9789178876020

v i k t i g t på r i k t i g t

Viktigt

riktigt Min resa mot att leva mer hållbart

Therése Lindgren bonnier fakta naturskyddsföreningen

på

01.

02.

03.

04.

Bo Äta Köpa Resa

12

38

68

102

Förord Hur vi lever våra liv spelar roll. Vilka val gör du i matbutiken? Har du börjat cykla till jobbet för både hälsa och miljö? Är du en person som reparerar och lagar, eller slänger och köper du nytt? Hur bor du? Det mesta vi gör har ett klimatavtryck. Många är medvetna om att vi äter mer kött än vi borde och att vi flyger för mycket. Men vi kör också för mycket bil och köper för ofta nya mobiler, kök, kläder och prylar i allmänhet.

Du kanske redan har full koll på det här med omställning och hållbar livsstil. Eller så är det helt nytt för dig, men du följer det mesta som Therése Lindgren skriver och gör. Oavsett vilket hoppas vi att du genom den här boken ska få inspiration, konkreta tips och lite mer kunskap om hur du kan leva mer hållbart.

Ibland påstås det att vi inte behöver förändra något, och vissa lägger ansvaret på andra människor i andra länder. Men i Sverige lever vi långt över vad vår planet klarar av. Det får konsekvenser i en värld som står inför stora utmaningar. Vi har både klimatkrisen och natur­krisen som är brådskande och kopplade till varandra.

Dess­utom sprids allt mer miljögifter som skadar både naturen och människors hälsa.

Djur, natur och människor, och alla kommande generationer får betala priset för det vi överkonsumerar idag. För att vi ska kunna nå FN:s mål om en hållbar konsumtion och produktion till 2030 behöver vi förändra våra konsumtionsmönster. Ibland kan det framställas som något svårt, att vi behöver avstå från än det ena, än det andra. I själva verket handlar omställningen, förutom att den är nödvändig, till stor del om förändringar som samtidigt är bra för din hälsa, plånbok och livskvalitet.

Omställningen måste ta fart på allvar och här kan alla göra skillnad – världsledare, politiker, företag, organisationer och enskilda individer. Men spelar det någon roll om jag väljer bort en köttbit och istället väljer något växtbaserat eller om jag väljer en ekologisk banan? Ja, det gör ju det. Klimat- och miljövinsten i det enskilda

6

valet i sig blir inte så jättestor. Men de signaler du skickar till dig själv och din omgivning är desto viktigare. Kanske inspirerar du fler: Din familj, dina vänner, dina kollegor och grannar? Tänk om hundra personer gör samma sak? Eller tusen! Då händer något. Det får våra beslutsfattare att lyssna och se att omställningen både är efterlängtad och enkel. Ett förändrat beteende kan alltså konkret innebära miljönytta här och nu samtidigt som det har en långsiktig effekt på samhällsnivå.

Självklart kan inte allt ansvar läggas på individen och vi tror inte att lösningen är att skuldbelägga människor. Alla har olika förutsättningar för att ställa om och har kommit olika långt på vägen.

Naturskyddsföreningen vill öka medvetenheten om miljöfrågornas betydelse och påverka våra beslutsfattare att fatta viktiga och nödvändiga beslut för att underlätta för människor att leva mer hållbart.

För de val vi gör i vardagen spelar roll.

Inte minst för de människor som lever i fattigdom, som i mindre grad har orsakat klimatförändringen, men påverkas mest av dess effekter. De är ofta betydligt mer beroende av naturen för sin försörjning och har sämre möjligheter att anpassa sig till de klimat­ förändringar och naturkatastrofer som den globala uppvärmningen leder till, såsom torka, bränder och översvämningar. Klimatkrisen handlar alltså inte ”bara” om naturen och miljön, utan klimatkrisen försämrar och förkortar redan människors liv runt om i världen.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vi ser i Therése Lindgren en person som vill göra rätt och vi tror att hennes tankar, hennes resa, kan inspirera fler att vilja göra rätt. I den här boken riktar vi ljuset på fyra aspekter av livet – bo, äta, köpa och resa – där vi här och nu faktiskt kan göra skillnad. Vi måste agera beslutsamt och tillsammans om vi ska kunna nå Naturskyddsföreningens vision om en hållbar framtid på en frisk och levande planet. Det är viktigt på riktigt.

