Ahr ne 15 uh

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Årsberättelse 2015 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING FRÅN NORRENERGI

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Vår ambition är att vara en del av lösningen för den hållbara staden.”

2015 Det här är Norrenergis års- och hållbarhetsredovisning 2015. Här vill vi ge en bild av vår verksamhet och hur vi bidrar i utvecklingen mot det hållbara samhället. Fokus ligger på frågor som är särskilt viktiga för våra intressenter. Hör gärna av dig till oss om du saknar något, så kan vi fortsätta utveckla vår redovisning.

VD har ordet

Året i korthet

Årets nyckeltal

Det här är Norrenergi

I dialog med omvärlden

Norrenergis erbjudande

Effektiv produktion med hög miljöprestanda

Hållbara bränslen

Säkra, miljöanpassade transporter 19 En trygg och utvecklande arbetsplats 20 Samhällsengagemang 23 Förvaltningsberättelse 24 GRI-index

ÅRSBERÄTTELSE 2015

VD HAR ORDET Norrenergis övergripande uppdrag formulerades 2004. Det innebär i korthet att driva verksamheten på affärsmässig grund och utifrån kundernas behov erbjuda fjärrvärme och fjärrkyla till konkurrenskraftiga priser inom ramen för högt ställda miljökrav. Uppdraget var framsynt och har satt tryck på Norrenergi att utveckla lösningar som förenar en hållbar ekonomi med en hållbar utveckling inom miljö- och klimatområdet. Genom åren har Norrenergi strävat mot en ökad andel förnybara bränslen. År 2015 slog vi rekord, andelen förnybara bränslen blev 99,6 procent! Till viss del beror den positiva siffran på en mild vintersäsong men också på hög tillgänglighet i våra produktionsanläggningar med bäst klimatprestanda.

Ny strategisk utvecklingsplan Viljan att minska avtrycket på miljön och klimatet är inte bara stark hos Norrenergi. Det är också en tydlig utveckling i samhället i stort. Denna vilja tog vi fasta på när vi under året arbetade fram vår nya strategiska utvecklingsplan tillsammans med medarbetarna. I den nya planen är ett av de strategiska målen att uppnå 100 procent klimatneutral verksamhet. Målet driver oss att fortsätta utveckla hållbara lösningar, där ekonomi och miljö går hand i hand. Vi är övertygade om att det går och att det är rätt riktning för vår verksamhetsutveckling.

Medlemmar i Prisdialogen Under 2015 ansökte och godkändes Norrenergi som medlemmar i Prisdialogen. Prisdialogen är ett initiativ mellan branschen och kundorganisationer med syfte att stärka kundernas ställning på fjärrvärmemarknaden. Genom Prisdialogen får våra kunder större inblick i vår verksamhet samtidigt som vi lär oss mer om deras behov, och får återkoppling på vår produkts konkurrenskraft. På så sätt kan vi fortsätta utveckla fjärrvärmen tillsammans med kunderna. Läs mer på sid 9.

Säkrad framtida fjärrvärmekapacitet Solna och Sundbyberg växer, och vi vill växa med våra städer. Vi vill kunna erbjuda konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme till de nya fastigheter som växer fram i snabb takt. Ett viktigt steg då är att säkra vår förmåga att leverera värme och varmvatten även de allra kallaste dagarna – och till långsiktigt, stabila priser. Det har vi löst genom att ingå ett långsiktigt produktionssamarbete med Fortum Värme.

Resurssmart med fler samarbeten Trenden går också tydligt mot fler energisamarbeten och här vill vi utveckla och skapa fler samarbeten med våra kunder. Tack vare våra fjärrvärme- och fjärrkylnät finns en infrastruktur som ger flexibla möjligheter att ta tillvara spillvärme och återanvända den inom ramen för vår verksamhet. Det gör det möjligt att utveckla vårt energisystem så att det blir ännu mer kretsloppsbaserat. Under 2015 har vi startat diskussioner med intresserade kunder och vi undersöker nu möjligheten att skapa pilotprojekt för att ta emot spillvärme. Om förutsättningar för samarbete finns leder det till att Norrenergis produktionskostnad minskar och kundens kostnader för uppvärmning minskar. När värme återanvänds minskar dessutom belastningen på miljö och klimat – kort sagt, resurssmart för alla. Vår ambition är att vara en del av lösningen för den hållbara staden. Det har vi sammanfattat i vår nya vision: Tillsammans skapar vi livskraft. 2015 års fina resultat och den rekordhöga andelen förnybara bränslen visar att vi är på rätt väg. Det är så klart extra roligt och förmånligt att få vara delaktig i en verksamhet under sådana omständigheter. Välkommen att läsa mer om det gångna årets händelser i denna redovisning. Stefan Persson Verkställande direktör

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Året i korthet Fortsatt stor efterfrågan

För att möta efterfrågan på kyla har förberedel-

Efterfrågan på miljömärkt värme och kyla

serna för utökad produktion i Sundbybergsver-

fortsätter att vara stor och vi gör ett mycket bra

ket påbörjats. Samtidigt byggs en ny ledning

resultat. Under året tecknades 67 nya leverans-

99 ,6 %

Fjärrkylan byggs ut från Sundbybergsverket till Hagalund som kopp-

kontrakt. Den största delen av nyförsäljningen

lar samman Solna och Sundbybergs nät, vilket

sker i de stora nyexploateringsområdena Ursvik,

också stärker leveranssäkerheten för befintliga

Järvastaden, Ulriksdalsfältet och Arenastaden.

kunder.

Läs mer på sidan 12

Läs mer på sidan 12, 13 och 16

Samarbete med Fortum Värme För att trygga framtida fjärrvärmekapacitet och säkerställa långsiktigt stabila priser har

Norrenergi och Fortum Värme tecknat avtal om utökat produktionssamarbete. Avtalet innebär bland annat att Norrenergi från 1 juli 2016 köper 75 MW basvärme, som även lever upp till

99,6 % förnybart!

kriterierna för Bra Miljöval.

Tack vare hög tillgänglighet i våra anläggningar

Läs mer på sidan 16 och 25

med bäst miljöprestanda samt ett varmt år,

blev andelen förnybart bränsle i vår produktion den högsta någonsin – 99,6 procent inklusive transporter. Omräknat till utsläpp av växthusgaser motsvarar det cirka 1 gram per kilowattimme fjärrvärme.

Läs mer på sidan 17

Ny strategisk plan

Nöjda kunder

Medlem i Prisdialogen Tillsammans med några av våra största kunder

Årets kundundersökning gjordes bland

har vi genomfört samrådsmöten som mynnat ut i

En ny strategisk utvecklingsplan för Norrenergi

företagskunder och bostadsrättsföreningar.

en prisändringsmodell, nu godkänd av styrelsen

har tagits fram under året, där alla medarbetare

Resultatet fortsätter uppåt och ungefär fyra av

i Prisdialogen. Det innebär att Norrenergi blivit

bjudits in att delta och komma med synpunkter.

fem kunder är nöjda eller mycket nöjda, och

medlem i Prisdialogen – ett initiativ framtaget av

Planen har fortsatt fokus på riktigt nöjda kunder

tycker att Norrenergi uppfyller förväntningarna.

Svensk Fjärrvärme tillsammans med Riksbyg-

samt att ytterligare utveckla vårt energisystem

Det innebär att vi ligger högre än branschsnit-

gen och SABO. Syftet med dialogen är att stärka

till mer kretsloppsbaserat, genom att ta vara på

tet. Undersökningen visar också att trenden går

kundens ställning och insyn, och samtidigt

överskottsenergi hos kunder och andra samar-

mot att fler ser ett värde och en praktisk nytta

möjliggöra en rimlig, förutsägbar och stabil

betspartners.

av Bra Miljöval-märkningen.

prisutveckling på fjärrvärme.

Läs mer på sidan 23

Läs mer på sidan 5

Läs mer på sidan 9

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Årets nyckeltal

Nettoomsättning (mnkr) Resultat före dispositioner (mnkr)

2015

2014

2013

749,4

764,8

797,1

252,3

216,8

198,7

Nöjda företagskunder (index) 73 Ej mätt 72 Nöjda privatkunder (index) Ej mätt 73 67 Nöjda medarbetare (index) 72 Ej mätt 75 Antal medarbetare / genomsnittligt antal 74 76 75 - kvinnor/män 22/52 20/56 18/57 Sjukfrånvaro 2,2 1,9 2,6

Värmeproduktion (GWh) 992 1 010 1 078 Kylproduktion (GWh) 60 72 68 Värmeleveranser (GWh) 939 958 1 026 Kylleveranser (GWh) 59 69 69 Förnybart bränsle för fjärrvärme enl VMK (%) (ref 1) Förnybart bränsle för fjärrvärme enl Bra Miljöval (%) (ref 2) Förnybart bränsle för fjärrkyla (%) Totalt utsläpp av fossil CO2 (ton)

100

99,6

98,7

100

575

2 265

4 344

Utsläpp CO2e (ref 3) för levererad värme (g/kWh) 1 3 14*(5) Totalt utsläpp av kväveoxider (ton) 60 61 80 Utsläpp av kväveoxider för levererad värme (mg/kWh) 64 63 78 Totalt utsläpp av svavel (ton) 7 13 25 Utsläpp av svavel för levererad värme (mg/kWh) 7 14 24

Ref. 1: Beräkning enligt Värmemarknadskommittén Ref. 2: Här ingår energi som använts vid utvinning, transport och förädling av bränsle, producerad energi/processenergi samt energi vid transport av restprodukter. Ref. 3: CO2e = koldioxidekvivalenter = Gemensam måttenhet för utsläpp av

växthusgaser. Används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp.

Stabil ekonomi

Nöjda företagskunder

Norrenergis ekonomi fortsätter att vara stabil. Det finns flera anledningar till det goda resultatet: fortsatt effektiv drift, prisnivåerna på bränsle och el, låga räntor, flera nya kontrakt samt att det varit en mild väderlek. Resultatnivån möjliggör amortering av lån som finns i koncernen. I syfte att uppnå finansiell balans och fortsatt konkurrenskraftiga, stabila priser, är Norrenergis mål att nå 20 % soliditet i koncernen år 2020. Idag är koncernens soliditet cirka 0 %. Vi bedömer att vi har goda möjligheter att uppnå målet.

I årets kundundersökning genomfördes 189 intervjuer bland Norrenergis företagskunder. Index går försiktigt uppåt från 72 till 73, att jämföra med genomsnittet för branschen som ligger på 66,6 enligt Svenskt Kvalitetsindex. Kompetens, service och leveranssäkerhet är några av områdena som får ett gott betyg. Kunderna värderar också vår Bra Miljövalmärkning högre och tycker att de har praktisk nytta av den. Något som efterfrågas är mer information och mer hjälp med energibesparingar.

* Ökningen av CO2e under 2013 beror på två läckage av köldmedium från våra värmepumpar. Siffran inom parentes avser CO2e exklusive köldmedieläckagen.

Låg klimatpåverkan Andelen förnybart bränsle för 2015 är den högsta någonsin, 99,6 % inklusive transporter. Omräknat till utsläpp av växthusgaser motsvarar det cirka ett gram per kilowattimme fjärrvärme från vår ordinarie verksamhet.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

SUNDBYBERG

FJÄRRKYLA FJÄRRVÄRME

ÅRSBERÄTTELSE 2015

SOLNA DANDERYD

BROMMA

ÅRSBERÄTTELSE 2015

I dialog med omvärlden Norrenergis tydliga inriktning mot ett resurssmart och kretsloppsbaserat energisystem innebär ett ännu närmare samarbete med våra kunder och lokalsamhället. Med klimatneutral verksamhet som ett av våra övergripande mål och vår redan höga andel förnybart, hoppas vi kunna inspirera vår omvärld. Under hösten 2015 antogs FN:s nya globala mål för hållbar utveckling. Ett av de 17 målen är Hållbar energi för alla, vilket bland annat handlar om att väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Några månader senare i Paris, enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal för att begränsa den globala temperaturökningen till under en och en halv grad.

Fjärrvärme viktigt bidrag mot klimatmålet Forskning visar att utbyggnad av fjärrvärme är ett viktigt bidrag för att nå klimatmålen, såväl i Sverige som i världen i övrigt. Svensk Fjärrvärmes vision för år 2030 är att värma med återvunnen energi, vilket innebär att branschen går från enbart egen produktion till att även leta upp överskottsvärme och förflytta den. Norrenergis bränslemix är nästan 100 procent förnybar och sedan 30 år tillbaka tar vi vara

Våra intressenter och viktiga frågor Personliga möten, kund- och medarbetarundersökningar, närvaro i sociala medier samt medverkan i olika forum och nätverk är exempel på former för vår dialog. I bilden nedan ges en översikt av frågor som särskilt engagerar våra viktigaste intressenter, och som också är utgångspunkten för denna redovisning.

