Page 1

Hur gammal kan en människa bli? 150 år? Eller 200? 1000? Henrik Ennart har en bakgrund som nyhetsreporter och chef på SvD och har nu etablerat sig som en av landets främsta journalister när det gäller mat och hälsa. Tillsammans med Mats-Eric Nilsson har han tidigare skrivit boken Döden i grytan – om vår rädsla för riktig mat (2010).

Om Döden i grytan: »Döden i grytan är mycket läsvärd. Den har allt man kan begära av hårresande reportage från en undanskymd verklighet, lärorika utflykter i matindustrins historia, aktuella avslöjanden om svenska förhållanden och – framförallt – en journalistik som vet vad den vill.« SVE R KE R LE NAS, DAG E NS NYH ETE R

»Myndighetsmissbruk och djuruppfödning hamnar i skottlinjen när Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart tar sig an matindustrin på global nivå. Det luktar skandal och därför är det en bok som alla borde läsa.« AN N A FÖ R STE R, SVD

Genom historien har människan drömt om evigt liv. Att behålla ungdomen och lura döden. Vetenskapen har länge sett en maxgräns för hur länge en människa kan leva – runt 120 år. Men nu börjar forskningen komma i kapp våra fantasier. I Åldrandets gåta träffar Henrik Ennart världens främsta forskare specialiserade på åldrande. De kommer alla till samma slutsats: Vi och inte minst våra barn kommer att leva betydligt längre än vad som är vanligt i dag. Varför är det så? Förbättrad levnadsstandard spelar in men även vår livsstil. Råden från experterna skiljer sig åt: ät färre kalorier, stå upp när du arbetar, snabbfasta eller dra ner på kött och socker. Dessa val påverkar cellernas åldrande och när forskarna hittat vilka gener som styr livslängden och lärt sig hur man kontrollerar dem blir frågan till sist: Hur gamla vill vi bli?

www.ordfrontforlag.se

HENRIK ENNART ÅLDRANDETS GÅTA

FOTO: DAN HAN S S O N

ORDFRONT

Henrik Ennart

ÅLDRANDETS GÅTA Vetenskapen som förlänger ditt liv

U R B O K E N: »Åldrandet är inte längre en process vars förlopp är hugget i sten. Jag är i dag 52 år gammal och min egen förväntade livslängd har ökat med sju år sedan jag var 30. Det är en smått osannolik utveckling, en mänsklighetens framgångssaga, som skett trots de välkända hot som drar åt motsatt håll som tobaksrökning, skräpmat, miljögifter och droger. Det är en global utveckling som även kommer människorna i jordens fattigaste länder till del. Ändå tycks dagens stigande åldrar bara vara början. Våra egna barn har chansen att bli äldre och friskare än vad vi i dag kan föreställa oss.«

ISBN: 978-91-7037-705-1

9 789170 377051

O

Omslag: Eva Jais-Nielsen


Henrik Ennart

ÅLDRANDETS GÅTA Vetenskapen som förlänger ditt liv

Ordfront Stockholm 2013  | 3

Inlaga Åldrandets gåta.indd 3

2012-11-23 16:04:52


Av samma författare: Döden i grytan – om vår rädsla för riktig mat (tillsammans med Mats-Eric Nilsson)

Henrik Ennart: Åldrandets gåta Ordfront, Box 17506, 118 91 Stockholm www.ordfrontforlag.se   | forlaget@ordfront.se Copyright © Henrik Ennart 2013 Omslag: Eva Jais Gr afisk form: Göran Skarbrandt Författarportr ätt: Dan Hansson typsnitt: Garamond Pro Tryck: Scandbook, Falun 2013 ISBN 978-91-7037-705-1

