Rastories 2/17 SV by Rastor

Rastories 2/2017

Tvåspråkig utbildning naturligt val för Hangö

Åland behöver mer specialister

En balansgång att vara teamledare – ny utbildning ger stöd i rollen 1

INNEHÅLL

Proffs på sociala medier är eftertraktade Den som söker jobb har nytta av att behärska digital marknads föring och sociala medier. Det vet Tomas Lundberg, chef på Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, AMS.

Hangö först ut med nytt koncept

Ledarskap med ödmjukhet

Teamledarutbildning ger stöd och verktyg för ny arbetsroll

Eftersom Hangö har en levande tvåspråkighet, ville man få in den språkliga aspekten i utbildningarna.

Ann-Sofie Silvennoinen vet hur man med ett gott ledarskap kan utveckla sig och gå vidare i karriären.

– Det känns jätteinspirerande att lära sig något nytt och få träffa andra med samma roll, oberoende av bransch, säger Johanna von Rutenberg som deltar i Rastors teamledarutbildning.

Rastories-nätverkstidning Utkommer två gånger per år. ISSN 2342-687X (print), ISSN 2342-6888 (online) Utgivare: Rastor Ab Huvudredaktör: Katarina Björkell-Ahlgren, tel. 0400 711 566, katarina.bjorkell-ahlgren@rastor.fi Redaktörer: Henna Borisoff, Linda Hägerstrand-Immonen, Tiina Koski, Agneta Sjöblom, Lars Sjöblom Redaktionschef: Jouni Kaila Layout: Perjantai Markkinointiviestintä Oy Tryckeri: FRAM Oy Adressregister: Rastors kundregister Kommentarer och idéer: katarina.bjorkellahlgren@rastor.fi Rastors verksamhetsställen: Norrskensvägen 7, 02100 Esbo • Sepänkatu 20, 90100 Uleåborg • Microkatu 1, 70210 Kuopio • Kalevantie 2, 33100 Tammerfors • Hampspinnaregatan 14 (Logomo), 20100 Åbo Bild: Nina Ahtola

LEDARE

Nya höstvindar Höstterminen har kommit igång med stormsteg och har medfört många förändringar för vår organisation. Rastor har flyttat från Helsingfors till Esbo, Hagalund. Våra nya utrymmen är mångsidiga och moderna och innebär att vi tar steget in i den digitala världen. Nu gäller det att ta till sig de nya digitala medel som vi har fått till vårt förfogande i de nya utrymmena. Vår verksamhet sträcker ju sig som bekant fortfarande över hela Svenskfinland och under hösten kommer vi igen att starta flera utbildningar även på Åland. Vi tar gärna emot feedback angående våra utbildningar och förslag till hur ni tycker att vi kunde förnya oss eller på vilka orter vi borde vara verksamma. En ny utbildning som jag gärna vill lyfta fram är ett intensivpaket angående välmående i arbetet. Välmåendet är något som blir allt viktigare i dessa tider. Att hitta en balans och dra en gräns mellan arbete och fritid, då vi konstant är uppkopplade. Den andra stora förändringen för vår del är att vi har flyttat under samma tak med de två andra företag som numera hör till samma koncern som vi, dvs Markkinointi-instituutti och Kasvutoimisto Kairos. Vår filosofi är livslångt lärande och att ständigt utveckla sina kompetenser under hela arbetskarriären. Utgångspunkten är att skapa verksamheter där människor får möjligheter att lära i det dagliga arbetet, en inlärning som dessutom ska höja kompetensen hos medarbetaren. Den kanske viktigaste egenskapen hos arbetsuppgiften är att kraven på medarbetarens förmåga är tillräckligt höga. Alltför höga krav kan å andra sidan leda till försämrad prestation och stress. Huvudtesen är att inlärningen i arbetslivet kan ha en nyckelroll för att främja ett livslångt lärande på bred front i samhället. Detta kan möjliggöras genom en ständig utveckling med avseende på teknik och arbetsorganisation. Detta sker dock inte genom någon form av automatik. Vi som organisation hoppas att i samarbete med arbetslivet kunna vara med och utveckla ett livslångt lärande.