Medarbetare • Företagskultur och värderingar • Information och verksamhetsutveckling • Hälsa, arbetsmiljö och säkerhet • Ledarskap och kompetensutveckling

Ägare – Solna stad och Sundbybergs stad • Långsiktigt hållbar produktion • Konkurrenskraftiga priser • Energi- och miljöpolitiska målsättningar • Marknadsmässig lönsamhet • Samhällsutveckling

Kunder

Norrenergi

• Prissättning och prisinformation • Avbrottsfria leveranser • Service och information • Samarbeten för att uppnå ett hållbart energisystem

• Miljövärden • Miljöklassning av byggnader • Utveckling av produkter och tjänster

Myndigheter och organisationer

Leverantörer

• Tillståndsvillkor, tillämplig lagstiftning och

• Avtal och priser • Hållbarhetskrav (ekonomi, miljö,

branschstandarder

• Byggregler • Kvalitets- och miljömärkningssystem,

socialt ansvar)

certifieringar

Grannar

• Beräkningsmetodik för miljövärden

• Allmänhetens intresse för produktions verksamheten

• Norrenergi som arbetsplats • Lokal miljöpåverkan • Samarbeten och sponsring

• Logistik, miljöanpassade transporter

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Lars-Johan Lindberg, energiingenjör på Riksbyggen, och Mattias Lindberg, marknadschef på Norrenergi, har träffats flitigt under 2015. Möten som lett fram till Norrenergis medlemskap i Prisdialogen.

›

på spillvärme från avloppsvatten. Nu vill vi hitta fler sätt att fånga upp överskottsvärme, till exempel från serverhallar. Under 2015 har vi därför påbörjat arbetet med att utveckla en affärsmodell för att kunna ta tillvara överskottsvärme.

Nybliven medlem i Prisdialogen Hösten 2015 blev Norrenergi medlemmar i Prisdialogen som är ett initiativ framtaget av Svensk Fjärrvärme tillsammans med Riksbyggen och SABO. Syftet med dialogen är att stärka kundens ställning och insyn, och samtidigt möjliggöra en rimlig, förutsäg-

bar och stabil prisutveckling på fjärrvärme. Genom samrådsmöten under året har vi tillsammans med några av våra största kunder tagit fram en ny prisändringsmodell. Den redogör bland annat för hur Norrenergis kostnader är fördelade, hur priserna sätts och hur prisutvecklingen ser ut de närmaste åren. Mötena har inte enbart handlat om priser – de berörde även frågor som energibesparing, miljövärden och kundservice. Samtalen har gett oss fördjupad kunskap om vad som är viktigast för våra kunder och vilka behov de har.

Riksbyggen om årets arbete med Prisdialogen Varför tog Riksbyggen tillsammans med SABO och Svensk fjärrvärme initiativet till Prisdialogen? När marknaden avreglerades i slutet på 90-talet var det en del energibolag som höjde priserna kraftigt. Detta skapade förstås irritation och frågan om statlig prisreglering har diskuterats flitigt de senaste åren. Varken vi eller fjärrvärmebolagen vill ha en statlig prisreglering, därför skapade vi Prisdialogen. Tanken är att kunderna genom Prisdialogen ska få mer insyn och bättre kunna förutse inom vilka ramar priserna rör sig.

Vilka är de viktigaste frågorna som diskuterats under året? Samtalen har handlat om hur prisändringar beräknas och presenteras, inte så mycket om prisnivåer. Vi har gett feedback och ifrågasatt det vi inte förstår. Det handlar mycket om kommunikation. Vi kunder måste få tydlig information med framförhållning så att vi kan förstå prissättningen och påverka våra kostnader för fjärrvärme. Genom Prisdialogen har vi även fått ett naturligt forum att diskutera andra frågor. Till exempel frågor som energistatistik och analys, hållbarhet och framtida utmaningar. Här kan vi kommunicera vad som är viktigt för våra bostadsrättsföreningar och lyfta fram frågeställningar som ligger helt utanför Prisdialogen.

Lars-Johan Lindberg, energiingenjör på Riksbyggen (se bild ovan).

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Studiebesök Under året som gick tog vi emot flera studiebesök. Ett sextiotal kunder och andra intresserade deltog i populära rundvandringar på Solnaverket som hölls under fem tillfällen under våren och hösten. Dessutom fick vi besök av CEZ Group, ett av Centraleuropas största energiföretag, som vill utöka användningen av förnybar energi, samt av energistudenter från Frankrike.

Många var intresserade av att delta i studiebesök på Solnaverket som vi bjöd in till under året.

Behovsanalys För att kunna möta våra kunders behov utifrån deras verklighet idag, genomförde vi under 2015 en behovsanalys, där representanter från olika kundgrupper deltog i intervjuer. Det är tydligt vad som är viktigt för kunderna, men det skiljer sig åt mellan olika kundgrupper. Exempelvis är hjälp vid miljöcertifieringar och ökat samarbete viktigt för större kunder. För bostadsrättsföreningar är det viktigt att vi kan rekommendera lösningar och leverantörer, medan villakunder mest uppskattar rådgivning och tips om energianvändning. Behovsanalysen är en bra utgångspunkt när vi fortsätter utveckla våra befintliga tjänster.

Seminarium om energibesparing Norrenergi är certifierat enligt Reko, som precis som Prisdialogen syftar till att stärka kundens ställning gentemot fjärrvärmeleverantören. I november kombinerade vi rekomöten med seminarier där drygt 30 personer deltog. Vi erbjöd två olika seminarier. För kunder utan förkunskaper låg fokus på fjärrvärmecentralen och enkla tips på energibesparing. För dem med god kunskap om fjärrvärme fokuserade seminariet framför allt på energibesparing utifrån Norrenergis prissättning.

Övriga event Under året har Norrenergi deltagit i flera olika event för att träffa både kunder och samarbetspartners. Ett sådant tillfälle var när vi arrangerade Solna Vikings affärsnätverks månatliga frukostmöte i mars, då vi berättade om vår klimatsmarta fjärrvärme inför drygt 40 nätverkande företag.

Fortsatt utveckling av Energimarknaden I mars 2015 tillsatte regeringen Energikommissionen, med uppdrag att ta fram underlag för en bred politisk överenskommelse om energipolitikens framtida inriktning. Kommissionen ska identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns för den framtida energiförsörjningen. Störst fokus är på el, men arbetet berör även fjärrvärmesektorn och Norrenergi då det finns tydliga kopplingar mellan el- och värmemarknaden. Kommissionen består av elva representanter från riksdagspartierna, samt generaldirektörerna för Energimarknadsinspektionen, affärsverket Svenska kraftnät och Energimyndigheten. Energiminister Ibrahim Baylan är ordförande. Arbetet ska redovisas januari 2017.

Gemensam branschförening Under året har föreningarna Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme arbetat för att bilda en gemensam förening med hela energisystemet som grund. Syftet är bland annat att få en starkare förening som får större möjlighet att påverka, inte minst när det gäller Energikommissionens pågående arbete. Den 6 april enades medlemmarna i Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme om att starta en ny förening under namnet Energiföretagen Sverige. Föreningen bildas omgående i och med att beslut togs på föreningarnas extrastämma, respektive årsstämma.

Revidering av Boverkets byggregler Boverkets reviderade byggregler för nybyggnation gäller från mars 2015. Skärpta krav på köpt energi förstärker tyvärr skillnaden i förutsättningar mellan fjärrvärme och lokala lösningar som värmepumpar. Det innebär att en byggnad med värmepumpslösning även i fortsättningen kan uppföras med ett sämre klimatskal jämfört med en byggnad med fjärrvärme. En större översyn av byggreglerna ska göras för att från 2020 styra mot så kallade ”Nära noll-byggnader”. Norrenergi har goda förhoppningar om att de nya reglerna blir teknikneutrala och därmed inte ger olika förutsättningar beroende på vilken uppvärmningsform som valts.

Prisdialogen har ökat förtroendet för fjärrvärmebranschen I mars 2016 lämnade Energimarknadsinspektionen (Ei) sin slututvärdering av branschinitiativet Prisdialogen till regeringen. Utvärderingen visar att Prisdialogen bidragit till förutsägbarhet och stabilitet avseende prisutvecklingen på fjärrvärmemarknaden och till att kundernas förtroende för fjärrvärmebranschen har ökat. Både fjärrvärmekunder och leverantörer ser positivt på Prisdialogen och är eniga om att den bästa vägen till ökat förtroende är att föra dialog med varandra. Hela rapporten finns att läsa på Ei:s hemsida.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Norrenergis erbjudande – produkter och tjänster med miljöprofil Norrenergi arbetar för att vidareutveckla det kretsloppsbaserade, resurssmarta energisystem som vi är del av. Den storstadsregion vi verkar i är en av Sveriges mest expansiva och tätbefolkade. Här finns goda förutsättningar för fortsatt utveckling av hållbar fjärrvärme och fjärrkyla.

Fjärrkylackumulatorn intill Huvudstabron har blivit ett landmärke för i oss i Solna. Våra ackumulatorer för fjärrvärme och fjärrkyla möjliggör en jämnare produktion. Det leder till både miljövinster och förbättrad kvalitet och säkerhet i leveranserna av värme och kyla.

Näten möjliggör Med våra väl utbyggda fjärrvärme- och fjärrkylnät, egen förnybar produktion, samverkan och tillvaratagande av överskottsenergi, vill vi utveckla ett hållbart energisystem som i ännu högre grad bygger på kretslopp. För att på sikt säkerställa en helt klimatneutral produktion ska vi under 2016 ta fram en plan för att klimatkompensera återstående klimatpåverkan från verksamheten.

Klimatneutral värme och kyla Norrenergis produktion är idag till 99 procent baserad på förnybara bränslen. Sedan några år erbjuder vi dessutom tjänsten klimatkompenserad fjärrvärme och fjärrkyla. Kompensationen innebär att de små koldioxidutsläpp som värmen och kylan fortfarande

ger upphov till, minskas någon annanstans i världen så att nettoutsläppet blir noll. Detta sker genom att vi för kundens räkning köper certifierade utsläppsminskningar från FN-godkända projekt av typen Gold Standard.

Ny hemsida för bättre kundinformation I juni 2015 lanserade vi en helt ny hemsida med målet att bli mer tillgängliga för kunderna, bland annat genom att ha olika ingångar för olika kundgrupper, för att underlätta för kunden att hitta relevant information. Under 2015 har även nya Mina sidor tagits fram. Betaltjänsten Energikompassen försvinner och inkluderas i Mina sidor. Avsikten med tjänsten är att det ska bli enklare och roligare för kunden att följa upp sin energianvändning. Här finns nya

› 11

ÅRSBERÄTTELSE 2015

›

funktioner tillsammans med konkret information och råd om hur returtemperatur och effektbehov kan minskas. På så sätt minskar vi kostnaden för såväl Norrenergi som för kunderna – och åstadkommer samtidigt miljönytta. Tjänsten lanserades i mars 2016.

Miljöklassning av byggnader – Mall of Scandinavia Allt fler kunder efterfrågar underlag för att matcha fjärrvärmen som energikälla med olika miljöklassningssystem för byggnader. Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla skapar mycket goda förutsättningar till höga poäng i miljöklassningssystem för byggnader. Från november 2015 levererar Norrenergi fjärrvärme och fjärrkyla till Mall of Scandinavia, som redan i designfasen har certifierats enligt BREEAM med betyget Excellent. Det är första gången ett svenskt köpcentrumprojekt erhåller Excellentnivå, och Mall of Scandinavia blir ett av ytterst få köpcentrum i Europa med en så hög certifiering.

Nya kunder Sammanlagt 67 nya leveranskontrakt tecknades under året. För fjärrvärme ligger tyngdpunkten i första hand på de stora nyexploateringsområdena Ursvik, Järvastaden, Ulriksdalsfältet och Arenastaden. När det gäller fjärrkyla sker den huvudsakliga nyförsäljningen i Arenastaden. Årets största fjärrvärmeavtal gäller ett nytt bostadsområde i Danderyd. Det största avtalet gällande fjärrkylleveranser

avser en kontorsfastighet i Arenastaden. De nya avtalen motsvarar drygt 12 GWh fjärrvärme samt 1,8 GWh fjärrkyla.