4 | 

Inlaga Åldrandets gåta.indd 4

2012-11-23 16:04:52


Innehåll Inledning 7 Del 1 – De som blev äldst Vi blir bara äldre! 13 Frisk till tusen 29 Vid 70 är du ännu ett barn 41 Den blå zonen 59 Yoghurtgubbarna i Kaukasus 72 Sega smålänningar 81 Coolast kolade 94 Tidernas äldste skojare 104 Det stora apkörtelvansinnet 113 Del 2 – Åldersrevolutionen Ungdomens pris 129 Radikal omvärdering 137 En oväntad upptäckt 147 Föryngringspillret 157 Kolhydrater och protein 175 Mysteriet med mullvadsråttan 188 Nir Barzilai och generna 196 Den fjärde åldern 206 ”Jag skulle överväga självmord” 216 Del 3 – Friskt åldrande – en guide Beroende av bullar 225 Fastekuren 234 Långt liv-menyn 243 Träning som föryngrar 255 Glöm inte hjärnan 268 Det slumrande hotet 276 Koppla ner 286 Lärdomar från friska åldringar 294 Källor 303 Personregister 320

 | 5

Inlaga Åldrandets gåta.indd 5

2012-11-23 16:04:52


6 | 

Inlaga Åldrandets gåta.indd 6

2012-11-23 16:04:52


Inledning Allt överflöd orsakar sjukdom och leder till döden. Luigi Cornaro 1467–1566

Idén till den här boken föddes ur det triviala faktum att jag fyllde 50 år. Som de flesta i den åldern har jag upplevt hur nära familjemedlemmar gått bort, men också slagits av hur förvånansvärt ung jag själv känner mig trots de odiskutabla siffrorna i prästbetyget. De gulnade bilderna från forna 50-årskalas där alla i min nuvarande ålder ser så gamla ut känns främmande. På den tiden var 50-årsdagen livets kulmen, sedan väntade åldrande och död. Som vetenskapsjournalist har jag i mer än tio år ägnat mig åt att skriva om mat, hälsa och medicin. Ändå kändes hälsotipsen även för mig som lösryckta fragment där det var nästan omöjligt att skilja mellan stort och smått, viktigt och oviktigt. Den här boken var från början ett försök att sammanfatta för mig själv vad vi kan göra för att påverka chansen till friska och aktiva liv som håller i längden. Åldrandet är inte längre en process vars förlopp är hugget i sten. Jag är i dag 52 år gammal och min egen förväntade livslängd har ökat med sju år sedan jag var 30. Det är en smått osannolik utveckling, en mänsklighetens framgångssaga, som skett trots de välkända hot som drar åt motsatt håll som tobaksrökning, skräpmat, miljögifter och droger. Det är en global utveckling som även kommer människorna i jordens fattigaste länder till del. Ändå tycks dagens stigande åldrar bara vara början. Våra egna barn har chansen att bli äldre och friskare än vad vi i dag kan föreställa oss. Hälsobudskap begränsas nästan alltid till att gå ner i vikt, träna på ett speciellt sätt eller att följa någon speciell diet. Men om målet är ett långt och friskt liv, vilka av alla hälsotips har jag då Inledning | 7

Inlaga Åldrandets gåta.indd 7

2012-11-23 16:04:52


nytta av? Blir jag verkligen äldre ju mer jag springer och är jag garanterad ett långt liv om jag väljer rätt mat i affären? Finns det i själva verket andra lika viktiga saker att tänka på, som att vara hederlig, hålla fast vid sitt äktenskap och att ha humor? Eller inte? Är det bättre att vara chef än att vara anställd, och hur många är det egentligen som jobbar ihjäl sig? År 2004 myntade den belgiske demografen Michel Poulain begreppet Blå zoner. Med det avsåg han ett antal ganska små och geografiskt begränsade områden där människorna blir äldre och friskare än på andra platser på jorden. Stämmer det? Och vad är det i så fall som gör att människor i dessa zoner blir så gamla och tycks vara nästan helt befriade från hjärtsjukdomar, cancer och demens? Jag har besökt flera av dessa öar av hälsa, pratat med de gamla och intervjuat de forskare som ägnat åratal åt att försöka blottlägga hemligheten som dessa människor bär på. Slutsatserna vänder till stora delar upp och ned på vår syn på sunt åldrande. Visst har mat, motion och vårt genetiska arv stor betydelse, men inte alltid på det sätt vi tror. Människorna i de blå zonerna visar oss att inga hälsotips kan bära ordentlig frukt om vi inte samtidigt lyckas hitta en sund balans i våra liv som ger utrymme både för idogt arbete och tid med familj och vänner. Om de blå zonerna tar med oss på en resa bakåt i tiden så riktar vi sedan blickarna framåt. Kunskaperna kring de processer i kroppen som styr åldrandet växer blixtrande snabbt med hjälp av allt kraftfullare datorer och ökade kunskaper om människans arvsmassa. I mina intervjuer med världsledande forskare på området återkommer de hela tiden till hur de börjat ana svaret på åldrandets gåta. Forskarlag vid världens bästa universitet experimenterar just nu med dussintals olika metoder som på olika sätt bromsar åldrandet hos försöksdjur. Allt kommer inte att fungera på människor, men jakten på att vara den som först lanserar ett piller eller en metod som i ett slag skjuter upp alla åldrandets sjukdomar är redan igång och målet är i sikte. Flera högt ansedda vetenskapsmän tror att den första 200-åringen redan är i livet och några spår att vi snart kan bli betydligt äldre än så. Andra ser 8 | Inledning