Med hopp om en skön höst och trevliga lässtunder med Rastories. Katarina Björkell-Ahlgren

FÖRST Text: Tiina Koski Bilder: Markku Ojala

Inredningsarkitekten Katri Maula och Rastors operativa direktör Kirsti Miettinen är nöjda med resultatet.

Rastors Helsingforsenhet flyttade till nya lokaler

Under samma tak I början av augusti tog Rastor och Markkinointi-instituutti ett konkret steg närmare varandra då de två företagens verksamhet i huvudstadsregionen flyttade in bakom en och samma dörr i Hagalund i Esbo. Där finns gott om plats för idéer, insikter och samarbete. – Tillsammans är vi mer. Vi har samma typ av kunnande men många olika tjänster. Vi kan snabbare dela information om kundernas behov och deras verksamhetsfält när vi arbetar sida vid sida under samma tak. Resultatet är mera helhetsbetonade lösningar, berättar Rastors operativa direktör Kirsti Miettinen. Rastor och Markkinointi-instituutti har bildat en sammanslutning som resulterat i uppkomsten av en betydande nationell vuxenutbildare. I lokalerna i Hagalund finns också Kasvutoimisto Kairos, en ny affärsenhet som hör till samma

koncern. – Vi har förenat våra krafter på ett konkret sätt för att ännu bättre kunna svara mot behoven av kompetensutveckling i det finländska arbetslivet, säger Miettinen. – I fortsättningen ordnas utbildningarna i nya lokaler med splitterny utrustning och en inspirerande miljö för de studerande.

Väl planerat är hälften gjort De skinande nya utbildnings- och kontorslokalerna vid Norrskensvägen 7 i Hagalund i Esbo är anpassade för ett modernt sätt att studera och arbeta. Personalens aktivitetsbaserade kontor och studielokaler finns i två olika våningar i samma byggnad. – Möbleringen stöder lärandet och uppmuntrar till samarbete. Studerande och personal sporras att diskutera och mötas, säger Miettinen som summering av målen för renoveringen. Inredningsarkitekten Katri Maula från Sistem Oy ledde projektets planeringsteam och berättar att flera gemensam-

Möblerna i grupprummen fungerar som självständiga delar men kan också flexibelt utnyttjas för många olika lösningar enligt olika behov.

ma workshoppar ordnades för Rastors och Markkinointi- instituuttis personal inför renoveringen. – Ända från början funderade vi tillsammans på de framtida lokalerna. På det sättet tog vi reda på de två husens behov och mål och kunde kombinera dem till en helhet som verkar under samma tak och stöder lärandet.

Inspirerande miljö, modern lokal Målet var att bygga lokaler som är ytterst flexibla och därmed så mångsidiga som möjligt. Med hjälp av justerbara alternativ utvecklades långsiktiga och moderna lösningar. – En av de största synliga förändringarna förutom rumsindelningen och den färggranna, ungdomliga profilen är utnyttjandet av glaselement. Tack vare belysningen ger det tidigare så mörka kontoret nu ett fräscht och effektivt intryck, säger Maula om resultatet. – Grupparbetet har stått i centrum för allt vi gjort. I byggnaden finns olika typer av platser för arbete och studier i grupp. Förutom traditionella undervisningsutrymmen finns gott om foajéytor som kan utnyttjas både för kaffepauser och arbete i grupp.

Nya möjligheter – också för personalen – Nu har vi uttryckligen satsat på det digitala, som medför goda möjligheter till distansstudier och distansarbete. Med hjälp av den nya digitala studio som personalen har tillgång till kan vi bygga upp eget digitalt innehåll för våra kurser, och det blir också lättare att genomföra webinarier, säger Miettinen. – Satsningarna på trådlöshet och ljudåtergivning stöder arbetet bortom det egna arbetsbordet. De nya lokalerna påverkar personalens vardag genom att resultatet till slut märks även i de studerandes vardag. – Vi kan dela vår kunskap och utveckla vår verksamhet från en helt annan nivå än tidigare. I och med de nya lokalerna sitter vi inte längre intill samma personer varje dag, och det här skapar en bredare växelverkan mellan flera kolleger. Det kommer säkert att prägla innehållet i våra utbildningar, i tjänsteprocesserna och i slutändan i studieupplevelsen, säger Miettinen.