Utbyggnad av våra nät Fortsatt stor efterfrågan på värme, och även en ökande efterfrågan på kyla, gör att Norrenergi fortsätter bygga ut näten. Utbyggnaden sker framför allt i de nya områden som fortsätter att växa fram: Ursvik, Järvastaden och Ulriksdal. Näten i Annedal och Arenastaden är nu helt utbyggda och leveranser av fjärrvärme och fjärrkyla har kommit igång på allvar. Vi fortsätter att ansluta nybyggda fastigheter allt eftersom de byggs. I samband med att Sundbybergs stad rustat upp delar av Tulegatan har gamla fjärrvärmeledningar lagts om och bytts ut. Äldre ledningar har också bytts ut i Vattugatan och på Golfängarna.

Fjärrkylnäten kopplas ihop Vi har också projekterat, handlat upp och börjat bygga en ledning för fjärrkyla, som ska gå från Sundbybergsverket till Hagalundsområdet. Genom ledningen sammankopplas Solnas och Sundbybergs fjärrkylnät. Samtidigt förstärker vi produktionen av fjärrkyla i Sundbybergsverket för att möta den ökande efterfrågan på fjärrkyla i våra kommuner. Genom att koppla samman näten stärker vi också leveranssäkerheten till våra kunder. Ledningen ska tas i drift till sommaren 2016.

Unibail-Rodamco om energi och hållbarhet i Mall of Scandinavia Vilka är utmaningarna för värme och kyla hos er? Den största utmaningen i Mall of Scandinavia är att hitta och bibehålla en godtagbar nivå på inomhusklimatet avseende luftkvalité och temperatur där både våra besökare och hyresgäster trivs. Den största osäkerheten för inomhusklimatet är interna värmelaster som alstras från besökare. De varierande och stora värmelasterna leder till att stora kylbehov uppstår dagtid året runt. Under vintern finns det dock även ett värmebehov under natten. Det är således vanligt med behov av värme och kyla samtidigt.

Hur arbetar ni med energieffektivitet och miljöprestanda? Hållbarhet och miljö är viktiga frågor för Unibail-Rodamco och är väl integrerade i den dagliga operativa verksamheten men även för utvecklings- och investeringsstrategin. Energieffektivitet är en avgörande faktor i valet av teknisk utrustning för befintliga köpcentrum samt även för utvecklingsprojekt. Unibail-Rodamco som koncern har redan nått en ackumulerad minskning av energiförbrukning på 23 % mellan 2006 och 2012. Det långsiktiga målet syftar till att minska energiförbrukningen med 25 % och minska koldioxidutsläppet per besökare med 8 % till år 2020. Vi har som mål att ”BREEAM”-certifiera alla nyutvecklade och befintliga köpcentrum vilka har mer än 10 000 m2 uthyrbar yta. Mall of Scandinavia BREEAM-certifierades i april 2014 med betyget

”Excellent” för designfasen. Målsättningen är att fastigheten även certifieras i BIU (BREEAM In Use International), som avser fastigheter i drift. Målet är att även här nå Excellent i betyg.

Vilken roll spelar Norrenergi i detta? Alla våra leverantörer har en viktig roll i Unibail-Rodamcos hållbarhetsarbete. Inköpspolicyn tydliggör att de olika energislagen som vi köper till våra köpcentrum ska vara producerade endast från förnybara eller andra energikällor med lågt koldioxidutsläpp. Det är ett bra sätt att uppmuntra leverantörerna att investera i ”grön” energi och driva på utvecklingen av hållbar energiteknik. Nätet för fjärrvärme och fjärrkyla är ett flexibelt, klimatsmart och driftsäkert sätt att distribuera energi. Vi vet att Norrenergi ligger i framkant med sina satsningar på förnybar energi och är stolta att samarbeta med det energibolag som var först med att uppnå Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval.

Lilit Khachatryan, teknisk chef på Mall of Scandinavia.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Sammanlagt 67 nya leveranskontrakt tecknades under året.

Ny hemsida Drygt 40 företag träffades hos oss för att delta i Solna Vikings affärsnätverks månatliga frukostmöte i mars. Mattias Lindberg, vår marknadschef, och Monica Vilhelmson, kommunikationschef, berättade om den klimatsmarta fjärrvärmen som vi levererar till företagare och boende i Solna och Sundbyberg med omnejd. Vi är stolta sponsorer till Solna Vikings som bidrar till sunda värderingar i våra samhällen.

Våren 2015 fick Norrenergi en ny hemsida, den förra hade tio år på nacken. För att göra den nya sidan så användarvänlig som möjligt samlade vi in synpunkter och idéer i en webbenkät. Vi stämde också av arbetet med en fokusgrupp under arbetets gång.

Ny fjärrkylledning säkrar leveranserna

Nöjda företagskunder (företag och bostadsrättsföreningar). NKI

2012

2013

2015

Efterfrågan på effektiv och miljösmart fjärrkyla ökar för varje år. Därför började vi under 2015 bygga en helt ny ledning för fjärrkyla mellan Sundbybergsverket vid Golfängarna och Hagalund. På så sätt kan vi koppla ihop Solna och Sundbybergs produktionsanläggningar. Förutom att detta gör det möjligt för oss att möta den stora efterfrågan så ökar vi även leveranssäkerheten för våra kunder.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Per Tageson och Sven-Eric Carlsson är båda drifttekniker på Norrenergi. Här i kontrollrummet på Solnaverket finns alltid någon på plats, dygnet runt, året runt. Här har vi full överblick och kan anpassa produktionen av såväl fjärrvärme som fjärrkyla, så att vi alltid maximerar effekten av det bränsle vi använder. Vårt huvudfokus är att producera så miljövänligt och kostnadseffektivt som möjligt – parametrar som går hand i hand, eftersom det billigaste bränslet också har den bästa miljöprestandan.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Effektiv produktion med hög miljöprestanda Genom effektiv produktion och systematiskt miljöarbete med högt ställda krav arbetar vi varje dag för att leverera fjärrvärme och fjärrkyla med hög kvalitet till konkurrenskraftigt pris. För att kunna producera vår värme och kyla med 100 procent förnybart bränsle anpassar vi våra produktionsanläggningar och för att säkra framtida produktion samarbetar vi med olika aktörer.

Norrenergi arbetar systematiskt för ständiga förbättringar vad gäller effektivitet, miljöprestanda och arbetsmiljö med fokus på att säkerställa en effektiv drift och trygga leveranser. Daglig uppföljning av driften görs genom analys av data från föregående dygn. Vid behov görs snabba justeringar för att nyttja anläggningarna optimalt, vilket sparar både pengar och miljö. Vårt systematiska miljöarbete fokuserar på de aspekter i verksamheten som bedömts vara mest betydande. Dessa inkluderar förbränning av bränsle, hantering och lagring av olja, användning av köldmedia, hantering och lagring av ammoniak, brand, användning av el samt transporter.

Systematiskt kvalitets- och miljöarbete Norrenergi genomgår löpande tredjepartsrevisioner som kontrollerar att vi lever upp till krav i miljöoch energilagstiftningen så som miljöbalken, lagen om handel med utsläppsrätter och hållbarhetslagen för biobränslen. Tredjepartsrevisorer kontrollerar även att vårt miljöledningssystem uppfyller kraven i ISO 14001 och att Bra Miljövals kriterier följs.

Ett kvitto på vårt genomgående kvalitets- och miljöarbete är det fina resultatet från Swedacs tillsynsbesök och inspektion hos Norrenergi under 2015. Swedac kontrollerade dokumentation, mätare, statistikuppföljning, mätarbyten och revision. Resultatet visade på väl godkänt, utan några identifierade brister eller anmärkningar. Norrenergi är sedan 2001 miljöcertifierade enligt ISO 14001. Den externa tredjepartsrevisionen som genomfördes under 2015 resulterade i en stor avvikelse och åtta mindre. Den stora avvikelsen berörde gällande, styrande dokument som i enstaka fall kunde finnas tillgängliga för alla i mer än en version. Standarden ISO 14001 kräver att risken för att förväxla versioner elimineras. I slutet av året skapade vi därför ett nytt sätt att hantera dokument och kompletterade våra rutiner med nya riktlinjer. Det blev ett bra resultat och avvikelsen är nu släckt. Vi fortsätter arbeta på den inslagna linjen och att komma tillrätta med de åtta mindre avvikelserna.

›

Norrenergis bränslechef om askåterföring Hur jobbar Norrenergi med att nå målet om askåterföring? Norrenergi har under flera år velat återföra träaska till skogen för ett slutet kretslopp, vilket också är ett krav i vår Bra Miljöval-märkning. Vi har länge deltagit i ett forskningsprojekt Askprogrammet som tillsammans med andra intressenter fört dialog med Skogsstyrelsen för att få till stånd ett justerat gränsvärde för krom. Under 2015 har det gränsvärdet höjts vilket gör att träaskan från pelletsförbränningen nu kan återföras till naturen.

Vad är nästa steg för att få ut askan i skogen? Under 2015 har vi deltagit i en referensgrupp i branschen och vi söker nu en samarbetspartner för att få till hela processen som behövs. På kortare sikt kommer vi att upphandla askåterföring som tjänst för att börja få ut askan så snart som möjligt.

Mårten Zakrisson, bränslechef på Norrenergi.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

›

Krom i aska

Avveckling av oljebergrummet i Solna

Skogsstyrelsen har beslutat att den högsta tillåtna halten för krom i ren bioaska höjs från 100 till 200 mg/ kg. En större sammanställning av forskningsdata över naturliga elementhalter i olika träddelar visar att det finns skäl att höja gränsvärdet till denna nivå. Frågan om tillåten kromhalt har blivit allt mer aktuell i samband med att det blivit vanligare med tallbaserade bränslen, som ofta innehåller högre kromhalter.

Under året har vi påbörjat ett beslutsunderlag om hur oljebergrummet i Solna ska kunna avvecklas. Detta görs som ett led i att Norrenergi på sikt ska fasa ut den återstående fossila EO5 (eldningsolja 5).

Status för Bromma reningsverk

Insatser för framtida behov Vi arbetar kontinuerligt med förbättringar och nybyggnationer för att kunna trygga framtidens utmaningar med ökad efterfrågan på förnybart producerad fjärrvärme och fjärrkyla. Det handlar både om att utveckla vår egen kapacitet, och om samarbete med andra branschaktörer.

Tidpunkten för nedläggningen av Bromma reningsverk har senarelagts med några år och ser ut att bli aktuell först 2023. Det ger oss ytterligare tid att undersöka möjligheten att fortsätta återvinna värmen ur avloppsvattnet, genom återledning från Henriksdals reningsverk till Solnaverket. De första studierna visar att denna lösning är både tekniskt och ekonomiskt intressant, och blir ett fortsatt mycket resurseffektivt sätt att ta vara på spillvärmen.

Utsläpp till luft Långsiktigt avtal med Fortum För att trygga framtida fjärrvärmekapacitet, effektivisera hela fjärrvärmenätet i Storstockholm och säkerställa långsiktigt stabila priser har Norrenergi och Fortum Värme under 2015 tecknat avtal om utökat produktionssamarbete. Fortum Värme åtar sig att från halvårsskiftet 2016 leverera basvärme som lever upp till kraven i Bra Miljöval. Avtalet innebär en långsiktig samverkan inom fjärrvärmeområdet där parterna gemensamt optimerar produktionen för bästa energi-, miljöoch kostnadseffektivitet.

Vid förbränning av bränslen för produktion av fjärrvärme sker utsläpp till luft i form av koloxider, kväveoxider, svaveloxider och stoft. Vi bevakar systematiskt dessa värden och gör förbättringar i produktionsprocessen för att minst hålla värdena inom ramen för kraven i lagstiftningen och tillståndsvillkoren. Stoft och partiklar som bildas vid förbränning avskiljs ur rökgaserna och återanvänds, i första hand som exempelvis täckmaterial för deponier eller vid konstruktion av vägar. Under 2016 påbörjas arbetet med att återföra träaskan till skogen.

Utökad fjärrkylproduktion

Effektiv distribution

En ökande efterfrågan på fjärrkyla gör att Norrenergi ser över både produktionskapaciteten och fjärrkylnätet. Under 2015 har vi förberett ett projekt för att utöka produktionen samt att utnyttja det vattenfyllda bergrum som finns i anslutning till Sundbybergsverket för lagring av fjärrkyla. Samtidigt byggs en ledning för fjärrkyla från Sundbybergsverket till Hagalund i Solna, för att koppla samman städernas nät. På så sätt kan vi möta efterfrågan och även öka leveranssäkerheten till befintliga kunder.

