Page 1

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008 VÄGEN TILL HÅLLBAR UPPHANDLING


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. 1.1 2. 3. 4. 4.1 4.2 4.3 5. 5.1 5.2 5.3 6. 6.1 6.2 6.3 7. 8. 8.1 8.2 9. 9.1 10. 10.1 11. 11.1 12.

Detta är Miljöstyrningsrådet ......................................................................5 Vad hände under 2008? ................................................................................5 Vår hållbarhetsvision ...................................................................................7 Vad vill vi uppnå? ..........................................................................................8 Vårt engagemang för hållbar utveckling.................................................10 Vidareutveckla och öka andelen miljökrav i den offentliga upphandlingen .................................................................10 Större användning av miljöledningssystem och produktinformation vid upphandling och inköp ....................................11 Breddat nationellt och internationellt samarbete ...................................12 Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna som Miljöstyrningsrådet arbetar med .............................................................13 Miljödimensionen .......................................................................................13 Den ekonomiska dimensionen ..................................................................14 Den sociala dimensionen ...........................................................................15 Hur vi arbetar ..............................................................................................16 Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ..........................................17 Det internationella EPD®systemet ...........................................................21 EU:s miljölednings- och miljörevisionssystem, EMAS .........................22 Arbetet med energieffektivisering ...........................................................23 Satsning på lättillgänglig och användarvänlig klimatinformation ......24 Klimatdeklarationer ...................................................................................24 Klimatmärkning .........................................................................................26 Standard för hållbar utveckling ................................................................27 Hållbar upphandling...................................................................................27 Stor lyhördhet inför våra målgruppers behov ........................................28 Intressentdialoger och utbildning kring Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ................................................................................29 Motiverade och engagerade medarbetare ..............................................31 Miljöstyrningsrådets etik- och jämställdhetsarbete ..............................31 Om Redovisningen .....................................................................................32

12.1 Redovisning av nyckeltal 2008 ..................................................................33 13. Organisation ................................................................................................35 13.1 Styrning .......................................................................................................35 13.2 Policies .........................................................................................................36 13.3 Kontaktpersoner .........................................................................................36 13.4 Hemsidor ......................................................................................................36 14. Innehållsförteckning enligt GRI ..............................................................37 Bestyrkanderapport med begränsad säkerhet ..................................................39 2


HÅLLBAR UPPHANDLING – BRA FÖR BÅDE MILJÖN OCH EKONOMIN

Samhället står inför stora utmaningar inom miljö- och klimatområdet. I allt fler sammanhang, både i Sverige och utomlands, påpekas vikten av den miljöanpassade offentliga upphandlingen som ett effektivt verktyg i allas vårt arbete för en hållbar utveckling. Också i förordet till de nya upphandlingsdirektiven, som bl.a. utvecklats av EG -domstolen, framhålls att upphandlande myndigheter kan bidra till att skydda miljön och främja hållbar utveckling. För att lyckas med att i högre grad miljöanpassa den offentliga upphandlingen måste det fi nnas ett engagemang i organisationers ledningar om hur miljöhänsyn ska integreras i upphandlingsarbetet. Det är en nödvändighet för att skapa det handlingsutrymme som behövs för att tjänstemän ska våga bli mer progressiva och framåt-

syftande i sitt upphandlingsarbete till förmån för miljöaspekter och på sikt också sociala aspekter. Miljöstyrningsrådets arbete under 2008 inriktades huvudsakligen på en vidareutveckling av regeringsuppdraget med handlingsplanen för miljöanpassad offentlig upphandling. Arbete påbörjades med att föreslå upphandlingskriterier på olika nivåer, inklusive s.k. ”spjutspetskriterier” för att stimulera framtagning av ny och innovativ miljöteknik. Dessutom utvecklade Miljöstyrningsrådet sin verksamhet genom att arbeta med hållbarhetsbegreppet, vilket innefattar såväl miljöaspekter, som ekonomiska och sociala perspektiv. Miljöstyrningsrådet har under året satsat på ökad information och kommunikation kring bolagets verksamhet. Fokus i detta arbete har varit att sprida kunskap om Miljöstyrningsrådets kärnverksamhet kring miljöanpassad upphandling (se vidare kapitel 1.1). Målsättningen med Miljöstyrningsrådets arbete med upphandlingskriterier

3


är att erbjuda ett komplett verktyg för miljöanpassad upphandling till i första hand offentliga myndigheter men också det privata näringslivet. Förslagen till kriterier ska täcka alla vanligt förekommande produktgrupper i upphandlingssammanhang. Miljöanpassad offentlig upphandling är en prioriterad fråga även inom EU. Ambitionen är att alla medlemsländer till år 2010 ska ha uppnått samma nivå på miljöanpassad upphandling som de ledande länderna inom detta område – The Green Seven – höll 2006. Ett mer långsiktigt mål är att effektiva miljökrav ska förekomma i hälften av alla upphandlingar inom EU. Sverige är bra på miljöanpassad upphandling och har i princip redan idag uppnått EU -målet om 50 % ”gröna upphandlingar”. Miljöstyrningsrådet bedömer att det på sikt kommer att bli viktigt att även sociala och etiska krav förs in i upphandlingssammanhang, liksom hållbarhetsaspekter vad gäller ekonomiska ställningstaganden så att man ser till livscykelkostnader snarare än bara inköpspris. Miljöstyrningsrådet arbetar med att föreslå hållbarhetsaspekter som formuleras på ett sätt som står i överensstämmelse med lagen om offentlig upphandling (LOU). Politiskt engagemang spelar en viktig roll för att aktiviteter som planeras verkligen genomförs och får de effekter som vi som skattebetalare har anledning att förvänta oss. Här har Sverige visat ledarskap i och med en långsiktig satsning på att effektivisera den offentliga upphandlingen. Detta görs bl.a. genom en kraftig och välkommen satsning inom ramen för regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling. Ett av de viktigaste argumenten är att använda skattemedel på bästa sätt så att man får det mest fördelaktiga utfallet av offentlig upphandling till gagn både för miljön och för ekonomin. En nyligen genomförd konsultstudie som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen presenterar resultatet av mil4

jöanpassad offentlig upphandling 2006 och 2007 utifrån ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. I undersökningen ingår de sju länder i Europa som kommit längst i utvecklingen av miljöanpassad offentlig upphandling. Sverige ligger mycket långt fram i dessa jämförelser med nästan 50 % ”gröna upphandlingar”. Studien visar att den offentliga miljöanpassade upphandlingen i Sverige resulterat i en minskning av koldioxidutsläppen med närmare 40 % för majoriteten av de produktgrupper som studerades. Utifrån en ekonomisk utgångspunkt och genomförda livscykelkostnadsberäkningar ( LCC) visade studien också att kostnaderna för de offentliga myndigheterna i Sverige har minskat med 1,24 % tack vare ställda miljökrav. De ökade kostnader som kan uppstå i samband med inköpen uppvägs i regel mer än väl av sänkta kostnader under produktens livscykel genom t. ex. energibesparing. Om man gör en beräkning av hur mycket pengar man kan spara i Sverige genom att ställa miljökrav i upphandling visar detta på en årlig besparingspotential på mångmiljardbelopp. Med förbehåll för de osäkerheter som föreligger i studien kan man konstatera att Miljöstyrningsrådets uppdrag att utarbeta ett upphandlingsverktyg med effektiva miljökriterier för den offentliga sektorn i Sverige är en mycket god ekonomisk investering i samhällets arbete med hållbar utveckling. Miljöstyrningsrådet, som är regeringens expertorgan i frågor om miljöanpassad offentlig upphandling, ser denna utveckling framöver med stor tillförsikt. Det är glädjande att se hur Miljöstyrningsrådets verksamhet bidrar till att det i ökad omfattning ställs miljökrav vid offentlig upphandling med fortsatt positiva miljöeffekter och ytterligare ekonomiska besparingar för samhället.

Sven-Olof Ryding, VD


1. DETTA ÄR MILJÖSTYRNINGSRÅDET

AB Svenska Miljöstyrningsrådet bildades 1995 och är ett bolag med statlig ägande. Miljöstyrningsrådet ägs gemensamt av staten, Sveriges Kommuner och Landsting samt Svenskt Näringsliv. Miljöstyrningsrådet erbjuder vägledning för hållbar upphandling genom tre huvudsakliga verktyg; Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier (f.d. EKU -verktyget), miljöledning ( EMAS) och miljörelaterad produktinformation ( EPD). Den internationella dimensionen i hållbarhetsbegreppet medför att bolaget också är verksamt utanför Sverige med tonvikt på Europa och olika former av EU-samarbeten. I bolagets ägardirektiv framgår att verksamheten ska ”förvalta och utveckla system för hållbar offentlig och i övrigt professionell upphandling baserat på bolagets uppdrag att administrera det s.k. EKU -verktyget”.

Detta arbete omfattar såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Miljöstyrningsrådets arbete inom upphandlingsområdet har tidigare huvudsakligen fokuserats på de miljömässiga aspekterna, men under de två senaste verksamhetsåren har man successivt börjat inkludera också de ekonomiska och sociala aspekterna i kriteriearbetet. Miljöstyrningsrådets arbete med hållbar upphandling innefattar frågeställningar och arbetssätt som kan komma till användning både i offentlig och privat verksamhet. Arbetet med information och vägledning samt med förslag till miljökriterier är tillämpbart för alla former av upphandling. AB Svenska Miljöstyrningsrådet har sitt kontor i Stockholm och har f.n. 2009 tio anställda personer. Under år 2008 nyanställdes två personer.

1.1 VAD HÄNDE UNDER 2008? Verksamhetsåret 2008 innehöll flera aktiviteter som konsoliderade och breddade Miljöstyrningsrådets kärnverksamhet med upphandlingskriterier, men i övrigt skedde inga väsentliga förändringar av verksamhetens huvudsakliga inriktning. Miljöstyrningsrådet påbörjade aktiviteter med syfte att vidareutveckla verktyg för miljöanpassad upphandling så att även ekonomiska och sociala aspekter ska kunna beaktas. Miljöstyrningsrådets verksamhet ska i framtiden förmå att täcka in alla de dimensioner som ingår i hållbarhetsbegreppet. Inom ramen för regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling pågår arbete med att se över kvalitet, innehåll och nivå på miljökriterierna. Under 2008 inleddes ett arbete med att analysera hur marknaden ser ut avseende varors och tjänsters miljöprestanda. Arbetet omfattade en genomgång av vilken grad av marknadsmognad olika produktgrupper har, samt vilken teknisk utveckling och vilka innovativa lösningar som är

möjliga på kort och lång sikt. Även en genomgång av lämpliga verifieringsmetoder som kan användas för att underlätta arbetet för upphandlare ingick i arbetet. Denna information ligger till grund för arbetet med att föreslå kriterier på olika nivåer, inkluderande s.k. ”spjutspetskriterier” som ska möjliggöra ännu mer drivkraft i arbetet med att miljöanpassa upphandlingen. Miljöstyrningsrådet avslutade under året ett projekt med syfte att utveckla en nationell modell för teknik- och innovationsupphandling med exempel inom området Giftfri miljö. Miljöstyrningsrådets arbete med kemikaliefrågor ledde till utarbetande av en kemikaliestrategi, vilken kom till användning både i det direkta kriteriearbetet och i det innovationsforum som drivs tillsammans med Landstingens substitutionsgrupp för hälso- och miljöfarliga ämnen. Miljöstyrningsrådet påbörjade under året kriteriearbete inom byggsektorn i ett samarbete med Byggindu5


strins Kretsloppsråd. På regeringens anmodan utredde Miljöstyrningsrådet frågan om eventuella konsumtionsmål på produktnivå och avrapporterade uppdraget med förslag till konsumtionsmål med inriktning på energieffektivisering vid nyproduktion av byggnader. Miljöstyrningsrådet involverades under 2008 allt mer i myndighetsarbete kring energieffektivisering, där den offentliga upphandlingen av många ses som ett viktigt styrmedel. Det gällde bl.a. Energimyndighetens uppdrag om offentlig upphandling av energirelaterad utrustning samt dess arbete med införlivande av Ramdirektivet för EuP (Energy-using Products). Miljöstyrningsrådet arbetade fram förslag till underlag till den s.k. Energitjänsteutredningen. För att rutinmässigt föra in frågor om ekonomiska och sociala aspekter i upphandlingssammanhang vidareutvecklade Miljöstyrningsrådet en generell modell för livscykelkostnadsberäkningar (LCC) med anpassning för vissa aktuella produktgrupper. Miljöstyrningsrådet inledde att samarbete med Global Reporting Initiative (GRI) för att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning de sociala indikatorer GRI rekommenderar för hållbarhetsredovisningar kan användas i upphandlingssammanhang. Miljöstyrningsrådet lät också genomföra en kartläggning av hur sociala kriterier används i upphandling i dagsläget, såväl bland offentliga myndigheter som det privata näringslivet. Arbetet med en svensk standard för hållbar utveckling i kommuner och landsting påbörjades i samarbete med Standardiseringen i Sverige (SIS) och Sveriges Kommuner och Landsting. Miljöstyrningsrådet leder det delarbete som syftar till att utveckla ett standardförfarande för hållbar upphandling. Miljöstyrningsrådet breddade sitt klimatarbete och startade, inom ramen för det internationella EPD®systemet, en ny hemsida om klimatdeklarationer. Klimatdeklarationer (som baseras på ISO 14025) är ett verktyg som möjliggör jämförelser mellan olika produkters klimatpåverkan och som kan användas för klimatinformation till såväl konsumenter som professionella upphandlare. Klimatdeklarationer utgör också ett viktigt underlag i ISO:s påbörjade arbete med klimatberäkningar och klimatkommunikation (Carbon Footprint of Products). För att vägleda upphandlare och andra som vill använda och förstå klimatinformation publicerade Miljöstyrningsrådet en klimatinformationsguide och lanserade en webbutbildning 6

om klimatanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet avrapporterade under året sitt uppdrag om klimatmärkning inom ramen för miljömärkning till EU -kommissionen. Miljöstyrningsrådet ökade markant sina aktiviteter inom informations- och kommunikationsområdet under 2008. I början av året genomfördes flera intressentanalyser som har legat till grund för beslut av i vilken form och omfattning Miljöstyrningsrådet ska arbeta med kommunikation. Av de evenemang som genomfördes kan särskilt omnämnas Miljöstyrningsrådets årliga konferens om Grön Upphandling som initierades under 2008 som ett forum för leverantörer, politiker och upphandlare. I samband med konferensen delades också Miljöstyrningsrådets nyinstiftade priser Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör ut av H.K.H. Kronprinsessan Victoria. Både konferens och prisutdelning blev en succé. Inom ramen för informations- och utbildningsverksamheten nådde Miljöstyrningsrådet över 3000 personer under ett 60-tal konferenser och seminarier. Genom riktade informationskampanjer fick Miljöstyrningsrådet möjlighet att träffa över 200 politiker och beslutsfattare runt om i landet. Syftet med mötena var att motivera dessa att satsa mer resurser på att öka andelen relevanta miljökrav i upphandlingar. Miljöstyrningsrådets upphandlingsarbete inrymmer få kvantifierbara mål. Arbetet med måluppfyllelse har istället karaktären av aktivitetsmål som preciserar syften och förväntade resultat. Dessa ska sammantaget ge en komplett bild av hur Miljöstyrningsrådets verktyg kan bli ett stöd i hela upphandlingsprocessen – från val av prioriterade områden till uppföljning. Exempel på sådana aktiviteter kan vara intressent- och marknadsanalyser, produktanpassning av en generell LCC -modell eller informationskampanjer till politiker och beslutsfattare. I det gemensamma EU -arbetet ligger Sverige långt fram och utgör tillsammans med några få andra länder ”en förtrupp” vars erfarenheter i många avseenden används som goda exempel till arbete i andra länder. Miljöstyrningsrådet mottog inga priser under året. Miljöstyrningsrådet delade däremot ut priser för Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön leverantör (se ovan) samt nominerade svenska kandidater till EU:s pristävling EMAS Awards 2008, där Milko ek. för. vann priset i klassen stora företag (se kapitel 6.3).


2. VÅR HÅLLBARHETSVISION

Miljöstyrningsrådets uppdrag är att utveckla och administrera verktyg för en hållbar utveckling samt att stödja näringsliv och offentlig förvaltning att vidareutveckla miljöarbete på ett systematiskt och kostnadseffektivt sätt. Miljöstyrningsrådet skall bidra till minskad miljöpåverkan och förbättrad miljöprestanda i såväl organisationer som för varor och tjänster. Miljöstyrningsrådet skall erbjuda ett verktyg som ger förutsättningar för att en miljöanpassad upphandling kan ske på marknadsmässigt goda och konkurrensneutrala villkor och av alla organisationer oavsett storlek och verksamhetsinriktning. Miljöstyrningsrådet ger, genom sina verktyg för miljöledning, miljörevision och miljövarudeklarationer, de företag och organisationer som öppet beskriver resultatet av sitt miljöarbete ett nationellt och internationellt tillämpbart erkännande.

liv i samband med hållbar upphandling av olika varor, tjänster och entreprenader. Miljöstyrningsrådets fem viktiga värderingsgrunder är öppenhet, medverkan, acceptans, förankring och tillgänglighet. Föreslagna upphandlingskriterier skall baseras på vetenskaplig relevans, juridisk saklighet samt transparens och kvalitetssäkring. Miljöstyrningsrådets affärsidé är att bidra till en hållbar utveckling genom att stödja näringsliv och offentlig sektor i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt. Med effektiva verktyg och tjänster erbjuder Miljöstyrningsrådet vägledning för hållbar upphandling, miljöledning och produktrelaterad miljöinformation. Miljöstyrningsrådets verksamhet baseras på en bred samverkan såväl nationellt som internationellt.

Miljöstyrningsrådets hållbarhetsvision baseras på att bolaget ska utgöra en öppen och neutral plattform med syfte att ge stöd till de samhällsaktörer som genom att anpassa sig till en hållbar upphandling bidrar till att skapa en miljödriven produktutveckling. Miljöstyrningsrådets upphandlingsverksamhet skall utgöra ett stöd för stat, landsting/region, kommun och närings-

LÄS MER om de möjligheter som fi nns

att ställa miljökrav vid upphandling i Miljöstyrningsrådets bok ”Miljöledning vid upphandling och inköp”. (Jure 2004)

������������� ���� ������������ �������

� � � �

7


3. VAD VILL VI UPPNÅ?

Miljöstyrningsrådet har identifierats som nyckelaktör i regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling. De övergripande mål som anges i handlingsplanen är att andelen offentliga upphandlingar och statliga ramavtal med välformulerade miljökrav bör öka samt att andelen myndigheter inom stat, kommun och landsting som regelbundet ställer välformulerade miljökrav bör öka. För att möjliggöra detta ska Miljöstyrningsrådet utarbeta ett verktyg som erbjuder förslag till miljöanpassade upphandlingskriterier. Upphandlingsprocessen i sig består av flera moment som följer på varandra, se figur 1.

Figur 1. De olika moment som vanligtvis ingår i en upphandlingsprocess.

En viktig ambition i Miljöstyrningsrådets arbete är att erbjuda vägledning till offentliga upphandlare inom 8

alla steg i upphandlingsprocessen – från policy till behovsanalys, marknadsanalys, förfrågningsunderlag, anbudsutvärdering, tilldelning, avrop och slutlig uppföljning. Syftet är också att denna vägledning ska kunna användas av privata inköpare i deras verksamhet. En annan viktig ambition i arbetet är att vidareutveckla den miljöanpassade offentliga upphandlingen så att den i framtiden kan bidra till att stimulera utveckling av hållbar miljöteknik. Detta kan uppnås genom en tydligare koppling till teknik- och innovationsupphandling där den miljöanpassade upphandlingen kan vara användbar i arbetet med marknadsanalyser, identifiering av problemställningar, dialog och kontakter med intressenter/leverantörer samt bildande av starka och motiverade beställargrupper. Miljöstyrningsrådets satsning på att utveckla spjutspetskriterier är också ett steg i detta arbete. Sverige kan genom större satsningar på miljöteknik bli ett föregångsland i att utveckla nya marknader för hållbara produkter och i att främja ett förebyggande och förutseende företagsklimat. Leverantörer på den svenska marknaden kan bidra till detta arbete genom att medverka i arbetet med kriterieutveckling. Miljöstyrningsrådet, som regeringens expertorgan i frågor om hållbar upphandling, skulle då också kunna agera mer kraftfullt för att bidra till en hållbar utveckling i andra länder. Ytterligare en ambition i Miljöstyrningsrådets arbete är att synliggöra den ekonomiska dimensionen i det offentliga upphandlingsarbetet. Här har Miljöstyrningsrådet utvecklat ett generellt verktyg för s.k. livscykelkostnadsberäkningar ( LCC) vilket ska underlätta för upphandlare att göra kostnadsmedvetna inköpsval som tar hänsyn till produkters totala kostnader i ett helhetsperspektiv. Produktspecifika anpassningar av LCC -beräkningar kommer kontinuerligt att utarbetas i Miljöstyrningsrådets regi.


Då sociala och etiska frågor alltmer kommit i fokus i upphandlingssammanhang har Miljöstyrningsrådet påbörjat olika projekt inom detta område. Ett av dessa har varit ett samarbete med Global Reporting Initiative (GRI) för att mer systematiskt identifiera och beskriva på vilket sätt de olika sociala indikatorer som ingår i GRI:s rekommendationer för hållbarhetsredovisningar kan användas i upphandlingssammanhang. En vägledning på detta område har publicerats på Miljöstyrningsrådets hemsida, och i november 2008 arrangerade Miljöstyrningsrådet en första konferens om sociala indikatorer vid upphandling. Ett annat område där Miljöstyrningsrådet arbetar med alla delar i hållbarhetsbegreppet är i arbetet med att utveckla en SIS-standard för hållbar utveckling i kommuner och landsting. I detta projekt leder Miljöstyrningsrådet det arbete som handlar om upphandlingsfrågor. De risker Miljöstyrningsrådets verksamhet eventuellt står inför är att den miljöanpassade upphandlingen inte längre kommer att bibehålla den framskjutna position i det politiska arbetet som den för närvarande har. Detta kan leda till att intresset för att vidareutveckla och uppdatera de miljökriterier som ingår i Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg minskar. EU kommer sannolikt att fortsätta sitt arbete med att utveckla EU -gemensamma miljökriterier. Det är dock viktigt att notera att det kvarstår ett omfattande arbe-

te för att anpassa dessa upphandlingskriterier till de speciella nationella förutsättningar som råder i varje enskilt land, att förankra dem i berörda målgrupper samt att hålla dem uppdaterade. Det finns också flera områden inom området hållbar upphandling där kunskaper och erfarenheter ännu är begränsade och där Miljöstyrningsrådet har ambitionen att vidareutveckla sitt arbete. Exempel på detta är sociala och etiska aspekter samt utveckling av teknikoch innovationsupphandling som kan stimulera framtagandet av ny miljöteknik. Allt färre företag väljer att ansluta sig till EU:s miljörevisionsförordning EMAS, för vilken Miljöstyrningsrådet är registreringsorgan. Detta måste betraktas som ytterligare en riskfaktor. Här kan förhoppningsvis den nu pågående översynen och revideringen av EMAS -förordningen öka intresset bland både offentliga och privata organisationer i Sverige. Arbetet med miljövarudeklarationer, EPD, och klimatdeklarationer växer för närvarande i omfattning. En riskfaktor inom detta område kan vara att alltför många konkurrerande system utvecklas, vilket kan innebära att utvecklingen och spridningen av EPD behöver begränsas. Miljöstyrningsrådet har dock goda möjligheter att ytterligare konsolidera och etablera sitt EPD -arbete, som det enda internationella systemet på marknaden. 9


4. VÅRT ENGAGEMANG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Miljöstyrningsrådets engagemang för hållbar utveckling omfattar samtliga tre verksamhetsområden – upp-

handling, miljöledning och produktrelaterad miljöinformation.

