dellen analyserar en produkts totala kostnader i ett helhetsperspektiv, och omfattar inte bara grundinvesteringen, utan också drift- och underhållskostnader liksom andra viktiga kostnader såsom miljöskatter, avvecklingskostnader, subventioner och restvärde. En sådan analys kan komma till stor användning vid t.ex. behovsanalyser och anbudsutvärderingen. En LCC kan också vara en bra underlagsinformation för leverantörer i sin produktutveckling då de kan identifiera de faser i en produkts livscykel som är särskilt utmärkande ur kostnads- och miljöeffektsynpunkt.
Miljöstyrningsrådets LCC -arbete innefattar också en successiv anpassning av den generella LCC -modellen till olika produktområden. LCC -modellen och dess användning har visat sig speciellt tillämpbar för energikrävande produkter såsom fordon, belysning, kontorsmaterial och hushållsprodukter.
LÄS MER om livscykelkostnadsberäkningar på
msr.se/lcc
5.3 DEN SOCIALA DIMENSIONEN Sociala och etiska aspekter vid upphandling och inköp har aktualiserats alltmer på senare år bl.a. inom ramen för arbetet med att utveckla strategier för hållbar utveckling. De sociala och etiska aspekterna har också lyfts fram i klimatarbetet där värderings- och beteendeförändringar och nya konsumtionsmönster utgör en allt viktigare del. Den offentliga upphandlingen ligger här generellt sett efter näringslivet, som har arbetat med sociala och etiska krav under flera år. Miljöstyrningsrådets arbete med att ta fram upphandlingskriterier kommer i framtiden i ökad utsträckning att även inkludera sociala och etiska frågeställningar. Miljöstyrningsrådet har tagit ett flertal olika initiativ för att systematiskt identifiera och beskriva på vilka sätt sociala frågeställningar kan inkluderas i framtida upphandlingskriterier inom ramen för offentlig upphandling. Miljöstyrningsrådet har bl.a. samarbetat med Global Reporting Initiative (GRI) för att analysera på vilka sätt de olika sociala indikatorer, som ingår i
hållbarhetsredovisningar enligt GRI, kan användas i Miljöstyrningsrådets arbete med hållbar upphandling. En inledande kartläggning har skett om hur sociala aspekter används i daglig upphandlingsverksamhet med beaktande av regelverket för lagen om offentlig upphandling samt att beskriva hur information från leverentörer kan verifieras av anbudsgivare. Resultatet av kartläggningen presenteras i ett inledande vägledningsdokument. Samarbetet med GRI har varit särskilt värdefullt ur verifieringssynpunkt – ett område som ofta lyfts fram som ett hinder för att inkludera sociala frågeställningar vid offentlig upphandling. GRI har här arbetat fram principer för verifiering i samband med upprättande av hållbarhetsredovisningar.
LÄS MER om sociala frågor samt hämta
Miljöstyrningsrådets rapporter och skrifter på msr.se/socialt_ansvar 15