japanska forskare har visat att äldre möss får sämre minne om man sågar av molarerna. • Om man satte in konstgjorda tänder blev mössens minne gradvis bättre. • Om man gör en betthöjning på mössen försämras också minnet. • Om mössen bara får mjuk mat, och inte tuggar ordentligt, påverkas hjärnan. • Att inte kunna tugga normalt verkar utlösa stress hos möss, och accelererar en åldersbetingad försämring av inlärningsförmågan. • År 2009 visade en studie att man får bättre resultat på intelligenstest om man tuggar samtidigt. • En svensk studie med 273 personer mellan 55 och 80 år visade att ju fler egna tänder försökspersonerna hade kvar, desto bättre minne hade de. • En undersökning med försökspersoner över 77 år visar att litet antal tänder och dålig tuggförmåga korrelerar med sämre kognitiv förmåga. När faktorerna ålder, utbildning och sjukdomar tagits med försvann kopplingen till antal tänder. Men tuggförmågan kvarstod som en faktor. • Nu undersöker Karolinska institutet om personer med dålig tuggförmåga som bettrehabiliteras, får bättre kognitiv förmåga efter behandlingen.

Tuggförmågan har en tydlig kopp­ ling till den kognitiva förmågan. Genom att rehabilitera förstörda bett får patienterna inte bara en möjlighet att äta, tugga – det ger också förutsättningar för ett lyckligt och friskt åldrande.

Bra tuggförmåga ger friskare liv

T

uggfunktion, eller antal tänder, och

kognitiv förmåga hör otvivelaktigt ihop. Frågan är bara hur. Mats Trulsson är professor i oral rehabilitering vid institutionen för odontologi på Karolinska Institutet. Han vill se forskningsresultaten som ett kvitto på hur viktigt det är för äldre personer att hålla igång. – Ett friskt åldrande förutsätter att man är aktiv socialt, fysiskt och mentalt. Då är ett fungerande system för att äta mat oerhört viktigt, säger han. Kan du inte äta ordentligt, så vill du

troligen inte äta med andra. Det sociala går förlorat. Minskat umgänge är en känd faktor som påverkar demensutvecklingen. Ätproblem påverkar också nutritionen, vilket i sin tur påverkar allmänhälsan. Den faktiska tuggförmågan verkar också spela roll. Motorik, blodflöde till hjärnan samt sensoriskt bortfall är faktorer som diskuteras. Att tandförlust ofta beror på en inflammation som i sin tur kan orsaka inflammatoriska processer i hjärnan är också en teori.

Mats Trulsson, profes­ sor vid institutionen för odontologi på Karolin­ ska Institutet.

Sambanden går naturligtvis även åt andra hållet; personer med nedsatt kognitiv förmåga har svårare att sköta sina tandsköterskan • www.svetf.se

tänder, vilket i sin tur orsakar tandförlust. – Vi tittar på ett smörgåsbord av orsaker, säger Mats Trulsson. Men vad innebär då detta för tandvårdens del? – Eftersom det verkar som att det är patientens upplevelse av en god tuggfunktion som är viktig, så är läget ganska hoppfullt för oss. Inom tandvården kan vi, genom att rehabilitera förstörda bett, återskapa en god tuggförmåga och ge patienterna en möjlighet att äta, tugga, umgås och må bra. På det sättet hjälper vi till att ge dem optimala förutsättningar för ett lyckligt och friskt åldrande. Text: Mia MalmsTEDT Foto: Thinkstock & Marcus Trulsson 13


TEMA/Äldretandvård

A

tt jobba med äldre och sjuka kan vara minst sagt knepigt. Tandvården riskerar att stöta på både arga patienter och motsträvig vårdpersonal. Men tandsköterskan Marianne Svensson har arbetat med uppsökande tandvård i snart 15 år och stortrivs. – Jag älskar mitt jobb! Det bästa är att man verkligen gör nytta, säger Marianne. Största delen av hennes arbetstid ägnas åt att utbilda vårdpersonalen som har hand om äldre och funktionshindrade patienter. Resten av tiden arbetar hon med uppsökande tandvård i samråd med tandläkare. Hela östra Östergötland är hennes arbetsfält. – Det kan vara mycket arbete med att boka möten och att köra runt, men den stora belöningen är att träffa personalgrupperna, förklarar Marianne. Personalen på de särskilda boendena ska sköta den dagliga munvården som en del av omvårdnaden. Att få dem motiverade till förändring och förbättringar inom detta område kan vara en tuff utmaning, speciellt när det gäller personer som har jobbat länge inom vården. På många ställen utför allt färre personer allt fler arbetsuppgifter. Därutöver kan munvård upplevas både krångligt och integritetskränkande. – Dementa patienter är svårast. De kan vara motvilliga och en del blir aggressiva av sin sjukdom. Ibland måste man vara smart och flexibel

för att få munvården utförd. Det kan underlätta att borsta tänderna medan patienten sitter i en fåtölj och tittar på TV, eller ligger i sängen, tipsar Marianne. Man måste kanske också försöka flera gånger. – Om man inte lyckas borsta direkt på morgonen, försök om en stund i stället – vänta inte till kvällen. Man kan använda ”procedurminnet”, menar Marianne, det vill säga dra nytta av att patienterna kan komma ihåg sådant de gjort tidigare. Om man sätter på tandkräm på tandborsten och ger den till patienten kan det hända att de börjar borsta själva. En lång rad problem drabbar de äldre patienterna. Det kan vara svårt och ta lång tid att göra rent mellan tänderna. Bakterierna som finns kvar 14

Marianne Svensson på besök hos Elsa Svensson på äldreboendet Järven i Norrköping.

Uppsökande tandvård orsakar gingivit och andra tandköttsproblem. Proteser kan ge skavsår i munslemhinnan. Många äldre patienter ”samlar”, de märker inte att mat och mediciner finns kvar i munnen. Ålder och mediciner är två stora orsaker till muntorrhet, vilket i sin tur ger en rad munhälsoproblem. En del patienter med lös protes vill ha kvar den under natten, vilket kan leda till svampinfektioner. Som tandsköterska i den uppsökande tandvården kan man verkligen göra skillnad. Faktum är att rätt utförd tandvård kan förlänga livet. Munhälsans kopplingar till allmänhälsan finns det idag klara belägg för. Bakterier i munnen kan orsaka livsfarlig lunginflammation hos en tandsköterskan • www.svetf.se

äldre och svag person, och studier visar att så mycket som vart tionde dödsfall skulle kunna förebyggas med bättre munhygien. Infektioner i munnen har också en klar koppling till hjärt-/ kärlsjukdom. Marianne har med sig utbildningsmaterial när hon besöker de olika boendena. Företaget Dentomed fokuserar på olika teman varje år. I år är temat protes- och implantatvård på äldreboendena. Förra året var det ”sjukt och friskt i munnen”. Men Marianne tar också reda på vad personalen har för intresse och behov av utbildning innan besöket. För att passa till att jobba med uppsökande


PRO vill lyfta tandvårdsfrågor Många äldre undviker tandvården eftersom de tycker att besöken är för dyra. Särskilt kvinnorna, som ofta har lägre pension än männen, stannar hemma. Nu jobbar PRO, Pensionärernas Riksorganisation, med att informera om det nya särskilda tandvårdsstödet som infördes vid årsskiftet. Stödet innebär möjlighet till ekonomisk stöttning för personer vars tandstatus påverkas av sjukdom eller funktionsnedsättning. – Sedan måste vi som pensionärsorganisation lyfta de här frågorna och bjuda in folk från till exempel folktandvården till våra möten för att ge en ordentlig information, säger Christina Tallberg, första vice ordförande i PRO. Källa: P4 Halland, Sveriges Radio

Marianne Svensson Ålder: 60 år. Bor: Kimstad cirka 15 km från Norrköping. Familj: Sambo och en son, 27 år. Karriär: Jobbat som tandsköterska sedan 1972, med uppsökande tandvård sedan 1999. Folktandvården 1972-2011, därefter Dentomed. Hobby: Älskar naturen och trädgård. Har köpt sommarstuga, klättrar på stegar, målar och fixar.

Mariannes drömjobb tandvård måste du, enligt Marianne, vara mycket flexibel, ha ett glatt lynne, och prata högt och tydligt. När det gäller utbildningarna ska man akta sig för att lämna pekpinnar till personalen, utan hitta lösningar som fungerar för dem. Man måste också tycka om att arbeta på egen hand. Mariannes arbete är självständigt och utförs under eget ansvar. – Jag är ensam i mitt arbete och jobbar mest ute. Mina arbetskamrater är de jag utbildar. Men trots nackdelarna överväger det positiva för Marianne, som varmt rekommenderar arbetet till den som funderar på att jobba med uppsökande tandvård.

Vem har rätt till uppsökande tandvård? • Den som bor i särskilt boende för äldre och/eller funktionshindrade och har stora behov av vård och omsorg en stor del av dygnet. • Den som får omfattande och långvarig hemsjukvård. • Den som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Avgörande för om en person har rätt till munhälsobedömning, rådgivning och nödvändig tandvård är omsorgsbehovet i den dagliga livsföringen. Bestämmelsen om uppsökande och nödvändig tandvård kom 1999 och innebär att tandvård ges till ett subventionerat pris.

