9789187471209

Äsch, den här gamla trasan …

Hur kommer det sig att trots att gar­ deroben är mer än full så finns där inte något att sätta på sig!?

Ibland vill man helt enkelt förnya sig. I det här häftet delar vi med oss av några idéer på hur du kan förända dina kläder så att de blir snyggare, ­bekvämare och kanske roligare att ­använda.

Töm ut allt du har i garderoben och titta efter vad som egentligen finns därinne. Kanske hittar du stormönstrat och blommigt som kändes jättefint på semesterresan, men inte bekvämt till vardags. Eller neutrala kläder i grått, svart och beige, tänkta som basgarde­ rob fast det egentligen inte passar din färgstarka personlighet. Kläder i en för liten storlek eller i en storlek för stor. Kanske krympte de i tvätten eller under tiden de hängde i garderoben.

Vissa plagg är bara använda någon en­staka gång.

Har du kläder i garderoben som

inte använts på över ett år är det dags att fundera på vad det beror på. Är det färgen? Formen eller snittet? Känns plagget omodernt eller är storleken fel? När du kommit underfund med svaret har du hittat en ingång till att börja Ändra!

Om du inte får lust att fixa till något i din egen garderob, byt kläder med en kompis och gör dem till dina. Är det så att du faktiskt behöver tillskott av ­kläder så finns det många bra anled­ ningar att först börja leta i second­ handbutikerna. Det är roligare, billigare och bättre för miljön. Se plaggen i ­butiken som ett råmaterial att utgå ifrån och som du själv kan förvandla till vad du vill.

Här kommer tips på hur du kan ändra kläder och skor genom att sy om, färglägga och dekorera. En hjälp på traven för att kunna kika in i garde­ roben med nya ögon och se en skatt­ kammare full av möjligheter!

I serien Lappa & Laga ingår även teknikhäftena Lappa och Stoppa.

1

2

Spetstunika Hur många av oss har en skatt av gamla spetsar liggandes i gömmorna?

Virkade, knypplade eller broderade spetsar samlade och kanske till och med tillverkade av en mormor, farmor eller mer avlägsen kvinnlig släkting från förr. Med vördnad och fascination kan vi studera dessa vackra och tids­ krävande handarbeten och fundera på vad man kan göra med dem. De kan ju användas till annat än dekoration av lakan eller dukar som kanske var tan­ ken från början.

Den här tunikan har blivit en riktig ”power dress”, helt byggd kring och av sådana spetsar. Att bära den känns lite som att bära med sig lite av kraf­ ten från de kvinnor som lagt sin tid, skicklighet och flit på att tillverka dem.

Lite som att bära en ärvd ring eller an­ nan kär släktklenod.

Själva basen är en fin gammal frackskjorta i ett kraftigt, tätvävt och långfibrigt skjorttyg, värdigt och starkt nog att bära upp de ibland ganska kraftiga spetsarna.

En bit i taget har skjortan klippts isär i delar, klippkanterna har fållats in och i gliporna har spetsarna sytts fast.

Andra spetsar ligger ovanpå tyget och har sytts fast som applikationer.

Tips! Spetsar som ligger ihoprullade

drar ihop sig. De behöver i regel pressas för att de olika mönstren ska komma till sin fulla rätt.

≥≥≥ Lämpliga stygn för att sy på och infoga spetsar hittar du på sidan 27 (kråkspark, kast­stygn och lasksöm).

3

Kilar för rymligare byxor Trots att de var för små i storleken fick de här byxorna följa med hem från second­handbutiken eftersom mönst­ ren var så fina. För att komma i byxor­ na sprättades sidsömmarna upp hela vägen och kilar i ett annat tyg fälldes in.

En tumregel är att försöka hålla samma grovlek på tyget i kilen som på byxan. Skulle tyget vara för tunt kan man fodra det med ett annat tyg på baksidan, eller bara förstärka det i lin­ ningen och i byxfållen nertill.

På de här byxorna har kilarna klippts till av gamla sidenslipsar. Det brukar gå att hitta fint mönstrade

s­ lipsar secondhand eller i någons ­garderob.

Eftersom kilarna blir bredare och bredare har byxorna fått mer vidd ner­ till. Det ena paret har avslutats med en liten kant av ytterligare ett mönstrat slips­tyg och blir därmed även lite längre.

