9789198098501

Stefan Johansson

Första läkarboken – om det nyfödda barnet och dess första tid

Till Gustav och Ellen

Laterna Medica (www.laternamedica.se) Copyright: Š Stefan Johansson 2013 Omslagsdesign och inlaga: Sara Holfve Illustrationer: Karen Joy Alo-ot Longos Tryckt hos DZS Grafik, Slovenien, genom Italgraf Media, 2013 ISBN: 978-91-980985-0-1

Innehållsförteckning Förord 9 Världsfriska barn 11 Barnets första tio minuter 12 Första andetagen 13 Klippa navelsträngen 14 Apgar-poäng 15 Därför är nyfödda barn blå 17 Barnets första timmar 19 Huvudets form efter födelsen 20 Den första undersökningen 22 Tacka ja till K-vitamin!

23 BB 25 BB igår och idag 26 Bröstet är bäst, men flaskan är inte dålig 27 Tillmatning sällan nödvändigt 28 Vänta helst med nappen 30 Kiss, bajs och en navel som skrumpnar 30 PKU-provet 33 Hemfärd och första kontrollen efter BB 36 Barnläkarundersökningen 37 Allmäntillståndet är en bra hälsomätare 38 Hjärta och lungor 39 Från topp till tå 40 Huden hos nyfödda barn 48

Neonatalavdelningen 55 Vanliga medicinska problem 57 Andningsproblem eller ”fostervatten i lungorna” 57 Lågt blodsocker 59 Gulsot 60 Misstänkt infektion 61 För tidigt födda barn 63 Att bli förälder för tidigt 65 På sikt 66 Barnavårdscentralen 68 Första veckorna hemma 70 Om barnet inte äter bra 71 Undvik förkylningar och andra infektioner 72 Till sist 73 Register 74 Tack 77

Förord Att bli förälder är ett av livets största och mest omtumlande ögonblick. Inte konstigt att frågor kan hopa sig: ”Är barnet friskt? Varför skriker det så mycket? Hur ska naveln se ut?”

Före hemfärd blir alla nyfödda barn läkarundersökta på BB, under den så kallade barnronden. Genom åren har jag själv träffat tusentals barn och deras nyblivna föräldrar.

Barnronden på BB går i ett högt tempo. Pratstunden med föräldrarna och hälsokontrollen av barnet kan ta mindre än tio minuter. Jag är säker på att många föräldrar upplever att de inte hinner med i svängarna. Deras lilla barn får OK-stämpel innan de ens hunnit blinka.

Fröet till den här boken har grott i min egen känsla av att inte alltid lyckas med det personliga tilltalet i mina korta möten med nyblivna föräldrar och deras barn. Här kan jag ge lite längre svar på vanliga frågor.

Jag skriver ”Första läkarboken” utifrån mitt perspektiv som barnläkare. Jag vänder mig i första hand till blivande och nyblivna föräldrar men även till alla andra som vill lära sig mer om det nyfödda barnet och dess första tid i livet. Min utgångspunkt är det friska barnet på BB, men boken handlar också om de vanligaste anledningarna till att barn behöver vård på en så kallad neonatalavdelning.

9

Vart tionde nyfött barn i Sverige börjar sitt liv på ”neonatalen”, ett faktum som de flesta inte är medvetna om.

Mitt mål är att skriva en kort och lättläst bok om det nyfödda barnet. Därför handlar inte boken om vanliga sjukdomar som drabbar äldre barn, som snuva, hosta och feber. Om detta finns andra bra böcker.

Till sist vill jag uppmana dig som står där med ditt nyfödda barn på BB:s barnrond och undrar över saker: Ta vara på tillfället att fråga doktorn!

10

Världsfriska barn I Sverige föds friska barn! Knappt något land i världen kan mäta sig med Sverige, här har vi låg spädbarnsdödlighet och få barn som föds för tidigt. Att svenska barn går en trygg framtid till mötes beror inte bara på bra vård i samband med förlossningen. Friska och förnuftiga föräldrar och en bra mödravård, fritt tillgänglig för alla, spelar antagligen större roll.

Många föräldrar bär ändå på en oro för motsatsen, att barnet inte är friskt när det föds. Men den oron är oftast ogrundad eftersom det är ovanligt att nyfödda barn drabbas av allvarliga sjukdomar.

Dessvärre tror jag att vi i vården bidrar till den här oron, med kontroller och provtagningar. De görs ju inte bara för att kunna säga att ”allt ser bra ut” utan också för att upptäcka komplikationer. En del kanske tycker att sjukvården ”letar” för mycket efter fel, men det finns förstås fördelar med att sätta fingret på problem innan de blir för stora. Särskilt som de ofta kan lösas på ett bra sätt. Att exempelvis upptäcka graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning så tidigt som möjligt gynnar både mammans och det ännu ofödda barnets hälsa.

Världsfriska barn skulle inte födas i Sverige om inte sjukvården försökte förutse risker under graviditet och förlossning.