Text: Petra Hansson Foto: Henrik Witt tandsköterskan • www.svetf.se

Östergötland ska kartlägga behoven Landstinget i Östergötland lovar krafttag för att nå de sköra äldre. En kartläggning av behoven ska ske under det kommande året, och leda till så kallade patientlöften som ska läggas in i de avtal landstinget har med folktandvården. – Ja, vi befarar att eftersom vi blir äldre och äldre så kan det innebära att fler och fler får en väldigt dålig munhälsa och svårigheter både när det gäller att prata och att äta. Vi tycker att det är viktigt att möta behoven hos den här gruppen, säger Levi Eckeskog, kristdemokratiskt landstingsråd och ordförande i den grupp som ska genomföra utredningen, till P4 Östergötland. Tandhälsan hos de äldre på särskilda boenden, samt de som får stöd och vård i hemmet, har landstinget koll på, menar Eckeskog. Gruppen som man nu framför allt vill komma åt är de så kallade sköra äldre; de över 75 år som bor hemma, har fått en sviktande hälsa och inte längre kommer till tandläkaren trots att de kallas. Från Västernorrland rapporteras tvärtom att uppemot tusen personer troligtvis har rätt till nödvändig tandvård, men inte får det. Det handlar om personer som vårdas i hemmet av hemtjänst eller anhöriga. Teorin är att de helt enkelt inte känner till sina rättigheter och därför inte heller frågar efter dem. Källa: P4 Östergötland och P4 Västernorrland, Sveriges Radio 15


Foto: Björn linderson

TEMA/Äldretandvård

Debatt

Gunilla Nordenram

Docent och lektor i gerodonti, Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet

Etiska aspekter på äldretandvård

S

å snart människor lever tillsammans, oavsett i vilken tid och kultur, behövs en uppförandekod. Genom lagar och förordningar pekar ett samhälle ut vad som är o ­ tillåtet, och överträdelser beivras genom straffpåföljd. Inom etiken finns inga lagar, man kan inte dömas för dålig etik. Etiken vilar på principer, baserade på erfarenheter av samlevnad. Etiska principer ska leda till ett gott liv för de individer som bor och verkar i samhället. Vår biomedicinska etik baseras på fyra principer: godhetsprincipen, icke-skada-principen, autonomiprincipen och rättviseprincipen. Värdegrunden är den humanistiska människosynen som innebär att varje individ har frihet, ansvar och mänsklig värdighet. Människovärdet är alltid knutet till människans existens, inte till vad hon har eller gör. Det innebär att människor med nedsatt autonomi som har begränsad funktion har samma rätt till behandling och vård som alla andra. I dagens äldretandvård finns många som är ”friska för sin ålder” och fullt kapabla att själva använda sin autonomi för att säkerställa sitt människovärde. Man kan informera sig om sin tandhälsa och fatta informerade beslut. Eftersom dagens äldre ofta har många egna tänder kvar och/eller kompletterande protetik finns ett behandlingsoch uppföljningsbehov som inte fanns hos helprotesbärande tidigare generationer. Med tiden blir många i behov av hjälp och stöd. De förlorar sin fulla autonomi när livet blir begränsat, och påverkas av så kallade ”talesmän”. Anhöriga och vårdpersonal får företräda den patient som kanske

helt eller delvis saknar sjukdomsinsikt. I tandvårdssituationen kan det innebära att munhygienen åsidosätts och att patienten inte vill acceptera den behandling som anses önskvärd. Tandvårdspersonalen hamnar i ett knepigt läge. Första måste vi fråga oss vilken behandling patienten har glädje/nytta av? Därefter: Hur kan vi på bästa sätt hjälpa patienten till en smärtfri munhåla som – helst – är lätt att hålla ren för patienten själv? Patienten ska givetvis medverka i munhygienrutinerna så långt det går och därefter få vänligt kompletterande hjälp av vårdaren. Ta vara på det friska, och låt patienten behålla sin självkänsla genom att medverka så långt förmågan räcker. Är detta rimliga krav en utopi i dagens vinstmaximerande vård? Har vi tappat den humanistiska människosynen som är grunden för vår biomedicinska etik och istället anammat den funktionalistiska eller teknokratiska människosynen som knyter människovärdet till människans funktionsduglighet istället för till hennes existens? NPM, new public management, är en näringslivsmodell som nu tar plats i vården. Hur går det för resurskrävande = olönsamma kunder i en sådan vårdverklighet?

˙/.

FULL BELÄGGNING PÅ MOTTAGNINGEN? m Ta hand o a rn te patien and h i v r ta – så n. om reste

Stena Recycling hjälper dig i tandvården med allt som har med avfallshantering att göra. Besök oss gärna på SWEDENTAL 14-16 november i monter A23:30 så berättar vi mer om vårt stora utbud på produkter och tjänster till tandvården.

Kontakta oss på 010-445 85 60, dental@stenarecycling.se, www.stenarecycling.se 16

tandsköterskan • www.svetf.se


RENGÖR & SMITTRENA, LÄTT OCH RÄTT MED DAC!

DAC Universal • 6 diskade, smorda samt höggradigt rena instrument på 16 minuter! • Förenklar hanteringen av turbiner och vinkelstycken. • DAC Universal är en väldig effektiv och snabb maskin som sparar både tid och pengar! • DAC använder endast avjoniserat vatten och olja. Detta gör den väldigt ekonomisk.

W&H Service & Validering Skötsel och regelbunden service ökar livslängden på era handoch vinkelstycken samt turbiner. Vänta inte tills era instrument slutar att fungera. Skicka dem på kontroll regelbundet och undvik stora kostnader! Kontakta oss om du behöver en servicepåse!

Kontakta oss för beställning eller för mer information: W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se, wh.com

Service W&H Nordic t: 08 - 445 84 30 e: service@whnordic.se


TEMA/Äldretandvård

Aldrig för gammal för implantat

Å

lder är inget hinder när det gäller implantatbehandling. Den äldsta patient som fått ­implantat på Brånemarkkliniken i Göteborg var 100 år vid behandlingstillfället. – Det som avgör är hur alert och pigg patienten är. Är man bara frisk nog för att klara operationen väl så är hög ålder absolut inget problem, understryker Bengt Lindén, klinikchef på Brånemarkkliniken i Göteborg. Svenska forskare

Brånemarkkliniken öppnade i januari 1986. Snart har det gått hela 50 år sedan de första implantaten sattes in av den välkände professor Brånemark, implantatteknikens fader. Än idag finns faktiskt patienter med fungerande implantat från slutet av 1970-talet. Men implantaten har självklart utvecklats genom åren. Enkelt uttryckt kan sägas att ytan, som förut var svarvad

– Är man bara frisk nog för att klara operationen väl så är hög ålder absolut inget problem vid implantatbehandling, säger Bengt Lindén, klinikchef på Brånemarkkliniken i Göteborg.

och slät, numera är behandlad och medelrå. Med den nya tekniken kan inläkning ske snabbare och resultatet förbättras, även vid mindre gynnsamma förhållanden. Utvärderingar av implantatbehandling över tid visar att vissa implantat alltid går förlorade – det går inte att helt komma ifrån. – Förlust kan ske både tidigt och sent. Egentligen borde lyckandefrekvensen räknas på patientnivå, istället räknar man antalet implantat. Men vad vi kan se så lyckas behandlingen i 90-95 procent av fallen, säger Bengt Lindén. Perimplantit – en inflammatorisk process som leder till benförlust och i värsta fall förlust av implantatet – är en komplikation som diskuterats på senare år. Men

illustration Nobel biocare

jämförde för några år sedan lyckandefrekvensen fem år efter implantatbehandlingen, för en grupp patienter äldre än 79 år och en kontrollgrupp med yngre patienter. Resultaten visade inga signifikanta skillnader när det gällde implantatförlust. Inte heller ansågs benskörhet vara en faktor som motsade implantatbehandling. Studierna visade också att implantattekniken fungerar lika bra i både tandlösa som i delvis tandlösa bett. Däremot såg man en högre risk för exempelvis tandköttsinflammation, som associerades med problem att hålla rent. Men Bengt Lindén påpekar att det varken är lättare eller svårare att sköta implantat, jämfört med egna tänder. Får den äldre patienten svårt att själv sköta sin munhygien måste vården och tandvården hjälpa till, oavsett. – Gör man inte rent så blir det problem. Det gäller naturligtvis implantat precis på samma sätt som egna tänder. Det är vårdpersonalens skyldighet att ge en god omvårdnad, säger han.

definitionen av periimplantit är inte helt enkel. Därför finns heller ingen statistik som säkert visar hur vanligt förekommande problemen är. – Generellt sett skulle jag säga att det inte är särskilt vanligt, säger Bengt Lindén. Patientgruppen på Brånemarkkliniken har förändrats genom åren. Medelåldern sjunker, såväl som antalet implantat per patient. Orsaken är enkel: – I början behandlade vi nästan bara tandlösa äldre vuxna, cirka 70 år och uppåt. Den gruppen är idag väldigt liten, få är tandlösa. Nu behandlar vi patienter i alla åldrar. Så länge de är färdigväxta, är de välkomna hos oss. Text Mia MalmstEDT Foto Folktandvården västRa götaland, Thomas Harrysson