Beatrice Rindevall, ordförande, Naturskyddsföreningen Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

7

Ett kärleksbrev till alla som vill göra skillnad

För den som bara känner till mitt namn och vet att jag arbetar som influencer kan det kanske vara lite oklart varför just jag gör en bok med Naturskyddsföreningen. Och om man går in på min Youtube-kanal för första gången förstår jag helt och hållet att man upplever innehållet som ganska spretigt. Där blandar jag friskt. I en video testar jag smink, i nästa öppnar jag en jul­ kalender med sexleksaker, därefter pratar jag psykisk ohälsa och i nästa klipp delar jag med mig av planer på att adoptera en pensionerad häst. Men om man regelbundet följer mig i mina kanaler så kommer man se att jag är en person som försöker göra gott. Det vågar jag säga med stolthet. Men det innebär förstås inte att jag är en perfekt person som gör allt rätt. Det finns ingen som kan vara perfekt.

9

Jag mår bra när jag känner att jag gör skillnad. Genom att vara ”offentlig vegan” och genom att samarbeta med olika hjälp­ organisationer, genom att ta hand om djur eller prata öppet om psykisk ohälsa så att det blir mindre skambelagt. Att försöka göra skillnad är för mig som hopplös romantiker som att skicka ut små kärleksbrev till världen och mitt hjärta hoppar i piruetter när jag ser andra bli inspirerade att också göra gott. Att ägna mig åt saker som är större än mig själv, som jag personligen inte tjänar på, ger mig en enorm tillfredsställelse. Det är också vad jag vill göra ännu mer av framöver, arbeta med sådant som är meningsfullt på ett större plan – att göra skillnad i världen.

Att jag ibland inte mår så bra har jag berättat om i många sammanhang de senaste åren, inte minst i min första bok och i otaliga videor på Youtube. Jag har alltid fått mycket respons från andra med psykisk ohälsa som är tacksamma för att jag sätter ljus på måendet och kanske till och med inspirerar dem att göra sådant som får dem att må bättre. På senare tid har ungas ångest allt mer blivit kopplat till hur vår planet mår.

Jag läste att åtta av tio av världens unga har klimatångest, tre fjärde­delar är rädda för framtiden och över hälften känner sig svikna av sina regeringar. Det här vill jag vara med och bidra till att ändra på.

I den här boken berättar jag om saker som jag har förändrat i mitt liv och numera gör mer hållbart, men jag delar också med mig av sådant som jag behöver bli bättre på och som jag tycker är svårt. Det här är min resa mot att leva mer hållbart. Den är inte spikrak och jag har verkligen inte nått ända fram, men jag har en ärlig vilja att göra skillnad och det är det som driver mig.

Längs vägen finns mycket att upptäcka, nya saker att lära mig och förstå. Som enskild människa är det omöjligt att rädda vår planet, jag menar, jag har svårt nog att hålla krukväxter vid liv,

10

så att rädda hela ekosystem kan vara lite över min kapacitet.

Men man kan göra skillnad, och är det någon person man faktiskt kan förmå att göra förändringar så är det ju en själv. Det låter kanske klyschigt, men det börjar med dig själv!

