9789187471179

Page 1

Slitna manschetter En dubbel manschett som blivit sliten i vikvecket går att sprätta bort och vän­ da på samma sätt som den vändsydda kragen på föregående uppslag. Efter­ som den dubbla manschetten är lik­sidig och saknar knappar ser den likadan ut även när man den vänds. Ett annat sätt att laga manschetten är att sy en remsa över den slitna kan­ ten. Det sättet fungerar även bra på en sliten enkelmanschett med knapp och andra ärmslut. Välj ett tyg som du tyck­ er passar, något helt vilt eller något

mer elegant. För en mindre iögon­ fallande lagning går det ofta (om skjortan är tillräckligt lång) att klippa en remsa av skjortans nederkant. Remsor går att göra raka i tygets trådriktning eller klippas på diagona­ len, så kallad snedremsa (se sidan 40). Det går visserligen åt mer tyg till en snedremsa men den blir mer följ­ sam. Har du till exempel en enkel­ manschett med knapp och rundade hörn fungerar kantning med sned­ remsa utmärkt.

”Välj ett tyg som du tycker passar, något helt vilt eller något mer elegant.”

LAGNING AV MANSCHETT MED SNEDREMSA 1. Gör en snedremsa (se sidan 40)

och lägg den över det slitna partiet och sy fast med raksöm längs med lång­sidorna, nära den invikta kan­ ten. Lämna en H bitEextra M S Lremsa Ö J Dlös E Ni S T E K N I K H Ä F T E N var ände om den även ska omsluta slitaget på manschettens kortsidor.

Stoppa &

2. Vik remsan över manschettkanten

och sy fast med raksöm eller (som här) med små, täta kaststygn.

den ≤≤≤ LEnArutigPsnedremsa PA döljer         L AG A dubbla manschettens slitna parti.

Katarina Evans  •  Katarina Brieditis HEMSLÖJDENS FÖRLAG

9


≥ ≥ ≥

Knapphålsstygn

7. Sy fast kragståndets tyg för hand

eller på maskin så nära kanten som möjligt. Sprätta bort tråckel­trådarna och pressa kragen. 8. Leta rätt på knapphålet och klipp

upp ett hål i det nya tyget på samma plats. Kanta knapphålet med knapphålsstygn genom alla lager. 9. Sy tillbaka knappen.

≥ ≥ ≥

Sy i en knapp

8


På hur många sätt kan man fylla ett hål? Alla har vi dem: hål och fläckar på våra kläder. Det kan vara en förarglig fläck på ett plagg där det syns som mest, eller en maska som har gått på ett i övrigt fullgott plagg. Det bästa man kan göra med ett hål eller ett slitet tyg är förstås att laga det innan skadan blir för stor, men vi är nog inte ensamma om att låta ett litet hål bli större eller lägga kläder på hög för att sedan fixa dem. Att laga och vårda sina kläder är en företeelse lika gammal som kläder i sig. I det här häftet delar vi med oss av hur vi använt de klassiska stoppsöms­ teknikerna för att laga diverse olika plagg. Det är svårt att katergorisera lag­ ningarna och säga: använd den här tekniken till det här. Kläder är av vitt

skilda kvaliteter och slitna på så olika sätt. Fundera, resonera, experimentera dig fram och använd dig gärna av ma­ terial du redan har hemma. Vi har ibland stoppat som man ”ska” men lika ofta experimenterat med stoppteknikerna och tänjt på gränserna för att uppnå en speciell effekt och förvandla lagandet till ett inspirerande projekt. Dessutom har vi kombinerat stopp­ teknikerna med andra klassiska tekni­ ker som utdrags- och hålsömmar, vitbroderi- och spetssömstekniker. De små lagningarna har fått växa till större handarbeten. Förhoppningsvis väcker vårt arbete nyfikenhet och ger dig lust att repare­ ra dina trasiga kläder och höja värdet på avdankade plagg så att du vill fort­ sätta använda dem.

”Högen med kläder som borde lagas får nytt värde, plötsligt är den inte ett dåligt samvete utan ett spännande handarbetsprojekt.”

1


Stoppsöm Non Stop I en butik nära oss säljs färdiga hål. Vi tänker: de måste stoppas! T-shirtens hål är stoppade med ett 6-trådigt moulinégarn som är relativt tjockt i förhållande till det tunna tyget. Effekten blir att stoppningarna bullar upp på sig den chokladbruna ytan som om den vore strösslad med Non Stop. Eftersom T-shirten är tunn och hålens kanter sköra var det nödvändigt att tråckla runt hålen för att tygkanten skulle håla ihop. Använd en nål med spetsig udd till tråcklingen så att den tunna trikån inte får ytterligare hål. Byt till en nål utan udd när det är dags för stoppsömmen. Det är bättre att "väva" med en trubbig nål som inte riskerar att klyva garnet. Tips!  Det är lättare för ögonen att

stoppa med grövre trådar än tunna.