Att vara tandsköterska i Folktandvården Västra Götaland Folktandvården Västra Götaland är Sveriges största tandvårdsorganisation med nästan 3 000 anställda. Vi finns i regionens samtliga 49 kommuner och har 116 allmäntandvårdskliniker, 56 specialistkliniker och 2 utbildningskliniker. Den stora organisationen ger många möjligheter och många kollegor. Hälsa, kompetens och service Våra kärnvärden är hälsa, kompetens och service, centrala begrepp i relationen till våra kunder och när vi skapar vår gemensamma arbetsmiljö. Vi ser alla yrkeskategorier som viktiga kuggar för vårt samlade resultat, där våra patienters munhälsa är den viktigaste faktorn. Som tandsköterska i Folktandvården Västra Götaland har du många möjligheter till ett varierat arbete eftersom vår organisation sysslar med allt från förebyggande verksamheter på BVC och skola till de mest avancerade behandlingarna i specialisttandvården. Folktandvården Västra Götaland samarbetar med Göteborgs Universitet, odontologiska fakulteten, vilket gör att det bedrivs mycket forskning och utveckling. Utvecklingsmöjligheter Ett organiserat lärande bedrivs mellan allmäntandvård och specialisttandvård, vilket även ger utvecklingsmöjligheter för våra tandsköterskor. Vi uppmuntrar kompetensutveckling genom intern rörlighet. Men självklart kan du som tandsköterska också ta del av andra kompetensutvecklingsinsatser. Utifrån goda erfarenheter av handledningsprogram för nyutbildade tandläkare och tandhygienister planerar vi nu att införa ett sådant även för nyutbildade tandsköterskor. Många tandsköterskor arbetar med egna patienter, en del vidareutbildas till ortodontiassistenter, några arbetar på någon av våra utbildningskliniker och medverkar därmed i grundutbildning för tandläkare. Tandsköterskan är viktig när studenter från tandläkar-, tandhygienist- och tandsköterskeutbildningarna gör sin verksamhetsförlagda utbildning på klinik. De flesta av våra klinikkoordinationer är tandsköterskor och flera av våra klinikchefer. Några arbetar inom verksamhetsutveckling. Den interna rörligheten och kommande pensionsavgångar gör att vi har behov av många tandsköterskor nu och i framtiden.

För vidare information kan du kontakta någon av HR-konsulterna Laila Valdebris, tel 010-441 70 76 (i första hand om du är intresserad av allmäntandvård) Camilla Oskarsson, tel 010-441 70 73 (i första hand om du är intresserad av specialisttandvård eller undervisningsklinik) På vår hemsida uppdateras kontinuerligt uppgifterna om lediga tjänster, där kan du också lägga in en spontanansökan. vgregion.se/folktandvarden


Tandteknikerförbundet byter vd Jan Eric Gyllenram entledigades den 3 oktober från sitt uppdrag som VD för Sveriges Tandteknikerförbund, efter dryga sex år. Förbundets styrelse ska presentera sina framtidsplaner på årsmötet den 15 november.

Riv ut och spara! Här hittar du allt du behöver veta om STF:s yrkeskonferens.

Munhälsa i centrum Lördagen den 14

september uppmärksammades Nationella Munhälsodagen på ett 30-tal orter runt om i landet. Tandborstar, tandkräm, ballonger och annat delades ut, samtidigt som tandvårdspersonalen fick chans att svara på frågor från förbipasserande. Munhälsodagen arrangeras av Sveriges Tandläkarförbund, Svenska Tandsköterskeförbundet, Sveriges Tandhygienistförening, Sveriges Folktandvård och Praktikertjänst.

Foto SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND

"You're never fully dressed without a smile!" www.letandreglering.se DANDERYD 20

SOLLENTUNA

tandsköterskan • www.svetf.se

info@letandreglering.se NORRTÄLJE

SUNDSVALL


Välkommen till Svenska Tandsköterskeförbundets

Yrkeskonferens 2014 Hälsa & Miljö

www.svetf.se

6 – 7 februari på Clarion Hotel Stockholm

X Föreläsare i världsklass X Årets Tandsköterska X Inspiration och utveckling X Dental- och må-bra-utställning X Middag och underhållning


Yrkeskonferens 2014 Hälsa & Miljö Program Torsdag 6 februari 08.45 – 09.45

Inregistrering, morgonfika, utställning.

09.45 – 10.00

LIK-gruppen underhåller.

10.00 – 10.10

Förbundsordförande Susanne Nordberg öppnar yrkeskonferensen 2014.

10.10 – 11.00

Ingvar Jarlsfelt, överläkare och patolog. Från provtagning till svar. Varför tar det sån tid….?

11.00 – 11.10

Bensträckare.

11.10 – 12.00

Anders Hallinder, kemist. Klinikens miljöutveckling, vad kan du göra?

12.00 – 13.30

Lunch och utställning.

13.30 – 15.00

Björn Klinge, professor, övertandläkare. Munnen – tänder, kropp och själ.

15.00 – 15.30

Eftermiddagsfika/utställning.

15.30 – 16.50

Niclas Mårdfeldt, föreläsare, äventyrare och inspiratör. Äventyraren som gjort det omöjliga möjligt många gånger.

16.50 – 16.55

Bensträckare.

16.55 – 17.15

Årets Tandsköterska, avslut för dagen.

19.30 – 20.00

Mingel.

20.00 – 23.00

Middag med underhållning, 2njoy.

Föreläsare i världsklass

Fredag 7 februari 08.30 – 09.15

Magdalena Blomqvist, tandhygienist. Vad händer vid tandblekning?

09.15 – 10.45

Clas Malmström, psykiatriker, forskare. Gode Gud, ge mig tålamod! Men gör det fort!

10.45 – 11.15

Förmiddagsfika/utställning.

11.15 – 12.00

Torbjörn Åkesson, tandtekniker och innovatör. Ditt avtryck avgör.

12.00 – 13.15

Lunch/utställning.

13.15 – 14.15

Leif Lysell, docent, specialist i käkkirurgi och Sten Sahlholm, specialist i käkkirurgi. Vardagskirurgi måndag till fredag.

14.15 – 14.45

Eftermiddagsfika/utställning.

14.45 – 16.15

Jessica Falk, föreläsare och singer-songwriter. Jan Röhlander moderator. Från Khao Lak till Nashville: resan från en mardrömslik verklighet till sanndrömmar i musikens Mecka blev verklighet.

16.15 – 16.30

Förbundsordförande Susanne Nordberg avslutar yrkeskonferensen.


Foto: mia malmstedt

Foto: PRIVAT

Foto: Privat

Niclas Mårdfelt Äventyrare och inspiratör

Anders Hallinder Kemist

Foto: Privat

Foto: Fröken FotoGraF, Jannice nyGren thelander

Dental- och må-bra-utställning

Clas Malmström Psykiatriker och forskare

Leif Lysell Docent och specialist i käkkirurgi

Årets Tandsköterska utses

Foto: Privat

Foto: Johanna åkesson

Sten Sahlholm Specialist i käkirurgi

Torbjörn Åkesson Tandtekniker och innovatör

Foto: P.G.

Foto: Privat

Foto: Privat

Björn Klinge Professor i parodontologi

Magdalena Blomqvist Leg. tandhygienist

Ingvar Jarlsfelt Överläkare och patolog

Foto: mia malmstedt

Foto: JörGen Jönsson

Foto: kenneth adreGård

Jessica Falk Singer-songwriter

Middag och underhållning

Välkomna! Läs mer på hemsidan www.svetf.se eller http://eventus.trippus.se/stfkonferens2014 Anmälan senast den 21 november 2013.


Nominera Årets Tandsköterska kriterier och tillvägagångssätt hittar du på konferensens hemsida. http://eventus.trippus.se/stfkonferens2014

Information om konferensen, anmälan och bokning av logi Anmälan senast 2013-11-21 via konferensens hemsida: http://eventus.trippus.se/stfkonferens2014 Frågor angående anmälan, resor och boende besvaras av: resia Grupp och konferens kari strandberg, kari.strandberg@resia.se telefon 060–52 53 00 Frågor angående kursen ställs till svenska tandsköterskeförbundet marie Udén, exp@svetf.se telefon 08-411 19 12

Kursavgift

4 800:- för medlemmar i svenska tandsköterskeförbundet 6 300:- för icke medlemmar i svenska tandsköterskeförbundet kursavgiften är exkl moms och inkluderar samtliga måltider, fika och föreläsningar enligt program.

Plats och logi

www.svetf.se

clarion hotel stockholm ringvägen 98 118 60 stockholm telefon 08 462 10 00 www.clarionstockholm.com

Foton Från clarion


Har dina patienter tandköttsproblem? Behöver de extra hjälp med sin munhygien? Att byta TAndkräm är ett bra första steg!

GUm® Paroex® 0,06% CHX TAndkräm innehåller en låg dos av Klorhexidin, CPC och maximala 1450 ppm Fluor, vilket är en optimal kombination för starkare tänder och friskare tandkött. GUm® Paroex® 0,06% CHX tandkräm ger ett bättre skydd mot tandkötts-problem än en vanlig tandkräm.

!

Finns

en k e T o AP

För patienter som behöver mer än en vanlig tandkräm!