Det betyder inte att resan mot att leva hållbart är en ensamtripp. Tvärtom, allt blir mycket roligare, enklare och bättre om man går samman med andra. Min medresenär i den här boken är Naturskyddsföreningen, med deras experter och all deras kunskap. Så nu krokar vi arm med dem och ger oss iväg på en förhoppningsvis lärorik resa. Den här boken är uppbyggd kring fyra områden i livet där det finns många viktiga saker att tänka på när det gäller hållbarhet. Områden som finns i allas liv och där vi lätt kan börja göra förändringar till det bättre. Alla behöver vi bo någonstans, äta bör vi (annars dör vi), det finns anledningar för oss att köpa saker (frågan är bara vilka saker och på vilket sätt) och vi behöver resa (kanske inte till andra sidan jordklotet men åtminstone till skolan, jobbet och affären). Du får följa med på mina funderingar och höra om mina erfarenheter. Och vill du fördjupa dig i ett visst område kan du dyka in i de faktaspäckade delarna i boken där Naturskydds­föreningen står för expertisen.

Jag hoppas innerligt att denna bok kommer att inspirera och motivera dig till att göra skillnad, för om du frågar mig är det här vad som är viktigt på riktigt. /Therése

11

01.

Bo

»Jag vill instal­lera solceller på taket«

Jag är uppvuxen på 90-talet och kan inte minnas att vi pratade miljöhot, hållbarhetsfrågor eller klimatförändringar hemma en enda gång under min barndom. Inget tal om sop­ sortering, inga uppmaningar om att ta kortare duschar, inga förmaningar om att spara på el eller värme. Det enda jag visste var att man så klart inte fick slänga sopor i naturen och att man skulle panta sina tomburkar. Tänk vilken skillnad mot idag. Nu vet de flesta barn och unga att det mesta de gör har ett klimat­avtryck. Internet och sociala medier har bidragit till en ökad kunskap och en bredare förståelse för ämnen som handlar om miljö, klimat och naturen och i skolan pratar man om hållbarhet och rättvisefrågor på ett helt annat sätt än när jag var barn.

En fråga som jag nog knappt var medveten om då, men som jag så här i efterhand ändå kan minnas, är 90-talets debatt om ozonskiktet – alltså det där tunna gasskiktet högt uppe i atmosfären som skyddar allt på jorden från farliga UV-strålar. Saker vi använde i vår vardag, som till exempel hårspray och gamla surrande kylskåp, släppte ut ämnen som gav sig på ozonskiktet och gjorde det tunnare. Det pratades också allvarligt om hål

15

i ozonskiktet. Här stod världen inför ett gigantiskt problem, men genom inter­nationella lagar och förordningar förbjöds användandet av många farliga ämnen som påverkade ozonskiktet negativt. Det fina med den histo­ rien är att vi hade ett problem och att vi agerade tillsammans för att lösa det. Lite samma sak var det nyligen under pandemin – världen gick samman för att lösa ett problem som drabbade alla, rik som fattig. Även om de här frågorna kanske är mer avgränsade i sin omfattning jämfört med miljö­frågan så borde vi inspireras av hur vi har agerat under tidigare kriser.

Dessutom, borde det inte vara så att ju större krisen är desto viktigare är det att vi försöker lösa den tillsammans, alla människor i alla länder?

Klimat fanns inte i tanken Men som sagt, det här var inte top of mind när jag 2003, bara 16 år gammal, flyttade från mina föräldrar till min första egna lägenhet. Jag skäms nästan över att skriva det nu, men jag kan inte minnas att klimatet fanns med i en enda beslutsprocess under hela min period som ung vuxen. Det var inte så att jag struntade i miljön eller inte brydde mig. Den aspekten, eller det perspektivet, fanns bara inte med i min tankevärld. Jag rökte under hela min ungdom, och kan så här i efterhand tycka att det var så sjukt, men jag bara slängde fimparna på trottoaren, ner i vattnet, eller var jag nu befann mig. Jag minns hur vi slängde glödlampor, konserver, plast och matrester i samma soppåse, och hur det inte var helt ovanligt att man slängde ut lite godispapper genom fönsterrutan när man var på bil­ semester (jag skäms, jag skäms, jag skäms!). Det där med att inte slänga skräp i naturen handlade mest om att man inte fick slänga ut gamla färgburkar och bilbatterier.