Åland söker specialister Arbetsmarknaden på Åland är het. Företagen växer och behöver rekrytera personal som har uppdaterade kunskaper. Rastor är på plats för att hjälpa till att höja kompetensen inom bland annat ledarskap och digital marknadsföring.

land har en tradition av låg arbetslöshet och nu visar aktuella barometrar från arbetsmarknaden att suget efter arbetskraft är ännu större än tidigare. – Ja, den stora utmaningen för näringslivet här på Åland är att rekrytera så att affärsverksamheten kan växa och utvecklas, säger Tomas Lundberg, chef för Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet AMS. Myndigheten sköter, förutom arbetsmarknadsservicen, också om studiestödsärenden på Åland. Arbetskraften på Åland är i stort sett välutbildad, men det finns en ständig efterfrågan på specialkompetenser. – Flera av våra traditionellt starka branscher, som IT, shipping, bank och försäkring, behöver rekrytera specialister. Det finns behov även för bredare yrkesgrupper, som ingenjörer, ekonomer och läkare. AMS är aktivt med att värva välutbildade personer utifrån, bland annat i Sverige och i Finland. Sedan några år tillbaka drivs det långsiktiga projektet Åland Living, som syftar till att locka personer att bosätta sig på Åland. – Vi har presenterat oss i Utrecht i Nederländerna för att få inflyttare och ett antal familjer har faktiskt varit på besök för att bekanta sig med skolor och daghem. Diskussionerna pågår, men det är naturligtvis ett stort beslut att flytta hit om man inte har någon tidigare koppling till Åland.

Gammal examen behöver fräschas upp Tomas Lundberg konstaterar att värvningskampanjerna riktade till folk utanför Åland bara kan bidra marginellt för att fylla vissa kompetensbehov. Det viktigaste för att hjälpa företagen att rekrytera kompetent personal är att höja kompetensen bland ålänningarna.

Bilder: Shutterstock, Anna Purtsi

Arbetsmarknads barometern visar att den sysselsatta arbetskraftens volym beräknas öka med 159 årsverken, eller 1,4 procent på Åland.

– För tillfället har vi cirka 500 arbetssökanden och en arbetslöshet på 3,7 procent. För dem är det viktigt att höja sin kompetens för att få de jobb som finns på Åland. Många branscher genomgår strukturförändringar, så trots att man kanske har en gedigen utbildning behöver man komplettera den med tiden. Ett sätt för AMS att hjälpa arbetssökande höja och uppdatera kompetensen är att ordna kurser. – Vi ordnar inga kurser själva utan köper tjänster av utbildningsföretag. På Åland finns det vissa möjligheter att fortbilda sig, men när det gäller kurser med specialinriktningar är utbudet mer begränsat. I början av året köpte AMS platser till Rastors kurs Förbättra försäljningen via digital marknadsföring och sociala medier. – Vi valde att erbjuda kursen till de klienter som vi tänkte att skulle ha nytta av den. Innehållet och upplägget var intressant. Det är ett trumfkort för en arbetssökande att behärska digital marknadsföring och sociala medier. Den kompetensen saknas på många småföretag och den kan hjälpa arbetsgivaren att komma igång med nya marknadsföringskanaler, förklarar Tomas Lundberg.

Lärare med tummen på pulsen I början av oktober börjar en ny kurs med samma tema i Mariehamn. Anmälningslistan till den kurs som gick tidigare i år blev fulltecknad på ett par veckor och Katarina Björkell- Ahlgren, prorektor och kundchef på Rastor, förväntar sig en likadan anstormning till höstens kurs. – Ja, intresset var stort och vissa valde att gå enskilda kursdagar medan andra tog hela kurspaketet med sex närstudiedagar. I början var jag lite orolig eftersom deltagarna hade väldigt olika utgångspunkter och erfarenheter. Det vi-

sade sig snabbt att det var en driftig grupp. Nästan hälften har startat företag och en stor del av de som gick kursen har fått jobb, där de får använda sina nya kunskaper om digital marknadsföring och sociala medier, berättar hon. En stor del av framgången tillskriver hon kursledaren Laura Johansson, som driver ett företag inom digital marknadsföring och sociala medier på Åland. Enligt Rastors policy handplockas kursledare som är inne i arbetslivet och har koll på det senaste inom sina branscher. – Vi vill ha lärare som har både kunskapen och hantverket. Den här kursen ska också vara mer av en workshop än en föreläsningsserie, så att deltagarna får ställa frågor och testa själva på sina egna datorer. I den förra gruppen fanns 21 deltagare med olika kunskapsnivåer och erfarenheter, men Laura lyckades hitta rätt ton för att lära ut kunskaperna till alla deltagarna.

