PROFILEN
Från svag tandhälsa till bäst i hela länet på några decennier. Med tandsköterskan Viola Eriksson som eldsjäl har Folktandvården i Tärnaby gjort det som nästan ansågs omöjligt. Fluorsköljning i smyg har varit en del av framgångskonceptet. – Smyg vet jag inte, men när alla andra slutade med fluor på 90-talet så fortsatte vi i Tärnaby. Möjligen var det så att vi inte informerade Folktandvården centralt om den saken, säger Viola Eriksson med ett leende.
VIOLAS ENVISHET VÄNDE TRENDEN NU HAR TÄRNABY LÄGST ANDEL BARN MED KARIES I VÄSTERBOTTEN NU ÄR DET HISTORIA och tandvårdsstaben centralt i Umeå, 35 mil från avlägsna Tärnaby i Lapplandsfjällen, lyfter gärna fram den lilla kliniken som en förebild. Engagerade medarbetare och envisheten med att fortsätta fluorskölja ses som förklaringar till att Tärnaby 2015 hade lägst andel barn med karies i hela Västerbottens län. Annars brukar det vara en naturlag att de större orterna vid kusten har bättre tandhälsa än de glesbefolkade inlandskommunerna. – Det är klart att det värmer att vi kan visa att det inte behöver vara så. Sociala och ekonomiska faktorer brukar väga tungt för skillnader i tandhälsa, men i vårt fall har vi försökt jobba medvetet under många år och kan nu se goda resultat, säger Viola Eriksson, som arbetat på kliniken sedan 1980. TÄRNABY ÄR AV FÅ ”enmanskliniker” som finns kvar inom Folktandvården i norra Sverige. De långa avstånden, med 12 mil till grannkliniken i kommunens centralort Storuman, har gjort att kliniken stått emot landstingets effektivitets- och besparingsiver. En tandläkare, två tandsköterskor och en deltidstjänst som tandhygienist i en kommundel som gränsar till Norge. Runt 1500 invånare, men betydligt fler under perioder med högsäsong för fjällturismen. – Ett problem för inlandet brukar vara svårigheten att rekrytera tandläkare,
20
men vi har haft samma i 25 år och vi trivs verkligen med varandra på kliniken, säger Viola Eriksson. – Mycket är sig likt genom åren. De senaste åren har dock inneburit en hel del förändringar genom att en privat klinik etablerats i Tärnaby. Vi har fått lägga mer energi på att marknadsföra oss i den nya konkurrensen och det har nog varit nyttigt. Närheten till Norge gör att en del norska patienter väljer att vårda sina tänder i Tärnaby, även om en avmattning av gränshandeln märkts under de senaste åren i takt med att den norska valutan tappat i värde. FÖR VIOLA ERIKSSON har barntandvården alltid varit en höjdpunkt i jobbet. – Men tänk själv, finns det något roligare än ett barn som är lite tjurigt i början men som man får att gapa och le och i bästa fall tycka att det är både roligt och viktigt att undersöka tänderna? frågar hon med ett skratt. Att Västerbotten har ett så väl utvecklat samarbete mellan tandvård och hälso- och sjukvård ser Viola Eriksson som inspirerande. Landstingets övergripande målsättning är att Västerbotten ska ha Sveriges bästa folkhälsa 2020 och Folktandvården är en del i den strategin.
”Sociala och ekonomiska faktorer brukar väga tungt för skillnader i tandhälsa, men i vårt fall har vi försökt jobba medvetet under många år och kan nu se goda resultat”
BE VIOLA ERIKSSON att ge exempel och hon kan prata länge och engagerat om olika samarbeten.
TANDSKÖTERSKAN • WWW.SVETF.SE
– Det börjar redan i mammas mage med att vi tar upp betydelsen av bra tänder i samarbete med mödravården. På senare år har vi också jobbat ännu mer mot förskolorna med olika berättelser om tänder och jag är särskilt glad över att det finns en avdelning här i Tärnaby som helt fasat ut socker i kosten. – När barnen blir äldre har vi en modell som kallas Tobaksfri duo som bygger på att förälder och barn skriver kontrakt om att inte använda tobak. Det är ett fiffigt sätt att sporra hela familjen. FLUORSKÖLJNINGEN ÄR NUMERA
annorlunda organiserad än när Viola Eriksson själv var ”fluortant”. Hon arbetar mot både en kommunal grundskola och en samisk skola och samordnar att den numera dagliga sköljningen fungerar. – Det har blivit lite mer avdramatiserat med sköljningen i egen mugg varje dag efter lunch och med lägre halter av fluor. Skolorna sköter det bra och det bidrar till att det inte på samma sätt behöver vara en kostnadsfråga för tandvården om vi ska jobba med fluorsköljning eller inte, säger Viola Eriksson. Hon är särskilt glad över att de samiska skolbarnen har betydligt bättre tandhälsa än tidigare. – Med elever som var inackorderade under veckorna och med en kiosk nära skolan var det stora problem med karies. Men det har vi lyckats vända, säger Viola Eriksson. FREDRIK MÅRTENSSON