4.1 VIDAREUTVECKLA OCH ÖKA ANDELEN MILJÖKRAV I DEN OFFENTLIGA UPPHANDLINGEN I början av mars 2007 beslutade regeringen om en handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling (2007–2010), i vilken Miljöstyrningsrådet identifierats som nyckelaktör för att driva utvecklingen vidare inom området. Handlingsplanen omfattar fyra strategiska mål: 1. Styra och säkerställa kompetensen hos statliga myndigheter 2. Engagera politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå 3. Säkerställa kompetensen bland upphandlare 4. Erbjuda ett effektivt och enkelt verktyg Miljöstyrningsrådets arbete med handlingsplanen innefattar samtliga fyra strategiska mål, och består av bland annat följande aktiviteter: • Utarbetande av informationskampanj till lokalpolitiker/beslutsfattare med regionala seminarier för att ge motiv och visa nyttan med miljöanpassad upphandling • Inrättande av en Helpdesk (via telefon) för miljöanpassad offentlig upphandling • Integrering av miljö i upphandlingsutbildningar genom utarbetande av olika målgruppsinriktade utbildningsmaterial • Utveckling av webbaserad grundkurs i miljöanpassad upphandling • Översyn av kvalitet och nivå på existerande och nyutvecklade upphandlingskriterier • Översyn av användarvänlighet och funktionalitet på Miljöstyrningsrådets hemsida vilket resulterat i ny design samt interaktiva funktioner 10

• Återlansering och marknadsföring av Miljöstyrningsrådets upphandlingsverksamhet (tidigare benämnt EKU -verktyget) • Förtydligande av kopplingen mellan Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg och miljömärkning Miljöstyrningsrådets kärnverksamhet består i att utarbeta förslag till miljökriterier som kan ingå i upphandlares förfrågningsunderlag vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Kriterierna ska göra det enklare för upphandlare att ställa miljökrav men också upplysa leverantörer/anbudsgivare om vilka krav som kan förekomma i framtida upphandlingssammanhang. Miljöstyrningsrådets arbete syftar till att öka användningen av relevanta och effektiva miljökriterier vid upphandling och därmed bredda marknadens utbud av produkter med goda miljökrav. En viktig del i Miljöstyrningsrådets kriteriearbete är att, baserat på marknadsanalyser för vanligt förekommande produktgrupper, kartlägga existerande utbud av produkter med god miljöprestanda. Dessa kartläggningar används som underlag i arbetet med att utveckla miljökriterier på olika ambitionsnivåer. Den högsta nivån syftar till att identifiera och premiera produkter i den absoluta frontlinjen avseende miljöanpassning (se också kapitel 6.1.1). Miljöstyrningsrådet har under 2008 arbetet med flera områden med som omfattas av regeringens handlingsplan. Bland dessa kan nämnas:


• Utveckling av ett ”Energieffektiviseringspaket” som ger vägledning vid upphandling inom produktområden där energibesparingar kan ske • Arbete med en innovationsplattform för diskussioner om prioritering av varor som är potentiellt intressanta för substitution av miljö- och hälsofarliga ämnen. Till detta hör leverantörsdialoger om olika metoder och upphandlingsförfaranden som kan stimulera utveckling av nya produkter med bättre miljöprestanda (se vidare kapitel 6.1.3) • Utarbetande av en kemikaliestrategi som underlag för kriterieutvecklingsarbetet • Förslag till generella konsumtionsmål inom byggområdet. Målen presenteras i termer av energiförbrukning/m 2 för nyproduktion av fastigheter

• Arbete med en vägledning i hur man använder miljömärkningskriterier vid offentlig upphandling påbörjades i samarbete med SIS Miljömärkning AB • Utveckling av klimatdeklarationer som underlag för upphandlare så att de kan göra ”klimatsmarta” inköpsval (se vidare kapitel 8.1) • Inledande vägledning för tjänsteupphandlingar

Miljöstyrningsråd

et Rapport 2008:14

LÄS rapporten Underlag för konsum-

UNDERLA G FÖR KONSUM TIONSMÅ L FÖR MILJÖAN PASS UPPHANDLIN AD OFFENTLIG G

tionsmål för miljöanpassad offentlig upphandling. Hämtas på msr.se/rapporter

4.2 STÖRRE ANVÄNDNING AV MILJÖLEDNINGSSYSTEM OCH PRODUKTINFORMATION VID UPPHANDLING OCH INKÖP Miljöstyrningsrådet administrerar tre verktyg – ett om kriterier för miljöanpassad upphandling, ett om miljöledning ( EMAS) samt ett om miljörelaterad produktinformation ( EPD). Dessa tre verktyg kan alla på sitt sätt underlätta för upphandlare att upprätta förfrågningsunderlag och ta ställning till inkomna anbud. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ska inte bara ge förslag på lämpliga miljökrav att ställa, utan också ge bakgrund och motiv till de föreslagna kriterierna samt lämpliga former av verifi kat och i förekommande fall också förslag till uppföljning. Miljöledningssystem och miljövarudeklarationer förespråkas i ökad omfattning just för upphandlingsändamål, inte minst i internationella sammanhang. Miljöledningssystem enligt EMAS lyfts fram av EU -kommissionen

som ett trovärdigt sätt att verifiera ett strukturerat och ansvarsfullt miljöarbete. Miljövarudeklarationer, EPD, har som särskilt uttalad målsättning att hjälpa upphandlare att jämföra olika produkters miljöprestanda. Då information om en leverantörs miljöprestanda både i form av organisatoriskt och produktrelaterat arbete är centrala i upphandlingssammanhang, besitter Miljöstyrningsrådet mycket goda förutsättningar till att finna en lämplig symbios mellan föreslagna upphandlingskriterier, miljöledningssystem och miljövarudeklarationer i upphandlingssammanhang. Miljöstyrningsrådet deltar i många internationella projekt för att öka synergierna mellan miljöanpassad offentlig upphandling (Green Public Procurement, GPP), EMAS och EPD med målet är att öka användningen av dessa verktyg. 11


4.3 BREDDAT NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE Nationellt och internationellt samarbete med inriktning på såväl upphandlingsteknik som miljökrav vid upphandling och inköp utgör en löpande del i Miljöstyrningsrådets arbete med hållbar upphandling. Målet är att delta i principiellt viktiga nätverk, samverkansformer och projekt på såväl nationellt, nordiskt, europeiskt och utomeuropeiskt plan.

NATIONELL SAMVERKAN Miljöstyrningsrådets samarbete med andra parter i Sverige har med tiden utökats och omfattar deltagande i projekt och annan samverkan. Av dessa samarbeten kan särskilt nämnas: • Deltagande i Energimyndighetens arbete rörande offentlig upphandling av energirelaterad utrustning samt införlivande av Ramdirektivet för EuP (Energy-using Products) • Deltagande i utarbetande av underlagsmaterial för införlivande av det s.k. Energitjänstedirektivet • Deltagande i Ekodesignkommittén • Deltagande vid utarbetande av standard om Socialt Ansvarstagande (ISO 26000 – Social Responsibility) • Deltagande vid utarbetande av SIS -standard för hållbar utveckling för kommuner och landsting • Ledning av den svenska styrgruppen för Miljöledningsprojektet ( ISO 14000 -serien) • Samarbete med Näringslivets Miljöchefer, NMC, för att identifiera produkter med särskilt god miljöprestanda vid uppstart och revidering av kriterieområden • Ledning av referensgrupp för miljöanpassad upphandling med deltagande från olika offentliga upphandlande myndigheter och det privata näringslivet

INTERNATIONELL SAMVERKAN Miljöstyrningsrådets deltagande i internationella samarbeten skall, förutom att ge kunskap om miljöanpassad upphandling i andra länder, också möjliggöra påverkan av andra internationella aktörer i deras arbete 12

med hållbar upphandling. Syftet med detta är att bidra till en utveckling av regelverket kring upphandling och att skapa en harmonisering inom området. Miljöstyrningsrådet ingår i följande internationella nätverk och samverkansformer: • Det internationella nätverket för miljöanpassad upphandling – International Green Purchasing Network ( IGPN) • Det internationella nätverket för miljövarudeklarationer – Global Type III Environmental Product Declarations Network (GEDnet) • EU-kommissionens expertgrupp för miljöanpassad upphandling – EU GPP Expert Group • EU:s arbete med en handlingsplan för miljöteknikutveckling – Environmental Technology Action Plan ( ETAP) • EU:s verkställighetskommitté för Eco-Management and Audit Scheme – EMAS Article 14 Committee • Samarbete med lokala organisationer för hållbarhet – Local Governments for Sustainability ( ICLEI) och nätverket för upphandlingsfrågor – Buy It Green Network ( BIG.net) • EU:s expertarbetsgrupp för upphandling av hållbar och legal skogsråvara I regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling framgår att Miljöstyrningsrådet bör, under ledning av Regeringskansliet, delta i arbetet med att företräda Sverige i EU -samarbetet och i det internationella samarbetet om miljökrav vid offentlig upphandling. Miljöstyrningsrådet är därför särskilt aktivt inom ramen för olika former av EU -samarbeten såsom EU:s expertarbetsgrupp för miljöanpassad offentlig upphandling (GPP) och Standing Forestry Committee ad hoc WG IV (offentlig upphandling av legal och hållbar skogsråvara). Av stor vikt är också den av EU -kommissionen under 2008 lanserade handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion – SCP (Sustainable Consumption and Production).


5. VILKA ÄR DE VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGORNA SOM MILJÖSTYRNINGSRÅDET ARBETAR MED Miljöstyrningsrådets arbete, i synnerhet det som berör upphandlingsverksamheten, omfattar samtliga tre element inom hållbarhetsbegreppet – miljö, ekonomi och sociala frågeställningar.

5.1 MILJÖDIMENSIONEN Miljö är av naturliga skäl dominerande i Miljöstyrningsrådets arbete. Att miljön är i fokus beror dels på den större kunskapen om miljöproblem och dess orsaker som finns i samhället idag, och dels på det fokus som ligger på dessa frågor i lagstiftnings- och tillsynsarbete sedan flera decennier. Valet av prioriterade miljöområden följer i stort resultatet av den EU -studie som kartlagt vilka samhällssektorer som bidrar mest till dagens miljöproblem. I studien framkom att det är tre sektorer som i första hand bör uppmärksammas: energi-, transport- och livsmedelssektorn.

med att utveckla ett eget verksamhetsledningssystem som omfattar kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Vad gäller den miljöpåverkan som Miljöstyrningsrådets egen verksamhet genererar har följande betydande miljöaspekter identifierats: • Indirekt positiv miljöpåverkan av annans verksamhet i samband med ökad användning av miljökrav vid offentlig upphandling (t.ex. förslag till upphandlingskriterier, vägledningar, information och utbildning av olika slag) • Direkt negativ miljöpåverkan av egen verksamhet i termer av personalens resor till och från arbetet samt tjänsteförrättningar av olika slag • Indirekt negativ miljöpåverkan som en följd av externa personers resor i samband med styrelsemöten, möten med beslutkommitté och referensgrupp samt arbetsgruppsmöten

Miljöstyrningsrådets kriteriearbete fokuserar på produktområden där volym och miljöpåverkan definierats som betydande. Miljöstyrningsrådets arbete med upphandlingskriterier ska med tiden resultera i ett komplett upphandlingsverktyg för de produkter som är mest förekommande i upphandlingssammanhang och kompletteras för närvarande med produktområden så att det på ett tillfredsställande sätt täcker in relevanta produkter inom energi-, transport och livsmedelssektorn. Därtill bedrivs ett arbete för att ta fram en vägledning för upphandling av tjänster och entreprenader. Miljöstyrningsrådet skall i sin egen verksamhet minimera miljöpåverkan genom att ta största möjliga miljöhänsyn i sitt eget arbete. Miljöstyrningsrådet strävar efter att ständigt förbättra sin miljöprestanda och följer givetvis gällande lagar. Miljöstyrningsrådet arbetar 13


INDIREKT POSITIV MILJÖPÅVERKAN Ett viktigt mål i Miljöstyrningsrådets miljöarbete är att påverka andra organisationer, både inom statlig och privat verksamhet, så att deras upphandlingsarbete leder till en minskad miljöpåverkan genom aktiva inköpsbeslut till förmån för bättre miljöanpassade produkter. Miljöstyrningsrådets ambition är att kunna uppskatta hur stor den samlade förbättringen i miljöprestanda är. Tyvärr föreligger ingen lättillgänglig statistik över de faktiska avrop som sker efter det att upphandlings- och inköpskontrakt upprättats. EU -kommissionen har initierat ett projekt där man med hjälp av indikatorer ska visa på miljönyttan av miljöanpassad offentlig upphandling. EU:s arbete med detta kan vara en vägledning i Miljöstyrningsrådets arbete med att följa upp i hur stor omfattning Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används vid upphandling (se kapitel 6.1). Faktainsamling kan ske genom riktade enkäter, insamling av anknytande information eller direkta kontakter med upphandlare och inköpare.

DIREKT NEGATIV MILJÖPÅVERKAN Den klimatpåverkan som genereras av personalens resande utgör en signifikant miljöaspekt. I Miljöstyrnings-

rådets policy för tjänsteresor framgår att resenären ska beakta miljöaspekter vid val av färdmedel och logi. Tåg eller andra kollektiva färdmedel utom flyg, ska i första hand väljas för resor upp till 50 mil. Miljöstyrningsrådet samlar löpande in information om personalens resor samt resor i samband med tjänsteförrättningar. En utvärdering sker årligen där möjligheter till ändrade resebeteenden analyseras för att motivera personalen att i görligaste mån övergå till mindre miljöbelastande resebeteende. Detta knyter an till redovisningen av miljönyckeltalen för utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan av transporter (GRI -index EN 16–17 och EN 29) (se kapitel 12.1).

INDIREKT NEGATIV MILJÖPÅVERKAN För att minska miljöbelastningen för resor som görs av externa personer i samband med styrelsemöten, möten med beslutkommitté och referensgrupp samt arbetsgruppsmöten prövade Miljöstyrningsrådet under hösten en utrustning för videokonferenser. En utvärdering av detta kommer att ske samtidigt med en kartläggning av andra sätt att kommunicera på distans. Olika lösningar ska kunna erbjudas mötesdeltagare i framtiden för att på så sätt minska resandet och dess klimatpåverkan.