Order: 031-87 16 10 Sunstar | Tel 031-87 16 10 | Fax 031- 87 16 19 | info@se.sunstar.com | SunstarGUM.se


Utbildning

I studentloungen träffas studenter från alla tandvårdens yrkesgrupper. Yrkesförbunden, däribland STF, finns på plats.

Studentloungen på Swedental växer Förra året klev studenterna in på mässan. I studentloungen kan de mingla, möta företrädare från yrkeskårer och förbund, knyta kontakter och få hjälp med CV:t.

Å

rets studentlounge lägger mer tid

på CV-granskning och håller även öppet under lördagen. – Detta är vad studenterna önskade efter förra årets mässa, säger Ida Wallin, kund- och marknadsansvarig på Sveriges Tandteknikerförbund, och också initiativtagare. Samtliga tandvårdens förbund och föreningar – däribland Svenska Tandsköterskeförbundet – står gemensamt bakom studentloungen, något som gläder Ida Wallin: – Från början var det tandteknikerförbundet och ­Dentsply som anordnade en after work för studenterna, utanför mässan. Men det var precis hit vi ville, med del­ aktighet från alla aktörer och en plats inne på Swedental.

Programmet för loungen kommer inom kort att spridas via förbundens hemsidor. 26

”Vill man ha CV:t granskat så är det bara att samla ihop de papper man har och komma hit till oss” Ida Wallin, Sveriges Tandteknikerförbund

Fakta Den odontologiska riksstämman och mässan Swedental arrangeras på Stockholmsmässan den 14–16 november. Studentloungen finns i monter A21:48.

– Vill man ha CV:t granskat så är det bara att samla ihop de papper man har, om man har några, och komma hit till oss. Man behöver inte boka tid i förväg. Ann Karlsson, själv tandsköterskestuderande på Plushögskolan, kommer att finnas i loungen för att representera tandsköterskestudenterna. – Mässan är som ett smörgåsbord, det ska bli oerhört roligt att komma dit och träffa andra som har samma intresse, säger hon. – Jag har lite erfarenhet av mässor, kanske kan det komma till användning i studentloungen. Ann Karlsson tillhör själv den grupp studenter som bytt inriktning lite senare i livet. Och hon tycker att hon har hittat rätt: – Utbildningen var väldigt välsökt. Jag är glad att jag kom in. Nu har jag inte läst så länge ännu, men jag tycker att det verkar väldigt intressant. Jag tror att tandsköterskeyrket kan ge mig många möjligheter till variation, och jag kan tänka mig att jag passar bra för att jobba till exempel med barn eller tandvårdsrädda.

tandsköterskan • www.svetf.se

Text MIA MALMSTEDT Foto BJÖRN HASSELBLAD


manifesto.se

Sluta krya på dig. Det finns tusentals sätt att bli sjuk på, men det brukar räcka med ett. DAX produkter för friskhandvård finns på utvalda apotek. De är ingen garanti för att du aldrig blir krasslig, men de har bevisad effekt mot spridning av influensa, förkylning och vinterkräksjuka. Och behandlingen är inte svårare än att tvätta händerna, både små och stora händer.

DAX – Friskhandvård. www.friskhandvard.se


Profilen

”Tveka inte att söka chefsjobb” Tina Andersson sökte nya utmaningar – blev klinikchef För ett par decennier sedan var kombinationen tandsköterska och klinikchef i princip otänkbar. Idag blir allt fler tandsköterskor chefer. En av dem är Tina Andersson. – Tveka inte att söka chefs­ tjänster, säger hon.

T

ina Andersson är klinikchef för Mullsjö Folktandvård sedan i april. – Var öppen med att du vill gå vidare i karriären, prata med andra. Då kan du få hjälp från oväntat håll, säger hon. – Och skaffa dig ett kontaktnät! Själv är jag med i ett nätverk för nya chefer.

Hon har stannat länge på sina arbetsplatser; först 20 år som tandsköterska på en privatklinik i Jönköping och sedan 13 år på Käkkirurgiska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. Samtidigt beskriver Tina sig som en person som behöver nya utmaningar, som behöver komma vidare för att utvecklas och må bra. – Jag har trivts oerhört bra. Men det här är en helt annan sak. Jag tycker att det är väldigt roligt att vara med och driva en klinik framåt.

För ett par år sedan erbjöd folktandvården i Jönköpings läns landsting alla sina medarbetare – oavsett yrkestillhörighet – att söka en ledarutbildning. Tolv sökande plockades ut, däribland Tina. – Vi åkte på internat från onsdag till fredag tre-fyra gånger och jobbade mycket intensivt. Sedan fick vi också uppgifter att lösa hemma, enskilt och i grupp, berättar hon. – Det var en givande utbildning. När det sedan kom en ledig tjänst, vågade jag ta steget. Hon tror att den långa erfarenheten och kompetensen, inte minst från förbunds­ arbetet, var avgörande då hon erbjöds tjänsten. I kombination med personkemin: – Jag kände direkt under intervjun att

nalrum. Härnäst väntar renoveringar av de sex behandlingsrummen. – Vid renoveringen är mycket standard, centralt bestämt. Sedan kommer det intressanta; vad ska vi fylla rummen med? säger Tina. – Jag vill att vi tänker på hygienaspekterna och jobbar med fria ytor. Det ska vara lätt att torka av och hålla rent. Det finns bara en nackdel med att vara tandsköterska och klinikchef, menar Tina: hon kan inte vara odontologiskt ansvarig eftersom hon saknar den formella kompetensen. Det löser kliniken genom att Tinas chef, som är tandläkare, är ytterst ansvarig och också sitter med på vissa terapimöten. Fördelen med kombinationen tandsköterska och chef är uppenbar. Tina ser kliniken ”från insidan”. På halvtid arbetar hon dessutom kliniskt, vilket är positivt. – För mig är det absolut inget konstigt, jag tänker inte på mig själv som chef när jag assisterar. Som tandsköterska måste man ju vara följsam.

”Var öppen med att du vill gå vidare i karriären”

På första arbetsplatsen lades grunden

för Tinas breda kunskapsbas. Där fick hon ta ansvar, utvecklas och arbeta delegerat. På Ryhov arbetade hon med assistans, men också med administration. Genom åren har hon också engagerat sig inom såväl STF som fackförbundet Vision, och har fått god kännedom om lagar och avtal.

28

vi klickade. Och min kliniksamordnare Marianne och jag är på precis samma våglängd! Tina beskriver Mullsjö Folktandvård som

en väldigt trevlig och välfungerande klinik med 13 anställda. Utmaningen ligger i att skapa tandvårdsteam som kan bygga och behålla långvariga relationer till patienterna, i en tid då det blir allt vanligare att röra sig mellan yrken och arbetsplatser. Kliniken har ny steril med vacker utsikt över Mullsjön, ny reception och nytt perso-

tandsköterskan • www.svetf.se

Tina vill att de anställda ska vara trygga med henne. – Om något är fel så ska man få veta det på ett bra och vettigt sätt. Man ska inte behöva undra vad chefen tycker, säger hon. – Sedan tror jag inte på att detaljstyra. Jag tar inte upp petitesser eller går och tillrättavisar. En sådan chef vill jag inte vara. TExt MIA MALMSTEDT Foto TOMMY HVITFELDT


Tina Andersson Yrke: Klinikchef och tandsköterska på Mullsjö Folktandvård Ålder: 55 år Familj: Gift, två vuxna utflugna barn och en hemmavarande katt Bäst med att vara klinikchef:

”Det är otroligt roligt att vara med och utveckla verksamheten!”

tandsköterskan • www.svetf.se

29


Dålig kunskap om tandkräm Vuxna svenskar saknar

kunskap om hur man använder tandkräm. Trots detta brister tandvårdspersonalen i informationen till patienterna. Flera studier har pekat på samma sak; svenskarna vet inte alltid hur eller varför de ska använda fluortandkräm. En studie visade dessutom förra året att bara en av tio har bra tandborstningsteknik. Nu visar djupintervjuer med 23 personer inom tandvården – varav tio tandsköterskor – att de mycket sällan talar med sina vuxna patienter om detta. Tandvårdspersonalen ansåg att det var lättare att prata om plack och tandtråd än om mer basala munvårdsrutiner som tandkräm och tandborste. Generella upp-

fattningar som framkom var bland annat att alla patienter redan har kunskap, eller att de utan aktiva kariesangrepp inte behöver upplysas. Forskarna konstaterar att tandvårdspersonalen behöver inse sin roll som förespråkare för god oral hälsa och ge mer noggrann information om hur patienterna själva skapar sådan. Källa: Tandläkartidningen

Utbildning & Konferens Svensk Förening för Vårdhygien

Tandvårdssektionen inom Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) inbjuder till

HYGIENSYMPOSIUM

Tid: Plats:

Måndag den 3 februari 2014 kl. 09.00 – 16.00 Aulan, Tandvårdshögskolan, ingång Smedjegatan, Malmö Kursavgift: 1600 kr för medlemmar (medlemskap krävs á 300 kr)

Mer information finns på hemsidan: www.sfvh.se (tandvårdssektionen)

Platsannonser ANNONSERA I TANDSKÖTERSKAN! Vill du jobba som utbildare i Masugnens

För mer information kontakta Magnus Sjöberg, 0581-816 21 eller www.lindesberg.se/masugnen