Idag tänker jag tack och lov annorlunda. När det gäller mitt hem, till exempel. Beroende på hur man bor finns det lite olika saker man kan tänka på och val att göra. I dagsläget bor jag och min sambo Anders tillsammans med våra djur i en lägenhet i ett flerfamiljshus i Stockholms innerstad. Det betyder att vi delar en del energiförbrukning och klimat­ avtryck med våra grannar. Men samtidigt är det ju väldigt mycket i vårt

16

Bo

boende som vi ansvarar för själva. Dessutom har vi en sommarstuga, en timme från vårt hem. Att ha dubbla boenden ökar så klart vårt klimat­ avtryck, men en stuga med tomt kan också ge möjligheter som en lägenhet inte har. Att odla egna grönsaker, frukt och bär till exempel, som ju är bra eftersom närodlad mat minskar transporter, förpackningar med mera.

Dessutom vet jag av egen erfarenhet att ett sommarställe kan göra att man känner mindre behov av att resa utomlands på semestern, vilket definitivt är ett bättre alternativ för klimatet.

Komposten är grym Jag har ju egentligen aldrig haft en trädgård tidigare, så jag har fullt sjå med att lista ut hur man tar hand om en. Jag har ett trädgårdsland där jag bland annat odlar morötter och potatis och så har jag satt smultron­ plantor. I landet odlar jag också krusbär, tomater, blåbär, jordgubbar och rabarber, och jag planerar för att investera i ett antal fruktträd. Och så har vi komposten. Den är grym. Snacka om kretslopp och cirkularitet.

I stugan komposterar vi allt organiskt avfall som matrester och trädgårds­ avfall. Komposten blir sedan till fin jord som jag använder i mina egna odlingar. Jag är också så sugen på att köpa en slags kompost med maskar, anpassad för att ha inomhus. Än så länge har vi inte så mycket blommande växtlighet på tomten, men jag skulle gärna vilja att det började surra lite bland blommor i min trädgård. För jag vet ju att det är ett problem att det surrar mindre än förr. Det är sorgligt, men tyvärr sant. Många pollinatörer – bin, humlor, fjärilar och andra insekter – är faktiskt på väg att försvinna. Det tycker jag är otäckt både med tanke på naturen och oss själva, för visste du att ungefär en tredjedel av all mat vi äter behöver pollineras? En tredjedel!

Giftiga bekämpningsmedel kan ha olika effekter på bin och andra pollinatörer. Vissa medel är akut giftiga, vilket innebär att bin dör omedelbart när de kommer i kontakt med eller intar medlet. Andra medel kan skada bin eller hela bisamhällen på lång sikt genom att påverka deras förmåga att hitta mat och överleva. Eftersom jag inte är någon giftexpert väljer jag

17

Rädda bina Vi är beroende av bin och andra insekter. Unge­fär en tredjedel av den mat vi äter är pollinerad av dem. Men läget för våra vilda pollinatörer är akut. I Sverige är en tredjedel av våra 270 vildbi­ arter på väg att försvinna. Matbrist, bekämpningsmedel och klimatförändringar hotar våra vilda trädgårdsmästare. Det finns dock saker vi kan göra för att rädda bina. Din balkong, trädgård eller innergård är en perfekt plats för att skapa ett biparadis.

Bin producerar honung. Men den viktigaste funktionen är att de pollinerar växter så att det blir frukt och bär åt både människor och djur. Utan bin skulle det bli väldigt tomt i frukt- och grönsaksdisken.

Honungsbin lever i bikupor – kanske 50 000 tillsammans. Men det finns många olika sorters bin och flera arter lever faktiskt ensamma, de kallas för solitära bin och är mindre än honungsbina. Honungsbin kan flyga flera kilometer från bikupan i jakt på blommor, men mindre arter håller sig ofta inom något hundratal meter från boet.

Lyckas du få små bin att trivas i din närhet så har du gratis hjälp av trädgårdsmästare att få mer frukt och grönsaker!