5.2 DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN Ekonomiska frågeställningar är av avgörande betydelse för inriktning och omfattning av ett företags eller en organisations hållbarhetsarbete, i synnerhet deras upphandlings- och inköpsverksamhet. I arbetet med regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling ingår att belysa vilka eventuella extra utgifter upphandlare är beredda att acceptera vid inköp av miljöanpassade produkter. 14

I Miljöstyrningsrådets arbete med ekonomiska frågeställningar ligger fokus på de moment i upphandlingsprocessen där en upphandlare själv kan bedöma ett anbudspris i relation till andra kostnader för att på ett rättvist sätt kunna göra kostnadsmedvetna inköpsval. För detta har Miljöstyrningsrådet utarbetat en generell modell som kan användas för att ge en överblick över en produkts kostnader i ett helhetsperspektiv genom s.k. livscykelkostnadsberäkningar ( LCC). Mo-


dellen analyserar en produkts totala kostnader i ett helhetsperspektiv, och omfattar inte bara grundinvesteringen, utan också drift- och underhållskostnader liksom andra viktiga kostnader såsom miljöskatter, avvecklingskostnader, subventioner och restvärde. En sådan analys kan komma till stor användning vid t.ex. behovsanalyser och anbudsutvärderingen. En LCC kan också vara en bra underlagsinformation för leverantörer i sin produktutveckling då de kan identifiera de faser i en produkts livscykel som är särskilt utmärkande ur kostnads- och miljöeffektsynpunkt.

Miljöstyrningsrådets LCC -arbete innefattar också en successiv anpassning av den generella LCC -modellen till olika produktområden. LCC -modellen och dess användning har visat sig speciellt tillämpbar för energikrävande produkter såsom fordon, belysning, kontorsmaterial och hushållsprodukter.

LÄS MER om livscykelkostnadsberäkningar på

msr.se/lcc

5.3 DEN SOCIALA DIMENSIONEN Sociala och etiska aspekter vid upphandling och inköp har aktualiserats alltmer på senare år bl.a. inom ramen för arbetet med att utveckla strategier för hållbar utveckling. De sociala och etiska aspekterna har också lyfts fram i klimatarbetet där värderings- och beteendeförändringar och nya konsumtionsmönster utgör en allt viktigare del. Den offentliga upphandlingen ligger här generellt sett efter näringslivet, som har arbetat med sociala och etiska krav under flera år. Miljöstyrningsrådets arbete med att ta fram upphandlingskriterier kommer i framtiden i ökad utsträckning att även inkludera sociala och etiska frågeställningar. Miljöstyrningsrådet har tagit ett flertal olika initiativ för att systematiskt identifiera och beskriva på vilka sätt sociala frågeställningar kan inkluderas i framtida upphandlingskriterier inom ramen för offentlig upphandling. Miljöstyrningsrådet har bl.a. samarbetat med Global Reporting Initiative (GRI) för att analysera på vilka sätt de olika sociala indikatorer, som ingår i

hållbarhetsredovisningar enligt GRI, kan användas i Miljöstyrningsrådets arbete med hållbar upphandling. En inledande kartläggning har skett om hur sociala aspekter används i daglig upphandlingsverksamhet med beaktande av regelverket för lagen om offentlig upphandling samt att beskriva hur information från leverentörer kan verifieras av anbudsgivare. Resultatet av kartläggningen presenteras i ett inledande vägledningsdokument. Samarbetet med GRI har varit särskilt värdefullt ur verifieringssynpunkt – ett område som ofta lyfts fram som ett hinder för att inkludera sociala frågeställningar vid offentlig upphandling. GRI har här arbetat fram principer för verifiering i samband med upprättande av hållbarhetsredovisningar.

LÄS MER om sociala frågor samt hämta

Miljöstyrningsrådets rapporter och skrifter på msr.se/socialt_ansvar 15


6. HUR VI ARBETAR

Miljöstyrningsrådets arbete med miljöanpassad upphandling ska tjäna som en brygga mellan upphandlare och leverantörer. En viktig del är att skapa dynamik i utvecklingen av produkter, tjänster och entreprenader där det hållbara perspektivet stärks. I offentlig upphandlingsverksamhet är transparens och likabehandling av grundläggande betydelse. Leverantörsmedverkan i kriteriearbetet är därför en självklarhet som fodras för att ge kriterierna legitimitet. Samtidigt ligger det en utmaning i att arbeta fram kriterier som ligger i framkant av utvecklingen inom miljöområdet. Leverantörer har där ett gemensamt ansvar att delta i kriteriearbetet utan hänsyn till egna särintressen som förhindrar en sådan utveckling. Dynamiken ska säkerställas genom att kriterier föreslås på olika nivåer för att göra det möjligt för både leverantörer och brukare att anpassa sig till ändrad produktion och ändrade ekonomiska förutsättningar. Kriterierna ska kunna användas inte bara i den offentliga upphandlingen utan också i den privata inköpsverksamheten. Det privata näringslivet kan på ett mindre formaliserat sätt arbeta med sin upphandling och på så sätt ge en annan dimension till hur kriterierna kan bidra till ett hållbart samhälle.

16

Miljöstyrningsrådets arbete med miljöledning och produktrelaterad miljöinformation syftar till ett erbjuda organisationer, såväl offentliga som privata, internationellt accepterade och beprövade verktyg för att kommunicera sin organisations eller sina produkters miljöprestanda på ett faktabaserat och trovärdigt sätt. För den produktorienterande delen med miljövarudeklarationer, EPD, följer sättet med att utarbeta produktspecifika regler som Miljöstyrningsrådet ansvarar för, ett likartat arbetssätt som för kriterieutveckling inom upphandlingsområdet avseende öppenhet, förankring och tillgänglighet för marknadens aktörer. EMAS är EU:s miljörevisionsordning och baseras på den

internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Miljöstyrningsrådet har därför inte samma möjlighet att påverka innehållet i EMAS -förordningen. Däremot företräder Miljöstyrningsrådet regeringen i det arbete EU -kommissionen leder i den s.k. Artikel 14 -kommittén där vissa påverkansmöjligheter. Därutöver leder Miljöstyrningsrådet arbetet i SIS styrgrupp för ”Miljöledningsprojektet”, som har till uppgift att ansvara för det svenska deltagandet i arbetet med alla standarder inom ISO 14000 -serien.


6.1 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER

Processen med att utveckla kriterier följer det sätt på vilka internationella ISO -standarder tas fram. I Miljöstyrningsrådets kriteriearbete inkluderas följande faser, se figur 2 : • • • • • • • •

Val av prioriterade produktområden Förstudie Öppet intressentmöte Utarbetande av kriterieförslag i arbetsgrupper Remissbehandling Godkännande i en beslutskommitté Publicering Uppföljning

Val av prioriterade produktområden för kriteriearbetet baseras huvudsakligen på tre olika utgångspunkter – omfattningen av miljöpåverkan, avropsvolymer och önskemål från upphandlare. Förstudien innehåller vanligen en sammanställning av studier av produktens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv ( LCA -analyser m.m.) för att identifiera de mest väsentliga miljöaspekterna, en marknadsanalys för att kartlägga produktens förekomst och marknadsandelar, en intressentanalys för att klarlägga viktiga aktörer att involvera i kriteriearbetet samt översikt över tillgängliga förfrågningsunderlag och existerande standarder inom området. Det öppna intressentmötet syftar till att allmänt informera om det kommande arbetet med kriterieut-

M

PRIORITERADE PRODUKTER – STYRELSEBESLUT

AR

KN AN AD AL SYS

MILJÖNINGA R

UTRED

LCA ING N L L STÄ MAN GS SAM LIN OR ND RÅG A F PH A UP DISK RI U J

INFO

SEMINARIUM, UPPSTARTSMÖTE

ARBETSGRUPP BILDAS

REMISS REMISSGENOMGÅNG SLUTGILTIGT KRITERIEFÖRSLAG

ARBETSGRUPP AVSLUT

BRED AVSTÄMNING MED INTRESSENTER

Utarbetandet av förslag till miljökriterier vid upphandling följer ett stegvist förfarande i form av en öppen process där alla intresserade parter har möjlighet att delta. Kriterieutvecklingen skall vila på vetenskaplig grund och vara förankrade i en bred intressentkrets. En viktig utgångspunkt för kriteriearbetet är de 16 nationella miljökvalitetsmålen. I arbetet med kriterierna skall hänsyn tas till praktiska upphandlingstekniska utgångspunkter samt juridisk tillämplighet i en kvalitetssäkrad process.

BESLUTSKOMMITTÉ

DOKUMENT PUBLICERAS

Figur 2. Miljöstyrningsrådets process för utarbetande av förslag till kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling.

veckling och att samla in synpunkter på arbetets inriktning. Alla marknadens aktörer inbjuds att delta i arbetsgruppens möten. Utarbetande av kriterieförslag i arbetsgrupper sker vid möten, ca 2–5 i antal, då också förslag till lämpliga verifikat för att visa på efterlevnad av kriterierna tas fram. Arbetsgrupperna kan bestå av representanter för olika intressentgrupper – myndigheter, branschorganisationer, miljöorganisationer, miljöexperter/ miljösamordnare, leverantörer och ibland även forskare. Kriteriearbetet skall utgå från befintlig kunskap inom området i ett livscykelperspektiv. Acceptansen och förankringen av kriterierna ska primärt ske i kon17


sensus mellan arbetsgruppens medlemmar. I arbetet ingår också att säkerställa överensstämmelse med lagen om offentlig upphandling. Exempel på information som bör beaktas är lagstiftning inom området, relevanta standarder, tillgängliga kriterier inom miljöoch energimärkning, livscykelanalyser ( LCA), miljöutredningar, miljövarudeklarationer etc. Samtidigt som kriterierna utarbetas skall bakgrund och motiv dokumenteras. Likaså ges förslag på lämpliga former för verifiering.

Uppföljning utgör en viktig uppgift för Miljöstyrningsrådet för att få vetskap om hur många upphandlare som använder förslagen till upphandlingskriterier och vilka av kriterierna som tillämpas i störst utsträckning. Resultaten utgör ett viktigt underlag för förbättringsarbete vid framtida utveckling av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Miljöstyrningsrådet kommer med start i början av 2009 att påbörja ett uppföljningsarbete baserat på genomgång av OPIC:s databas över förfrågningsunderlag och inkomna anbud vid upphandling samt via enkäter och direkta kontakter med upphandlare. I arbetet ingår också att samla information huvudsakligen från upphandlare och leverantörer för att höra efter hur pass nöjda de är med de kriterier Miljöstyrningsrådet utarbetar.

LÄS RAPPORTEN Verifiering och

uppföljning vid miljöanpassad upphandling. Hämtas på msr.se/rapporter

Bild 1. Utarbetandet av förslag till upphandlingskriterier sker i en öppen process i arbetsgrupper där alla intresserade parter deltar.

Remissbehandling av föreslagna kriterier och eventuella vägledningar sker genom ett brett utskick till alla berörda parter såsom upphandlare och inköpare, branschorganisationer, myndigheter, leverantörer och NGO:s samt genom annonsering via Miljöstyrningsrådets hemsida. Vid behov behandlas inkomna remisssvar vid ytterligare ett arbetsgruppsmöte. Godkännande av kriterierna sker i en oberoende beslutskommitté som kan återremittera kriterieförslagen om det anses nödvändigt. Publicering av de godkända kriterierna sker på Miljöstyrningsrådets hemsida (kriterierna publiceras på ursprungsspråk samt svenska och engelska). Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier är giltiga för en viss tidsperiod och revideras därefter regelbundet, då hänsyn tas till t.ex. nya forskningsrön, ny lagstiftning, nya standarder eller erfarenheter av användningen av dem vid upphandling. 18

Miljöstyrningsrådet Rapport 2007:3

VERIFIERING OCH UPPFÖLJNING VID MILJÖANPASSAD UPPHANDLING Eva Dalenstam

LÄS MER om Miljöstyrningsrådets

kriteriearbete på msr.se/kriterier

6.1.1 KRITERIESÄTTNING PÅ OLIKA NIVÅER En viktig del i Miljöstyrningsrådets kriteriearbete är att baserat på marknadsanalyser för vanligt förekommande produktgrupper kartlägga existerande utbud av produkter med god miljöprestanda. Informationen ligger sedan till grund för utarbetande av förslag till kriterier på olika nivåer – baskrav, avancerade krav och ”spjutspetskriterier” – inom de produktområden där så är möjligt, se figur 3. Spjutspetskriterierna på högre nivåer omfattar då produkter i frontlinjen av befi ntlig miljöanpassning ( BAT, Best Available Technology). Spjutspetskriterierna ska fungera som hjälp för upphandlande organisationer som vill ta ytterligare ett steg i sitt hållbarhetsarbete. Med hjälp av kriterieförslag på olika nivåer kan upphandlare sedan själva avgöra, med ledning av den egna behovsanalysen och tillgänglig marknadsinformation, vilken/vilka nivåer


man kan och vill använda. Detta kan också utgöra en stimulans för leverantörer att utveckla bättre miljöanpassade produkter.