Här når du Sveriges tandsköterskor med platsannonser eller erbjudanden om utbildningar och konferenser. Kontakta Lotta Carlsson • 031-929340 0707-586693 • lotta.carlsson@justmarketing.se

Medicinsk tandvård på Huddinge sjukhus söker tandsköterska som vill utvecklas Utgivningsdag 31/10 Annons i tidningen Tandsköterskan - Platsannons

Vi erbjuder ett spännande arbete till dig som söker nya utmaningar. Hos oss arbetar vi med infektionsut-

Storlek 91x58 mm kirurgi, implantat, munslemhinneförändringar, tandvårdsrädsla, apnéskenor och redningar, dentoalveolär narkos vilket är en del av vår vardag. Vi är ett gäng med god sammanhållning, hög kompetens och lång

Kostnad: kr kapacitet och är ambitiös har vi goda utvecklingsmöjligheter för dig här hos oss. erfarenhet.3.800 Har du stor

folktandvardenstockholm.se 30

BERTILSSON

Läs mer på vår hemsida www.folktandvardenstockholm.se/jobb


välkommen på kurs! anmäl dig senast 25 novemBer på tandlakarforBundet.se

Tandskoterskan nr4.indd 1

2013-10-04 15:08:42

Kurs i motiverande samtal för oss som arbetar med tandvård 9-13 april 2014 på Mallorca Information om kurs och anmälan på www.karinsjogren.se Foto Tony Svensson Kursgivare: Karin Sjögren, leg tdl, odont dr, affärskommunikatör och lärare i motiverande samtal. Karin är tandläkaren som utbildar och skriver böcker om kommunikation i tandvård och vård. Patienten är vår viktigaste medarbetare – välkommen till en kurs som gör jobbet lättare. karinsjogren@telia.com eller tel 0706-820082


ODONTOLOGISK RIKSSTÄMMA & SWEDENTAL

14-16 NOVEMBER STOCKHOLMSMÄSSAN

KUNSKAP & INSPIRATION S G A D

A T AT

L Ä NM

www.ors2013.se

! G I AS


smått & Gott Produkter och annat för kliniken Har du tips om nya produkter? Kontakta MIa MALMSTEDT, mia.malmstedt@rivista.se

Tandtrådsbygel med inbyggd tandpetare Plackers satsar på kvinnor

Enkel och flexibel adhesiv Enkel, flexibel och hygienisk. Så beskriver

tillverkaren VOCO sin dualhärdade adhesiv SingleDose Futurabond U. Futurabond U erbjuder många möjligheter för applicering, såväl med avseende på indikationer som på val av etsteknik eller härdningssätt, skriver VOCO i sitt pressmeddelande. Adhesiven ger en stark bindning till emalj och dentin, samt till material som metall och silikatkeramer utan ytterligare primer. Den är också lämplig för både direkta och indirekta restaurationer utan ytterligare aktivator för dualhärdning.

Lättillgängligt om bettfysiologi Käkledsbesvär är vanliga

och kan orsaka gapsvårigheter och värk, inte minst i ansikte och huvud. Boken Klinisk bettfysiologi, skriven av professorn Tomas Magnusson, kom ut i våras på Gothia Fortbildning. Boken beskrivs som lättillgänglig med tydlig klinisk tillämpning. Här kan du lära mer om den bettfysiologiska utredningen och få förslag på behandlingar. Boken innehåller också en systematisk genomgång av funktionell anatomi och olika bettfysiologiska symtom. Inom bettfysiologin finns många möjligheter till delegation. Dessa beskrivs i ett eget avsnitt.

med sin nya rosa tandtrådsbygel Plackers Sensitive. På Sensitive är formen mjukare och avståndet mellan bygelarmarna något smalare, vilket enligt tillverkaren främjar en skonsammare användning. Plackers Sensitive har samma starka Tuffloss-tråd som företagets originalbygel och går därför att använda flera gånger. Bygeln har också en inbyggd tandpetare. Produkten finns i tre olika förpackningar: den ordinarie med 36 byglar, resekit med 10 byglar och en provförpackning där varje bygel ligger i egen påse.

Högpresterande eltandborste Alla funktioner som behövs för bästa möjliga munhygien, men inga kompromisser med designen. Det är budskapet när Oral-B kommer med sin nya eltandborste Black 7000. Black 7000 har sex olika program, 40 000 pulseringar och 8 800 oscillationer per minut. Därmed presterar den 20 gånger högre i instruktioner per sekund än NASA:s Apollo Guidance Computer!

Det var då... Ur handbok för tandsköterskor – Sigfrid Redhe, 1946

En god sköterska

sköter självständigt hela ruljansen under arbetsdagen. Det farligaste som kan inträffa, är emellertid, att en inte fullt kompetent sköterska försöker klara denna på egen hand. Resultatet blir en hel rad misstag och misslyckanden. En del kan t.o.m. bli av mycket allvarlig natur. Fråga tusen gånger hellre än att göra fel! Gör ingenting på egen hand utan att vara bergsäker! Men om ni får ett uppdrag, vad det än är, utför det genast eller i varje fall så snart det bara är möjligt. Glömska borde aldrig få förekomma. Är minnet dåligt, är det nödvändigt att använda anteckningsbok.

Visste du att... Idag finns ungefär 7500 legitimerade tandläkare i Sverige. Vid 1800-talets mitt, däremot, fanns bara cirka 20. (Källa: Svenska Tandläkare-Sällskapet och Sveriges Tandläkarförbund) Under 40- och 50-talet var kariesproblemen i Sverige så allvarliga att man på många håll drog ut tänder på barn i förebyggande syfte. Under denna period kunde ynglingar se fram emot militärtjänsten eftersom man då kunde få sina första löständer. (Källa: Göteborgs universitet) LagaT tänder har människan gjort sedan urminnes tider. År 2006 fastslog en fransk antropolog att människor borrade i tänderna redan för 9000 år sedan. Han hade funnit nio skelett, daterade till 7000–5000 f.Kr., på vilka sofistikerat tandarbete kunde registreras. (Källa: Wikipedia)

tandsköterskan • www.svetf.se

33


Ovälkommet beslut om snus Foto Håkan Linger

Johannas

BLOGG Utdrag ur tandskoterskan.net Johanna Brunnsby är medlem i STF, men bloggen är hennes egen och det är hennes egna åsikter som framförs.

Jag är nyfiken på mer, på er!

A

lla arbetskonstellationer har sina för- och nackdelar. Som jag arbetar nu, bara jag och chefen, trivs jag jättebra. Som självständig och lite egensinnig till personen passar det mig. Dock börjar jag se vilka luckor som endast kan fyllas av andra människor i ens arbete. Ensam på bygget får jag arrangera lådor och skåp efter eget behag och har full koll på läget, då ingen annan rör i grytan. Ordning och reda, effektivitet genom rätt placering på hyllan. Jag tror mig ha det, men hur ska jag veta när ingen utmanar mig? Att på morgonen kunna säga ”Hej, ska vi jämföra lådor idag och se vem som dukar fram snabbast?”. Tvivlar på att sådana kapplöpningar förekommer, men ni förstår nog vad jag menar.

Nyligen var jag på mitt första fackliga möte. Det var så roligt att träffa andra sköterskor, fråga hur de jobbar och vad de tycker om sin arbetssituation. Att dela erfarenheter med varandra får en att växa och utvecklas. Visst går det på egen hand också, men jag tror att du lätt hamnar flera steg bakom. Tillsammans kan man pussla i varandras tillkortakommanden och blåsa eld i varandras tillgångar så att de får liv och växer. Men gör ni det, ni som har kollegor runt er? Facebook må vara en härd av nonsens, men för att knyta an till andra inom sin yrkeskår är det kanon. Det finns flera grupper att gå med i där man kan diskutera och dela information, till exempel gruppen Tandsköterskor i Sverige. Min gamla tandsköterskeklass har en egen grupp sedan studietiden. Tyvärr är där rätt så tyst, vart tog ni vägen? (Det undrade jag även på Unionens möte där uppslutningen var minimal, och som handlade om något så viktigt som vår lön.) Åka på kurs. Det ska jag göra i höst, och hoppas få möta andra fina sköterskor och få höra om hur det styrs och ställs på deras tandvårdsskutor. Jag har aldrig varit på kurs innan så vet inte vad jag kan förvänta mig, utöver föreläsningarna. Hoppas få utbyta tankar om vår vardag, hur man handskas med patientkontakterna som kan vara både härliga och besvärliga, höra andras historier från yrket, känna samhörighet och le åt misstag man alla någon gång gjort. Än har jag inte varit ute i verkligheten så länge och jag är nyfiken på mer, på er!

˙/.

34

EU beslutade i oktober att även fortsatt låta Sverige tillverka och sälja smaksatt snus. Beskedet fick politiker och tobaksindustri att jubla, och man menade att Sverige åter ”tagit makten över snuset”. Men alla är inte lika glada. – Nej, det tycker vi inte om. Smaktillsatserna lockar till sig unga, och det är ju också precis det som är meningen. Det är inte de inbitna snusarna som använder de här produkterna, utan ungdomar som på så vis lockas in i ett missbruk, säger Lena Sjöberg, ordförande i Tandvård mot Tobak, och fortsätter

med sarkasm i rösten: – Vi kryddar exempelvis penicillin med hallon eller jordgubbe av en viss anledning. Vad kan den gemensamma nämnaren vara, tro? Den svenska regeringen har länge drivit en kamp för att få sälja snus i resten av EU. På den punkten fick man dock ge sig i våras, efter starkt motstånd från övriga medlemsländer.