Inlaga Åldrandets gåta.indd 8

2012-11-23 16:04:52


snarare en långsam, krypande ökning där medelåldern först blir 85, sedan 90, och 95, och det fortsätter. Så vad har de blå zonernas traditionella livsstil att göra med den moderna biokemins hetaste forskningsrön? Svaret som växt fram bland vetenskapsmännen under de senaste två-tre åren är att dessa båda ytterligheter tycks leda till samma typ av förklaringar, men från två helt olika håll. Plötsligt, några år in på 2000-talet, har biokemin mognat så långt att den kan hjälpa oss att tolka de blå zonernas svårtydda hieroglyfer. Budskapet som tonar fram är att gamlingarna på dessa platser bara råkade göra rätt, ofta för att de inte hade något val. Och att vi andra kan kopiera deras framgångsrecept. Med eller utan föryngringspiller. Det är en lösning som inte bara kan tillgodose vår tids självcentrerade krav på personlig hälsa utan också bidra till att föda planetens invånare på ett uthålligt sätt som skonar vår gemensamma miljö. Inte heller i de blå zonerna blir alla människor gamla. De långlivade kan ha särskilt gynnsamma anlag men de har också med sitt förnuft och sin personlighet lyckats undvika många av de olika fallgropar som lurar längs livets krokiga och ibland mörka stig. De har varit tillräckligt robusta för att snabbt lyckas resa sig även då de fallit omkull och drabbats av motgångar. De vet varför de vill stiga upp ur sängen på morgonen och de fyller sina liv med kärlek och engagemang, med nyfikenhet, påhittighet och idogt arbete. De har hittat livets formel, och den fungerar. För flera av de oförskämt pigga hundraåringar jag intervjuat tycks det inte vara så komplicerat. De ger ofta samma tips: ”Ät dina grönsaker och var aktiv. Var tacksam för allt du fått. Var snäll mot andra. Och le.”

Inledning | 9

Inlaga Åldrandets gåta.indd 9

2012-11-23 16:04:52


10 | 

Inlaga Åldrandets gåta.indd 10

2012-11-23 16:04:52


DEL 1 De som blev äldst

DEL 1 | 11

Inlaga Åldrandets gåta.indd 11

2012-11-23 16:04:52


12 | DEL 1

Inlaga Åldrandets gåta.indd 12

2012-11-23 16:04:52


Vi blir bara äldre! Gösta Englund bor i en villa ett stenkast från fotbollsplanen där mina ungar brukar spela. På många sätt är Gösta urtypen för dagens aktiva pensionär. Han har studerat på universitet i Spanien och Frankrike, lärt sig två nya språk från grunden och träffat många nya vänner som han håller kontakt med via datorn. Det enda som är lite ovanligt med Gösta Englund är hans ålder. I somras fyllde han 103 år. – Jag har aldrig varit sjuk. Inget problem med hjärtat, ingenting. Flera läkare har velat undersöka mig för att ta reda på hur jag kan vara så oförskämt frisk och de har inte hittat ett enda dåligt värde. Jag vet inte hur det kommer sig, skrattar Gösta när jag hälsar på hemma i köket. Född i juni 1909 som årsbarn med Errol Flynn är Gösta Englunds liv som en bro över till en annan tid. Den sommaren besökte Rysslands tsar Nikolaus II Stockholm och på Gärdet lyfte ett propellerflygplan för första gången från svensk mark. Fyra människor dog i den helt nya biltrafiken det året, och det var en halv livstid kvar tills andra världskrigets slut skulle firas med ett regn av konfetti över Kungsgatan i Stockholm, förevigat på SF:s sedan länge knastriga journalfilmer. När jag först knackar på i trävillan på Värmdö i Stockholms skärgård är det en lång och reslig man som tar emot. Jag anar den pondus som antagligen krävdes då han startade åkerijätten Schenkers dotterbolag i Sverige. Åren med maktstrider inom den tuffa speditionsbranschen var ändå ingenting mot utmaningen då hans hustru Anvor avled år 2000 efter 63 års äktenskap. – När jag skulle ringa runt för att berätta gick det upp för mig att inte någon av mina gamla vänner var i livet. Jag låg och blängde i taket och insåg att jag måste göra något. Ensamheten skrämde mig. Gösta Englund kontaktade Folkuniversitetet och i februari 2002 åkte han 93 år gammal på språkresa till Malaga. Året därpå bar det av igen, men den här gången till Frankrike där han lärde känna en 34 år yngre tysk lärarinna, Margitta. – När jag kom hem ringde jag och undrade om hon ville hälsa på i Sverige. Vi blir bara äldre! | 13

