Begravningsplatsavvikelsen

Begravningsplatsavvikelsen Ett manus för kontextuell och platsspecifik analys

Författare

PUBLIC RETREAT Johanna Fager Nicole Cecilie Bitsch Pedersen Jo Mikkel Sjaastad Huse

Rollista och scener Videosamtalet: En författare En arkitekt En kompositör Begravningsplatsen: En vampyr Ett spöke En zombie En förbipasserande Galleriet: Den besökande En gallerist

1

––––––––––– RIDÅN GÅR UPP –––––––––– Scen 1: Videosamtalet Vi ser en inspelning av en skärm som ska starta ett videosamtal, efter en kort stund i ett digitalt väntrum dyker tre personer upp. En arkitekt, en kompositör och en författare ska diskutera ett projekt om ljud och det offentliga rummet.

Arkitekten: Ok, så vad är det vi ska få gjort idag?

Kompositören: Vi skal finde på noget til udstillingen i Malmø, der er allerede kun en uge til vi skal sende en skitse.

Arkitekten: Vi får bara sätta igång. Låt mig bara hitta en karta här.

Författaren: Ja, jeg har også oppe google maps her. Rett ved siden av galleriet er det en gravlund.

2

St. Pauli Södra Kyrkogård. Hva slags ruter er det på gravfeltene? Hvorfor ser det sånn ut, er det steingraver, eller hva er det? … Åja, her er det et bilde hmm, ja det er noe grus, tror jeg?

Arkitekten: Har ni sett här, på kartan, det är som ett band av kyrkogårdar. Sorgenfri. Vackert namn. Mitt i staden. Det sträcker sig från någon slags trafikled i öster till Kungsgatan i väster? Jag skickar en bild på whatsapp.

[Alla tre ser en stund på skärmbilden av begravningsplatserna som har ringats in med rött av arkitekten.]

Kompositören: Hvad med at vi bruger temaene fra magasinerne (red. nya Lövholmen magazine 1-4) som udgangspunkt for en lydvandring?

Hvad var det nu de var? Mennesker fra fremtiden, arbejde og industri, og så hjemmet. Så kan vi tolke området udfra det?

3

Författaren: Ja… men hvordan kan vi få det til å handle om kirkegårder?

Arkitekten: Kanske något av de andra teman vi arbetar med i de stora projektet? Vilka var de? Närvaro, eko, public retreat, vila, meditation.

Författaren: Kirkegården er jo en form for Public Retreat! [de ler] Kompositören: Haha! Men hvordan får vi det til at blive en opskrift -eller instruks? Skal det være i kort format? Jeg er også stadig hooked på ideen om at lave magasiner.

[Arkitekten måste göra ett ärende, och Kompositören och Författaren lägger 30 minuter på att googla priser på tryck och jämföra 4

prisskillnader mellan Norge och Danmark. De tittar på alternativ på plakat och häften i många olika upplagor och kvaliteter. De diskuterar häftigt fram och tillbaka – så kommer äntligen arkitekten tillbaka.]

Kompositören: Hvor mange penge havde vi egentlig at lave noget for?

Arkitekten: 0 kronor.

Har ni varit i Tjeckien? Olšany Cemetery är en av de vackraste platser jag varit på. Där låter man naturen ta över, det får växa mossa över namnen, trädens rötter slingrar över gångstråken. Vänta, jag skickar en länk.

[De tittar på de vackra bilderna från begravningsplatsen i Prag.

Bilderna visar rader av gravstenar, mausoleum och monument, övervuxna av vildvin, träd, buskar, blommor.

Trädens kronor hänger över stigarna, ljuset sipprar in mellan löven.]

5

Författaren: Det er jo akkurat sånn det bør være! Det er jo veldig kjedelig og lite bærekraftig sånn gravlunder drives her i Norge… nærmest ingen stauder som dekorasjon, ekstremt mye meningsløst vedlikehold og gressklipping. Da jeg jobbet i gravlund tenkte jeg masse på hvordan man kunne organisere gravlunder annerledes – på helt nye måter, og liksom endre vårt felles forhold til døden. Hvis det dukker opp en konkurranse for å tegne en ny gravlund må vi gjøre det!?

Arkitekten: Jag har gjort ett tävlingsförslag en gång för en begravningsplats, men vi blev diskade.

Kompositören: I blev diskvalificeret?!

Arkitekten: Ja… Vi följde inte reglerna utan vi föreslog en annan plats för kyrkogården än den tänkta…

Det skulle vara på ett gammalt 6

sopberg som skulle förorena grundvattnet….

Författaren: Jeg vil faktisk heller ha lik i grunnvannet enn søppel og sprøytemidler.

[Samtalet fortsätter medan vi byter scen...]

Scen 2: Begravningsplatsen St. Pauli Södra Kyrkogård – Malmö.

En zombie och en vampyr går tillsammans bland gravarna, ett spöke svävar nära dem. Det är mitt i natten, den 19 oktober 2023.

Klara stjärnor. Ungefär halvmåne.

Bakgrundsljud av lätt nattrafik; bilar och skotrar.

[Vampyren läser högt från gravstenarna.]

Vampyren: Almlund, Eriksson, Al-Dewany, Mårtensson, Svensson, Östlund, Califf, Habib, Uzun, Wilhelmsson.

7

Zombien: Meget af industrien heromkring er lukket nu.

Vampyren:

Hvor har du det fra?

[Spöket kommer svävande högt över buskarna.]

Spöket: Någonting om att föreställa sig människorna, yrken, livet, ljuden och staden. Att man genom kollektiv diskussion, fantasi, fantiserande, det gemensamma, imaginära … genomför en slags kontextuell, platsspecifik spekulativ analys av en stadsdel, plats….