Fig. 3. Miljöstyrningsrådets upphandlingsarbete omfattar att föreslå kriterier på olika nivåer.

Kriteriesättning på olika nivåer aktualiseras i första hand för de obligatoriska kraven och för utvärderingskriterierna. Ett sådant förfaringssätt har flera fördelar: • En upphandlande enhet kan själv avgöra på vilken nivå av produkters miljöprestanda man vill upphandla, vilket ger dem en möjlighet till en successivt förbättra och höja nivån

på sin miljöanpassade upphandling. Detta motverkar dessutom en eventuell risk för att Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används utan större reflektion och eftertanke. • En leverantör kan tidigt få information om väsentliga miljöaspekter relaterat till sina produkter som kan vara viktigt att förbättra inför kommande upphandlingar. Det kan dessutom medföra att en leverantör som kan tillhandahålla produkter med klar miljöprofilering ges ökad möjlighet till företräde i upphandlingssammanhang. • Miljöstyrningsrådets arbete kan ges mer flexibilitet och långsiktighet i diskussioner mellan olika parter vid framtagning av kriterier, vilket också kan underlätta arbetet med fastställande av kriterier i den beslutande kommittén.

19


6.1.3 SUBSTITUTION AV HÄLSOOCH MILJÖFARLIGA ÄMNEN

6.1.2 TEKNIK/ INNOVATIONSUPPHANDLING

Miljöstyrningsrådet arbetar också på andra sätt inom området Giftfri miljö – dels mer generellt genom att ha upprättat en övergripande kemikaliestrategi att användas som vägledning inom kriterieutvecklingsarbetet – dels mer på detaljnivå genom det löpande kriterieutvecklingsarbetet där konkreta förslag på utfasning av hälso- och miljöfarliga ämnen tas fram. Kemikaliestrategin har formen av en vägledande policy innehållande mål avseende vilka ämnesegenskaper som inte ska förekomma alternativt begränsas i beredningar, kemiska produkter och varor som upphandlas. Dessa mål ska uppnås i kriterieutvecklingsarbetet och kontrolleras med hjälp av en checklista.

Teknik/innovationsupphandling är en metod som används för att upphandla produkter med nya koncept som ännu inte finns på marknaden. Teknikupphandling kan hjälpa till att få fram tekniska lösningar med minimal miljöpåverkan. Detta ger stora möjligheter till miljöförbättringar och kan samtidigt stimulera små- och medelstora företags tillväxt och bidra till ökad svensk export av miljöteknik. Miljöstyrningsrådet har engagerat sig i teknikupphandlingsprojekt med inriktning på giftfri miljö för att bidra till att bygga upp en nationell modell för miljödriven teknikutveckling. Modellen bygger på nya kunskaper inom kemikalieområdet sammantaget med den kunskap som redan finns inom energiområdet. Modellen planeras knytas till Miljöstyrningsrådet arbete med upphandlingskriterier för att möjliggöra innovationsdrivna upphandlingar i den absoluta teknikfronten och bygger på den möjlighet som finns att betrakta teknikupphandling i olika tidsperspektiv – på kort sikt kopplat till det

Miljöstyrningsrådet har etablerat ett innovationsforum för att stimulera upphandling av varor och tjänster med god miljöprestanda och öka efterfrågan på framtida miljöinnovationer. Arbetet har påbörjats tillsammans med den nationella kemikaliesubstitutionsgruppen inom landstinget för att särskilt driva kemikaliesubstitution av hälso- och miljöfarliga ämnen. Arbetet omfattas också av dialoger med olika leverantörer om olika metoder och upphandlingsförfaranden som kan stimulera framtagande av nya produkter med bättre miljöprestanda. Arbetet sker med två utgångspunkter. Det ena rör kommunikationen av de substitut som identifierats genom utförd kartläggning och där dessa substitutionsmöjligheter listas. Det andra är ett substitutionsspår för de produkter där alternativ idag ännu inte fi nns, och som följer en prioritetslista som arbetats fram.

löpande kriteriearbetet som Miljöstyrningsrådet bedriver med framtagning av spjutspetskriterier, på lång sikt kopplat till den traditionella formen av teknikupphandling som en tävling mellan olika anbudsgivare.

Miljöstyrningsrådet Rapport 2008:10

LÄS MER om teknikupphandling

i Miljöstyrningsrådets rapport teknikupphandling – verktyg för att främja innovationer och ny miljöteknik. Hämtas på msr.se/rapporter 20

TEKNIKUPPHANDLING - VERKTYG FÖR ATT FRÄMJA INNOVATIONER OCH NY MILJÖTEKNIK Miljöstyrningsrådet, MInT och Jegrelius Forskningscenter i samarbete med NUTEK

Miljöstyrningsrådet policy och strategi

LÄS Miljöstyrningsrådets

kemikaliestrategi – upphandling för en giftfri miljö. Hämtas på msr.se/rapporter

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KEMIKALIESTRATEGI UPPHANDLING FÖR EN GIFTFRI MILJÖ


6.1.4 LEGALT OCH HÅLLBART SKOGSBRUK Miljöstyrningsrådet leder en arbetsgrupp bestående av representanter från Jordbruksdepartementet, Skogsindustrierna, Skogsägarna och en representant för miljöorganisationerna (Greenpeace, Naturskyddsföreningen och WWF) för att ta fram förslag till upphandlingskriterier för legalt och hållbart skogsbruk. På miljöorganisationernas begäran ska även sociala aspekter beaktas. Ett första steg har påbörjats med att ta fram kriterier för legal och icke-kontroversiell råvara. Det är viktigt att precisera att kriterierna enbart gäller för den råvara som ingår i de offererade produkterna. Osäkerheter föreligger om vad det finns för olika dokumentation och processer i olika länder som kan bevisa att kraven uppfyllts. En särskild expert kommer att kontrakteras för att utarbeta en rapport avseende kriterierna, dokumentation och möjlighet till uppföljning baserat på olika internationella system. Dessa kriterier handlar om att

utveckla en basnivå och inte att specifikt lyfta fram ”hållbar skogsråvara”. Det är viktigt att detta kommuniceras till omvärlden, så att ingen förleds att tro att detta är drivande krav för hållbart skogsbruk. Kriterierna är dock en bra plattform att bygga vidare från. Flera av punkterna kan även användas för andra råvaror än skogsråvara. Arbetsgruppen avser att sätta ihop en gemensam kommunikation kring detta. Om krav för ansvarsfullt skogsbruk fullt ut ska tas fram, har bedömningen gjorts att det sannolikt behöver inrättas en central hjälpfunktion för att stödja och bygga upp relevant kunskap hos de offentliga upphandlarna. EU-kommissionen har tillsatt en expertgrupp (SFC, Ad Hoc Working Group on Public Procurement of Wood) med representanter från alla medlemsstater. Jordbruksdepartementet har utsett Miljöstyrningsrådet till Sveriges representant. Syftet med expertgruppen är att ta fram förslag till en EU -gemensam upphandlingsvägledning för legal och hållbar skogsråvara.

6.2 DET INTERNATIONELLA EPD ®SYSTEMET

Miljövarudeklarationer, EPD, är ett informationssystem som bygger på en vetenskaplig samsyn och följer principerna för internationella standarder för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster i ett livscykelperspektiv.

En nyligen genomförd översyn av det internationella EPD® systemet visar att det tillmötesgår många av marknadens önskemål om ett globalt och accepterat kommunikationssystem om produkters miljöpåverkan på olika användningsområden. Systemet tillgodoser dessutom de flesta behov av kvalitetssäkrad och jämförbar information om varor och tjänsters miljöpåverkan.

Ett av de viktigaste användningsområdena för miljövarudeklarationer, som särskilt omnämns i det internationella arbetet, är just inom miljöanpassad upphandling. Sedan EPD®systemet lanserades av Miljöstyrningsrådet 1998 har det tilldragit sig ett ökat intresse från olika länder och därigenom successivt omformats till ett system med internationell tillämpning. Det internationella EPD®systemet som Miljöstyrningsrådet är huvudman för är initierat och drivs av näringslivet.

Viktiga utgångspunkter för internationellt arbete med miljövarudeklarationer är öppenhet och transparens. Det gäller särskilt vid utarbetande av produktspecifika regler (PCR), d.v.s. de regler för insamling och beräkningar som gäller för olika produktgrupper så att EPD: er inom samma produktgrupp redovisas på ett enhetligt sätt vilket underlättar jämförelser mellan olika produkter. Här krävs ett nära samarbete mellan olika internationella målgrupper för EPD. Det gäller särskilt med 21


näringslivets aktörer då företag/organisationer deltar i utarbetandet av PCR . Detta sker ofta i samverkan med andra företag och eventuellt också tillsammans med bransch- eller intresseorganisationer och LCA -experter ledda av en särskild moderator. Förslag till PCR kommenteras av en särskild identifierad intressentgrupp (Product Category Stakeholder Consultation Group). Dessa får tillgång till dokumentet via en allmänt tillgängligt forum (Global PCR Forum) som är öppen för alla

länder som har till uppgift att granska och godkänna inkomna förslag till PCR :er, som Miljöstyrningsrådet efter godkännande publicerar offentligt. EPD:er som utarbetas av organisationer baserat på godkända PCR:er granskas av oberoende och kompetenta verifierare varefter de också publiceras på Miljöstyrningsrådets internationella EPD-hemsida.

och som synliggör de kommentarer som kommer in. Forumet säkerställer således ett enkelt sätt att kommunicera så att alla som är intresserade och vill påverka innehållet i en PCR kan delta i arbetet.

LÄS rapporten Miljöledningssys-

Miljöstyrningsrådet har tillsatt en internationell teknisk kommitté med LCA - och EPD -experter från olika

LÄS MER om EPD och miljövarude-

tem och miljödeklarationer vid upphandling och inköp. Hämtas på msr.se/rapporter

Miljöstyrningsrådet Rapport 2007:2

MILJÖLEDNINGSSYSTEM OCH MILJÖDEKLARATIONER VID UPPHANDLING OCH INKÖP Matilde Unge, Sven-Olof Ryding och Charlotta Frenander

klarationer på msr.se/epd

6.3 EU:S MILJÖLEDNINGS- OCH MILJÖREVISIONSSYSTEM, EMAS Miljöstyrningsrådets E M A S arbete innebär att vara officiell huvudman för systemet i Sverige med ansvar för information och registrering av de organisationer som klarar EMAS -kraven. Miljöstyrningsrådet ska också representera regeringen i EU -kommissionens verkställighetskommitté för EMAS, den s.k. Artikel 14 -kommittén, som träffas ett par gånger per år för att diskutera och följa upp den praktiska tillämpningen av EMAS -förordningen.

rådet genomför även egna intressentanalyser i Sverige för att samla in erfarenheter från näringslivet och offentliga myndigheter av pågående EMAS -arbete. I Miljöstyrningsrådets arbetsuppgifter ingår också att nominera svenska kandidater till EU -kommissionens årliga tävling EMAS Awards. De två senaste åren har svenska EMAS-registrerade företag – Gustavsberg AB och Milko ek. för. – vunnit tävlingen i klasserna medelstora och stora företag.

EU -kommissionen kontrakterar med jämna mellan-

LÄS RAPPORTEN rapporten Ökad

rum konsulter för att genomföra utredningar av olika slag bland EMAS -registrerade företag för att samla in synpunkter och föreslå förändringar i förordningen som kan öka marknadsintresset och antalet företag som väljer att ansluta sig till systemet. Miljöstyrnings-

tillämpning av EMAS. Hämtas på msr.se/rapporter

22

LÄS MER om EMAS på

www.emas.se

Miljöstyrningsrådet Rapport 2008:11

ÖKAD TILLÄMPNING AV EMAS Richard Almgren


7. ARBETET MED ENERGIEFFEKTIVISERING

Miljöstyrningsrådet deltog i en rad aktiviteter under 2008 med anknytning till energieffektivisering, bl.a. i samråd med Energimyndigheten vid framtagande av en rapport avseende upphandling av energirelaterad utrustning som en nationell strategi för upphandling och energistyrning inom detta område. Dessa aktiviteter syftade också till att stimulera marknaden att utöka utbudet av mer energieffektiva produkter. Rapporten med titeln Våga vara bäst utgjorde sedan underlag till Energitjänsteutredningen för införlivandet av Energitjänstedirektivet. I direktivet ingår ett kapitel om den offentliga sektorns särskilda ansvar, som i och med Miljöstyrningsrådets verksamhet inom upphandlingsområdet gör att Sverige uppfyller denna del av Energitjänstedirektivet. Allt detta arbete låg till grund för delar av arbetet med den kommande Energipropositionen. Samarbete med Energimyndigheten intensifierades under året då Miljöstyrningsrådet bl.a. har deltagit i energieffektiviseringsprojekt av storkök. Projektet kommer att fortsätta, dock i ny form, under 2009 parallellt med Miljöstyrningsrådets eget kriterieutvecklingsprojekt kring miljöanpassad upphandling av storkök (projektering, entreprenad, utrustning). Miljöstyrningsrådet deltog också i Energimyndighetens arbete med Uthållig Kommun.