Ut på de digitala kanalerna En av deltagarna som tog delexamen i marknadsföring var Janna Johansson. Under flera år har hon drivit sitt eget företag inom turism, parallellt med att hon varit föräldraledig. – Jag är utbildad inom juridik och turism och har jobbat med en massa olika saker. Nu när barnen har blivit så stora, från åtta till femton år, kände jag att jag var redo att jobba mera igen. Sedan mars jobbar hon på 60 procent som verkställande direktör för Sjökvarteret i Mariehamn och nu ska hon styra marknadsföringen för det åländska hantverkscentret in i de livligt trafikerade digitala kanalerna. Sjökvarteret har åretruntverksamhet, men den mest intensiva turistsäsongen på Åland har nu passerat för i år. Kvar är skördefesten i september och julmarknaden i december, men i övrigt finns det tid under vinterhalvåret att höja blicken och titta framåt till nästa säsong. – Ja, i vinter ska jag bli klar med en treårsplan för hur Sjökvarteret ska få mer synlighet på webben och på sociala medier, främst Facebook. Hittills har Sjökvarteret inte varit så aktivt på sociala medier, berättar Janna Johansson. Hon är taggad inför uppgiften. På kursens examensdag fick hon presentera sin plan över hur hon ska gå till väga med hjälp av hennes nya kunskaper från kursen. – Den gav mig så många nya infallsvinklar och praktiska tips. Jag hade inte tänkt på de möjligheter som sociala medier ger i marknadsföringen, trots att jag tidigare använt Facebook och byggt egna webbsidor för mitt företag. Sjökvarteret drivs av en stiftelse som samarbetar med spon-

sorer för att få verksamheten att gå runt ekonomiskt. – Det är viktigt att våra sponsorer får synlighet och det kommer jag också att jobba med under lågsäsongen, säger Janna Johansson.

Konsten att leda genom reformer Kursen i digital marknadsföring och sociala medier riktar sig i första hand till personer som arbetar inom det privata näringslivet, men Rastor erbjuder också utbildningstjänster till den offentliga sektorn och till den växande tredje sektorn. I september inleds kurserna Specialyrkesexamen i ledarskap och Yrkesexamen för arbete som teamledare i Mariehamn. Kurserna lämpar sig för chefer i såväl företag som i offentliga organisationer. Deltagarna får hjälp med att utvecklas som ledare, så att de blir bättre rustade att klara av de krav som ställs i en föränderlig organisation, vare sig den är offentlig eller privat. – Den offentliga sektorn har liksom näringslivet varit i ständig förändring under de senaste åren. Vi har lyckats speciellt bra med vår teamledarutbildning för offentligt anställda, eftersom vi förstår oss på deras situation. Beslutsgången inom stat och kommun är inte lika snabb som i näringslivet och det sätter sina krav på mellancheferna, förklarar Katarina Björkell-Ahlgren. Hon ser det som en fördel att Rastor kan erbjuda sina kunder utbildning på kundens egen hemmaplan, till exempel i Mariehamn. – I stället för att skicka iväg hela gruppen till en annan ort kommer våra kursledare till gruppen, säger Katarina Björkell-Ahlgren.

Vilket är ditt nästa steg? Vill du framåt i karriären? Vill du bredda din yrkeskunskap? Vill du utveckla dig själv? Våra utbildningar ger dig de verktyg du behöver för att lyckas. Här är ett urval ur vårt mångsidiga utbud – mer finns på adressen www.rastor.fi/sv. FÖRSÄLJNINGSUTBILDNING 4.10.2017 (7 mån) Mariehamn Förbättra försäljningen via digital marknadsföring och sociala medier.