Norrenergi mäter skillnaden mellan producerad och levererad värme för att följa hur effektivt värmen når ut till kunderna. Vi arbetar för att distributionsförluster i nätet ska vara så små som möjligt. Under 2015 har förlusterna fortsatt att ligga relativt stabilt på en nivå på drygt fem procent.

Distributionsförluster i fjärrvärmenätet År

Distributionsförluster (%)

2015 5,3 2014 4,7 2013

4,6

Tack vare välisolerade fjärrvärmerör går endast cirka fem procent av värmen förlorad i distributionen.

Utsläpp till luft Utsläpp

Enhet

2015

2014

2013

Totalt utsläpp av fossil koldioxid

ton CO2

575*

2 265

4 344

Fossil koldioxid

g CO2e / kWh levererad fjärrvärme

14 (5)

Kväveoxider

mg NOx / kWh levererad fjärrvärme

Svavel

mgS / kWh levererad fjärrvärme

g CO2e / kWh levererad fjärrkyla

10**

Fjärrvärme

Fjärrkyla Fossil koldioxid

*Den stora minskningen av koldioxidutsläpp beror på den varma vintern, som innebar att en mycket liten mängd fossilt spetsbränsle behövde användas. **Nyckeltalet för 2015 är högre jämfört med tidigare år eftersom en större mängd R134a fylldes på i kylmaskinerna vid Solnaverket.

En sammanställning av våra utsläpp av koldioxid respektive koldioxidekvivalenter som genereras i vår produktion av fjärrvärme och fjärrkyla.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Hållbara bränslen Norrenergi har satt ett högt mål, att nå en 100 procent klimatneutral verksamhet. Vi strävar efter att utveckla ett kretsloppsbaserat energisystem, som tar vara på ännu mer resurser som annars skulle gå till spillo. Under 2015 var andelen förnybara bränslen i vår produktion 99,6 procent, inklusive transporter. Vår fjärrvärme produceras genom att använda spillvärme från renat avloppsvatten från Bromma reningsverk och genom förbränning av biobränslena träpellets och biooljor. Den återstående knappa procenten består av fossil eldningsolja som behövs i värmeproduktionen när det är som kallast. Vår fjärrkyla är redan idag helt förnybar. Den produceras bland annat med hjälp av spillkyla från värmepumpanläggningen och med kallt bottenvatten från en djuphåla i Lilla Värtan.

All vår energi är märkt Bra Miljöval Som första energibolag i Sverige märkte Norrenergi redan 2008 hela värmeproduktionen med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Här ligger vi fortfarande i framkant. Under 2015 var vi det enda fjärrvärmeföretag som märkt all sin fjärrvärme- och fjärrkylproduktion med Bra Miljöval. Märkningen ställer höga miljökrav, från spårbarhet på biobränsle och att bränslet inte innehåller palmolja, till att askan återförs till naturen efter förbränning av träbränsle.

Hållbarhetskrav på bränsleleverantörer Norrenergi köper bränsle som uppfyller Bra Miljövalkriterierna för värmeproduktion. Råvara från FSCcertifierat skogsbruk (Forest Stewardship Council) är ett av kraven som säkerställer att allt Norrenergis

träbränsle kommer från hållbart skogsbruk. De tydliga miljö- och hållbarhetskrav som Norrenergi ställer i upphandlingar följs även upp genom besök hos leverantörerna. Krav ställs också på systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete, samt att leverantören ska rapportera in uppgifter om andel förnybar energi i produktionen. Sedan flera år tillbaka ställer EUs lagstiftning hållbarhetskrav på flytande biobränsle. Efter godkänd kontroll har Norrenergi även för 2015 tilldelas ett så kallat hållbarhetsbesked, som intygar att vårt bränsle uppfyller kriterierna.

Utfasning av det sista fossila bränslet Som ett led i vårt långsiktiga arbete att bli helt fossilfria har vi under 2015 slutfört en stor studie där vi undersökt möjligheten att ersätta de äldsta och sista fossileldade pannorna i Solnaverket med modern teknik och eldning med förädlade biobränslen. I Sundbybergsverket har vi under året fått permanent miljötillstånd att övergå till biooljeeldning istället för fossil olja och påbörjat arbetet med att anpassa en av pannorna för bioolja. Detta projekt fortsätter under 2016 med installation av stoftfilter och anpassning av brännarutrustning för minskade utsläpp av partiklar och kväveoxider.

›

Spillvärmens kretslopp Renat avloppsvatten från reningsverket i Bromma är en av våra största värmekällor. I vår värmepumpanläggning tar vi vara på spillvärmen ur avloppsvattnet och producerar fjärrvärme. När vi tagit ur värmen används vattnet dessutom för att producera fjärrkyla. När vattnet fullgjort sin uppgift syresätts det och fortsätter sin resa tillbaka ut i naturen med hjälp av en 7,5 km lång tunnel till Saltsjön vid Kastellholmen. På så sätt fungerar Norrenergis värmepumpar som en akvariepump för den syrefattiga Saltsjön.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

›

Fakta bränslen Spillvärme – Värme från renat avsloppsvatten (bland annat duschvatten) som kommer i tunnel från Brommas reningsverk. Spillvärme är ur hållbarhetssynpunkt väldigt bra då denna värme annars förblir outnyttjad. När fjärrvärme sedan levereras till bostäder knyter detta ihop ett kretslopp. Dessutom utvinner vi fjärrkyla ur vattnet som leds tillbaka när värmen levereras. Träpellets – Biobränsle som levereras i form av pellets och mals till träpulver i vår anläggning. Kommer i huvudsak från Sverige och Baltikum. Råvara från FSC-certifierat skogsbruk.

Bränslemix fjärrvärme Spillvärme 38 % Träpulver 29 % Tallbeckolja 3 % Bioolja 2 % El från vattenkraft 19 % Eldningsolja 0 % (0,2 %)

Tallbeckolja – Restprodukt från pappersindustrin (Europa). Omfattas av Energimyndighetens hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lågaskhaltig bioolja – Restprodukt från bland annat kemisk industri, samt foder- och livsmedelsindustri (Europa). Består endast av vegetabiliska oljor. Omfattas av Energimyndighetens hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. El från vattenkraft – El som används för att driva värmepumparna vid värmeproduktion från spillvattnet. Endast Bra Miljöval-märkt el från vattenkraft. Eldningsoljor (EO1 och EO5) – Fossilt bränsle som används som komplement när det är riktigt kallt ute och effekten i de andra bränslena inte räcker till, eller exempelvis vid oplanerade driftstopp på de pannor som drivs med biobränslen. Utgör dock mindre än en procent av bränslemixen under 2015.

Inköpt värme 9 %

Under 2015 var andelen förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen 99,8 procent..

En av våra ägare om satsning på fossilfritt Vilka är de viktigaste frågorna i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling i Sundbyberg? De stora utmaningarna handlar om att minska utsläppen till luft och vatten för att klara miljökvalitetsnormer och minska stadens klimatpåverkan. I fokus står klimatutmaningen. En effektiv användning av energi i verksamheter, byggnader och transporter gagnar många samhällsmål och har stor betydelse för ekonomin i staden. Värme- och elanvändningen per yta i bostäder och lokaler har minskat de senaste åren, samtidigt som andelen miljöbilar, bilarnas energieffektivitet och andelen förnybara drivmedel till personbilar ökat. Men potentialen för energieffektivisering är fortfarande stor och här fortsätter staden sitt arbete.

Hur ser vägen ut mot ett fossilfritt Sundbyberg och vad har Norrenergi för roll i arbetet framåt? Sundbybergs stad har ambitiösa mål om att vara ett ekologiskt hållbart samhälle och visionen är att staden

Helén Eriksson-Elf, stadsdirektör i Sundbybergs stad.

ska vara fri från fossila bränslen år 2020. Vid FN:s klimatförhandlingar i Paris 2015 uppmärksammades att kommunerna har en särskilt viktig roll i energi- och klimatpolitiken. Omställningar tar tid, men stadens arbete med miljöfrågorna ingår som en naturlig del av den ordinarie verksamheten och vi tar hela tiden steg framåt. Genom att lära av varandra, sprida kunskap och samordna resurser, och samtidigt utveckla processer och arbetssätt så att fler känner ägarskap för de gemensamma frågorna, kan vi alla bidra till att uppnå målen. Staden och Norrenergi har en viktig roll i att fortsätta hjälpa kunden med energibesparande åtgärder och att begränsa klimatpåverkan, vilket är en tydlig politisk vilja. Norrenergi är redan idag ett gott exempel och lever upp till höga miljökrav. De är också en fortsatt viktig aktör i att utveckla arbetet för en effektiv användning av energi.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Säkra, miljöanpassade transporter Solnaverket och Sundbybergsverket har begränsade lagringsutrymmen, vilket gör att Norrenergi är beroende av kontinuerliga bränsletransporter. Vårt arbete för säkra och miljöeffektiva bränsletransporter är viktigt för att nå ännu längre på vägen mot en 100 procent klimatneutral verksamhet.

Träpellets står för majoriteten av Norrenergis bränsletransporter. Större delen levereras med fartyg från Sverige och Baltikum till Norrenergis lager i Hargshamn. Under 2015 har vår upphandlade transportör kört 851 lastbilstransporter med pellets, de tretton milen från Hargshamn till Solnaverket. En mindre del pellets levereras med tåg direkt till Sundbyberg. Tallbeckoljan transporteras med fartyg från vårt tallbecklager i finska Rauma till Norrenergis cistern i Södertälje. Under året har vår transportör kört 78 tankbilar med tallbeckolja från cisternen till Solnaverket. Tallbecklagret i Finland har därefter avvecklats. Vid tömningen transporterade ett fartyg och fem tankbilar tallbeckoljan till Södertäljecisternen. I övrigt har våra transportörer kört 64 lastbilstransporter med aska och slagg till Herrebro i Norrköping och Högbytorp i Stockholms län.

Krav på bränsletransporter I nuläget köper vi merparten av våra transporter från Unite Logistics som kör träpelletsen från Hargshamn till Solnaverket. Lastbilarna körs på diesel i miljöklass 1, med minst fem procent inblandning av förnybart bränsle. Under året och mellan transportörer varierar dock andelen förnybart och är ofta högre. För att sänka transporternas koldioxidutsläpp jobbar vi för att höja kraven i upphandlingar. Av fordonens motorer ska minst 25 procent vara miljöklass Euro 6, och resterande minst Euro 5. Krav ställs också på att förarna är utbildade i sparsamt körsätt för tunga fordon. Transportören måste vara certifierad enligt ISO 14001, kunna lämna årlig miljörapport och ha implementerad alkohol- och drogpolicy samt trafiksäkerhetspolicy. Norrenergi är medlem i föreningen Q3, som består av cirka hundra transportföretag och organisationer som arbetar för hållbara transporter. Under 2015 har kunskap inhämtats, och vi undersöker nu hur Q3:s upphandlingsverktyg kan användas för en stor upphandling av pelletstransporter.

Fulla lastbilar och uppföljning av miljökrav Norrenergi har under 2015 genomfört en andrapartsrevision hos Svensk Tanktransport i Jordbro. Vi har också genomfört stickprov på bränsletransporter avseende miljökrav i upphandling. Inga avvikelser upptäcktes vid dessa stickprov. För att minska koldioxidutsläppen från transporter är det också viktigt att tank- och lastbilar körs med så full last som möjligt. Exempelvis samkör vår pelletstransportör leveranser till Norrenergi med andra leveranser så ofta det är möjligt.

Koldioxidutsläpp från transporter De transporter som Norrenergi upphandlar och kan ställa krav på är last- och tankbilstransporter. Koldioxidutsläppen för dessa är beräknade på schablonvärden för diesel i miljöklass 1 med fem procent förnybart inblandat. Dessa transporter, inklusive den fartygstransport som upphandlades för att tömma lagret i Rauma, resulterade i 300 ton koldioxidutläpp. För att ge en helhetsbild har Norrenergi även valt att redovisa utsläpp från leverantörers transporter. Totalt har då transporterna bidragit till 508 ton koldioxidutsläpp.

Norrenergi är medlem i föreningen Q3, som består av cirka hundra transportföretag och organisationer som arbetar för hållbara transporter.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

En trygg och utvecklande Våra medarbetare är nyckeln till en fungerande och framgångsrik verksamhet. Det är viktigt att de upplever Norrenergi som ett stimulerande och ansvarstagande företag att arbeta på. Under året har vi bland annat involverat alla medarbetare i framtagandet av en ny strategisk utvecklingsplan, och fortsatt utveckla arbetet för en säker arbetsmiljö.