Miljöstyrningsrådet är medlem i Ekodesignkommittén, där kommande ekodesignkrav diskuteras. Deltagandet i kommittén ger en inblick i de möjligheter som står till buds för att precisera allt högre miljökrav. Ekodesignkraven utgör bra underlag till Miljöstyrningsrådets kriteriearbete, då de även innehåller krav som ska börja gälla först längre fram, som då kan få formen av avancerade krav som en upphandlare kan ställa. Även bästa tillgängliga teknik ( BAT) identifieras inom Ekodesignarbetet, vilket i sin tur kan utgöra underlag för ”spjutspetskriterier”. Miljöstyrningsrådet arbetar med olika former av vägledningar inom energieffektiviseringsområdet. En vägledning för energieffektiv upphandling har successivt byggts upp på Miljöstyrningsrådets hemsida för att guida användare till ”energismarta” upphandlingsbeslut med användning av energikrav och livscykelkostnadsberäkningar. Miljöstyrningsrådet arbetade under 2008 med att ta fram en vägledning för upphandling av energitjänster, EPC (Energy Performance Contracting), baserat på material om upphandlande myndigheters egna erfarenheter av EPC. Vägledningen kommer att publiceras under våren 2009, och kommer sannolikt följas av ett samarbete med Energimyndigheten och eventuellt andra aktörer för att vidareutveckla hjälpmedel för EPC.

23


8. SATSNING PÅ LÄTTILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDARVÄNLIG KLIMATINFORMATION

Det blir allt tydligare att vi måste ändra vår livsstil för att hejda klimatförändringarna. Men hittills har det varit svårt att göra klimatmedvetna val. Många konsumenter och upphandlare vill ha ett trovärdigt underlag för jämförelser mellan olika produkters klimatpåverkan för att kunna minska koldioxidutsläppen. Också företag och organisationer får ett allt större behov av att på ett sakligt och trovärdigt sätt redogöra för hur deras verksamhet påverkar växthuseffekten. Klimatfrågan är starkt förknippad med energiförbrukning av olika slag. Studier har visat att nästan hälften av de åtgärder som är lämpliga för att uppnå satta klimatåtaganden handlar om energieffektivisering. Genom

att ställa krav på energieffektivitet kan produkter och tjänster som upphandlas dessutom ge en lägre kostnad på sikt. Miljöstyrningsrådets klimatarbete syftar till att bidra till klimateffektiva lösningar vid upphandling av varor och tjänster. Kopplat till verksamheten med att utarbeta förslag till upphandlingskriterier har Miljöstyrningsrådet utarbetat en klimatvägledning för energieffektiv upphandling, i första hand med fokus på upphandlingsområden där klimatpåverkan är en betydande miljöaspekt. Dessutom lanserade Miljöstyrningsrådet under våren 2008 en webbaserad interaktiv utbildning i energieffektiv upphandling.

8.1 KLIMATDEKLARATIONER Inom ramen för det internationella EPD®systemet lanserade Miljöstyrningsrådet 2007 s.k. klimatdeklarationer, som är utdrag ur en miljövarudeklaration ( EPD) med fokus på varors och tjänsters samlade klimatpåverkan. Klimatdeklarationer baseras på allmänt accepterade vetenskapliga metoder och redovisningssätt och är utförda enligt internationella standarder för livscykelanalyser (ISO 14040 och 14044) och miljödeklarationer (ISO 14025). Trovärdigheten säkerställs genom att klimatdeklarationerna granskas och godkänns av certifieringsorgan ackrediterade för uppgiften av SWEDAC. Innehållet i en klimatdeklaration följer en gemensam och enhetlig redovisningsmall för att underlätta användningen av uppgifterna om produkters klimatpåverkan, se figur 4. Med klimatdeklarationer som grund kan enskilda varor och tjänster jämföras utifrån deras klimatpåverkan. Klimatdeklarationer är det enda internationella verktyg på marknaden som möjliggör detta, vilket gör dem särskilt lämpade för upphandlingsän24

damål. För att underlätta användandet av klimatdeklarationer för i första hand upphandlare publicerade Miljöstyrningsrådet under sommaren 2008 en klimatinformationsguide som kommer att uppdateras årligen för att hållas aktuell med utvecklingen inom området. Den internationella organisationen för standardisering, ISO, har visat intresse för klimatdeklarationer baserade på ISO 14025 om miljödeklarationer. Klimatdeklarationer ingår nu som ett underlag till den kommande standarden om klimatberäkningar och kommunikation ISO 14067 (Carbon Footprint of Products) – ett arbete som Miljöstyrningsrådet också deltar i.


för dem att fatta egna beslut om vilka produkter som har låg klimatpåverkan och för att göra egna jämförelser mellan olika produkters klimatpåverkan.

KLIMATD

En ofta förekommande uppfattning är att man bör vara försiktig med att informera konsumenter om miljöproblem som de har svårt att förstå innebörden av. Det är dock ganska vanligt att konsumenter till en början har begränsad kunskap om t.ex. klimatfrågan, men att de efterhand lär sig mer av egen erfarenhet. Detta talar för vikten av att kontinuerligt och öppet tillhandahålla information om produkters klimatpåverkan. Miljöstyrningsrådet arbetade vidare med klimatInformation om produkten deklarationer för att fi nna ett enkelt och användarvän-

Figur 4. Schematisk bild av en klimatdeklaration och dess ingående delar.

Enskilda personers medvetenhet om våra miljöproblem i allmänhet, och om klimatproblemen i synnerhet, har ökat i snabb takt under senare år. Detta beror till stor del på det ökade politiska intresset och engagemanget för klimatfrågan samt den därpå följande mediabevakningen. Klimatfrågan har på kort tid skapat ett nytt kommunikationslandskap, då många användare och målgrupper för klimatinformation successivt blir mer bekanta med information om produkters klimatpåverkan och hur denna ska tolkas. Dessutom förefaller det så att konsumenter i ökad utsträckning vill kunna göra egna ställningstaganden gällande sin samlade klimatpåverkan och få tillgång till underlag som medför att de kan ändra sina levnadsvanor för att minska sin klimatpåverkan. Detta medför att många konsumenter efterfrågar alltmer kvantitativ information som möjliggör

Avsnittet ska ge kortfattad information om produkligt sätt att informera om produkters klimatpåverkan Beskriv den funktionella enheten, illustrera om iten. ett livscykelperspektiv för användning på produkter möjligt. och förpackningar, se figur 5. Miljöstyrningsrådet lanserade under våren 2008 en webbaserad kurs i klimatanpassad Informationupphandling. om företaget Avsnittet ska ge kortfattad information om företaget. Här kan bland annat eventuellt miljöledningsarbete tas upp. ������������������ �����������

LÄS Miljöstyrningsrådets

Eventuella kompensationsåtgärder för klimatpåverguide Klimatinformationskan kan också redovisas här. något avdrag i de guiden 2008 som fi nns på nedan redovisade emissionerna får inte göras. klimatdeklaration.se ��������������

Klimatdeklaration

3.1

16.7

21.2

0.9

41.9

Figur 5. Tänkbar utformning av klimatdeklaration i form av en sammanfattande grafisk presentation av en produkts klimatpåverkan under dess olika livscykelstadier – råvaruutvinning, tillverkning, användning och avfallsbehandling. Sifferuppgifterna anges i växthuspotential, GWP, uttryckta som CO2 -ekvivalenter.

Här presenteras produktens klimatpåverkan under dess livscykel. Beskriv mycket kortfattat den livscykelanalys som klimatdeklarationen bygger på, hänvisa till EPD för mer information. Emissioner av de viktigaste växthusgaserna ska anges för respektive fas i livscykeln. Utsläppen ska anges i Co2-ekvivalenter (enligt annex B, EPD Programe instructions). 25

Om det är relevant, ange hur stor andel av emissionerna som utgörs av fossila respektive biogena växthusgaser.


8.2 KLIMATMÄRKNING Miljöstyrningsrådet slutförde under 2008, tillsammans med företaget Life Cycle Engineering i Italien, ett EU uppdrag för att utarbeta ett system för klimatberäkningar – Carbon Footprint Measurement Toolkit – primärt framtaget för den europeiska miljömärkningen, EU -Blomman. Målsättningen med projektet var att utveckla ett beräkningsverktyg för en produkts totala utsläpp av växthusgaser och därmed klimatpåverkan sett i ett livscykelperspektiv. Den beräknade klimatpåverkan anpassades till utgångspunkterna för traditionell miljömärkning för att underlätta för konsumenter

26

att göra klimatmedvetna inköpsval. Beräkningsverktyget utarbetades i form av ett användarvänligt Excelark för att uppfylla syftet med att bli generellt tillämpbart för andra områden än miljömärkning där ambitioner finns att utveckla system för klimatmärkning, t.ex. för livsmedels-, transport- och byggsektorn. Miljöstyrningsrådet spred löpande information om projektarbetet och preliminära resultat till en stor en internationell intressentkrets bl.a. via nyhetsbrevet Carbon Footprint Newsletter.


9. STANDARD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Miljöstyrningsrådet har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och SIS påbörjat arbetet med att utveckla en svensk standard för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Detta är av stort intresse i politiskt styrda organisationer som visar på en hög komplexitet avseende verksamhetsområden, styrning och intressegrupper. Arbetet ska

mynna ut i en vägledningsstandard om hållbar utveckling som är i linje med internationellt erkända standarder inom området (huvudsakligen den kommande standarden ISO 26000 om Socialt Ansvarstagande) och som är anpassad för kommuners, landstings och regioners särskilda behov.

9.1 HÅLLBAR UPPHANDLING Upphandling och klimatfrågan har visat sig vara de högst prioriterade hållbarhetsaspekterna för kommuner och landsting i Sverige. Inom ramen för arbetet med standarden för en hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner har Miljöstyrningsrådet särskilt engagerat sig i upphandlingsfrågorna och leder arbetet i en grupp om upphandling där representanter från såväl stat som kommuner och landsting

deltar. Syftet med arbetet är att ta fram tillämpningsdokument med praktisk vägledning för en hållbar upphandling. Dokumentet kommer att anpassas till lagen om offentlig upphandling som därmed definierar ramarna för arbetet. En grundläggande fråga är hur de sociala aspekterna kan konkretiseras i upphandlingsarbetet.

27


10. STOR LYHÖRDHET INFÖR VÅRA MÅLGRUPPERS BEHOV Miljöstyrningsrådet utgör en öppen och neutral plattform som med staten och näringslivet som ägare erbjuder en unik möjlighet för alla marknadens aktörer att under ordnade former ge sin syn på olika frågor med anknytning till hållbar upphandling, samt att komma överens om gemensamma aktiviteter för att nå uppsatta mål. Miljöstyrningsrådets arbete ska ge stöd till alla samhällsaktörer som genom att anpassa sin upphandling och sina inköp till såväl miljö-, som ekonomiska och sociala aspekter bidrar till att skapa en hållbar samhälls- och produktutveckling. Målgruppen är mycket bred och omfattas av allt från enskilda konsumenter till politiker och beslutsfattare. För att nå ut till så många som möjligt krävs olika former av intressentdialoger och en extra stor lyhördhet inför olika målgruppers behov. Dessa olika målgrupper illustreras i figur 6.

Miljöstyrningsrådets hemsida är Miljöstyrningsrådets ”ansikte utåt” såväl för den svenska som den internationella marknaden. Stora resurser läggs därför på att utveckla hemsidans innehåll, funktionalitet och användarvänlighet så att den uppfyller alla de krav på överblickbarhet, navigering och interaktivitet som våra målgrupper primärt önskar få uppfyllda. I Miljöstyrningsrådets arbete med att vidmakthålla en öppen intressentdialog ingår följande huvudsakliga aktiviteter: • Intressentmöten och arbetsgruppsmöten som en del av kriteriearbetet • Information via hemsida och informationsbroschyrer • Elektroniska nyhetsbrev • Intressentanalyser • Konferenser och seminarier • Utbildning med anknytande utvärderingar • Deltagande i nationella och internationella nätverk och samverkansformer Miljöstyrningsrådet genomförde under 2008 en rad informationsinsatser. Bland annat deltog man vid 65 konferenser och seminarier och nådde genom detta ut till över 3000 personer. Som en del i detta arrangerade Miljöstyrningsrådet i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting fyra informationsseminarier riktade till politiker och beslutfattare runt om i landet, vilka samlade över 200 deltagare. Miljöstyrningsrådet har också informerat beslutsfattare i samband med vissa partiers kommun- och landstingsdagar. Syftet med dessa informationsinsatser är att ge motiv för att i ökad utsträckning ställa miljökrav vid offentlig upphandling.