Inlaga Åldrandets gåta.indd 13

2012-11-23 16:04:52


Hon skrattade och sa att det var för kallt. När jag hade ringt 27 gånger sa hon fortfarande nej, men den 28:e blev det ja. Hon skulle hälsa på i tre dagar men blev kvar i sex veckor, berättar Gösta. Det var tio år sedan och Margitta kommer fortfarande på besök i långa perioder. – Hon tyckte att jag var en bra berättare och visste mycket om olika saker. Men hon vet ännu mer än jag och har väldigt lätt för att träffa nya människor. Hon har stor del i att jag nu har mer än 40 vänner som ville komma på mitt 103-årskalas. Jag frågar om några av hans släktingar blivit lika gamla men Gösta Englund skakar på huvudet. Någon utpräglad renlevnadsman har han heller inte varit även om han förr om åren brukade träna orientering. Dessutom dansade han mycket jazz. – Jag slutade röka när jag var 40 och det är bland det bästa jag gjort. Jag bestämde mig rakt av och har lyckats hålla det. Sådan är jag. Nyfiken och envis. Själv är jag med mina 52 år bara hälften så gammal som Gösta Englund och det är osannolikt att jag ska komma upp i hans ålder. I västvärlden får bara en på 6 000 uppleva sin 100-årsdag. Men kanske kan jag komma i närheten. När jag några dagar senare försjunker i tabellerna på Statistiska centralbyråns innehållsrika hemsida inser jag förvånat att min egen återstående livslängd har ökat med nästan sju år sedan 1990! Som 30-årig man kunde jag förvänta mig att leva till 75, läser jag, men nu 22 år senare är siktet höjt till 82 år. Okej, till en del beror det här på en räkneeffekt. Jag har ju blivit äldre och ännu faktiskt inte dött. Men nästan sex av de nytillkomna åren beror på att själva prognosen har skrivits upp eftersom vi kollektivt lever längre. Det är som tidernas bästa rabatterbjudande där jag för varje kalenderår har fått uppleva 12 månader av liv, men bara behövt betala med 9 månader i form av fysiskt förfall. Sex timmar varje dygn har varit gratis. När jag tänker efter känner jag mig utan tvekan yngre än vad jag är, och nu har jag dessutom statistik som bevisar att jag i praktiken snarare är 46 år än 52. Perfekt. Det enda som vore bättre, inser jag då jag tittar vidare i tabellerna, är om jag hade varit kvinna för då skulle jag bli 85 år i stället för 82. Ändå är detta en närmast osannolik utveckling som skett trots alla de eländen som möter oss dagligen i medierna och som jag själv brukar skriva 14 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 14