[Spöket fortsätter att sväva högt över de två andra.]

Zombien: Kender i den; En arkitekt, en forfatter og en komponist går ind på et galleri.

[Vampyren avbryter.]

Vampyren:

Jaeh, den fortalte 8

du i går også… Men dette med kontekstuelle analys– Spöket: någon!

Schhh! Det kommer

[Vi hör ljudet av en person som går på grusstigen nedanför. Alla tre är helt stilla, väntande, redo att gömma sig. Personen har på sig hörlurar, och verkar otroligt fokuserad på det den lyssnar på, och känner inte ens närvaron av de tre odöda.]

Spöket: Det var bara en av de där ljudvandrarna de är ju helt i sin egen värld, vi behöver ju inte ens gömma oss.

[Zombien viskar.]

Zombien: Hmm, men hvad er det de lytter til.

[Zombien kryper upp bakom personen och lägger sitt halvruttna öra mot hörlurarna och haltar iväg i samma 9

takt som personen – som fortfarande inte märker något. Spöket och vampyren står på avstånd och skakar på huvudet.]

Vampyren: Det er jo jeg som burde gjøre det der – jeg er utrolig mye lettere på foten. Zombie-vennen vår er altså så fryktelig dum.

Spöket: Alltså….. Det råder väl inget tvivel om att det är jag som är bäst på att inte bli sedd av oss? Jag kan ju till och med sväva genom folks huvuden.

[Zombien stannar när personen byter riktning, och rör sig klumpigt och långsamt tillbaka till de två andra, som står tålmodigt och väntar i stillhet.]

Vampyren:

Så?

Zombien: Jeg tror, det er en konceptuel lydvandring, der afspilles via en app til geolokaliseret lyd. Det lader til, 10

at det handler om gravpladser som en slags arkiv over de mennesker, der har boet et sted. Æstetikken, og erklærede og uudtalte holdninger til gravpladser fortæller om, hvordan vi i hver vores kultur forholder os til døden, eller historien om hvordan respekt for de døde ser ud..?

[Zombien börjar nu recitera, med en fånig, art-speech-aktig röst, en imitation av den ljudvandring den precis lyssnade till:] …din gruppe kommer på ideen om gravpladsen som et public retreat… i laver en instruks i form af en lydvandring. Gravpladsen som sted er et af de få steder som forbliver næsten det samme gennem årenes gang – og kun lydlandskabet som omgiver den giver et indtryk af de enorme forandringer som foregår i Malmø – fra tung industriby til moderne storby.

Spöket: Jag har varit ett spöke i otroligt många år. Och 11

det kan vara sant som de säger, ljudbilden här i stan har förändrats mycket. Innan…. och nu är det mer...

Många har också kommit till stan. *Paus* Och de levande håller alltid på med något - att riva och bygga upp. Det är som om staden aldrig kommer att bli färdig. Jag försöker ofta gissa hur det kommer att se ut imorgon eller om 100 år.

Vampyren: Men hvordan tror du byen ser ut om 100 år, da? Hvem tror du bor her? Hva jobber de med? Tror du de produserer ting? Og bruker maskiner? Tror du det høres annerledes ut enn nå? Lukter annerledes? …Tror du gravlunden fortsatt er her?

Spöket: En kyrkogård är ju i konstant förändring, likt staden.

När städer förtätas, finns det plats för människan? ljud…. hur låter staden?

12

[Samtalet fortsätter medan vi byter scen...]

Scen 3: Galleriet En white cube med grått golv och stora fönster mot gatan. Det är eftermiddag. Genom fönstret ser man de gula bostadshusen. Bakgrundsljud av utomhustrafik. Utställningen heter “Scores for Malmö”, och består av en serie verk som iscensätter olika metoder för att arbeta med plats-, och kontextspecifika projekt. En gallerist sitter i ett hörn och scrollar på sin telefon.

[Den besökande går in i gallerirummet.]

Den besökande:

Hej hej!

Galleristen: Å, hej! Välkommen.

Bara kolla runt, och fråga om det är någonting.

13

[Den besökande ser sig omkring, rör sig lite i rummet, tittar på de verk som visas. Ett av verken ser ut att vara ett manuskript, och längst bak i manuskriptet finns en qr-kod.

Den besökande tar ett manuskript, scannar koden med sin telefon och följer instruktionerna: laddar ned en app, tar på sig hörlurarna och trycker på play. ...

Så går den besökande sakta och fokuserat ut ur galleriet, som om det vore någon annan som kontrollerar vad den ska fokusera på och göra. En guidad ljudupplevelse börjar.]

––––––––––– RIDÅN GÅR NED ––––––––––

14

Ta rollen som ”Den besökande” under en ca 30 minuter lång ljudvandring.

För att lyssna till vandringen: 1. ladda ned appen echoes.xyz genom att scanna qr-koden nedan med din telefon eller surfplatta.

2. När du har laddat ned appen scannar du qr-koden igen, då kommer du till vandringen ”PUBLIC RETREAT - The Graveyard Digression”. Klicka på start och lyssna för vidare instruktioner.

3. Du behöver ett par hörlurar.

Du kan lyssna på vandringen när som helst, dag som natt, men behöver starta utanför galleriet.

16

Du har läst Begravningsplatsavvikelsen, Ett manus för kontextuell och platsspecifik analys.

En del i det större konstprojektet PUBLIC RETREAT av Nicole Cecilie Bitsch Pedersen Jo Mikkel Sjaastad Huse Johanna Fager Följ/kontakta oss på instagram: @public_retreat linktr.ee/public_retreat e-post: public.retreat@gmail.com