STOPPA HÅL I TRIKÅTYG 1. Spänn upp tyget i en sybåge och

tråckla med förstygn runt kanten för att hålla ihop hålet. 2. Spänn upp trådar tvärs över hålet

med hjälp av små stygn i tyget ­precis utanför tråcklingen. 3. Väv tvärs över de uppspända trådar­

na: över en, under nästa och så vida­ re. Starta gärna från mitten, det blir enklare, särskilt om du har ett mindre 10

töjbart garn som mouliné­garn. Vänd genom tyget vid sidan av hålet.


11


Tumvante stoppad med kedjestygn Kedjestygnet är roligt att sy och kan kännas enklare att bemästra än mask­ stygnet. Det funkar bra på mindre hål, men eftersom det inte går att sy i luften måste du börja med att spänna tvär­gående stödtrådar över hålet. När de är på plats kan du sy kedjestygnen. Börja längst ned i en maska och sy sedan rakt över stödtrådarna tills det går att länka ihop med stickningen. Beroende på hur stort hålet är kan du

STOPPNING GJORD MED KEDJESTYGN

18

antingen fästa stoppgarnet längst upp och börja nästa maskrad nerifrån med ett nytt garn eller, för att slippa fästa så många trådar, trä garnet genom kedjestygnen på baksidan ned till startpunkten för att börja sy nästa maskrad. Tips! Fyll ut tummen med en bit

k­ artong eller en tjock spritpenna så går det enklare att sy.


19


40


Vitbroderi på jeansen Jeans med slitna knän är ofta nötta så att varpen är borta men väften sitter kvar. Det är som upplagt för stolphålsoch tränsade sömmar, en vit­broderi­ teknik du kanske känner igen från fina sydda spetsar på gamla vita örngott. Många jeans innehåller lycratrådar som är elastiska. Det kan vara svårt att styra över ett sådant material men vi gillar hur stolparna töjde sig på knät på de blå jeansen och ser ut att växa ut ur hålet!

De färgglada prickarna lite högre upp på benet är gjorda med stoppsöm. Väv med stoppgarnet runt olika tråd­ grupper tills pricken täcker jeans­ väften. Avsluta med att fästa tråden runt kanten av varje prick för att undvi­ ka att formen glider isär. Resterande slitage på jeansen har antingen lagats med en färgad tråd som vävts in med tuskaft (andra väv­ tekniker kan naturligtvis också använ­ das) eller omslutits av fritt broderi.

VITA JEANS MED STOLPHÅLSSÖM 1. Renklipp hålet så att kanterna blir

mindre fransiga, men låt väften (de tvärgående trådarna) sitta kvar. 2. Sy två rader förstygn runt kanten

Tips!  Är många trådar utslitna kan extra

stöd­t­rådar läggas in för att stolparna ska kunna vävas tätare. Spänn upp stödtrådarna innan du syr langett­ kanten.

av hålet så att det håller ihop bättre. Tips!  Jeantyg är stadigt så ett märk­ 3. Spänn upp hålet i en sybåge så att

trådarna håller sig sträckta under arbetets gång.

garn av bomull passar bra till den här lagningen.

4. Kanta hålet med langett­stygn. Vänd

stygnen som du vill, antingen kan öglorna ligga runt hålets kant (som på bilden intill) eller knutarraden (som på bilden på nästa sida). 5. Gruppera jeansens väfttrådar på

olika sätt och väv samman dem med stopphålssömmar (se sidan 42). 41


Hemslöjdens förlag Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Besök bokens hemsida hos förlaget: www.hemslojdensforlag.se © Hemslöjdens förlag och författaren 2019 Boken är skyddad av lagen om upphovsrätt. Idéer och innehåll: Studio Brieditis & Evans Tack till: Mikaela Svensson som stoppat och lappat med oss. Foto: Karin Björkquist Formgivning & illustrationer: Cecilia Ljungström Redaktör: Cecilia Ljungström Förläggare: Ulrika Rapp Repro: Göteborgstryckeriet Tryck: Göteborgstryckeriet 2019 ISBN 978-91-87471-17-9


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.