TANDSKÖTERSKAN är RÄTT person!

Tandsköterskan är den som oftast ansvarar för inköp av alla de tjänster och produkter som behövs på kliniken. Sveriges tandsköterskor når du genom att annonsera i tidningen Tandsköterskan.

Kontakta Lotta Carlsson • 031-929340 0707-586693 • lotta.carlsson@justmarketing.se

Rökstopp i samband med operationer i munhålan - en väg mot Tobak till tobaksfrihet för tandvårdspatienter. Kom och lyssna på kirurger som berättar på Riksstämman torsdag kl 10.15.

tandsköterskan • www.svetf.se

Rökfritt Sverige 2025


XER54_jan2013SE

fRäSCHa nYHEtER Mot toRR Mun Goda SMakER

! T E H

NY

nu finns en ny serie produkter mot torr mun: Xero-serien. i dagsläget finns Xero som hårda sugtabletter, sköljvätska och som en gel. produkterna stimulerar saliven, återfuktar och ger en behaglig känsla. alla produkter innehåller även fluor. tanken är att det ska finnas produker för individuella lösningar till dygnets alla timmar, t.ex. Xerodrops på dagen och Xerogel under natten. produkterna har utvecklats i samarbete med skandinavisk tandvård. Xero-serien finns på många apotek och tandvårdskliniker. Rekommendera gärna Xero nästa gång.

Läs mer om Xero-serien på www.xeroserien.se

rabarber/jordgubb

jordgubb/mint

ÖkaR SalivpRoduktionEn ÅtERfuktaR

GER StaRka tändER

dry mouth relief by


NYTT FRÅN STF Svenska Tandsköterskeförbundet är yrkesförbundet för alla tandsköterskor. På de nästföljande sidorna kan du läsa om vad förbundet gör just nu.

SVENSKA TANDSKÖTERSKEFÖRBUNDET EXPEDITIONEN Öppettider: Mån–tors, 9.00–16.00, Fre, 09.00–13.00 Övriga tider: lämna meddelande eller maila. Tel: 08-411 19 12 E-post: exp@svetf.se, Hemsida: www.svetf.se Adress: Handenterminalen 4, 9 tr, 136 40 Handen Bankgiro: 205-4641 Bli medlem: Gå in på www.svetf.se och fyll i ansökningsformuläret eller ring expeditionen på 08-411 19 12.

STYRELSEN Susanne Nordberg, förbundsordförande 070-6690607, susanne.nordberg@svetf.se Katarina Haupt, vice ordförande 070-607 82 41, katarina.haupt@svetf.se Marie Udén, sekreterare 070-38 38 790, marie.uden@svetf.se Erja Anttonen, vice sekreterare 073-3394175, erja.anttonen@svetf.se Karin Udén, kassör 070-316 35 54, karin.uden@svetf.se Mona-Lill Hulander, vice kassör 036-16 56 98, monalill.hulander@svetf.se Lena Carlsson, suppleant 070-891 73 34, lena.carlsson@svetf.se

STF:S SEKTIONER 34 Käkkirurgiska sektionen, Eva Smidt Lysell,

eva.smidt-lysell@telia.com

35 Sjukhustandsköterskesektionen, Monica Björkman, monica.bjorkman@skane.se 37 Ortodontisektionen, Ann-Catrine Bengtsson, 0346-107 20 38 Parodontologiska/Endodontiska sektionen,

Katarina Löwenbeck, 0739-727 112

39 Pedodontisektionen, Eva Jansson, 08-540 642 45 40 Sektionen för Protetik och Bettfysiologi,

Annika Åkerlund, annika.akerlund@lul.se

43 Tandhygienistsektionen, Gunnel Stockman, 0303-33 89 12

ETISKA NÄMNDEN Carina Borg: carina.borg.berndtson@lj.se Ulrica Folkesson: u.folkesson@telia.com MonaLill Hulander: mona-lill.hulander@lj.se

TANDSKÖTERSKEFÖRENINGAR 01 Borås, Gunnel Bodin, 0321-137 60 04 Göteborg, Ulla Nööjd, 031-55 28 18 07 Jönköping, Ing-Britt Byström, 036-755 37 12 Östergötlands län, Henrik Gassne, henrik.gassne@gmail.com 15 Norrbotten, Agneta Fagervall, 070-375 73 62 19 Skaraborgs län, Elisabeth Lindholm, 0500-43 23 06 22 Sundsvall, Elisabet Nilsson, 060-57 55 34 25 Umeå, Lillemor Thorsellsson, 090-19 31 33 29 Västmanlands län, Liselotte Åhman, 021-17 64 90 34 Gotland, Marie Andersson, 0498-24 18 11

I början av september samlades representanter från skolor, fackförbund och yrkesför­ bund från Danmark, Norge och Sverige.

Skandinaviskt samarbete ska höja tandsköterskornas status Tandsköterskornas kompetens ska bli likvärdig i Sverige, Danmark och Norge. Det är grundtanken med NordPlus Horisontal, som lockade deltagare från de nordiska grannländerna till Stockholm.

I

nitiativet till ett internationellt samarbete, genom EUprojektet NordPlus, kommer från Svenska Tandsköterskeförbundet. Första mötet hölls i Danmark i början av året. I september samErja Anttonen, vice lades representanter sekreterare STF. från skolor, fackförbund och yrkesförbund i de tre länderna hos STF. – Det var ett mycket bra möte. Vi fastslog syftet med vårt samarbete: Att uppnå en likvärdig kompetens och därigenom höja tandsköterskeyrkets status. Det ska vara attraktivt att vara tandsköterska, säger Erja Anttonen, vice sekreterare i STF.

Genom en förbättrad utbildning och nationell likvärdighet höjs på sikt sannolikt även tandsköterskekårens lönenivå. Dessutom ska arbetet leda till att en god tandvård för

35 Kronobergs län, Lena Jonsson, 0470-620 40

36

tandsköterskan • www.svetf.se

patienter i de tre länderna säkerställs. – Alla 12 deltagare var jätteintresserade av projektet och hur det ska drivas. Vi satt i grupper och diskuterade olika aspekter, och vi jobbade stenhårt i nästan tio timmar, berättar Erja Anttonen. – Tillsammans satte vi ihop grunderna för vår EU-ansökan, som ska vara inne under våren. NordPlusprojektet är tänkt att starta på hösten 2014 och pågå i ett år. I första skedet ska de tre deltagande länderna göra en sammanställning av kompetensen i det egna landet. Därefter ska befolkningens och arbetsmarknadens behov av kompetens hos tandsköterskorna undersökas. – Utbildningarna ser idag mycket olika ut. I Danmark kan man först läsa en grundutbildning och därefter läsa vidare i olika inriktningar. Norge har en auktorisering på smittskyddsdelen, och om du saknar den så kan du inte kalla dig för tandsköterska utan endast klinikassistent. Vi kanske borde ha något liknande i Sverige, funderar Erja Anttonen. – En likriktad kompetens höjer inte bara statusen hos kåren. Det gör det också möjligt för tandsköterskorna att åka över gränserna och arbeta i de olika länderna, vilket läkare och sjuksköterskor ofta gör idag. Text Mia Malmstedt Foto Privat, Maria liNDvall


Nya tidningen får beröm – och lockar nya medlemmar Svenska Tandsköterske­förbundets satsning på en ny tidning gav omedelbart positiv respons: Ett 20tal nya medlemmar och massvis med glada kommentarer! Från och med förra

numret är Tandsköterskan en helt ny tidning. Innehåll och utseende har fräschats upp, och tidningen distribueras numera till alla Sveriges tandsköterskor via deras arbetsplatser eller skolor. Reaktionerna har

terskeförbundets tidning, den såg så proffsig och magasin-lik ut, säger Marie Udén, förbundssekreterare och anställd på kansliet. Många tandsköterskor har berättat att de läst tidningen från pärm till pärm. Men inte nog med det – även andra har tagit till sig den: – En medlem berättade att hennes man läst hela tidningen, och han jobbar inte ens med tandvård!

T

Tandsköterskan NR 3 2013

tandsköterskornas röster ska bli fler

Johannas blogg

M e d l e M s t i d n i n g f ö r s v e n s k a ta n d s k ö t e r s k e f ö r b u n d e t • w w w . s v e t f. s e

Barnen i centruM

för STF på Riksstämman ✦✦✦

Hälsa ocH Miljö

tema på nästa konvent ✦✦✦

Maude Rolinder om

Även i medlemsregistret syns ett

Marie Udén, för­ bundssekreterare STF.

inte låtit vänta på sig. – Vi har fått höra att den är snygg och intressant, modern både till innehåll och upplägg! Flera har reagerat på att de först inte förstod att det var Svenska Tandskö-

tydligt avtryck. – På de första tre veckorna efter att första numret kommit ut fick vi ett tjugotal nya medlemmar, berättar Marie Udén. – Den här satsningen känns helt rätt! Vi ser redan fram emot de kommande numren av Tandsköterskan. Text Mia Malmstedt Foto Maria liNDvall

alla våra nya roller Tema/

estetik

● Vad är skönhet? nya regler skapar risker.

kommunicera mera med patienterna.

