NYTT VÅRDTEAM HJÄLPER ASYLSÖKANDE I UPPSALA I Uppsala län har Folktandvården bildat ett vårdteam för asylsökande. Mer personal med inriktning mot asyltandvård – och gärna med särskilda språkkunskaper – är nödvändigt för att möta det ökade vårdtrycket, anser tandvårdsdirektör Gunilla Swanholm. – VI ÄR FORTFARANDE i startblocken för att möta de stora behov som vi ställs inför. Vuxenpatienter ger vi akuttandvård och asylsökande barn har rätt till samma tandvård som svenska barn, säger Gunilla Swanholm och tillägger att tandhälsan generellt är svag bland asylsökande barn: – Det är många hål, mjölktänder som behöver plockas bort och behov av rotfyllningar för vissa barn. Sedan i höstas har Folktandvården i Uppsala län ett särskilt resursteam för att bättre klara vården av asylsökande. TANDLÄKAREN SHEHTA RIZKALLA, som talar arabiska och med rötterna i Irak, arbetar tillsammans med tandsköterskor vid klinikerna i Enköping och Gottsunda för att i första hand undersöka och behandla asylsökande barn. – Det är ett väldigt stort vårdtryck från gruppen asylsökande som helhet och vi får prioritera barnen och ta emot vuxna asylsökande vid akuta besvär, säger Petra Wallander, tandsköterska vid Folktandvården i Enköping. Margareta Forsberg är pensionär och lämnade tandläkaryrket för några år sedan. Men kunskaperna har hon kvar, och tid, som hon nu använder till att behandla flyktingar.
HON TYCKER ATT modellen med resursteam ger möjligheter att arbeta mer effektivt med personal som kan koncentrera sig under hela arbetsdagar på patienter som är nyanlända till Sverige. – Ofta krävs lite mer tid för varje patient. De flesta har inte varit hos en tandläkare förut och bara en sån sak som hur man sitter i en undersökningsstol är nytt. – Bristen på tolkar kan vara ett hinder många gånger. Men vi har Shehta som talar arabiska och vi brukar också kunna hanka oss framåt
Gunilla Swanholm och Shehta Rizkalla.
med enkla ord och kroppsspråk, säger Petra Wallander. Hon tycker att arbetet med asylsökande både är stimulerande och arbetsamt. – Det är klart att man kan bli nedstämd när vårdtrycket är så stort och man ser att det är fler tänder som är skadade än hela. Men jag tror att man får se på det från ett annat perspektiv. – Här får barnen komma i kontakt med tandvård för första gången och en möjlighet att göra någonting åt sin tandhälsa. Vi gör vad vi kan för att informera om vad som är skadligt för tänderna. Ett problem bland många asylsökande är de stora mängderna chips som konsumeras, säger Petra Wallander. FÖRUTOM SATSNINGEN på resursteam har Folktandvården i Uppsala län även viss tandvård direkt vid asylboenden. I Heby åker personal ut till boenden för en första undersökning och i Enköping besöker tandvårdspersonal förberedelseklasser i skolorna för information och fluorlackning. – Sedan årsskiftet har vi även några tandsköterskor som jobbar med information på asylboenden. I den gruppen finns även tandsköterskor som gått i pension men som nu fortsätter jobba för oss, en lösning som vi är mycket glada för, säger Katja Öberg Lundgren, kommunikationschef på Folktandvården i Uppsala län. Kontakterna med asylboenden fungerar bra, men det finns svårigheter att komma i kontakt med de barn som bor hos släkt och vänner med risken att de barnen missar nödvändig tandvård. TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON
13