ÖPPNA DAGAR Videomarknadsföring & Innehållsstrategi på socialamedier, 3.10.2017 (1 dag) Esbo Välbefinnande i arbetet – kort, 31.10.2017 (1 dag) Karleby Webbutik –verkstad, 7.11.2017 (1 dag) Esbo

FÖRETAGARUTBILDNING Yrkesexamen för företagare, 8.11.2017 (1 år 10 mån) Åbo

PRODUKTUTVECKLINGSARBETE Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete 23.11.2017 (1 år 5 mån) Vasa

Finland 100-projektet satsar på

Text: Henna Borisoff Bild: Markku Ojala

Kollektiv styrka för småföretagarna Till jubileumsårets ära ville vi erbjuda nycklar till framgång för en grupp som är viktig för hela Finland, nämligen småföretagarna. Resultatet av det entusiastiska samarbetet mellan våra experter blev en webbplats full av nyttiga tips på adressen www.digiajanyrittaja.fi.

På digiajanyrittaja.fi finns goda råd (på finska).

Vi på Rastor och Markkinointi-instituutti tror på en framtid baserad på kompetens och kompetensutveckling. – Över 90 procent av företagarna är små- och mikroföretagare, och för dem är det svårt att lösgöra sig för utbildningar mitt i den hektiska vardagen. Vi vill hjälpa dem att lyckas, säger Anneli Kansanen som är Senior Advisor på Markkinointi-instituutti och leder projektet.

– Vi ville ta fram en webbplats som lever vidare också efter jubileumsåret. På de här sidorna har vi vid utgången av året sammanställt totalt 100 praktiska tips för framgång i den digitala tidsåldern, säger Rastors marknadsföringsplanerare Maija Helin. Anneli Kansanen uppmuntrar företagarna att frimodigt ta steget in i den digitala världen. Den kan erövras steg för steg.

Svenska och finska sida vid sida i Hangö Text: Agneta Sjöblom Bild: Nina Ahtola

I Hangö lever och jobbar man på två språk. Den vardagen vill staden att också skulle återspegla sig i ledarskapsutbildningen som ordnas för personalen.

Tvåspråkig heten i Hangö är i högsta grad levande.

Lasse Tallqvist, Nina Granqvist och Denis Strandell är nöjda över att stadens ledarskaps utbildning kan förverkligas som tvåspråkig.

mkring 30 av stadens chefer och förmän deltar för tillfället i utbildningarna som inleddes förra vintern och som på två år ska resultera i antingen en specialyrkesexamen i ledarskap eller en yrkesexamen för teamledare. – Då och då ska man sätta cheferna på skolbänken och låta dem få fokusera på ledarskapsfrågor, säger stads direktör Denis Strandell.

En starkt bidragande orsak till att man i Hangö ville satsa på utbildningarna var resultaten från en personalenkät. – I enkäten framkom önskemål gällande ledarskapsutvecklingen. Folk ville helt enkelt ha bättre chefer. Det fanns också ett behov av att förenhetliga ledarskapskulturen som varit lite spretig. Innan utbildningarna startade engagerades därför hela personalen för att tillsammans definiera de värden enligt vilka Hangö ska ledas, säger Strandell.

En stad, två språk Eftersom Hangö har en levande tvåspråkighet, med en rätt jämnstor finskspråkig och svenskspråkig befolkning, ville man få in den språkliga aspekten i utbildningarna. – Också stadens organisation är väldigt tvåspråkig. De officiella dokumenten måste förstås finnas på båda språken, men i vanligt umgänge och under vanliga möten är vi väldigt flexibla. Var och en använder sitt språk, säger stadens personalchef Nina Granqvist. – Tvåspråkigheten i Hangö är i högsta grad levande och inte så kallad ”festtalstvåspråkighet”. Den syns i vardagen både på våra interna och politiska möten. När jag själv talar till allmänheten brukar jag växla mellan svenska och finska och inte översätta saker jag redan sagt, säger Denis Strandell. Att hitta en utbildare som kunde förverkliga önskemålet om en tvåspråkig utbildning där man på samma sätt friskt blandar båda språken visade sig svårt, ända tills man kom i kontakt med Rastor, som var villig att åta sig uppdraget. För Rastors svenskspråkiga team är utbildningarna i Hangö ett pilotprojekt och utbildningsexperten Majvor Tillander tillstår att man innan starten hade vissa betänkligheter. – Mest funderade vi kanske på våra utbildare. Vi har en stor pool av utbildare från arbetslivet och företagsvärlden och undrade om alla skulle gå med på den här typen av undervisning. Att utbilda en hel dag på två språk kan vara tungt, säger hon. Oron visade sig ändå obefogad. Bland föreläsarna har man varit med på noterna och valt olika upplägg för sin undervisning. En del har haft materialet på svenska och föreläst på finska och vice versa. I övrigt har deltagarna och diskussionen fått styra vilket språk som används, till exempel så att frågor besvaras på det språk som frågeställaren använder. Enbart då det gäller examensinfon, där den studerande får handledning på personlig nivå, har man gjort en indelning utgående från språk. – Att man förstår terminologin och på vilket sätt det är man