11

Barnets första tio minuter En födsel är en ansträngning utöver det vanliga för alla inblandade. Många föräldrar har omtumlande minnesbilder, och skulle man kunna prata med det nyfödda barnet som kommer ut och gallskriker skulle det antagligen säga: Inte en gång till!

I biologisk mening utsätts barnet för en rejäl påfrestning under en förlossning. Forskare som mätt stresshormoner hos nyfödda barn har sett att de är fullmatade med adrenalin, till nivåer som till och med är högre än mammans.

Och då är ju en förlossning inte alltid en lätt match sett i mammans perspektiv.

Barnet är förberett för den prövning det innebär att födas fram, bland annat genom att ha lagrat upp energi som kan förbrännas under förlossningen. Stressreaktionen är dessutom ändamålsenlig. Man skulle kunna säga att naturen trampar gasen i botten inför livet utanför livmodern.

Den stress som triggas igång av förlossningen gör nämligen att barnet lättare hanterar de nya och höga krav som väntar. Efter förlossningen måste barnet snabbt anpassa sig till ett liv där mycket måste klaras av på egen hand, frikopplat från mamman – som att andas, sköta sin ämnesomsättning och börja äta.

Barn som föds med planerat kejsarsnitt får inte samma adrenalinkick av själva födelsen, vilket inte så sällan le12

Efter födelsen tar barnet kraftfulla andetag för att fylla lungorna med luft.

der till så kallade anpassningsproblem efter kejsarsnittet.

Framför allt ökar risken för ett problem med andningen som kan kallas ”fostervatten i lungorna”, vilket jag skriver mer om senare.

Första andetagen

Precis efter födelsen tar barnet sats för sitt första andetag.

Barnet har tränat genom att göra andningsrörelser sedan mitten av graviditeten, men det är nu det gäller att andas 13

och skrika och därmed lämna ett liv i vatten för ett liv i luft.

De första andetagen är väldigt kraftfulla. Trycket som barnet bygger upp i luftrör och lungor är högre än vad du själv kan åstadkomma även om du andas så hårt du kan.

De här kraftiga andetagen efter födelsen behövs för att barnet ska ”blåsa upp” och fylla lungorna med luft.

Samtidigt som lungorna fylls med luft flödar det mesta av fostervattnet in i speciella vattenkanaler i lungans vävnad och tas omhand av barnet självt. Det är alltså inte så som många tror att allt fostervatten rinner ut genom näsa och mun.

Klippa navelsträngen

Efter förlossningen är det dags att klippa av navelsträngen, som varit barnets livlina i nio månader. Men man ska inte vara för snabb med det. Väntar man en eller ett par minuter hinner barnet få sin portion av blodet som finns i moderkakan.

Till dig som kommer att få frågan om du vill klippa navelsträngen vill jag hälsa två saker. Barnet har ingen känsel i navelsträngen. Det gör alltså inte ont när du klipper.

Du blir en lika bra förälder även om du inte vill klippa av navelsträngen själv.

14

Navelsträngen saknar känsel. Därför gör det inte ont att få den avklippt.

Apgar-poäng

Under de första tio minuterna efter födelsen sätter barnmorskan så kallade Apgar-poäng på barnet, vid 1, 5 och 10 minuters ålder. I bedömningen ingår att kontrollera barnets hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskelspänst och 15

reaktionsförmåga. De fem parametrarna kan få 0, 1 eller 2 poäng vardera, det vill säga totalt 10 poäng. Apgar-skalan utvecklades på 1950-talet av den amerikanska narkos-­ läkaren Virginia Apgar. Den fick ett enormt genomslag i hela världen för att den var så enkel att använda. Nyfödda barn i hela världen får Apgar-poäng än idag.

Den vanligaste Apgar-poängen är 9–10–10, vid 1, 5 och 10 minuters ålder. Att det inte blir full pott vid 1 minut beror på att barnet fortfarande brukar vara lite blått då.

Barn blir rosiga först efter några minuter.

Ibland blir Apgar-poängen lägre än 9–10–10. Om förlossningen tröttat ut barnet kan det få poängavdrag för till exempel muskelspänst och reaktionsförmåga. I sådana lägen kan man behöva frottera barnet med en handduk för att det ska piggna till och skrika ordentligt. Även om många föräldrar tycker att sådan ”starthjälp” är dramatisk är det sällan någon fara för barnet. De allra flesta barn hämtar sig snabbt och mår sedan helt bra.

Parameter som bedöms 0 poäng

1 poäng

2 poäng

Hjärtfrekvens (per minut) 0

<100

≥100

Andning

Ingen

Oregelbunden Regelbunden

Hudens färg

Blek

Blå

Muskelspänst

Helt slapp

Nedsatt

Normal

Retbarhet

Ingen

Nedsatt

Normal

Rosig

Efter födelsen bedöms barnet enligt den så kallade Apgar-skalan.

16

Narkosläkaren Virginia Apgar utvecklade Apgar-skalan för att bedöma hur det nyfödda barnet mår.

Foto: Wikipedia

Därför är nyfödda barn blå

Ett alldeles nyfött barn är blått, och jag har ofta fått frågor om varför det är så.

Det låter säkert konstigt, men i livmodern finns lika lite 17