Figur 6. Överblick över Miljöstyrningsrådets målgrupper.

En av Miljöstyrningsrådets viktigaste uppgifter är att utgöra en öppen och lättillgänglig informationskälla kring allehanda frågor med anknytning till miljöanpassad upphandling, vilket inkluderar arbetet med EMAS, EPD och klimatdeklarationer.

28

LÄS Miljöstyrningsrådets skrift Ställ

Miljökrav! som bl.a. beskriver vad du bör tänka på när du vill ställa miljökrav i offentlig upphandling. Hämtas på msr.se/stall_miljokrav

STÄLL MILJÖKRAV !


10.1 INTRESSENTDIALOGER OCH UTBILDNING KRING MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER I ett inledande skede av Miljöstyrningsrådets arbete med regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling genomfördes en kartläggning bland olika målgrupper på marknaden om hur man allmänt uppfattade Miljöstyrningsrådet. I många fall, bland de målgrupper som inte direkt arbetade med frågeställningar som anknyter till Miljöstyrningsrådets verksamhet, var kunskapen om Miljöstyrningsrådet mycket begränsad. Bland de målgrupper som kände till Miljöstyrningsrådet hade merparten en positiv bild av dess verksamhet. Olika s.k. positioneringsattribut som framfördes var internationell förankring, neutral med politiskt stöd, kunskapsbaserat och vetenskapligt förankrat, samsyn och acceptans mellan beställare och leverantörer, låg risk för efterprövning, framförhållning och aktuell samt teknikdrivande. Då Miljöstyrningsrådets arbete med upphandlingsfrågor berör många olika målgrupper har stort fokus satts på informations- och kommunikationsverksamheten för att nå och involvera så många intressenter som möjligt. Miljöstyrningsrådet har genomfört flera intressentanalyser av mer allmän karaktär. Ett viktigt syfte med Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg är att det skall vara lättillgängligt och enkelt att använda för upphandlare/inköpare och lätt att förstå av leverantörer. Upphandlingskriterierna måste därför anpassas både för större inköpsorganisationer och mindre myndigheter, kommuner och företag. För att uppnå detta behövs en nära kontakt och löpande dialog med aktörer som kan påverka användandet av upphandlingsverktyget. Under 2008 skedde detta huvudsakligen genom: • Intressentavstämningar med upphandlare, inköpare och leverantörer t.ex. vid den årliga konferensen Grön Upphandling som brukar samla ca 500 deltagare och där Miljöstyrningsrådets årliga priser – Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör – delas ut, se bild 2.

• Olika evenemang om upphandlings- och klimatfrågor under Almedalsveckan samt evenemang om sociala krav vid upphandling i samarbete med Rättvisemärkt och FairTrade City som genomfördes under hösten 2008 • Upprätthållandet av en Helpdesk-funktion som dagligen besvarar frågor via telefon och e-post • En seminarieserie för politiker och beslutsfattare som turnerat runt i Sverige • Innovationsforum för diskussioner med leverantörer för att identifiera potentialen för upphandling ny miljöteknik • Idéseminarier med styrelsen • Avstämningar men en särskild referensgrupp med representanter för olika samhällssektorer • Intressentanalyser med upphandlare i stat, kommun och landsting samt leverantörer • Möjligheter för alla till frågor och svar på hemsidan • Återkommande enkätundersökningar kring upphandlingsverktygets spridning och användande. Intressentanalyser genomförs i regel vid uppstart av kriteriearbetet med nya produktgrupper. I detta arbete har Miljöstyrningsrådet god hjälp av sina ägare – både i statlig och privat verksamhet – för att identifiera de personer som är verksamma inom det aktuella området. Inför det inledande intressentmötet annonseras inbjudan med information på bland annat Miljöstyrningsrådets hemsida. Alla intresserade är välkomna att delta i det följande kriteriearbetet 29


Bild 2. Vid Miljöstyrningsrådets årliga konferens om Grön Upphandling 2008 delade H.K.H. Kronprinsessan Victoria ut Miljöstyrningsrådets priser för Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör. Vinnare 2008 var Västra Götalandsregionen (Utmärkt Grön Upphandlare) och Cascades Djupafors (Utmärkt Grön Leverantör).

offentlig upphandling som tagits fram i samarbete med Konkurrensverket (tidigare NOU) • Tillhandahålla lättillgängliga utbildningsmaterial via Internet, hittills två webbaserade utbildningar – en grundkurs i miljöanpassad upphandling och en om klimatanpassad upphandling. Gå utbildningarna på msr.se/utbildning

En av Miljöstyrningsrådets nyckeluppgifter är att delta och hålla utbildningar inom området hållbar upphandling för att ge argument som motiverar deltagarna att ställa miljökrav vid upphandling. Miljöstyrningsrådet ska också ge direkt stöd och vägled-

LÄS rapporten Miljökrav i offentlig

ning till upphandlare.

rapport Är miljökrav vid upphandling är konkurrenshämmande? Hämtas på msr.se/rapporter

Aktiviteterna har under 2008 omfattat bl.a. att: • Delta i viktiga utbildningssatsningar samt, vid behov, anordna egna utbildningar • Samverka med myndigheter vid riktade utbildningsinsatser, t.ex. VERVA :s utbildning av ramavtalsmyndigheter • Utarbeta olika former av informationsmaterial, bl.a. material om juridiska förutsättningar vid

30

Syftet med den här skriften är att ge vägledning för att

underlätta för offentliga upphandlare att ställa miljökrav

upphandling. Hämtas på www.kkv.se

Miljökrav i offentlig upphandling

för en effektiv konkurrens till nytta för det allmänna, medborgare och skattebetalare. Skriften ger referenser till upphandlingslagstiftningen

och innehåller konkreta exempel. Här finns också referat

av viktiga avgöranden från kammarrätten och EG-domstolen.

LÄS Miljöstyrningsrådets Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se

Miljöstyrningsrådet Rapport 2008:E3

ÄR MILJÖKRAV VID UPPHANDLING KONKURRENSHÄMMANDE? KVALITATIV UNDERSÖKNING

Miljöstyrningsrådet Rapport 2008:E4

LÄS rapporten Informations-

och utbildningsbehov inom området miljöanpassad upphandling. Hämtas på msr.se/rapporter

INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSBEHOV INOM OMRÅDET MILJÖANPASSAD UPPHANDLING


11. MOTIVERADE OCH ENGAGERADE MEDARBETARE

De arbetsuppgifter Miljöstyrningsrådets ägare har preciserat för bolaget i ägardirektivet upplevs av de flesta som mycket spännande och tilltalande. Med dessa som utgångspunkt erbjuds personalen utvecklingsmöjligheter i enlighet med egna önskemål då alla har sina särskilda specialistområden med vidhängande linjeansvar. Att inneha en sådan expertroll som Miljöstyrningsrådet har inom upphandlingsområdet finns stora möjligheter att aktivt kunna påverka samhällets framtida arbete med hållbar utveckling. Den internationella dimensionen i de verktyg som Miljöstyrningsrådet erbjuder ger därutöver möjligheter för personalen till internationella kontakter och en inblick i förhållanden som råder i andra länder och som är viktiga att vara medveten om för att kunna positionera Sverige som ett föregångsland inom området hållbar upphandling. Anställd personal erbjuds möjligheter till vidareutbild-

ning inom områden de själva identifierar som lämpliga mot bakgrund av deras specialistområde och aktuella arbetsuppgifter. Vissa medel avsätts löpande i budgeten för detta ändamål. Detta knyter an till redovisningen av sociala nyckeltal för utbildning (GRI -index LA 10) (se kapitel 12.1). Miljöstyrningsrådets personal är mycket motiverade och engagerade i sina arbetsuppgifter, vilket skapar de bästa förutsättningar för att kunna lösa de arbetsuppgifter Miljöstyrningsrådet har på ett tillfredsställande sätt och i enlighet med ägarnas förväntningar. Miljöstyrningsrådets anställningsförmåner innehåller en särskild sjukvårdsförsäkring för all personal. Dessutom ges ett friskvårdsbidrag. Detta knyter an till redovisningen av sociala nyckeltal för skador, arbetsrelaterade sjukdomar och frånvaro (GRI -index LA 7)(se kapitel 12.1).

11.1 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS ETIKOCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE Miljöstyrningsrådet skall ha en gemensam, väl förankrad etisk värdegrund i vilket ingår att visa respekt för den enskildes integritet, inte kränka den enskildes frihet samt visa lojalitet mot arbetskamrater och arbetsgivare. Miljöstyrningsrådet skall förebygga ohälsa och olycksfall i den egna organisationen. Personalens kunskap/kompetens är en central och mycket viktig positiv resurs för Miljöstyrningsrådets uppdrag som ständigt ska utvecklas. Miljöstyrningsrådet strävar efter en jämn könsfördelning bland anställda. Miljöstyrningsrådets jämställd-

hetsarbete innebär att alla anställda på Miljöstyrningsrådet behandlas lika vad gäller rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla anställda har ett eget ansvar för att ingen särbehandlas eller trakasseras på grund av könstillhörighet. En positiv samverkan skall ske mellan anställda och företaget för att trygga kontinuiteten i jämställdhetsarbetet. Jämförbara grupper skall, oavsett kön, behandlas lönemässigt lika. Hänsyn skall tas till kvalifikationer i form av kunskap, kompetens, erfarenhet inom aktuellt område samt marknadsläget. Bolaget ser positivt på differentierade löner så länge dessa ej grundas på kön.

31


12. OM REDOVISNINGEN

För första gången publicerar Miljöstyrningsrådet en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Redovisningen är gjord i enlighet med Regeringens riktlinjer för statligt ägda företag, och omfattar data och signifikanta händelser under 2008. Redovisningen är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI), riktlinjer G3. Miljöstyrningsrådet bedömer att redovisningen uppfyller kriterierna för nivå C+ enligt GRI :s tillämplighetsnivåer, se Innehållsförteckning enligt GRI på sidan 37. I arbetet med att ta fram hållbarhetsredovisning har Miljöstyrningsrådet tillämpat GRI:s vägledning för att definiera innehållet i redovisningen samt tillhörande principer om väsentlighet, kommunikation med intressenterna, hållbarhetssammanhang och fullständighet. För mer information om redovisningens uppfyllande av GRI , se Miljöstyrningsrådets hemsida msr.se/hbr. Hållbarhetsredovisningen kommer fortsättningsvis att utgivas årligen.

32

De olika nyckeltalen finns redovisade i kapitel 12.1. Utgångspunkten för vad som redovisas är Miljöstyrningsrådets egen bedömning av de områden där bolaget har ett stort inflytande och områden där Miljöstyrningsrådet har en påverkan på miljö, samhälle och ekonomi. En grund för denna bedömning är det arbete som Miljöstyrningsrådet utför i sina intressentdialoger. Genom dessa får Miljöstyrningsrådet en god förståelse av vilka områden som är viktiga att redovisa. Rapporten inkluderar påverkan från Miljöstyrningsrådet och dess anställdas aktiviteter. Miljöstyrningsrådet har inte möjlighet att i detalj följa upp hur användningen av dess verktyg och kriterier påverkar omvärlden. Miljöstyrningsrådet har inga dotterbolag. Denna redovisning är den första hållbarhetsredovisning som Miljöstyrningsrådet avger och skillnader jämfört med tidigare kommer därför inte att redovisas. Redovisningen har genomgått en granskning av KPMG och bestyrkanderapporten finns på sidan 39.