ska avlägga sin examen är viktigt, säger Majvor Tillander.

Skräddarsytt Hangös kanslichef Lasse Tallqvist, som själv har en lång yrkesbakgrund inom utbildning, tycker att man fått ihop ett bra paket. – Det som jag upplever som viktigt när man sätter igång större utbildningsprojekt är att det blir skräddarsytt för den egna organisationen. Vi hade en genomgång av saker vi ville att det skulle fästas uppmärksamhet vid och har kunnat strukturera innehållet ganska bra. Också Nina Granqvist tycker att man fått en utbildning som passar den egna organisationen och samtidigt är lite av ett språkbad för den som behöver det. – I och med att Hangö är en tvåspråkig kommun är också många av arbetsplatserna inom staden sådana att man behöver kunna åtminstone lite av det andra språket, till exempel om man jobbar inom vården, säger hon. Hon tycker det är viktigt att med jämna mellanrum låta cheferna samlas. – Utbildningarna är ett sätt att stärka ledarskapskulturen och ge ledarna verktygen att vara så bra ledare som möjligt. Den kommunala organisationen är ofta ganska decentraliserad, och avdelningarna har sina egna sätt att fungera. Det är viktigt att ge en plattform och ett forum för att utveckla ledarskapet. Att undervisningsgrupperna är blandade, förutom sett till språk också till bransch, öppnar upp för värdefull diskussion. – Förutom möjligheten till examen ger utbildningarna ett värde i vardagen som förhoppningsvis kommer att förbättra vår förvaltning, säger Lasse Tallqvist.

Kan få fortsättning Responsen från deltagarna har varit övervägande positiv. – Innan starten var vi lite oroliga över att något av språken skulle upplevas som för dominerande ibland, men det har inte lyfts fram som något större problem i feedbacken som samlas in efter varje undervisningsgång, säger Majvor Tillander. För egen del tycker hon att jobbet med Hangöutbildningarna varit både roligt och intressant. – Ju längre projektet har framskridit desto mer har jag börjat tycka att det här är ett fiffigt sätt att också på den här nivån få in den levande tvåspråkigheten, säger hon. Hon ser det inte som omöjligt att motsvarande utbildningar i framtiden också kunde ordnas i andra kommuner. – Men det kräver att kommunens ledning aktivt står bakom det, såsom man gjort i Hangö, och att man har deltagare som kan ta det till sig. Förutom kommuner kunde konceptet också tänkas passa företag där man vill eller behöver värna om en levande tvåspråkighet.

En ledare behöver vara ödmjuk Magister i hälsovetenskap och MBA Ann-Sofie Silvennoinen anser att man utvecklar sin egen arbetsplats genom att själv utvecklas som ledare. Text: Lars Sjöblom Bild: Ilona Savola

Silvennoinen ser som sin roll att få igång utbildningarna på sina arbetsplatser.

ilvennoinen har i både den offentliga och privata sektorn jobbat inom social- och hälsovården. Förutom att hon bland annat har jobbat som specialsjuksköterska har hon också jobbat som kommundirektör i Lumparland. För tillfället jobbar hon som tf social- och hälsovårdsdirektör i Borgå stad. För henne har Rastor varit ett självklart val då hennes personal har behövt utveckla sig. – Jag har i flera år valt att använda mig av Rastors utbildningar och tjänster för att utbilda min personal. Samarbetet har alltid varit bra, säger hon. Utbildningarna har bland annat handlat om ledarskap på arbetsplatsen. De har varit mångsidiga, också med pers pektiv från andra branscher. Enligt Silvennoinen har det varit lärorikt att lära sig från personer utanför social- och hälsovården. Hon hoppas i framtiden kunna fortsätta samarbetet med Rastor. – Det har till alla delar varit till nytta för de organisationer jag har jobbat för, säger Silvennoinen.