Tips! Kontrollera att färgen på tyget

du ska använda till kilar inte blöder vid vatten­tvätt. Sitter inte färgerna ordentligt kan de förstöra hela byxan.

”En tumregel är att försöka hålla samma grovlek på tyget i kilen som på byxan.”

≥≥≥ Här är tygskorna nerklippta och

överklädda, både på in- och utsidan, med slipstyg. Det tunna tyget är svårt att limma på plats då det lätt blir genomgående klisterfläckar och därför är det bra om skon är tillräckligt mjuk att sy igenom. Skorna på bilden är handsydda med stark, vass nål.

Fingerborg rekommenderas! Knytbanden håller skorna på plats.

4

5

Jeans och skjortor i ny skepnad Här kommer två exempel på lättsydda ­modeller där herrskjortor blir till dam­ blusar och två förslag på hur du syr en

kjol av ett par byxor. Till knytblusen an­ vänds snedslåar, i häftet Lappa kan du se hur man klipper till dem.

KORTÄRMAD SKJORTA BLIR FIGURNÄRA KNYTBLUS 1. Klipp av skjortan till önskad längd.

Sy sedan en enkel söm i vardera sidan så att skjortan blir lagom vid.

Sy ner­ifrån kanten och följ sid­ sömmen hela vägen upp till ärm­ hålet och vidare ut på ärmen.

2. Klipp ren sömsmånerna och sick­

sacka dem. Fålla nederkanten.

3. Klipp bort kragen och bandkanta

kanten med en snedslå klippt ur det bortklippta tyget från skjortans nederdel.

4. Klipp bredare remsor på skrå och

skarva ihop dem till önskad längd på knytbandet. Dubbelvik remsorna om de är tillräckligt breda för det, annars klipper du dubbelt så många remsor och lägg ihop dem två och två, och sy ihop dem räta mot räta till två långa kanaler.

5. Vänd ut och in på banden. Det går

lätt med hjälp av ett snöre eller en stark tråd som fästs i ena änden och sedan dras igenom hela kanal­ en och ut på andra sidan med hjälp av en trubbig stoppnål. Därefter 14

drar man i snöret samtidigt som man kränger ut och in på hela kan­ alen och vänder remsan rätt.

6. Pressa banden släta. Vik in kort­

ändarna och sy ihop. Sy fast bandet på blusen vid halsringningen.

15

Pärl- och paljettbroderi (se stygnbeskrivningar på nästa uppslag) 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Paljetter fastsydda med en pärla.

Paljetter fastsydda med en fransk knut.

Paljetter fastsydda på en sida.

Paljetter fastsydda med stygn över båda halvorna.

Paljetter fastsydda med fyra stygn som bildar ett kors.

Paljetter fastsydda osynligt på rad.

Paljetter på metervara fastsydda med läggsöm mellan paljetterna.

Små pärlor fastsydda en efter en.

Stavpärlor en efter en.

10 11 12 13

24

Pärlor på rad fastsydda med läggsöm.

Pärlor fastsydda med stygn över båda halvorna.

Plattsöm broderad med pärlklädd tråd.

Fem pärlor fastsydda som en blomma.

8

10

2

9

1

6 3

11

13

4 5

7

2512

38

Måla med tråd Händer som behöver något att göra kräver ofta att hjärnan först har ”hittat på”. Ibland kan det vara skönt att arbe­ ta efter ett mönster som redan finns – man kan förstås köpa en broderisats i till exempel korsstygn, men färdigsyd­ da kläder med tryckta mönster kan vara ett roligt alternativ. Det har dess­ utom den fördelen att allt redan är monterat och klart, som ett halv­fabrikat.

Ett par urtvättade badbyxor från en secondhandbutik blev ett sommarlovs­ broderi där alla udda blandningar av moulinégarn kom till användning.

Kron­bladen i det tidigare vita, tryckta mönstret är fyllda med schattersöm, ett sömsätt där man så att säga målar med tråd. Ståndare och pistiller är bro­ derade med kedjestygn och franska knutar, och blombladen med plattsöm.

≤≤≤ Tröjan har rynkats ihop med fri

Tips! Använd sybåge för att undvika

smock (se sidan 40) direkt på kroppen.

Arbetet gjordes med avigsidan ut, på så vis blev det enkelt att fästa trådarna på insidan när tröjan fått önskad längd och bredd.

att broderiet drar ihop tyget. Sy­ bågen är särskilt viktig vid schatter­ söm.