12.1 REDOVISNING AV NYCKELTAL 2008 MILJÖNYCKELTAL EN1, Materialanvändning

kg

Papper

130

EN4, Indirekt energianvändning, el för kontor

GJ

Vattenkraft och förnybart

18,1

Kärnkraft

2,62

Fossilt

3,10

SUMMA ENERGIANVÄNDNING

23,8

EN16-17, Utsläpp av växthusgaser EN29, Miljöpåverkan av transporter

Ton CO2

Indirekta koldioxidutsläpp från köpt el Resor

0,470 Antal resor(t&r)

Ton CO2

Koldioxidutsläpp från affärsresor med flyg

21

7,52

Koldioxidutsläpp från affärsresor med tåg

43

0,0001

Koldioxidutsläpp från affärsresor med bil

6

0,256

Koldioxidutsläpp från affärsresor med buss

4

0,063

84

7,84

SUMMA AFFÄRSRESOR Koldioxidutsläpp, personalens resor till och från arbetet

1,320

33


SOCIALA NYCKELTAL LA1, antal anställda Heltidsanställda

9

LA2, personalomsättning Antal personer som slutat sin anställning

1

LA4, Kollektivavtal Andel av personalen som omfattas av kollektivavtal

0%

LA7, Skador, arbetsrelaterade sjukdomar och frånvaro Skadekvot Arbetsrelaterade sjukdomar Sjukfrånvaro

0 12,7 2,8 %

LA10, Utbildning Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd

26

LA12, Utvärdering och uppföljning av prestation och karriärutveckling Procent anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling

100 %

LA13, Sammansättning av styrelse, ledning och uppdelning av anställda efter kön, ålder 1 Styrelse, total

9

Andel kvinnor, styrelse

44 %

Andel män, styrelse

56 %

Anställda, total

9

Andel kvinnor, anställda

56 %

Andel män, anställda

44 %

EKONOMISKA NYCKELTAL EC1, Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde

MSEK

DIREKT TILLSKAPAT EKONOMISKT VÄRDE: Intäkter

16,4

FÖRDELAT EKONOMISKT VÄRDE: Rörelsekostnader

–7,7

Löner och ersättningar till anställda

–8,3

Betalning till finansiärer

-0,1

Betalningar till den offentliga sektorn

–0,2

Investeringar i samhället BEHÅLLET EKONOMISKT VÄRDE:

0 0,1

EC3, Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden Pensionsavsättningar (procentsats av lönesumman)

28 %

EC4, Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn Statligt anslag

1

34

Ej relevant att redovisa uppdelat på åldersgrupp

14


13. ORGANISATION

Miljöstyrningsrådet är ett bolag som ägs gemensamt av staten (85 %), Sveriges Kommuner och Landsting (10 %) och Svenskt Näringsliv (5 %). Bolaget erhåller statligt stöd för sin verksamhet med upphandlingskriterier, medan verksamheten som omfattar system för miljöledning och produktrelaterad miljöinformation finansieras genom avgifter från företag som ansluter sig till dessa system.

13.1 STYRNING Bolagsstyrningen i Miljöstyrningsrådet utgår från statens riktlinjer för statligt ägande, svenska Aktiebolagslagen kap 8 och Svensk kod för bolagsstyrning. Riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara” vilket innebär att i de fall Miljöstyrningsrådet inte följer riktlinjerna förklaras detta. Styrelsen ansvarar enligt svenska aktiebolagslagen för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Miljöstyrningsrådet tillhör den grupp av statliga företag vars verksamhet har ett särskilt samhällsin-

tresse. Svensk kod för bolagsstyrning, regeringens riktlinjer för företag med statligt ägande, ägarpolicyn och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningar ingår som en del av regeringens ramverk för ägarförvaltning. Enligt bolagsordningen skall Miljöstyrningsrådets styrelse ha minst 6 och högst 12 ledamöter, vilka väljs för en tid av tre år på årsstämman. Nomineringen av ledamöter följer de principer om styrelsenomineringsprocessen som beskrivs i statens ägarpolicy. Även val av revisorer följer principerna i ägarpolicyn. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget. Styrelsen har under 2008 bestått av nio ledamöter. Av dessa är fyra kvinnor och fem män. Stämman anger vem som skall vara ordförande respektive vice ordförande i styrelsen. Inga personalrepresentanter är invalda i styrelsen. Styrelsen har ett arbetsutskottet bestående av ordförande och vice ordförande som har till uppgift att, vid behov, bereda väsentliga frågor i styrelsen och bistå VD i viktigare frågor. Styrelsen har haft fyra ordinarie sammanträden under året. Miljöstyrningsrådet är en liten organisation med direkt rapportering till VD för frågor av övergripande och strategisk karaktär. Regelbundna möten hålls

35


varje vecka med alla anställda som då har möjlighet att framföra synpunkter och åsikter av allehanda slag. Dessutom hålls utvecklingssamtal med alla anställda då bl.a. resultat av arbete diskuteras och följs upp. Detta knyter an till redovisningen av sociala nyckeltal för utvärdering och uppföljning av prestation och karriärutveckling (GRI -index LA 12)(se kapitel 12.1). Årsstämma hålls i enlighet med reglerna för statligt ägda bolag, då bl.a. riksdagsledamöter har rätt till att närvara och ställa frågor. Miljöstyrningsrådet har inte erhållit böter eller andra sanktioner till följd av brott mot lagar, miljölagstiftning och bestämmelser. Ej heller har några fall av mutor eller diskriminering förekommit.

HÄMTA Miljöstyrningsrådets rap-

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT OCH RAPPORT OM INTERNKONTROLL 2008

port för bolagsstyrning och intern kontroll. Hämtas på msr.se/verksamhet

13.2 POLICIES Miljöstyrningsrådet har ett antal policies som underlag för det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Av dessa kan nämnas miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy, kvalitetspolicy, etikpolicy, jämställdhetspolicy, informationspolicy, säkerhetspolicy, inköpspolicy och resepolicy.

36

13.3 KONTAKTPERSONER VD, EMAS

Sven-Olof Ryding (ansvarig för hållbarhetsredovisningen)

Verksamhetsvarig upphandling

Peter Nohrstedt

Kommunikation

Anna Lindberg

IT

Erik Ryding

Juridik

Christoffer Stawenow

Miljö- och klimatdeklarationer

Joakim Thornéus

Kemikalier

Eva Dalenstam

Utbildning

Matilde Unge

Livscykelkostnadsberäkningar

Annie Stålberg

Livsmedel

Monica Sihlén

13.4 HEMSIDOR Information om Miljöstyrningsrådets verksamhet återfi nns på olika hemsidor: Om Miljöstyrningsrådet msr.se och upphandlingsverksamheten Om EMAS

www.emas.se

Om miljövarudeklarationer, EPD

www.environdec.com

Om klimatdeklarationer

klimatdeklaration.se


14. INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENLIGT GRI

Delar av det innehåll som ingår i GRI:s krav för nivå C+ enligt GRIs tillämplighetsnivåer beskrivs i denna hållbarhetsredovisning på olika ställen – både i kvalitativa

och kvantitativa termer. I tabellen nedan ges översikt av var man kan finna de olika uppgifterna för de olika indikatorerna för miljö, ekonomi och sociala aspekter.

RAPPORTENS INNEHÅLL GRI-kriterier

Läshänvisning

Informationens omfattning

1 Strategi och analys 1.1

Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare 3–4 1.2 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter 7, 13–15 2 Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn 5 2.2 Varumärken, produkter och/eller tjänster 5, 16–22 2.3 Organisationsstruktur 5, 35 2.4 Lokalisering av huvudkontor 5 2.5 Länder som organisationen har verksamhet 5 2.6 Ägarstruktur och företagsform 5, 35 2.7 Marknader som organisationen är verksam på 5 2.8 Den redovisande organisationens storlek 5, 34, ÅR 2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden 5 2.10 Utmärkelser och priser 6 3 Information om redovisningen 3.1 Redovisningsperiod 32 3.2 Datum för senaste redovisning 32 3.3 Redovisningscykel 32 3.4 Kontaktpersoner 36 3.5 Processer för definition av innehållet 32 3.6 Redovisningens avgränsning 32 3.7 Eventuella begränsningar för omfattning och avgränsning 32 3.8 Utgångspunkt för redovisning som kan påverka jämförbarhet 32

Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt

GRI-kriterier

Läshänvisning

3.10 Effekten av omformulering av tidigare lämnad information 32 3.11 Väsentliga förändringar från föregående redovisning 32 3.12 Innehållsförteckning enligt GRI 37 3.13 Externt bestyrkande av redovisningen 32, 39 4 Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 Organisationens bolagstyrning 35, BS 4.2 Styrelseordförandens roll inom organisationen 35, BS 4.3 Styrelsens oberoende BS 4.4 Former för kommunikation med styrelse och ledning 35 4.8 Interna koder och principer avseende hållbarhet 31, 36 4.11 Tillämpning av försiktighetesprincipen 13 4.13 Medlemskap i intresseorganisationer 12 4.14 Intressenter som engageras av organisationen 28–30 4.15 Identifiering och urval av intressenter 28–30 4.16 Tillvägagångssätt vid intressentengagemang 28–30 4.17 Viktiga frågor och områden för intressenter 28–30 5 Hållbarhetstyrning och resultatindikatorer Ekonomiska indikatorer EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde ▼ 34 EC3 Omfattning av fastställda åtagande utifrån förmånsplan 1 ▼ 34 EC4 Väsentligt finansiellt stöd från staten ▼ 5, 34

Informationens omfattning Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt

Helt Helt Helt

Kommentar 1 Svensk redovisningslagstiftning tillämpas vid redovisning av förmånsbestämda åtaganden

37


GRI-kriterier

Läshänvisning

Informationens omfattning

6 Miljömässiga resultatindikatorer Material EN1 Materialanvändning 2 ▼ 33 Helt Energi EN4 Indirekt energianvändning 3 ▼ 33 Helt EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter eller tjänster 4 23 Helt EN7 Initiativ för att minska indirekt energianvändning 13–14 Delvis Utsläpp till luft EN16 Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser 5 ▼ 33 Helt EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser 6 ▼ 33 Helt EN18 Initiativ för minskning av utsläpp av växthusgaser 13–14, 23 Delvis Efterlevnad EN28 Betydande böter och andra straff ▼ 36 Helt Transport EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transporter 7 33 Helt Sociala indikatorer – anställningsförhållanden och arbetsvillkor Anställning LA1 Total personalstyrka 8 ▼ 34 Helt LA2 Personalomsättning 9 ▼ 34 Helt

GRI-kriterier

Läshänvisning

Informationens omfattning

Relationer mellan anställda och ledning LA4 Andel som omfattas av kollektivavtal ▼ 34 Helt Arbetsmiljö (hälsa och säkerhet) LA7 Arbetsskador och sjukfrånvaro 10 ▼ 34 Helt Träning och utbildning LA10 Utbildningstimmar per anställd och år 11 ▼ 34 Helt LA11 Vidareutbildning och livslångt lärande 31 Delvis LA12 Andel som får regelbundna utvecklingssamtal 34 Helt Mångfald och jämställdhet LA13 Sammansättning av beslutsfattande grupper samt andra anställda12 ▼ 34 Helt Sociala resultatindikatorer – Mänskliga rättigheter Icke-diskriminering HR4 Antal fall av diskriminering ▼ 36 Helt Sociala resultatindikatorer – Organisationens roll i samhället Efterlevnad SO8 Betydande böter och sanktioner ▼ 36 Helt Sociala resultatindikatorer – Produktansvar Produkt- och tjänstemärkning PR5 Rutiner för kundnöjdhet 28 Delvis Efterlevnad PR9 Betydande böter ▼ 36 Helt

Kommentar 2 Endast materialförbrukning i form av papper 3 Indirekt energianvändning utgörs av elförbrukning för kontoret 4 Initiativen är inte kvantifierbara 5 Utsläppen härrör från elförbrukning för kontor 6 Utsläppen härrör från affärsresor med flyg, tåg, bil och buss samt personalens resor till och från arbetet 7 Endast redovisning av koldioxidutsläpp till luft 8 Samtlig personal är egen, heltidsanställd och finns i Sverige 9 Ej relevant att redovisa personalomsättningen fördelat på åldersgrupp, kön eller region. 10 Endast redovisning av skadekvot, arbetsrelaterade sjukdomar och sjukfrånvaro 11 Ej sammanställt utifrån personalkategorier 12 Ej relevant att redovisa uppdelning av åldersgrupp, minoritetsgrupp eller andra mångfaldsindikatorer ▼=

Kärnindikator ÅR = Årsredovisning 2008 BS = Bolagsstyrningsrapport 2008

38


BESTYRKANDERAPPORT MED BEGRÄNSAD SÄKERHET Till läsarna av AB Svenska Miljöstyrningsrådets Hållbarhetsredovisning 2008: Vi har utfört en översiktlig granskning av Miljöstyrningsrådets Hållbarhetsredovisning 2008. Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande hållbarhetsarbetet samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ”RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisningar” utgiven av FAR SRS. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhets¬redovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av ”Sustainability Reporting Guidelines, G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för mitt/vårt uppdrag. Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl. a omfattat följande: • Uppdatering av vår kunskap och förståelse för AB Svenska Miljöstyrningsrådets organisation och verksamhet. • Intervjuer med Vd och medarbetare i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig. • Att vi tagit del av interna dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig. • Bedömning av rutiner för redovisning av hållbarhetsinformation och data. • Genomgång på stickprovsbasis av underliggande dokumentation som legat till grund för information och data i hållbarhetsredovisningen. • Bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer. • Övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledningen att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Stockholm den 8 april 2009 KPMG AB Jan Nordlöv Auktoriserad revisor

Karin Sivertsson Specialistmedlem iFAR SRS 39


FORM: QUADRATA FOTO: ERIC BLECKERT

MILJÖSTYRNINGSRÅDET VASAGATAN 15 – 17 111 20 STOCKHOLM TEL 08-700 66 90 INFO@MSR.SE WWW.MSR.SE

Hållbarhetsredovisning  

Miljöstyrningsrådets Hållbarhetsredovisning 2008 Vägen till hållbar upphandling

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you