Norrenergis vd, Stefan Persson deltar i skyddsronden en gång i månaden. Här deltar dessutom Disa Sandberg, Norrenergis säkerhetsingenjör och Anne-Lie Friberg, huvudskyddsombud, i inspektionen av en av våra fyra värmepumpar. Ronderna dokumenteras med protokoll och foto. Efter ronden ska eventuella avvikelser hanteras och åtgärdas av ansvarig chef.

Produktionen i ett fjärrvärmeverk medför vissa arbetsmiljörisker. För Norrenergi handlar det såväl om mekaniska roterande delar och fallrisk, som om hantering av hetvatten och kemikalier. Rätt skyddskläder, kunskap om rätt arbetssätt och ett aktivt säkerhetstänkande hos våra medarbetare är avgörande för en säker arbetsmiljö.

infört ett nytt program för beteendebaserad säkerhet. Det innebär att alla medarbetare har utbildats och ska så småningom genomföra säkerhetsbesök med fokus på varandras risktagande i arbetet. Målet är att hjälpa varandra att arbeta säkrare, utöka medarbetarnas riskmedvetenhet och arbeta preventivt med att reducera risker omgående, på plats.

Systematiskt förbättringsarbete

En skyddsrond i veckan

Norrenergi bedriver ett systematiskt arbete för att ständigt förbättra arbetsmiljön, med det övergripande målet att ingen medarbetare ska drabbas av arbetsrelaterade skador. Risker som upptäcks under regelbundna skyddsronder loggas först i ett avvikelsehanteringssystem, sedan analyseras de och åtgärdas löpande. För att stärka säkerhetskulturen och få fler att uppmärksamma risker i arbetet, har vi under 2015

Som en del i Norrenergis systematiska arbetsmiljöarbete görs skyddsronder i alla delar av verksamheten, två gånger om året på varje arbetsplats i nätoch produktionsverksamhet såväl som på kontoret. Det innebär sammantaget ungefär en rond i veckan för hela Norrenergi. På ronderna, som omfattar både säkerhet och brandskyddsfrågor, deltar säkerhetsingenjören tillsammans med skyddsombud, chef och medarbetare från arbetsplatsen i fråga.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

arbetsplats Inventering av kemikalier En inventering av de kemikalier som används i verksamheten, har gjorts under året. Några produkter som är upptagna i Kemikalieinspektionens Begränsningsdatabas identifierades. Dessa har nu avvecklats.

Cafémöten för inspel till utvecklingsplanen Vi ser delaktighet och engagemang hos våra medarbetare som en stor tillgång och arbetar för en företagskultur och ett arbetssätt som uppmuntrar detta. Under 2015 har samtliga medarbetare involverats i arbetet med att ta fram företagets nya strategiska utvecklingsplan, som gäller från 2016. Ett antal cafémöten arrangerades där mål, handlingsplaner och konkreta aktiviteter diskuterades fram för respektive område.

Fortsatt värdegrundsarbete 2014 gjordes ett omfattande arbete tillsammans med alla medarbetare för att formulera en gemensam värdegrund för Norrenergi. Under 2015 har vi arbetat med implementering, genom bland annat workshops där temat varit att omsätta värdegrunden till beteende och handling i det dagliga arbetet. Värdegrundsarbetet var också huvudtema för årets

Norrenergidag i maj. Värdegrunden ingår i kriterierna för lönesättning och presenteras för kandidater vid rekrytering.

Ledarskap och kompetensförsörjning Tydligt ledarskap är en viktig del i en stark företagskultur och Norrenergi satsar löpande på kompetensutveckling. Ledarskapsutveckling är ett prioriterat område i den nya strategiska utvecklingsplanen, 2016 införs ett nytt ledarskapsprogram som riktar sig till samtliga chefer. Norrenergi erbjuder goda utvecklingsmöjligheter för våra medarbetare oavsett roll. Vid de årliga medarbetarsamtalen sätter varje chef och medarbetare tillsammans upp mål och gör en handlingsplan. Uppföljning i slutet av 2015 visar att samtliga medarbetare haft medarbetarsamtal under de senaste tolv månaderna. Efterfrågan på kvalificerade tekniker är stor i branschen. För att säkra kompetensförsörjning framåt behöver vi arbeta aktivt med både rekrytering och kompetensutveckling, och också se över vår organisation och fördelningen mellan olika roller, så att detta är utformat på ett så bra och flexibelt sätt som möjligt.

Revisioner som vässar arbetsmiljöarbetet Hur ser samarbetet med Norrenergi kring arbetsmiljöfrågor ut?

Vilka framgångsfaktorer och goda exempel vill du lyfta fram?

Vi har arbetat tillsammans under tre år för att följa upp det systematiska arbetet med miljöoch arbetsmiljöfrågor genom årliga, fördjupade internrevisioner. Utifrån en genomlysning av tillämpliga lagar och andra specifika krav som Norrenergi behöver leva upp till, och med Norrenergis lagbevakningstjänst som verktyg, har vi fått ett samlat grepp om alla lagar och förbättrat rutinerna. Nu är det mycket tydligare för personalen vad kraven innebär i praktiken.

Rutiner får inte vara en papperstiger, utan måste kommuniceras tydligt i verksamheten. Ensamarbete är ett område där vi har sett stor förbättring. Tidigare har anställda ofta behövt bedöma själva huruvida en viss arbetsuppgift är ok att genomföra ensam eller ej. Nu har Norrenergi tydliga riktlinjer där detta är bestämt på förhand, vilket underlättar för medarbetarna och minskar risken för olyckor.

Linn Arvidsson, miljö- och arbetsmiljökonsult på Sweco.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

›

Hälsa och välmående Norrenergi arbetar aktivt för att främja hälsa och balans i livet bland våra medarbetare. Friskvårdsbidraget (1 500 kr per medarbetare och år) nyttjades under 2015 av cirka hälften av Norrenergis anställda. Alla anställda får gratis medlemskap i Norrenergis egen förening Nais, som arrangerar ett brett utbud av idrotts- och andra fritidsaktiviteter. Från 2016 kommer bland annat yoga att finnas på programmet. Föreningen är ett sätt att uppmuntra till motion men också till att träffas och umgås mellan avdelningarna.

Likabehandlingsplan och mål för ökad jämställdhet Norrenergis syn på jämställdhet och mångfald är att det hjälper oss att utvecklas som företag. En ambition framåt är att nå en jämnare könsfördelning i företaget. Vi har nolltolerans mot diskriminering och följer upp upplevelsen av detta i medarbetarundersökningen. Med hjälp av lönekartläggning säkerställs att ingen oskälig löneskillnad finns mellan män och kvinnor. För att motverka och förebygga alla former av kränkande särbehandling och diskriminering, har Norrenergi under 2015 antagit en likabehandlingsplan som sträcker sig till 2018. I denna anges också två konkreta mångfaldsmål: Att bibehålla minst 30 procent kvinnliga chefer i företaget, och att alla avdelningar med fem eller fler tjänster ska ha minst två kvinnor. Vid rekrytering ska målet vara att alltid få fram kandidater av båda könen.

Nils Nordström och Jens Lindqvist, drifttekniker på vår nätavdelning, arbetar med den nya fjärrkylledningen mellan Hagalund och Sundbybergsverket. Jens fick jobb på Norrenergi efter en praktik hos oss i samband med sin utbildning till drifttekniker på Stockholms Tekniska Institut, STI. Han är en av flera som fått jobb på Norrenergi efter att ha utbildat sig på STI. Nils är även han en av dem. Norrenergi samarbetar med STI genom ledningsgruppsarbete för utbildningen STI-Ingenjör Drift-Kraft-Värme och vi tar emot studerande under deras LIA-perioder (lärande i arbete).

Ökad riskmedvetenhet är målet Varför arbetar Norrenergi med beteendebaserad säkerhet? Vad betyder det? Vårt mål är att tillsammans med alla anställda skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt. En viktig del är förstås att rent tekniskt bygga säkra arbetsplatser och ha bra rutiner på plats, men det krävs också aktivt engagemang och ett medvetet beteende från varje medarbetare för att nå hela vägen. Satsningen på beteendebaserad säkerhet handlar om att förändra attityder och skapa förståelse för varför man ska följa riktlinjerna och hur man själv kan påverka riskerna.

Hur har arbetet sett ut hittills och vad är resultatet? Under 2015 har vi genomfört en heldagsutbildning för samtliga anställda, inom såväl produktion som nät och kontor. Utbildningen har omfattat dels teori kring risker och riksmedvetenhet, dels övningar i riskidentifiering för att konkretisera vilka risker som kan finnas i den egna arbetsvardagen. Under

2016 bygger vi på med en praktisk del i form av schemalagda säkerhetsbesök i varandras arbetsmiljöer. Syftet är ett erfarenhetsutbyte där man tar del av varandras säkerhetsbeteende och fångar upp goda exempel, samt direkt kan eliminera risker som uppmärksammas vid besöken. Vid risker som inte kan åtgärdas på plats ska besökare och besökande komma överens om lämplig åtgärd. Ett viktigt mål är att nå en ökad riskmedvetenhet där fler aktivt observerar risksituationer och också förstår vikten av att rapportera dem i vårt avvikelsehanteringssystem. Efter utbildningarna har fler hört av sig och vill följa med på våra skyddsronder – ett bra tecken på ökat intresse för kollegornas arbetsmiljö! Disa Sandberg, säkerhetsingenjör på Norrenergi, är van vid variation. Ena dagen sitter hon vid sitt skrivbord och skriver säkerhetsrutiner och nödlägesplaner, medan hon andra dagar är ute i produktionen eller går skyddsronder. En omväxling som hon uppskattar.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Medarbetarstatistik

2015 2014 2013

Fördelningen kvinnor/män bland samtliga medarbetare (antal)

22/52 20/56 18/57

Fördelningen kvinnor/män i ledning (antal)

2/5 4/3 4/3

Fördelningen kvinnor/män i styrelsen (antal)

0/9 0/9 0/9

Arbetsskador (antal) Sjukfrånvaro (%)

Vår värdegrund och den nya strategiska utvecklingsplanen var de stora punkterna på agendan på årets Norrenergidag som denna gång hölls på Siggesta gård.

2015 2014 2013 5

2,2 1,9 2,6

Fem olyckor med lindrigare skador som följd inträffade 2015. Endast en olycka, en fallolycka, ledde till sjukfrånvaro. Utöver detta rapporterades 14 tillbud utan personskador. Statistiken omfattar även entreprenörer och inhyrda.

Samhällsengagemang Norrenergi stödjer olika lokala initiativ som bidrar till ett hälsosammare, tryggare och mer miljöanpassat samhälle i våra ägarkommuner. Genom att samarbeta med skolor och erbjuda praktikplatser vill vi också bidra till långsiktig kompetensförsörjning i branschen. Norrenergis engagemang och bidrag till en hållbar samhällsutveckling sträcker sig utanför den egna affärsverksamheten. Under året har vi fortsatt att stödja utvalda lokala och ideella verksamheter, och också lämnat bidrag till de internationella hjälporganisationer som har en viktig roll i den akuta flyktingsituationen. Vi har också fortsatta samarbeten kring utbildning och kompetens.

Samarbete med yrkeshögskolan på STI Sedan flera år samarbetar vi med yrkeshögskoleutbildningen på Stockholms Tekniska Institut, STI, som utbildar både tekniker och ingenjörer bland annat med inriktning på just energibranschen. Norrenergi tar emot ett par praktikanter från STI varje år, och några av dem arbetar nu som tillsvidareanställda hos oss.

Stöd till UNHCR och SOS Barnbyar Norrenergi har under året valt att stödja två organisationer som har en mycket viktig roll i det akuta skedet av den pågående flyktingkrisen i Europa: UNHCR, FN:s flyktingorgan, som är på plats längs flyktvägarna för att ge skydd och nödhjälp, samt SOS Barnbyar som hjälper barn som flyr ensamma.