Debatt/Mikael Zimmerman

Kvalitet är gratis ✦✦✦

Till sist/Sven Simonson om

läran oM Förseningar

Positiva möten med tandsköterskestuderande STF besöker med jämna mellanrum tandsköterske­utbildningarna för att berätta om förbundet och vikten av att bli medlem. Det brukar vara trevliga möten med engagerade elever som vet vad de vill och är nyfikna på STF.

jobbar för att patienterna ska veta att tandsköterskorna är utbildade och vilken betydelse det har för patientsäkerheten.

En av dem som besöker tandsköterskeutbildningarna är Marie Udén, förbundssekreterare och anställd på kansliet. Hon kommer att ha hunnit med ett tiotal besök på olika skolor runt om i landet innan året är slut. – Det är viktigt för oss att synas som yrkeskår och förklara för eleverna hur viktigt det är att bli medlem, förklarar hon.

Dagens tandsköterskestuderande har ofta redan har en annan utbildning med sig i bagaget och erfarenheter från något annat yrke. Marie Udén menar därför att de som utbildar sig till tandsköterska oftast har gjort ett aktivt och medvetet val. Yrket har blivit mer eftertraktat i takt med att tandsköterskan har fått ett bredare ansvarsområde och blivit en allt viktigare del i tandvårdsteamet. – Det är idag ett populärt yrke med många sökande till varje utbildningsplats, säger hon.

STF:s presentation belyser fördelarna med att vara medlem, till exempel utbildningar där medlemmarna får rabatt och erfarenhetsutbytena med kollegor i samband med kurser, konvent och andra sammankomster. Skolinformatörerna förklarar vikten av att förbundet är en remissinstans, och tillfrågas när myndigheterna ska fatta beslut som rör tandvården. Förbundets arbete för en enhetlig tandsköterskeutbildning av hög kvalitet är förstås också viktigt för eleverna, liksom att STF

de studerande är aktiva och vill gärna knyta kontakter med tänkbara blivande kollegor exempelvis på den odontologiska riksstämman, där STF finns på plats i studentloungen, med egen monter och på scenen. Många av eleverna är också nyfikna på EU-projektet NordPlus Horisontal som initierats av tandsköterskeförbundet. – Studenterna är väldigt positiva till möjligheten att nätverka över gränserna. Marie Udén ser ljust på framtiden. – Jag tror och hoppas att vi kommer att tandsköterskan • www.svetf.se

Studenterna Rachel Celik och Ailina­ ­Estephan tränar på varandra.

få många fler nya medlemmar, vilket i sin tur möjliggör ännu fler förmåner, föreläsningar och utbildningar. Text Petra Hansson Foto ASTA LUNDSTRÖM 37


Anmälda utställare • Meda OTC • GlaxoSmithKline • Plandent Forssbergs Dental • Actavis • CCS Healthcare • Sunstar GUM • Directa • Tandvård mot Tobak • Proxident • Unident • Philips

STF:s yrkeskonferens i våras blev en succé, både hos deltagare och utställare. Nu är det dags att anmäla sig till nästa!

Dukat för Vårens konferens Förra STF-konventet gav mersmak, inte minst hos utställarna. Med nästan fem månader kvar till yrkeskon­ ferensen 2014 har dryga tio­talet utställare redan bokat plats.

d

et är uppenbart att vår konferens har gott rykte, säger Karin Udén, kassör i Svenska Tandsköterskeförbundet. – De vet att det var bra förra gången, att vi hade många deltagare och att de också gick runt bland alla utställare. Det är ofta tandsköterskorna som gör beställningarna till klinikerna. Här får besökare och utställare en chans att prata med varandra, tandsköterskorna kommer garanterat att åka hem med både prover och nyttiga tips.

Ytterligare bevis på utställarnas positiva inställning är att de själva 38

spridit information om konferensen till varandra, samt att flera företag väljer att skicka mer än en representant. Men viktigast för de deltagande tandsköterskorna är kanske ändå föreläsarna. – Jag vill gärna lyfta fram Clas Malmström, som är psykiatriker. Jag har hört honom föreläsa och han är verkligen jättebra. Man lär sig massor och dessutom är han rolig, säger Karin Udén, och nämner ytterligare ett par namn: – Anders Hallinder är kemist och talar om hur vi ska sköta miljöansvaret på vår klinik. Torbjörn Åkesson är tandtekniker och vill värna om samarbetet mellan tandsköterskor och tandtekniker. Han menar att samarbetet går att utveckla, till gagn för patienterna. Överhuvudtaget måste jag säga att det är en oerhört väl sammansatt grupp av föreläsare. Vi gästas av många intressanta namn som alla har viktiga saker att säga om hälsa och/eller miljö.

VEM BLIR ÅRETS TANDSKÖTERSKA? • Du kan nominera en kollega, en vän, anhörig eller den tandsköterska du själv går till som patient. • Utmärkelsen Årets Tandsköterska delas ut av STF och ApoEx under yrkeskonferensen 2014. Förutom äran vinner Årets Tandsköterska flera olika priser som alla faller inom kategorierna hälsa och miljö. • Mer information om Svenska Tandsköterskeförbundets yrkeskonferens och Årets Tandsköterska finns på eventus.trippus.se/ stfkonferens2014.

tandsköterskan • www.svetf.se

Yrkeskonferensens sociala aspekter får heller inte underskattas. Konferensen är en stor mötesplats för tandsköterskor från hela landet, och under torsdagskvällen väntar naturligtvis gemensam middag och underhållning. – Det är mycket bra att träffa kollegor som jobbar både på privatkliniker och inom folktandvården. Vi har mycket att lära av varandra, säger Karin Udén. Yrkeskonferensen 2014 hålls den 6–7 februari på Clarion Hotel Stockholm. Hotellet kallas för ”konsthotellet som vilar i luften” eftersom det byggts på en tomt som egentligen inte finns, över åtta filer väg. Det är också känt för sin fantastiska frukostbuffé och här finns även ett spa. Den som vill kan tjuvstarta konferensen genom att delta under mingelkvällen onsdagen den 5 februari. Text och FOTO Mia Malmstedt


Vetenskaplig innovation inom dental hypersensitivitet Ett vetenskapligt framsteg kan hjälpa dig att möta utmaningen med känsliga och ilande tänder SENSODYNE® Repair & Protect – en daglig fluortandkräm som innehåller den innovativa kalciumfosfat-teknologin NovaMin®. NovaMin® skapar ett reparativt hydroxylapatit-liknande lager över exponerat dentin och i dentinkanalerna1-5 vilket hjälper till att skydda dina patienter mot smärta från ilande tänder.6-8

Referenser : 1. Burwell A et al. J Clin Dent 2010; 21(Spec Iss): 66–71. 2. LaTorre G, Greenspan DC. J Clin Dent 2010; in press. 3. Efflant SE et al. J Mater Sci Mater Med 2002; 26(6): 557−565. 4. Clark AE et al. J Dent Res 2002; 81 (Spec Iss A): 2182. 5. GSK-data on file. 6. Du MQ et al. Am J Dent 2008; 21(4): 210−214. 7. Pradeep AR et al. J Periodontol 2010; 81(8): 1167−1113. 8. Salian S et al. J Clin Dent 2010; in press. SENSODYNE® en de ringen zijn geregistreerde handelsmerken van de GlaxoSmithKline groep.

GlaxoSmithKline Consumer Healthcare AB • SE-169 29 Solna • www. gskdental.se

CHSENO/0017/13

Specialisten mot ilningar i tänderna

2011-06 SB 13014

Låt dina patienter dra fördel av modern forskning genom SENSODYNE ® Repair & Protect


TRYCKLUFT

| SUG

|

BILD

|

TANDVÅRD

|

HYGIEN

DET BASTA är perfekt anpassad klinik hygien.

Hygien system av Dürr Dental Ett perfekt system av vätskor tack vare 40 års erfarenhet t Maximal säkerhet med ett anpassat spektrum av lösningar t Perfekt anpassade vätskor som förlänger livslängden av kliniken t Enkel och snabb applicering tack vare logisk färgkodning Mer information på www.duerrdental.com


Nytt från Stf

Mejlat ✒ Sektionen för Protetik och Bettfysiologi laddar för nästa kurs, 15–16 maj i Nyköping. Vid kurstillfället hålls sektionens årsmöte. Kursinbjudan kommer i nästa nummer av tidningen Tandsköterskan. Information kommer också att finnas på hemsidan. Carina Algo och Ulla-Britt Norrby Sektionsstyrelsen

✒ Jobbar du med tandreglering? Vill du veta vad som händer inom vår specialitet? Boka då upp 10–11 april 2014 för vår yrkeskonferens, fylld med tandreglering. Konferensen hålls i Göteborg. Förutom intressanta föreläsningar, får du möjlighet att träffa och nätverka med ortodontiassistenter och ortodontitandsköterskor från hela landet. Behöver ni nya medarbetare på er klinik? Passa på att annonsera på vår anslagstavla som kommer att finnas centralt placerad under hela konferensen. Just nu jobbar vi på ett aktuellt mailregister så att vi bland annat kan presentera en ny och förhoppningsvis rättvisande löneenkät. Har du inte fått mail från oss? Kontakta oss på ortodontisektionen@gmail.com så att vi får din rätta mailadress. Tack! Väl mött i Göteborg i vår! Ortodontisektionens styrelse Genom Cecilia Olsson

✒ Jag läste en mycket intressant artikel i Tandsköterskan nr 4 förra året om en bok av Shervin Shahnavaz, Tandvårdspsykologi. Tyvärr nämns inte var denna kan köpas? Förlag? Vore mycket tacksam för hjälp.