Utveckla verksamheten I fortbildningen har deltagarna gått igenom viktiga frågor angående ledarskap på arbetsplatsen. Det har handlat om allt från ledarskap i allmänhet till välmående för personalen. Silvennoinen ser som sin roll att sätta igång utbildningen på arbetsplatsen och att samtidigt sporra personalen till vidareutveckling. – Tillsammans med Rastor har vi funderat på vad de olika utbildningarna bör innehålla och att de är skräddarsydda för våra behov, säger Silvennoinen. Personalens slutarbeten har gjorts på den egna arbets platsen, vilket enligt henne har varit berikande. – Tanken har alltid varit att utveckla sin egen verksamhet, säger Silvennoinen. Hon tror att det samtidigt är en givande process för personalen. Det har funnits behov av utveckling, och Silvennoinen poängterar att allt görs enligt arbetstagarens behov.

– När man ser något konkret hända i sin verksamhet är det en positiv upplevelse. Jag tror att det skulle vara svårt om man skulle göra det på en annan plats, säger hon.

Viktigt vara ödmjuk Efter flera års erfarenhet inom social- och hälsovårdsbranschen har Silvennoinen klara åsikter om hur man ska utveckla sig i karriären. Själv tror hon att man ska vara ödmjuk om man vill utveckla sig själv. – Det räcker inte med att vara målmedveten, man ska vara känslig och tänka empatiskt gentemot sina medarbetare, säger hon. Därtill tycker hon att man också ska ta kundens behov i beaktande. – En god ledare vill också utveckla kundservicen inom social- och hälsovården, säger Silvennoinen. Hon tycker det är viktigt att alltid ställa frågor om man jobbar med något man inte känner till så bra. På det sättet kan man undvika eventuella misstag. – Som personer kan vi inte veta allt, så det är bättre att medge vad man inte vet. Alla gör misstag, men då ska man ändra sitt sätt att arbeta, säger hon. Silvennoinen anser att genom att utveckla sitt ledarskap skapar man också nätverk för sig. – Man ska utmana sig och våga ta risken, alltså gå utanför bekvämlighetszonen. Fast det känns svårt lär man sig efter en tid, säger hon.

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP • I nriktar sig på teamledarskap och personlig utveckling. • I nnehåller 12 närstudiedagar som bland annat behandlar bedömning av egen ledarstil, kommunikation, ekonomi, personalens vämående. • Är lämplig för dem som vill utveckla sig själv och gå vidare i karriären.

Mer info om FDUV: fduv.fi/sv

Från teammedlem till -ledare – intressant men utmanande I och med den officiella utnämningen till teamledare, kände Johanna von Rutenberg att en förmansutbildning skulle vara på sin plats. Nu studerar hon vid sidan om sitt arbete på FDUV (Förbundet De Utvecklingsstördas Väl) i Helsingfors för Yrkesexamen för arbete som teamledare. Johanna, som är pol.mag och har en bakgrund som journa list och statsvetare, arbetar som teamledare vid FDUV:s LL-center, som producerar och främjar lättläst material. Teamledare blev hon officiellt för ett par år sedan. Titeln förde med sig mycket nytt, som t.ex. resultatrapportering, timlistor, personalfrågor, arbetsavtal och arbetslagsstiftning. Johanna kände att det kunde vara nyttigt med stöd och verktyg till den färska rollen, och i mars i år påbörjade hon Rastors nya 1,5-åriga teamledarutbildning. Hennes grupp har vid intervjutidpunkten träffats endast två gånger, men utbildningen verkar motsvara förväntningarna: – Föreläsarna är proffsiga och har anlitats utifrån för att de är experter inom sitt ämne. Det ger mycket. Hittills har vi bland annat behandlat teamutveckling, roll och ansvar. Det har väckt många tankar om den egna rollen i teamet, som förändrades i och med utnämningen till teamledare, säger Johanna.

Enligt Majvor Tillander, utbildningsexpert på Rastor, upplever teamledare ofta att det är svårt att fungera som en länk

Text: Linda HägerstrandImmonen Bild: Markku Ojala

mellan förmännen och teammedlemmarna. Johanna har liknande erfarenheter: – Att sitta i förbundets ledningsgrupp och samtidigt vara en del av det egna teamet gör arbetet intressant och ger en inblick i olika sammanhang. Samtidigt kräver det en viss balansgång att både stöda ledningen och teamet.