Lokal sponsring Vi stödjer också långsiktigt följande utvalda föreningar och organisationer i vår närhet: • Solna Vikings – speciellt barn- och ungdoms- verksamheten; Norrenergi är officiell sponsor till ”Energipriset” som tilldelas en ungdomsspelare per lag som utmärkt sig för ”kämpaglöd och energi på träning och match”. • Natur & Miljöboken – läromedel som syftar till att ge ökad kunskap om energi och miljö. • Sundbybergs stadskärneförening – arbetar för att bevara och utveckla den genuina småstadskänslan. • Norrbacka HIF – erbjuder funktionshindrade ungdomar och vuxna funktionshindrade att utöva basket, bordtennis med mera. • Vasalund IF – stöd till ett av fotbollsföreningens pojklag. • Ursviks IK – driver verksamhet inom friidrott, fotboll, skidåkning. • Stockholms Stadsmission – stöd till arbetet i juletid, för att fler hemlösa och andra utsatta människor ska få fira en varmare och mer hoppfull jul.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Förvaltningsberättelse Verksamheten Norrenergi AB, organisationsnummer 556429-9500 med säte i Solna producerar, köper, distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande energitjänster till kunder inom Solna, Sundbyberg och delar av Danderyd, Stockholm och Sollentuna kommuner. All Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

Viktiga förhållanden Norrenergi AB är ett helägt dotterbolag till Norrenergi & Miljö AB vars uppgift är att äga, förvalta och utveckla verksamheter med inriktning mot energiförsörjning och miljövård. Norrenergi & Miljö AB ägs till 2/3 av Solna stad och till 1/3 av Sundbyberg stad. Ägaren har i ägardirektiv till moderbolaget förklarat att Norrenergi AB ska tillhandahålla kunderna fjärrvärme till konkurrenskraftiga priser inom ramen för högt ställda miljökrav. Bolaget ska också medverka till att kommunernas energi- och miljöpolitiska målsättning uppnås. Årsredovisningen är skriven i tkr.

Försäljning och resultat Försäljningen av fjärrvärme uppgick under året till 714 197 (714 352) tkr inklusive anslutningsavgifter. Försäljningsvolymen uppgick till 939 (958) GWh. Det något varmare klimatet 2015 jämfört med 2014 har medfört att Norrenergi sålt 19 GWh mindre fjärrvärme än 2014. Försäljningsintäkterna har däremot inte minskat i samma utsträckning eftersom prismodellen är väderrobust. Försäljningen av fjärrkyla uppgick till 33 841 (46 265) tkr. Den lägre försäljningsintäkten beror på minskade anslutningsavgifter (under 2014 anslöts Mall of Scandinavia till fjärrkylnätet), samt minskad försäljningsvolym. Försäljningsvolymen uppgick till 59 (69) GWh. Den lägre försäljningsvolymen kan till största del förklaras med en svalare sommarsäsong än året innan. Övriga intäkter uppgick under året till 15 241 (15 360) tkr. Produktion och inköp Försäljningen av fjärrvärme har tillgodosetts genom egen produktion vid Solna- och Sundbybergsverket, samt genom inköp från Fortum Värme via Hagastationen. Fjärrvärmeproduktionen slutade på 992 (1 010) GWh och fjärrkylproduktionen på 60 (72) GWh. Klimatmässigt var verksamhetsåret varmare än ett statistiskt normalår, varför värmeproduktionen blev lägre än budgeterat. Produktionens fördelning på olika produktionsslag redovisas nedan.

2015 2014 2013

GWh %

GWh % GWh %

Värmeproduktion Värmepumpverk

568 57

568 56

527 49

Träpulver

289 29

272 27

322 30

Bioolja Eldningsolja Inköpt värme Summa

43 5

74 7

2 0

7 1

111 10 14 1

104

992

100

1 010

100

1 078

100

Produktionsenheter fjärrvärme Solnaverket

887 89

900 89

Sundbybergsverket 15 2 Inköpt värme Summa Kylaproduktion

951 88

21 2

23 2

104

992

100

1 010

100

1 078

100

72 68

Produktionen av fjärrkyla sker på fyra ställen i tre fjärrkylsystem.

Miljö All fjärrvärme och fjärrkyla som levereras till Norrenergis kunder är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Utsläppen av växthusgaser och försurande ämnen per levererad MWh fjärrvärme är låga. Under 2015 uppgick andelen förnybar energi i bolagets samlade produktion till 99,6 (98,7) procent inklusive transporter, beräknat enligt Bra Miljöval. Solnaverket är tillståndspliktigt enligt ”Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd”. Tillstånd enligt 9 kap. 6§ miljöbalken föreligger i dom från den 14 november 2002 samt i dom från den 7 december 2005. Produktionen sker med värmepumpar som utvinner energin ur renat avloppsvatten, träbränsle och bioolja. Vid mycket kallt väder används också eldningsolja. Sundbybergsverket är likaså tillståndspliktigt enligt ”Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd”. Tillstånd enligt 9 kap 6§ miljöbalken föreligger i dom från den 14 november 2002. I Sundbybergsverket eldas bioolja. Vid mycket kallt väder används även eldningsolja. Både Solna- och Sundbybergsverket är tillståndspliktiga för utsläpp av koldioxid enligt ”Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter”. Tillstånd föreligger för båda verken i beslut från den 4 december 2012, respektive 6 december 2012. Beslut fattades att Norrenergi tilldelas utsläppsrätter motsvarande cirka 69 000 ton koldioxid för 2015. Intäkterna för försäljning av 2015 års utsläppsrätter redovisas i resultaträkningen 2015.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Förbränning av bioolja, träpulver och eldningsolja, men även transporter av dessa, ger utsläpp till luft i form av koloxider, kväveoxider, svaveloxider och stoft. Pannor för eldning av bioolja och träpulver i Solnaverket är försedda med elfilter eller slangfilter, vilket ger en effektiv stoftrening. Vid Solnaverket används 25-procentig ammoniak för reduktion av kväveoxider. Kemikaliemängderna som används i övrigt är förhållandevis små och bolaget arbetar löpande med att minska antalet kemikalier. Kontrollprogram finns upprättade för att säkerställa att verksamheten uppfyller tillståndsvillkor och lagkrav. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet. Norrenergi AB är certifierat enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Årets händelser och utveckling I början av juli tecknade bolaget en överenskommelse med Fortum Värme att köpa 75 MW värme. På styrelsemötet i oktober beslutade styrelsen om överenskommelsen som i och med det börjar gälla under första halvåret 2016. Överenskommelsen innebär i sammanfattning: - Avtalspaketet säkrar Norrenergis tillgång till basproduktion och bidrar med kapacitet för att kunna möta den ökande efterfrågan på värme i städerna. Avtalet bidrar också till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi och stabila priser. - Priset på värmeleveransen bedöms vara konkurrenskraftigt. - Optioner ger Norrenergi olika möjligheter att agera beroende på den framtida utvecklingen. - Norrenergis kundrelationer påverkas inte. - Norrenergis miljöpåverkan bibehålls på den nivå som bolaget skulle uppnå vid produktion i egna anläggningar och uppfyller kraven för 2014 års Bra Miljöval. Under 2015 uppgick andelen förnybar produktion i egna anläggningar till 99,8 %. Överenskommelsen omfattar också gemensam optimering av produktionen i Stockholmsregionens genom samordning. På så sätt läggs grunden för bästa möjliga produktion ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, vilket också stärker fjärrvärmens konkurrenskraft. En fortsatt stor efterfrågan på miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla medförde att 67 nya leveranskontrakt kunde tecknas under året. Gällande nyförsäljning av fjärrvärme ligger tyngdpunkten i första hand på de stora nyexploateringsprojekten i Järvastaden, Ursvik, Ulriksdalsfältet och Arenastaden. När det gäller fjärrkyla är den huvudsakliga nyförsäljningen i Arenastaden. Norrenergi har tecknat ett antal större avtal under året varav det största gäller fjärrvärmeleveranser till ett bostadsområde i Danderyd. Det största avtalet gällande fjärrkylleveranser är till en kontorsfastighet i Arenastaden.

Norrenergi genomförde under 2015 inträdesprocessen till Prisdialogen. Under oktober månad beviljades bolaget inträde för året 2016. Prisdialogen är ett branschsamarbete för prövning av prisändring på fjärrvärme. Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för fjärrvärmeleverantörernas prissättning. För att klara leveransen av fjärrkyla varma dagar då efterfrågan är som störst behöver bolaget tillföra ny produktionskapacitet 2016. Norrenergi har därför fattat beslut om att installera två nya kylmaskiner i Sundbybergsverket, samt att koppla samman Solna och Sundbybergs fjärrkylproduktion genom en ledning mellan Hagalund och Sundbyberg. Arbetet med att bygga ledningen påbörjades under hösten. I nästa steg planerar bolaget att möjliggöra användning av det bergrum som ligger i anslutning till Sundbybergsverket. Bergrummet är tänkt att användas som dygnslager för kyla för att därigenom uppnå god klimat- och miljöprestanda. Under 2015 har styrelsen och bolagsledningen arbetat fram en strategisk utvecklingsplan för perioden 2016-2019. Under året har Norrenergi AB erhållit ett villkorat aktieägartillskott som har möjliggjort att samtliga lån till ägarkommunerna har kunnats lösas. Investeringar, finansiering och finansiell ställning Årets investeringar av materiella anläggningstillgångar har uppgått till 83 128 (83 305) tkr. Investeringarna utgörs till största delen av maskinutrustning och ledningsnät. Fjärrvärmenätet har byggts ut med 2,5 (1,0) km och omfattar idag totalt 193,2 (190,7) km. Fjärrkylnätet har byggts ut med 0,5 (0,4) km och är idag totalt 34,5 (34) km långt. Norrenergis långfristiga låneskuld har amorterats med 655 mnkr sedan föregående bokslut. Detta förklaras av ett villkorat aktieägartillskott från moderbolaget om 550 mnkr och låneskulden uppgår nu till 70 (725) mnkr. Av Norrenergis lån har 100 procent rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan på Norrenergis räntebärande bruttoskuld var 1,41 (3,3) procent.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Flerårsöversikt (not 26)

2015

2014 2013 2012 2011

Nettoomsättning

749 355

764 810

797 094

767 753

661 812

Rörelseresultat

257 860

240 961

233 286

199 142

130 919

Resultat efter finansiella poster

252 277

216 836

198 683

160 828

92 384

1 684 239

1 587 552

1 516 438

1 451 998

1 442 161 23 333

Balansomslutning Kassaflöde från den löpande verksamheten

167 541

194 793

68 994

170 458

Soliditet, %

72,8

38,5

32,3

6,3

Avkastning på eget kapital, %

27,5

39,4

46,9

49,0

32,2

Avkastning på totalt kapital, %

15,8

15,6

16,1

13,8

9,1

3 485

3 171

3 110

2 766

1 793

Medelantal anställda Förädlingsvärde per anställd

Finansiell riskstyrning

Finansverksamheten ska skötas på ett effektivt och affärsmässigt sätt för att uppnå bästa möjliga finansnetto. Risktagandet ska vara bestämt och avgränsat utan spekulativa inslag, så att koncernens betalningsförmåga säkerställs på kort och lång sikt. Finansrisken hanteras genom att lånestocken fördelas på flera motparter och i sin helhet har en struktur där maximalt 50 procent av lånevolymen förfaller till betalning under varje rullande 12-månadersperiod. Durationen ska vara minst två år och högst sex år. Derivat får användas i säkringssyfte för att minimiera ränterisken i koncernen. Bolagsstyrning Företagets samlade verksamheter styrs av styrelse och företagsledning. Styrelsen för företaget Norrenergi AB består av nio ordinarie ledamöter med fem suppleanter samt en facklig representant. Vid styrelsemöten deltar även normalt vd och ekonomichefen. Samtliga ledamöter och suppleanter utses av Solna och Sundbybergs städers kommunfullmäktige. Styrelseledamöter och suppleanter väljs för samma tidsperiod som gäller för de allmänna valen.