”Stick upp nålen där du vill sy och tag sedan ett långt stygn, och så ett kort bredvid, och fyll ytan med långa och korta stygn, så att det bildas en färgyta, som på din färgskiss. Schattersöm kallas det. Det är inte det minsta svårt. Blir det inte bra från början kan du sätta till några stygn efteråt, så att det blir vackert.”

Ur boken Barnbroderi av Edna Martin, 1965.

ANVÄNDBARA STYGN Fler stygnbeskrivningar hittar du på sidan 27.

Schattersöm ≥≥≥

Kedjestygn ≥≥≥

39

Förändra med smock Med smock kan man både förändra utseendet och storleken på plagg. Det går att smocka ihop hela skjortor, stickade mössor, vidden och/eller längden på kjolar och stora vinterrock­ ar. Är plagget fodrat går det ibland att sy tvärs­igenom foder och allt – annars måste fodret sys in för sig och anpas­ sas till den nya storleken.

Smock kan göras på olika sätt och på alla möjliga material, vävda som stickade. Du kan freestyla med fri

smock eller sy efter uträknade system där engelsk (se sidan 43) och ameri­ kansk (se sidan 44) smock är varianter som har olika funktion och uttryck.

Kvaliteten på tyg i kombination med stygnlängd avgör hur mycket ett tyg rynkas ihop.

Tips! Ju kraftigare tyg, desto starkare

tråd behövs. Anpassa o ­ ckså stygn­ längden efter tygets k­ valitet och förmåga att vecka sig.

STORTRÖJA BLIR MINDRE MED FRI SMOCK (SE FÖREGÅENDE SIDA) Vissa material töjer sig och blir bara större och större. En löst sittande ­tröja i storlek 42 blev efter en tids använd­ ning alldeles för stor.

Med fri smock rynka­ des den ihop och blev en bekvämt 38:a.

Den ljusgrå stickade tröjan på bilden på sidan 38 är ihopdragen med fria förstygn i två riktningar – en fri smock där stygnen skapar en dekorativ effekt. Eftersom tröjan är tillverkad i ett halkigt blandmaterial behövdes ett grövre och strävare garn för att fixera rynkningarna. Valet föll på ullgarn i två olika kvaliteter.

nerifrån och upp. Ta en ny tråd för varje rad. Du styr själv hur kompakt eller gles du vill att smocken ska bli genom täthet och längd på stygnen.

2. När de lodräta trådarna är på plats

fortsätter du på samma sätt fast horisontellt.

3. Sy även tråckeltrådar på ärmarna.

Eventuellt räcker det med bara en tråd som sys i ett stort sicksack­ mönster uppifrån och ner.

3. När alla tråckeltrådar är sydda ska

plagget rynkas ihop. Dra i trådarna så att tyget föses ihop så mycket som du vill, sprid ut vecken snyggt.

Tips! Dra inte åt trådarna förrän alla

1. Gör en knut på tråden och stick

upp från avigsidan. Tråckla lodrätt 40

stygn är på plats även om det är lockande att se hur det blir.

SY FRI SMOCK PÅ MASKIN Föredrar du att sy på maskin är det roligt att smocka genom att sicksacka med bredaste stygnbredden över en tråd, ett tunt snöre eller en rundresår – antingen från rät- eller avigsidan be­ roende på vilken effekt man vill uppnå.

Se om din symaskin har en pressarfot anpassad för ändamålet.

Ett annat sätt att smocka med hjälp av symaskin är att sy en tråckelsöm

(en raksöm med längsta stygnlängden på maskinen). Dra sedan i undertråden och rynka sträckan. Fixera vecken ge­ nom att sy en gång till i samma söm med en raksöm i vanlig stygnlängd. Vid många veckade sömmar i bredd sys först alla parallella tråckelsömmar, vilka sedan rynkas ihop och anpassas till varandra, därefter sys fixerings­ sömmarna.

FLER VARIANTER AV SMOCK Med hjälp av smock kan du hålla ihop en resårstickning som har töjt sig eller skapa ett nytt ytmönster på stickat.

På den vita provlappen är ribborna i stickningen ihopsydda med kaststygn på olika punkter för att skapa ytor lik­ nande flätstickning.

På stickade plagg kan man sy en smock med tunn elastisk tråd. Det är ett bra sätt att till exempel hålla ihop en uttänjd resår. Med ribbornas hjälp får du en regelbunden tråckling.

41