En bra ledare är tydlig, rättvis och lyhörd – Jag strävar till att vara tydlig och rättvis, och försöker bli bättre på att delegera. En duktig teamledare eller förman erbjuder stöd, konkret feedback och vet vad den talar om. Eller lägger åtminstone märke till om en anställd har mer kunskap än en själv om något ämne, och klarar isåfall av att vara ödmjuk och lyssna. Teamledarutbildningens distansuppgifter är planerade för att tillföra nytta till det egna arbetet. Dessutom fungerar Johannas chef som hennes arbetsplatshandledare och en kollega som bedömare. Tack vare att utbildningen integreras så starkt i det dagliga arbetet, känns utbildningen inte betungande enligt Johanna.

Skulle du rekommendera utbildningen till andra? – Absolut. Det känns jätteinspirerande att lära sig något nytt och det är intressant att få träffa människor från andra branscher, men med samma roll – då det handlar om att jobba med människor, är utmaningarna trots allt rätt lika, säger Johanna.

Text: Tiina Koski Bilder: Shutterstock, Nora Tobiasson

PERSPEKTIV

Har du hört om innovationschecken? Läs mer (på finska) på adressen rastor.fi/ innovaatioseteli

Alltid rätt finansieringsform Finansieringsformerna för utbildningar kan kännas krångliga och otydliga, men Rastor har svaren på dina frågor. – Utbildning får inte hänga på pengarna. Vårt trumfkort är att hitta rätt slags finansiering. När en studerande kontaktar oss har vi redan rätt finansiering i tankarna. Det är vi väldigt stolta över, säger chefen för Rastors examensbyrå Tom Björklund.

Gediget kunnande om finansieringsmodeller – För tillfället finns några olika finansieringsmodeller för vuxenutbildning. Läroavtal och statsandelsfinansierad utbildning genomförs med statlig finansiering. Utöver detta kan företag eller privatpersoner själva betala kostnaderna för utbildningen. Ibland kan också TE-byråerna, NTM-centralerna eller försäkringsbolagen finansiera studierna. Tillsammans med den studerande går vi igenom vilket alternativ som är lämpligast just för den personen. – Den nya lagen om yrkesutbildning träder i kraft den 1 januari 2018. De existerande finansieringsformerna försvinner inte i och med reformen, men de kommer att användas och fördelas på ett nytt sätt. Rastor är specialist på finan-

sieringsformerna för utbildningar och kommer att vara det även i fortsättningen.

Reformen utvecklar utbildningen När Björklund får frågan hur den nya lagen om yrkesutbildning och särskilt de delar som gäller finansieringen kommer att påverka Rastors nuvarande och framtida studerande säger han så här: – Eftersom de finansieringslösningar vi erbjuder är så omfattande tror jag inte att förändringen kommer att märkas särskilt mycket varken i antalet som söker sig till utbildningarna eller i planeringen och utredningen av finansieringen. Effekterna handlar om utvecklingen av undervisningen för att den ska bli allt bättre. – Huvudidén har varit att utbildningen ska bli en ännu mer resultatrik verksamhet. Med andra ord satsar vi på allt mer högklassig utbildning för att allt fler studerande ska avlägga examen, säger Björklund om bakgrunden till lagen.

Rastors utbildningar är praktiskt lagda. I vår utbildning utvecklar du både dig själv och ditt företag. Vi ruskar om dina invanda uppfattningar, ger dig nya tänkesätt och hjälper dig att finna dina starka sidor. Vi är en pålitlig partner under hela din mångfacetterade arbetskarriär. Med över 70 års erfarenhet och en engagerad attityd.

ESBO Norrskensvägen 7, 02100 Esbo KUOPIO Microkatu 1 (Technopolis), 70210 Kuopio ULEÅBORG Sepänkatu 20 (Technopolis), 90100 Uleåborg TAMMERFORS Kalevavägen 2 (Technopolis), 33100 Tammerfors ÅBO Hampspinnaregatan 14 (Logomo), 20100 Åbo

RASTOR.FI/SV