Styrelsen upprättar årligen en arbetsordning i enlighet med aktiebolagslagen och ägardirektiven. Årligen upprättas också en instruktion till vd. Attest- och beslutsrätt för vd anges i denna vd-instruktion och kompletteras med en attestinstruktion. Styrelsen för Norrenergi sammanträdde vid sju protokollförda tillfällen under 2015. Vid styrelsemöten informeras alltid styrelsen om bolagets verksamhetsutveckling och utveckling av finansiell ställning. Under 2015 offentliggjordes en delårsrapport. Styrelsen godkänner årligen bolagets strategiska plan, affärsplan och budget. Till årsstämmans förfogande står vinstmedel på sammanlagt 83 836 844 kr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Balanserat resultat 19 671 Villkorat aktieägartillskott 550 000 000 Årets resultat 83 836 844

Balanseras i ny räkning

633 856 515

ÅRSBERÄTTELSE 2015

RESULTATRÄKNING

tkr Not 2015 2014 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 3 749 355 Övriga rörelseintäkter 4 13 925 763 280 Rörelsens kostnader Råvaror och andra direkta kostnader -310 675 Övriga externa kostnader 5, 6 -64 042 Personalkostnader 7 -61 003 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -69 700 -505 420 Rörelseresultat

775 977 -337 427 -63 039 -68 451 -66 099 -535 016

257 860

240 961

Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 160 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -5 743

539 -24 664

-5 583 Resultat efter finansiella poster 252 277 Bokslutsdispositioner 10 -138 636 Resultat före skatt 113 641 Skatt på årets resultat 11 -29 805

764 810 11 167

ÅRETS RESULTAT

83 836

-24 125 216 836 -216 721 115 -108 7

ÅRSBERÄTTELSE 2015

BALANSRÄKNING tkr Not 2015-12-31 2014-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 143 614 150 773 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 917 057 918 436 Inventarier, verktyg och installationer 14 8 802 6 757 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 15 66 425 47 316 1 135 898 1 123 282 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 135 1 285 135 1 285 Summa anläggningstillgångar 1 136 033 1 124 567 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter 84 690 121 344 Pågående arbete för annans räkning 311 868 85 001 122 212 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 87 240 94 501 Fordringar hos koncernföretag 240 619 89 135 Övriga fordringar 4 486 484 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 118 391 123 597 450 736 307 717 Kassa och bank 21 12 469 33 056 Summa omsättningstillgångar 548 206 462 985 SUMMA TILLGÅNGAR 1 684 239 1 587 552

ÅRSBERÄTTELSE 2015

BALANSRÄKNING fortsättning

Not 2015-12-31 2014-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital (42 aktier) 42 000 42 000 Reservfond 9 000 9 000 51 000 51 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat 550 020 13 Årets resultat 83 836 7 633 856 20 684 856 51 020 Obeskattade reserver 19 800 456 718 371 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 995 2 230 995 2 230 Långfristiga skulder 20 Övriga skulder till kreditinstitut 70 000 158 650 Skulder till koncernföretag - 566 350 70 000 725 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 66 655 35 957 Aktuell skatteskuld 4 095 425 Övriga skulder 22 17 764 2 057 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 39 418 52 492 127 932 90 931 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 684 239 1 587 552 Ställda säkerheter 24 81 1 230 Ansvarsförbindelser 24 Inga Inga

ÅRSBERÄTTELSE 2015

KASSAFLÖDESANALYS

tkr

Not

2015

2014

Den löpande verksamheten Rörelseresultat 257 860 240 961 - Avskrivningar 68 890 66 099 - Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 25 16 316 16 795 343 066 323 855 Erhållen ränta 160 539 Erlagd ränta -5 979 -25 034 Betald inkomstskatt -28 007 -1 541 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 309 240 297 819 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager 24 308 3 528 Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar -199 606 -123 340 Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder 33 599 16 786 Kassaflöde från den löpande verksamheten 167 541 194 793 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -83 128 -83 305 Kassaflöde från investeringsverksamheten -83 128 -83 305 Finansieringsverksamheten Erhållet aktieägartillskott 550 000 – Amortering av skuld -655 000 -50 000 Förändring av checkräkningskredit – -28 433

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -105 000 -78 433 Årets kassaflöde -20 587 33 055

Likvida medel vid årets början

33 056

Likvida medel vid årets slut

12 469

33 056

ÅRSBERÄTTELSE 2015

NOTER Belopp i tkr om inte annat anges Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Ersättningar till anställda

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning enligt K3. Följande förändringar av redovisningsprinciper har skett: Egen arbetskraft som ingår i projekt att uppföra anläggningstillgångar har tidredovisat och deras tid har aktiverats i anläggningsprojektet. Redovisning av utgående moms på kundfakturor har förändrats till att redovisas i den månad faktureringen sker istället för den månad förbrukningen avser, vilket också medför att intäkten redovisas under rubriken Upplupna intäkter istället för Kundfordringar (jämförelsetalen är justerade). I övrigt har inte förändringar skett jämfört med föregående år. Lämnat koncernbidrag till moderbolaget Norrenergi & Miljö AB redovisas över resultaträkningen enligt K3:s rekommendationer. De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan.

Pensionsplaner I det kollektivavtal som bolaget är bundet till tillämpas avgiftsbestämda pensioner för samtliga personer födda senare än 1954. För medarbetare födda tidigare än 1954 tillämpas förmånsbestämd pension. Pensionspremierna redovisas på samma sätt för både avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner.

Resultaträkning Intäktsredovisning Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från försäljning av fjärrvärme och fjärrkyla samt övriga intäkter såsom försäljning av entreprenader och energitjänster.

Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande.

Företaget har en kapitalförsäkring som tecknats för att täcka pensionsåtaganden gentemot tidigare vd. Kapitalförsäkringen redovisas som tillgång samt avsättning. Ersättningar vid uppsägning Avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när en överenskommelse träffas om frivillig avgång. Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter.

Låneutgifter

Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i företagets intäkter.

Samtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter.

Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta, dvs. med hänsyn till eventuella rabatter och efter avdrag för moms.

Avskrivningar

Försäljning och distribution av fjärrvärme och fjärrkyla Försäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten. Anslutningsavgifter Avgifter som betalats av kunden för anslutning till näten fjärrvärme eller fjärrkyla intäktsredovisas i sin helhet när de faktureras.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. Mark har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Följande nyttjandeperiod tillämpas fr.o.m. 2004-01-01

Tjänste- och entreprenaduppdrag Pågående entreprenaduppdrag till fastpris redovisas enligt alterntivregel innebärande att intäktredovisning görs vid fakturering. Upparbetade entreprenadutgifter redovisas som egen post under Varulager m.m.

Byggnader Produktionsanläggningar Distributionsanläggningar Övriga inventarier

Befarade förluster redovisas omedelbart.

Nedskrivningar

Utsläppsrätter Utsläppsrätter klassificeras som omsättningstillgångar och åsätts anskaffningsvärde noll. Försäkringsersättningar Vid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkringsersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. Ränteintäkter Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektivräntemetoden.

Materiella anläggningstillgångar årlig avskrivning 2-10 % 5-10 % 3% 10-33 %

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Allmänna principer Per balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs. Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenerande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Koncernbidrag

Lämnat koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.

Balansräkning Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande. Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Från och med 2015 aktiveras även i förekommande fall den egna personalens arbete som anskaffningskostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde. Om inte, kostnadsförs utgifter under det räkenskapsår som de uppkommer. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Kundfordringar och liknande fordringar Kundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då företaget tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till det värde som beräknas inflyta, det vill säga med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader. Finansiella skulder Samtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga det förväntade kassaflödet diskonterat med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp.

Varulager

Lagrets anskaffningsvärde är beräknat utifrån vägt genomsnittsvärde. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet.

Pågående arbeten

Pågående entreprenaduppdrag till fastpris redovisas enligt alternativregel innebärande att intäktsredovisning görs vid fakturering. Upparbetade entreprenadutgifter redovisas som egen post under Varulager m.m.

Inkomstskatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen. Aktuell skatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte.

Likvida medel

Likvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuation. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader.

Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra källor. Uppskattningar och bedömningar ses över årligen. Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår. Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan. Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggningstillgångar Företaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar. Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata antaganden avseende exempelvis avkastningskrav.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Not 3 Nettoomsättning

Not 7 Löner och ersättningar

Nettoomsättning per verksamhetsgren

Löner och andra ersättningar

Fjärrvärme Fjärrkyla Tjänster

2015 2014

714 197 33 841 1 317

714 352 46 265 4 193

749 355

764 810

2015 2014

Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 2 590 7 218 Övriga anställda 36 230 36 731

Nettoomsättning

Not 4 Övriga rörelseintäkter

Summa löner och andra ersättningar 38 820 43 949 Sociala kostnader Pensionskostnader 8 107 9 218 Varav för styrelse och verkställande direktör (617 ) (2 419 ) Övriga sociala kostnader 11 967 13 403

Summa sociala kostnader 20 074 22 621 2015 2014 Försäljning utsläppsrätter Försäljning tallbecksolja Övrigt

4 923 2 441 6 560

8 772 – 2 395

Några förpliktelser till styrelsen föreligger inte. Vd har vid uppsägning från bolagets sida en avgångsersättning motsvarande 24 månadslöner.

Avgångsvederlag m.m. 13 924 11 167

Not 5 Operationell leasing och hyror Företaget leasar bilar enligt avtal som redovisas som operationell leasing. Kost-

nadsförda leasingavgifter samt lokalhyror under året uppgår till 3 921 (3 893). Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande:

vtal träffades i juni 2014 med vd om ej avräkningsfri avgångsersättning A motsvarande 24 månadslöner, vilket i sin helhet har kostnadsförts under 2014. Eventuella avgångsersättningar för övriga anställda kostnadsförs i sin helhet om överenskommelse om arbetsbefrielse är träffad.

Medelantalet anställda 2015 2014

Kvinnor 2015 2014 Män Inom 1 år -3 534 -3 387 Totalt 1-5 år -3 788 -7 408

22 20 52 56 74

Summa -7 322 -10 795 Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Not 6 Ersättning till revisorer

2015 2014

2015-12-31 2014-12-31

Styrelse Kvinnor – – Män 9 9

PwC Totalt 9 9 Revisionsuppdraget -310 -228 Revisionsverksamhet utöver Företagsledning revisionsuppdraget – -34 Kvinnor 2 3 Skatterådgivning -30 – Män 5 4 Andra uppdrag -15 -17 Totalt 7 7 Summa -355 -279

Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2015 2014 Ränteintäkter från övriga företag

160

539

Summa

160 539

Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter

2015 2014

Räntekostnader till koncernföretag Räntekostnader till övriga företag Övrigt

-4 813 -22 060 -630 -2 291 -300 -313

Summa

-5 743

-24 664

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Not 10 Bokslutsdispositioner

Not 14 I nventarier, verktyg och installationer 2015 2014 2015 2014 Överavskrivningar -42 629 -156 555 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 20 168 16 834 Avsättning till periodiseringsfond -39 457 – Överfört från pågående arbeten 1 166 1 631 Lämnade koncernbidrag -56 550 -60 166 Inköp 4 180 1 830 Försäljningar/utrangeringar -1 081 -127 Summa -138 636 -216 721 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 433 20 168 Ingående ackumulerade avskrivningar -13 411 -10 386 Not 11 Skatt på årets resultat Försäljningar/utrangeringar 1 074 – Årets avskrivningar -3 294 -3 025 2015 2014 Utgående ackumulerade avskrivningar -15 631 -13 411 Aktuell skatt -29 805 -108 Summa -29 805 -108 Redovisat värde 8 802 6 757 Redovisat resultat före skatt 113 641 115 Not 15 Pågående nyanläggningar och förskott Skatt enligt gällande skattesats (22 %) -25 001 -25 Skatt enligt tidigare års taxering -3 768 – avseende materiella anläggningstillgångar Skatteeffekt övriga ej avdragsgilla kostnader -1 036 -83 2015 2014 Redovisad skattekostnad -29 805 -108 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 47 316 74 641 Inköp 50 089 25 715 Under året färdigställda och överförda till maskiner och tekniska anläggningar -30 548 -51 762 Not 12 Byggnader och mark Omklassificeringar -432 -1 278 2015 2014 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 66 425 47 316 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 282 267 282 267 Överfört från pågående arbeten 175 – Redovisat värde 66 425 47 316 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

282 442

282 267

Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar

-131 494 -7 334

-124 166 -7 328

Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde

-138 828

-131 494

143 614

150 773

Not 16 A ndra långfristiga värdepappersinnehav

2015 2014 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden

5 593

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

5 593

Not 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Ingående utbetalningar -4 308 -3 159 Årets utbetalningar -1 150 -1 149 2015 2014 Utgående utbetalda kapitalförsäkringar -5 458 -4 308 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 961 988 1 856 097 Överfört från pågående arbeten 29 207 50 131 Redovisat värde 135 1 285 Inköp 28 859 55 760 Försäljningar/utrangeringar -3 154 – Omklassificeringar -381 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 016 519 1 961 988 Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Ingående ackumulerade avskrivningar -1 043 552 -987 810 2015 2014 Försäljningar/utrangeringar 2 352 – Omklassificeringar – 4 Upplupna intäkter 98 853 115 895 Årets avskrivningar -58 262 -55 746 Förutbetald hyra 924 922 Förutbetalda försäkringar 1 801 1 841 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 099 462 -1 043 552 Ank.reg. ej attesterade lev.fakt avs. påg. arb. 15 894 4 242 Övriga poster 919 697 Redovisat värde 917 057 918 436 Redovisat värde 118 391 123 597

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Not 18 Eget kapital

Aktie- Reserv- Balanserat Summa kapital fond resultat Eget kapital

Belopp vid årets ingång 42 000 9 000 Villkorat aktieägartillskott Årets resultat

20 550 000 83 836

51 020 550 000 83 836

Redovisat värde 42 000

633 856

684 856

9 000

Aktieägaren har lämnat ett villkorat aktieägartillskott som uppgår till 550 mnkr.