Här är några tips på vad du kan göra för att hjälpa våra bin: ➙ Köp ekologisk mat så minskar användningen av bekämpningsmedel. Det är bra både för din hälsa och den biologiska mång­ falden. De viktigaste varorna att byta till eko är citrusfrukter, kaffe, kakao och choklad, bananer, vindruvor och ananas. ➙ Odla blommor på balkongen, i trädgården eller på innergården.

Spara vilda blommor och blommande träd och buskar. Bina älskar det. ➙ Solitära bin bygger sina bostäder som små enrumslägenheter.

De lägger ägg, bäddar och placerar in matpaket för larverna som utvecklas där inne. Hjälp bina med bostäder, bygg ett bihotell! ➙ Har du en gräsmatta? Gör om den, eller delar av den, till en blommande buffé av olika vackra och smaskiga ängsblommor.

18

Bo

VILKA BLOMMOR ÄR BÄST FÖR BINA DÅ?

Vilka växter du ska satsa på för att locka till dig pollina­törer beror förstås på många faktorer, som var i landet du bor, vilken jordmån och hur stor trädgård du har. Undersök om du redan har växter i trädgården som pollinatörerna gillar. När blommar de, hur länge?

Komplettera i första hand med växter som blommar under andra tider på året. Växter som redan finns i området är alltid att föredra, så byt med dina grannar eller ta fröer av det som växer där du bor.

Här är nio växter som tillsammans blommar över hela säsongen. Med dessa lär det surra i din trädgård från tidig vår ända in på höstkanten: 1. Vårkrokus. Blommar i mars–maj, kan börja blomma redan i februari och sluta i april. Mycket pollen, lite mindre nektar.

2. Sälg. Blommar i april–maj, men ofta redan från mars. Mycket pollen, ganska mycket nektar.

3. Aubretia. Blommar i april–maj. Klipps den ner efter blomningen kan den blomma igen. Mycket av både nektar och pollen.

4. Maskros. Blommar åtminstone från maj, kan blomma även tidigare och sedan av och till under året. Mycket av både nektar och pollen.

5. Stockros. Blommar i juni–oktober. Mycket pollen, ganska mycket nektar.

6. Gul fetknopp. Blommar i juni–augusti. Mycket nektar, ganska mycket pollen.

7. Kungsmynta. Blommar hela sommaren och in på hösten.

Mycket nektar, mindre pollen.

8. Anisisop. Blommar juni–oktober. Mycket nektar, mindre pollen.

9. Ljung. Blommar i juli–augusti. Mycket nektar, ganska mycket pollen.

Och glöm inte, vill du ha en bivänlig trädgård är det allra bästa att strunta i bekämpningsmedel helt och hållet. Det gäller de medel som används mot ogräs och insektsangrepp, men även de mot skade­djur som myror och myggor.

19

Therése tipsar!

Här är några konkreta saker som du kan börja med i vardagen för att leva mer hållbart.

Jaga energitjuvar hemma. Täta listerna runt kyl och frys samt fönster och dörrar. Kan du göra dig av med någon gammal frysbox, ett element, överflödiga ljusslingor? Dra ur laddare som inte används!

Dela, byt och låna med grannar och vänner – gå med i en bilpool, låna verktyg och maskiner av varandra, plocka frukt i varandras trädgårdar, samåk.

Tvätta och diska alltid med fulla maskiner. Använd ekoprogrammet. Skippa sköljmedlet.

Sanera städskåpet. Välj miljömärkta alternativ, håll utkik efter fågelsymbolerna (Bra Miljöval eller Svanen) nästa gång du handlar och gör dig av med de omärkta giftprodukterna i skrubbens mörkaste hörn. Testa också om det finns produkter du klarar dig utan. En mikrofibersvabb och lite ljummet vatten löser lätt lite kladd på golvet.

Och såpa är ett skonsamt medel som fixar många utmaningar i både kök och badrum.

34

Bo