2012-11-23 16:04:52


om som journalist: tobaksrökning, alkohol, våldsbrott, stress, miljögifter, luftföroreningar, skräpmat, transfett, socker, olyckor, krig, psykisk ohälsa, droger, pandemier, diabetes och en galopperande global fetmaepedemi. Ja, ni kan säkert räkna upp några saker till. Utvecklingen är global men i vårt land faktiskt så enastående att svenskarna håller på att återta positionen som världens äldsta folk. Vi är inte där än, förvisso. I topp ligger fortfarande ett antal mindre skatte­­ paradis som Hongkong, Macau, San Marino och Guernsey där livslängden drivs upp till oanade höjder av den så kallade Palm Beach-effekten. Det innebär att statistiken snedvrids kraftigt av att äldre välbärgade människor flyttar in medan yngre och lågavlönade flyttar därifrån. Bäst i klassen är de superrikas tummelplats nummer ett, Monaco, där medellivslängden är 90 år, och där kvinnorna blir 94 år gamla. De mest förmögna har inte bara tillgång till dyrare hälsovård utan är ofta välutbildade, och just utbildning hör till de saker som tydligast är kopplat till längre liv. Orsaken är inte helt klarlagd, vi återkommer till det, men i genomsnitt kan man plussa på två och ett halvt år för den som går ut gymnasiet jämfört med den som bara har grundskola, och ytterligare lika många år tickar ut i examenspresent för den som läst på universitet. Om utbildning förlänger livet kan motsatsen sägas om ett livslångt och hårt kroppsarbete, speciellt om arbetstempot är uppskruvat, momenten ensidiga och det saknas möjlighet till vila. Om vi tillfälligt bortser ifrån skatteparadisen så leder Japan åldersligan i ensamt majestät. Därefter följer en klunga med länder som Australien, Italien, Island, Israel, Spanien, Schweiz, Norge – och Sverige. Det är förstås viktigt att skilja mellan hög medelålder och hög medellivslängd. Svenskar har en hög medelålder men det beror på att en stor andel av befolkningen är gammal. Var fjärde svensk är över 60 år. Fler är det just nu bara i Tyskland och Japan. Utan en ganska omfattande invandring skulle den skeva åldersfördelningen leda till att Sveriges befolkning minskar dramatiskt från 2050 ­eftersom det då annars dör många fler än det föds. Den här utvecklingen gäller förstås inte bara Sverige utan även många andra europeiska länder, vilket väntas leda till konkurrens om arbetskraftsinvandringen. Men det är inte bara ett i-landsproblem. Globalt väntas antalet 65-åringar eller äldre trefaldigas till 1,5 miljarder år 2050 och en stor del av dessa kommer att bo i tredje världen. Vi blir bara äldre! | 15

Inlaga Åldrandets gåta.indd 15

2012-11-23 16:04:53


Sverige hör alltså till de länder som leder utvecklingen och här är det inte bara många som är gamla. De gamla blir dessutom äldre än i många andra länder och det ger oss en hög medellivslängd eftersom barnadödligheten samtidigt är lägst i världen. Var tjugonde svensk är redan äldre än 80 år, och det placerar Sverige i världstopp. Men det är bara början: år 2050 kommer en miljon svenskar att vara 80-plussare. Sett ur ett mänskligt perspektiv är det förstås en helt fantastisk utveckling. Faktum är att hälften av alla 80-åringar som lever i dag redan hade varit döda om det varit för 20 år sedan. Sverige toppar två seniorlistor till. Knappt någon annanstans ökar andelen 100-åringar av befolkningen så snabbt, och på få andra platser blir männen så gamla. I Europa är svenska män etta i åldersligan med en förväntad livslängd på 79,6 år. I botten ligger Litauen med 68. I båda fallen bidrar min granne, Gösta Englund, till Sveriges tätposition. För tio år sedan kunde några av världens ledande demografer visa att kurvan för kvinnors förväntade livslängd i västvärlden ökat med tre månader per år i 160 år. Märkligt nog var det inga stora kast upp och ner, utan ett nästan rakt streck: en jämn, stadig och än i denna dag orubbad ökning. Forskarna hade grävt fram data som visade att svenska kvinnor år 1840 toppade med en väntad 45-årig livslängd. I dag har ledartröjan tagits över av japanska kvinnor som 2010 blev 86 år och fem månader. I Sverige går ökningen faktiskt ännu längre tillbaka i tiden och har beräknats till två månader om året sedan 1749. I själva verket kan den närmast spikrakt linjära ökningen av medellivslängden ”röra sig om den mest remarkabla regelbundenhet som någonsin observerats för människomassornas gemensamma strävanden”, har en av vår tids mest kända demografer, James Vaupel som grundat Max Planckinstitutet i Rostock, uttryckt saken. Det demografiska institutet har flera gånger rankats som nummer ett i världen, det drar till sig många toppforskare och levererar artiklar till tongivande vetenskapliga tidskrifter som blir flitigt citerade. – Det finns absolut inga tecken på att hastigheten skulle avta, snarare tvärtom, säger James Vaupel när jag får en intervju och ber honom utveckla resonemanget. 16 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 16