Not 19 Obeskattade reserver

2015 2014

Ackumulerade överavskrivningar Periodiseringsfond 2015

760 999 39 457

718 371 –

Redovisat värde

800 456

718 371

Not 20 Långfristiga skulder Förfallotidpunkt från balansdagen Mellan 1 och 5 år

70 000

725 000

Redovisat värde

70 000

725 000

2015 2014

Not 25 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet

2015 2014

Årets löneskatt pensioner Övriga avsättningar Resultatförda pågående arbeten Realisationsresultat på anläggningstillgångar Nedskrivning/destruktion lager Övrigt

1 804 1 519 -85 -138 813 1 278 809 127 12 903 13 872 72 137

Summa

16 316

16 795

Not 26 Definition av nyckeltal Soliditet visar hur stor andel det genomsnittliga egna kapitalet utgör av företagets totala genomsnittliga kapital, det vill säga eget kapital och obeskattade reserver (efter avdrag för latent skatt).

Avkastning på totalt kapital visar avkastning på företagets genomsnittliga tillgångar, det vill säga resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till de totala genomsnittliga tillgångarna. Avkastning på eget kapital visar avkastning på satsat kapital, det vill säga resultat före bokslutsdispositioner i förhållande till eget genomsnittligt kapital och genomsnittliga obeskattade reserver (efter avdrag för latent skatt). Förädlingsvärde per anställd visar rörelseresultat i förhållande till antal anställda.

Not 21 Checkräkningskredit

Beviljad limit uppgår till

2015 2014 100 000

100 000

Not 22 Övriga skulder

2015 2014 Solna den Moms och energiskatteskuld med förfall januari 17 764 2 057

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Johan T. Sterndal Ordförande

2015 2014

Per Engström Ansgar Toscha

10 mars 2016 Mats Skog Vice ordförande Jan Jacobsson Anders Ocklind

Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Upplupna energikostnader Förutbetalda intäkter Övriga poster

9 251 -4 23 381 2 590 4 200

13 420 267 Ulf Åsbrink Gustaf Marteleur 30 158 4 119 4 528 Faradj Koliev Stefan Persson

Redovisat värde

39 418

52 492

Not 24 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter

2015

2014

Pensionsförpliktelse

1 230

Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har avgivits den 18 mars 2016 Bo Åsell Auktoriserad revisor

Redovisat värde 81 1 230

ÅRSBERÄTTELSE 2015

REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Norrenergi AB, Org.nr 556429-9500 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Norrenergi AB för år 2015. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Norrenergi AB:s finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Norrenergi AB för år 2015. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen Staffan Stymneeller bolagsordningen. Produktionschef Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 18 mars 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Bo Åsell Auktoriserad revisor

GRANSKNINGSRAPPORT Till årsstämman i Norrenergi AB, Org.nr 556429-9500 Vi, av fullmäktige i Solna stad och Sundbybergs stad utsedda lekmannarevisorer, har granskat Norrenergi AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och om-

fattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Under året har lekmannarevisorerna granskat bolagets former och instrument för styrning, uppföljning och kontroll. Granskningen har visat att det föreligger en tillräcklig struktur avseende intern kontroll inom Norrenergi AB. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Solna stad den 18 mars 2016 Christer Schön Av kommunfullmäktige i Solna utsedd lekmannarevisor

HansErik Salomonsson Av kommunfullmäktige i Sundbyberg utsedd lekmannarevisor

ÅRSBERÄTTELSE 2015

STYRELSE Gustav Marteleur

Ansgar Toscha Johan T Sterndal

Ledamot

Jan Jacobsson Ledamot

Ordförande

Stefan Persson Verkställande direktör

Anders Ocklind Ledamot

Ulf Åsbrink Ledamot

Faradj Koliev Ledamot

Mats Skog

Anne-Lie Friberg

Vice ordförande

Personalrepresentant

Per Engström, ledamot, saknas på bilden.

LEDNINGSGRUPP

Lars Olrin Produktionschef

Stefan Persson

Maria Lemos

Verkställande direktör

Ekonomichef

Mattias Lindberg Marknadschef

Dana Wojciechowska

Ted Edén

Miljö- och säkerhetschef

Nätchef

Staffan Stymne Chef Strategi och utveckling

ÅRSBERÄTTELSE 2015

OM HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN – GRI För att säkerställa en relevant och trovärdig rapportering tillämpar Norrenergi sedan flera år Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. För denna redovisning har vi för första gången tillämpat GRI:s nya version G4, nivå core. På vissa områden återstår fortfarande arbete och datainsamling för att kunna redovisa fullt ut enligt kriterierna, vår ambition är att kontinuerligt utveckla och förbättra såväl vårt hållbarhetsarbete som vår redovisning. Någon oberoende granskning av redovisningen mot GRI:s kriterier har inte gjorts. Däremot genomgår Norrenergi andra externa granskningar, bland annat genom vårt certifierade miljöledningssystem, Reko och certifiering enligt Bra Miljöval. Föregående års- och hållbarhetsredovisning publicerades i april 2015. Norrenergi har publicerat årliga miljö- och hållbarhetsredovisningar sedan 2001.

Sidhänvisning/kommentar

INDIKATOR/BESKRIVNING STRATEGI OCH ANALYS G4-1 Uttalande från vd

6-7, 11-13 6

G4-6 Länder där organisationen är verksam

Ägarstruktur och företagsform

6, 24

G4-8 Marknader där organisationen är verksam

6–7, 11–13

G4-9 Organisationens storlek

5, 6

5 Den absoluta merparten av Norrenergis personal är heltids- och tillsvidareanställd

G4-11 Andel anställda som omfattas av kollektivavtal

100 %

G4-12 Organisationens leverantörskedja

17–19

G4-14 Försiktighetsprincipen

Nedan finns en innehållsförteckning utifrån GRI som visar vilka GRIaspekter och indikatorer vi valt att redovisa och var i rapporten information om respektive indikator finns.

INDIKATOR/BESKRIVNING

Sidhänvisning/kommentar

IDENTIFIERADE VÄSENTLIGA FRÅGOR OCH AVGRÄNSNINGAR

G4-17 Enheter som omfattas av redovisningen 38

G4-19 Identifierade väsentliga aspekter 40

G4-5 Lokalisering av organisationens huvudkontor

G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden

GRI-index

G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll

G4-4 Varumärken, produkter och tjänster

G4-10 Personalstyrka

Val och prioritering av innehållet i redovisningen speglar de områden och frågor där Norrenergi har störst miljö- och samhällspåverkan, samt de frågor som har störst betydelse för våra intressenter. Som ett led i övergången till GRI G4 har en väsentlighetsanalys sammanställts, utifrån resultat av genomförda intressentdialoger och en intern workshop med nyckelpersoner på Norrenergi. Data och nyckeltal i redovisningen avser Norrenergi AB:s verksamhet kalenderår 2015, där inget annat anges.

ORGANISATIONSPROFIL G4-3 Organisationens namn

G4-7

Väsentlighetsanalys

G4-15 Hållbarhetsinitiativ och -principer som organisationen skrivit under eller stödjer

9, 38

G4-16 Medlemskap i intresseföreningar och branschorganisationer

9, 19

Se detta index

G4-20 Väsentliga aspekters avgränsningar inom organisationen Se hänvisning för respektive aspekt G4-21 Väsentliga aspekters avgränsningar utanför organisationen Se hänvisning för respektive aspekt G4-22 Förändrad information från tidigare rapporter Inga sådana förändringar G4-23 Förändringar i omfattning och avgränsning från tidigare redovisningar

Inga sådana förändringar

INTRESSENTER OCH INTRESSENTDIALOG G4-24 Intressentgrupper som organisationen har kontakt med

G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter Norrenergis viktigaste intressenter är de som påverkas av och/eller påverkar verksamheten mest. Översikt se sid 8.

Inga särskilda förändringar Tillämpas inom ramen för systematiskt miljöarbete, certifierat enligt ISO 14001

8, 38

G4-26 Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter 8-10 G4-27 Viktiga områden och frågor som har lyfts vid kommunikation med intressenter

REDOVISNINGSPROFIL G4-28 Redovisningsperiod G4-29 Datum för senaste redovisning

2015 April 2015

G4-30 Redovisningscykel Årlig G4-31 Kontaktperson 39 G4-32 GRI-index G4-33 Externt bestyrkande

STYRNING

G4-34 Bolagsstyrning

38–39

26, 37

ÅRSBERÄTTELSE 2015

Kontakta oss gärna För mer information om denna redovisning eller olika aspekter av Norrenergis hållbarhetsarbete, vänligen kontakta miljö- och säkerhetschef Dana Wojciechowska, telefon 08-475 04 55, dana.wojciechowska@norrenergi.se eller kommunikationschef Monica Vilhelmson, telefon 08-475 05 60, monica.vilhelmson@norrenergi.se. Se också vår hemsida www.norrenergi.se.

INDIKATOR/BESKRIVNING Sidhänvisning/kommentar

AFFÄRSETIK OCH INTEGRITET

G4-56

Värderingar och principer för etiskt uppförande

INDIKATOR/BESKRIVNING

Sidhänvisning/kommentar

Sociala frågor 6, 21

Anställningsvillkor och arbetsförhållanden

SPECIFIK INFORMATION

Hälsa och säkerhet

Ekonomi

G4-DMA

20-22

Ekonomiskt resultat

G4-LA5 Andel av personalstyrkan som är representerad i kommittéer rörande arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

100 %

G4-DMA

5, 24-26

G4-EC1 Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde G4-EC2 Finansiell påverkan kopplat till klimatförändringar

26-27 8

Indirekt ekonomisk påverkan

G4-LA6 Arbetsskador och sjukfrånvaro

Utbildning och kompetensutveckling G4-DMA

G4-DMA

G4-LA11 Andel anställda som får regelbunden utvärdering av sin utveckling och sina resultat

G4-EC8 Indirekt ekonomisk påverkan

Mångfald och jämställdhet

20-22 21

G4-DMA

Miljö

G4-LA12 Sammansättning av styrelse och ledning

Materialanvändning G4-DMA

17–18

G4-EN1 Använt material (bränslemix och bränsletyper)

17–18

G4-EN2 Andel återvunnet material

Energi G4-DMA

22 22, 37

Produktansvar Märkning av produkter G4-DMA G4-PR5 Resultat av kundnöjdhetsmätningar

5, 10, 13, 17 5, 10, 13

16–18

G4-EN3 Energianvändning inom organisationen

5, 16-18, 24

Utsläpp till luft G4-DMA

7, 11, 15-19

G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) G4-EN16 Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) G4-EN18 Intensitet på utsläpp av växthusgaser

5, 16 5, 16, 19 5

G4-EN19 Reducering av utsläpp av växthusgaser

5, 16

G4-EN21 Väsentliga utsläpp till luft

5, 16

Produkter och tjänster G4-DMA 4–19 G4-EN27 Minskad miljöpåverkan från produkter och tjänster

Lagefterlevnad med avseende på miljö G4-DMA 24 Säkerställs inom ramen för det systematiska miljöarbetet G4-EN29 Böter för avvikelser från miljörelaterad lagstiftning

Inga böter eller föreläggande

Transporter G4-DMA

G4-EN30 Miljöpåverkan från transporter

Text: Norrenergi AB i samarbete med Trossa AB. Formgivning: Strindlund Design. Foto: Norrenergi AB, Fredrik Hjerling, Thomas Henrikson. Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB. Papper: Munken Lynx (FSC och PEFC certifierat och uppfyller kriterierna för Svanen). © Norrenergi AB 2016.

ÅRSBERÄTTELSE 2015

rygg, bekväm och miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande energitjänster – det är Norrenergis erbjudande till kunder i Solna och Sundbyberg med omnejd. Mer än 100 000 invånare och ett stort antal företag får sin fjärrvärme från oss. Vårt bidrag till en hållbar samhällsutveckling handlar om långsiktig lönsamhet, bästa möjliga miljövärden och ansvarstagande för människorna i vår omvärld. Vi satsar på förnybar energi och var första energibolag i Sverige att märka all vår fjärrvärme och fjärrkyla med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

Norrenergi AB. Besöksadress: Solna Strandväg 96. Postadress: Box 1177, 171 23 Solna Telefon: 08-475 04 00. Kundservice: 08-475 04 40. E-post: info@norrenergi.se eller kundservice@norrenergi.se. Hemsida: www.norrenergi.se