Vad tycker du? Vill du fråga om något? Vill du berömma eller skälla? Hör av dig till redaktör Mia Malmstedt, mia.malmstedt@rivista.se

Vill också säga att er tidning är mycket informativ med många intressanta artiklar, samt att jag – med mer än 20 års erfarenhet som tandläkare i många olika länder – ser tandsköterskan som tandläkarens bästa vän! En ovärderlig del i teamet. Keep up the good work! PN Tandläkare

Svar: Hej PN, så roligt att du gillar vår tidning! Boken Tandvårdspsykologi gavs ut av Studentlitteratur, och kan köpas direkt från förlaget på nätet. Den finns också att beställa på exempelvis adlibris.se eller cdon.com. Redaktionen

Den nya tidningen är verkligen stilig, något att skryta om! Vi har den på cirkulation på jobbet bland tandläkarna och tandhygienisterna, så vi kan dela med oss till alla! Marie-Louise Lissborg, klinikkoordinator på Oral medicin, Östra sjukhuset i Göteborg

✒ Oh wow! Är detta tidningen Tandsköterskan? Blev väldigt sugen på att läsa allt. Tyckte att det var en bra blandning med trevligt upplägg. Susanne Abrahamsson, tandsköterska i Umeå

✒ Missa inte Parodontologiska/Endodontiska sektionens kurs i vår. Vi ses på Gränsö slott i Västervik den 15–16 maj! Katarina Löwenbeck sektionsstyrelsen

Almanackan 30 okt

Tobaksfakta, möte, Stockholm

21 mar Förbundsstyrelsemöte

13 nov

Förbundsstyrelsemöte i Handen

21–22 mar RS, STF:s representantskap

14–16 nov Odontologisk Riksstämma,

Älvsjömässan Stockholm

STF har monter A20:52, finns i studentloungen och framträder på scenen med en debatt om barns tandborstvanor.

19 o 26 nov Skolinformation, Södertälje 6–7 feb

STF:s yrkeskonferens, Stockholm. Tema: Hälsa & Miljö

8 feb Förbundsstyrelsemöte

10–11 apr Yrkeskonferens, Ortodontisek-

tionen, Göteborg 4–5 maj Arbetsgruppsmöte 15–16 maj Kurs och årsmöte, Sektionen

för Protetik och Bettfysiologi, Nyköping 15–16 maj Kurs, Parodontologiska/Endo-

dontiska sektionen, Västervik 16–17 maj Förbundsstyrelsemöte och

verksamhetsplanering

tandsköterskan • www.svetf.se

Fråga STF

Har du frågor till ditt yrkesförbund? Du når oss på 08-4111912 eller exp@svetf.se.

Hej! Som tandsköterska jobbar jag en hel del på delegation. Men ibland känner jag att jag inte är helt bekväm med det, och jag undrar om mina kunskaper verkligen räcker till. Vems ansvar är det att se till att jag kan det jag gör? Och om något går fel – vems fel är det då? Sign Osäker

Svar: Hej! Delegation innebär att någon som är formellt kompetent att utföra en arbetsuppgift överlåter denna uppgift på någon som saknar formell kompetens. Den som utför uppgiften ska vara reellt kompetent, vilket innebär att han eller hon ska ha erfarenhet och kunskap nog att faktiskt göra jobbet. Den som delegerar – tandläkaren – ska kontrollera både dina praktiska och teoretiska färdigheter för att se att du verkligen kan utföra uppgiften som du fått delegerad till dig. Du är också skyldig att tala om ifall du inte känner dig lämplig för att göra denna uppgift. Om du inte tycker att du har tillräckliga kunskaper, får tandläkaren helt enkelt inte delegera. Man kan säga att ansvaret är delat. Den som delegerar ansvarar för sin bedömning av att du har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att göra jobbet säkert och korrekt. Han eller hon ansvarar också för uppföljning. Du, å andra sidan, bär själv ansvar för hur du fullgör din uppgift och du är skyldig att utföra den efter bästa förmåga. Du är också skyldig att sanningsenligt tala om vad du klarar och inte klarar. Verksamhetschefen är ansvarig för att beslut om delegeringar är förenliga med patientsäkerheten. Mer finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida, föreskriften som reglerar delegering heter SOSFS 1997:14. Det generella rådet måste vara: Ta ett ordentligt samtal med din tandläkare om du känner dig osäker på de uppgifter du förväntas utföra på delegation! Marie Udén STF

Glöm inte att nominera Årets Tandsköterska! 41


Vilken tandtråd väljer du? TePe erbjuder flera alternativ för enkel och effektiv interdental rengöring. Tandtrådsbygeln TePe Mini Flosser™ har en bitplatta som gör det enkelt att få tråden på plats mellan tänderna. TePe Tandtråd är vaxad, platt och bred. Nykomlingen i vårt sortiment, TePe Multifloss, har en styv ände som förenklar införandet, samt en tjockare och en tunnare tandtrådsdel för rengöring av olika approximalrum.

Kontakta vår kundservice för mer information eller prover, telefon 040-670 11 05.

t!

www.tepe.com

AD120101SE

e h y N


Foto Lilian Simonson

Till sist med Sven simonson

Sven Simonson är tandläkare och verksamhetsutvecklare. Mer info: www.minpraktik.se. Kontakt: sven@minpraktik.se

Att sälja tandvård

S

ven, jag sysslar inte med att kränga tandvård. Jag är ingen nasare. Jag arbetar i enlighet med en högre etik. Och för mig är inte pengar drivkraften!" Mitt svar? ”Samma här, frånsett att jag säljer tandvård.” Jag gick en kurs om säljteknik här i Sverige. Vi som satt där var dels innesäljare, det vill säga sådana som ringer upp kunder, dels resande konsulter inom läkemedelsindustrin. En tjej var inköpare och säljare för ett företag som sålde slangar till oljeindustrin. Osså jag då – tandläkare. Kunde vi alla ha samma problem? Ja. Det finns bara en metod att sälja om man vill ha återkommande kunder. Det är som en trappa, där man inte kan hoppa över något steg.

 Första trappsteget: Förberedelse. Vem är det jag säljer till? I vårt fall handlar det om att veta så mycket som möjligt om patienten. Ålder, vad sade hon var problemet i telefon, är hon frisk, var bor hon och så vidare. Vi tar fram så mycket vi kan om patienten innan vi träffar henne. och det måste ju den som svarar i telefon göra.  Andra steget: Kontakt. Vem är jag och vem är du? Oerhört viktigt eftersom man vill bli behandlad av någon man känner. ”Bor du där? Kul. Mina barn gick i skolan där borta. Jobbar den läraren kvar?” En gemensam bekant. Kontaktfasen med ny patient tar minst tio minuter.

gar du bara på höger sida nu då? Syns luckan på foton? Fastnar det mat där? Har du fått ont än?” Ju större du förmår göra problemet, desto mer vill patienten lösa sitt problem. Målet är att patienten ska äga sin sjukdom = få sjukdomsinsikt. Med det menar jag att hon ska se alla problem, nuvarande eller kommande. När patienten har pratat ut om sina upplevda problem letar vi skador, diagnoser i undersökningen. De diagnoser som patienten inte har problem med, måste vi förse med problem.  Fjärde steget: Presentera lösningen. Patienten ska förstå hur din behandling löser hennes problem, hon ska få behandlingsinsikt. Ju mer vi har fått henne att äga sin sjukdom, desto mer är hon själv beredd att komma med en lösning. ”Kan man inte täppa till luckan?” Du kan nu tala om olika alternativ och i dessa ingår den tid det tar till leverans samt pris.  Femte steget: Att komma till beslut. När patienten har hela behandlingen klar för sig – hur den löser hennes problem – är hon beredd att köpa. Det vill säga om hon gillar dig, gillar din sköterska, lokalen, om ni inte är sena och så vidare. Hon kan säga ja eller nej. Ett nej är inte alltid definitivt. ”Nej. Jag orkar inte med detta just nu. Mamma är sjuk och tar all min kraft.” ”Vi har just köpt sommartorp, så i år kan jag inte.” När kunder köper något är det för att lösa ett problem. Det gäller överallt, även hos oss. Nästa artikel handlar om problem-aplasi.

 Tredje steget: Leta problem. Man vill som regel inte lösa problem man inte har. Låt patienten beskriva alla problem hon har. ”Jag har tappat en tand på vänster sida.” Din uppgift är att fördjupa problemet: ”Jag förstår. Då tug-

˙/.

Störst på vårdkläder online! www.prowear.se

Kundservice 0322-611970 kundservice@prowear.se Kristineholmsvägen 10 J, 441 39 Alingsås


Posttidning B Returadress: Svenska Tandsköterskeförbundet Handenterminalen 4, 9 tr 136 40 Handen Adressändring görs via mail till exp@svetf.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.