2012-11-23 16:04:53


– Om vi hittills vunnit sex timmar per dygn genom ökad medellivslängd så tycks vi nu snarare ligga på åtta timmar per dygn. Drivkrafterna är en allt bättre sjukvård och ekonomiska framsteg i många länder men även de långsiktiga effekterna av mindre tobaksrökning och en sundare livsstil. Dessutom räknar James Vaupel med att vi kan förvänta oss mycket stora genombrott de närmaste decennierna i behandlingen av hjärtsjukdomar, cancer och alzheimer. – Visst finns det risker som kan dra åt motsatt håll som klimathotet, pandemier, en långvarig ekonomisk depression och storskaliga terroristattacker med atomvapen. Men glöm inte att medellivslängden steg dramatiskt under 1900-talet trots att vi då vi hade en tobaksepidemi som faktiskt var betydligt allvarligare än dagens fetmaepidemi, säger James Vaupel. Uttänjningen av livet blir så vardagligt slentrianmässig att vi lätt glömmer bort att det slås nya världsrekord för mänskligheten varje år och i stort sett varje månad. Den stadigt ökade livslängden har fått experterna att förundrat klia sina geniknölar. Det strider nämligen mot en viktig teori som lanserades redan 1825 av den brittiske matematikern Benjamin Gompertz. Teorin gick ut på att risken för att dö på grund av åldrande fördubblas vart åttonde år. Det stämde på pricken. Den så kallade Gompertz-kurvan användes därför länge av försäkringsbolag för att fastställa priset på livförsäkringar och fortfarande anses den förvånansvärt exakt spegla dödligheten i spannet mellan 30 och 80 år. Bland barn och unga styr andra faktorer men även för åldrar över 80 har man tvingats modifiera teorin. För plötsligt dog inte de gamla längre enligt samma mönster som förr. I snart hundra år har forskare, ekonomer och politiker ständigt frågat sig om inte taket för människans livslängd är nått? Men gång efter gång har de tvingats räta ut sina Gompertz-kurvor. 1928 lanserades teorin att medellivslängden skulle plana ut vid 65 års ålder. Den sprack. Därefter har inte mindre än 15 prognoser som presenterats under 1900-talet, utförda av världsledande forskargrupper, av FN eller Världsbanken, ställt upp nya gränser som alltid rönt samma öde. Medellivslängden har bara fortsatt att stiga. Så sent som 1984 slog en prognos gjord på uppdrag av Världsbanken fast Vi blir bara äldre! | 17

Inlaga Åldrandets gåta.indd 17

2012-11-23 16:04:53


att inget land år 2100 skulle ha en befolkning med en förväntad livslängd på mer än 82,5 år. I dag framstår den bedömningen som helt obegriplig, tio år under gällande svenska prognos. Men fram till dess hade den grundmurade uppfattningen i århundraden varit att det fanns en fast och inbyggd övre gräns i oss människor som innebar att efter 85 återstår bara oundvikligen ett biologiskt sammanbrott i form av åldrande och död. Tanken var inte direkt ologisk för även när man går långt tillbaka i tiden var 80 år den enskilda ålder då flest gamla människor dog av ålderdom. I dag är det i stället vanligast att dö runt 88 och de som fortfarande hävdar att det finns ett tak för livslängden sätter det snarare vid 120 år. Tanken att livslängden var maximerad och utmätt lanserades redan av Aristoteles 350 år före Kristus. Han slog fast att människor bara kan dö i förtid eller av ålder, och att var och en har en maximal livslängd som inte kan överskridas. De första som skulle motbevisa tesen var James Vaupel och en svensk: Hans Lundström på Statistiska centralbyrån. 1994 kunde de visa att det fanns en avtagande dödlighet bland svenska 85-åringar och ända upp i 95-årsåldern. Innebörden var sensationell även om den fulla vidden bara uppfattades av en begränsad skara forskare. För första gången i mänsklighetens historia stod det klart att vår livslängd inte nödvändigtvis är blockerad av en inbyggd maxgräns. Livet är formbart och den övre gränsen, om den alls finns, är okänd. Det var vad vetenskapsmän brukar kalla för ett paradigmskifte, ett tankemässigt genombrott som har liknats vid hur man förr trodde att flygplan inte kunde färdas snabbare än ljudet. När vallen väl hade passerats fanns det plötsligt inte längre någon tydlig övre gräns. – Naturen har aldrig skapat någon självmordsgen som gör att alla måste dö. Jag har efter många år kommit fram till att åldrandet främst är en produkt av det samhälle och den miljö vi lever i. Som individ kan du inte bestämma dig för att bli 100 år, men i framtiden kommer det att bli en mycket vanlig ålder på grund av de landvinningar som samhället gör inom många olika områden. Det handlar om allt från medicin till sociala reformer, säger James Vaupel. – I framtiden skulle vi kunna bli tio gånger äldre. Varför inte? Det kommer att ta tid innan vi når dit, men det är absolut ingen omöjlighet. Enligt 18 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 18

2012-11-23 16:04:53


min uppfattning är det ganska troligt att något i dag ganska litet barn blir mer än 200 år. Det förutsätter förstås ett större genombrott inom ett forskningsområde där vi i dag kan ana sådana möjligheter. Att svenskarna användes som bevismaterial av Vaupel och Lundström berodde på den unika kombinationen av ett av världens äldsta folk och tillgången till världens bästa befolkningsstatistik. Men även i Sverige har prognosmissarna radat upp sig. Prognoserna är i grund och botten framskrivningar som bygger på hur det sett ut tidigare, och där man också hela tiden räknar med en utplaning enligt Gompertz teori. Därför är det kanske inte så förvånande att SCB , precis som dess kollegor runt om i världen, tvingas justera upp sina förväntningar i nästan varje ny prognos. År 2000 spådde myndigheten att männen år 2050 skulle bli 82,6 år gamla. Bara tio år senare hade man tvingats plussa på ytterligare ett och ett halvt år. En prognos som gjordes 1994 låg till grund för Riksdagens reformering av pensionssystemet som fortfarande gäller. Där var underskattningen ännu större. Dagens kvinnor lever drygt tre år längre och männen fyra år längre efter pensionen än vad som då antogs bli fallet. För att se hur det låg till längre tillbaka i tiden gör jag ett besök på SCB:s bibliotek på Östermalm i Stockholm och bläddrar mig igenom en hög med gamla prognoser. Det visar sig att under hela 1970-talet spåddes att medellivslängden skulle stabiliseras på en nivå där männen blev 72 och kvinnorna 78 år gamla. Uppfattningen om en nära förestående utplaning fanns kvar i en långtidsprognos daterad 1983 där medelåldern 2025 angavs till 73,2 år för män och 79,7 år för kvinnor. En nivå som alltså redan är rejält slagen. I dag blir männen 80 och kvinnorna nästan 84. Med jämna mellanrum har uppjusteringar av prognoserna orsakat politisk oro över hur pensionssystemet ska kunna finansieras i framtiden. Varje felräknat år betyder ju miljardbelopp omräknat i de pensionspengar som en dag ska betalas ut. På 1990-talet var felen så uppenbara att en ny beräkningsmodell lanserades som bättre skulle spegla utvecklingen. Lee-Carter-modellen anammades runt om i världen och även i Sverige. Men inte heller den höll måttet och har senare kritiserats av sin egen upphovsman, BerkeleyVi blir bara äldre! | 19

Inlaga Åldrandets gåta.indd 19

2012-11-23 16:04:53


demografen Ronald Lee, för att underskatta hur snabbt livslängden ökar. James Vaupel och en grupp andra ansedda forskare, däribland den danske professorn Kaare Christensen, drog häromåret den inte särskilt vågade slutsatsen att statistiker i hela världen systematiskt underskattat ökningstakten och att detta skett under mycket lång tid. När jag senare intervjuade James Vaupel beskrev han prognossmissarna som en ”tragisk historia” som får omfattande följder för dagens och framtida pensionärer. Det var en frän kritik riktad mot de åldermän inom skrået som i åratal satsat sin akademiska prestige på en nära förestående utplaning. Orsaken till underskattningen är ändå inte svår att förstå. Prognosmakarna väger aldrig in de yttre faktorer som ständigt och i mer än hundra år tillkommit och skyndat på utvecklingen. Det handlar om allt från välfärdsreformer och bättre levnadsförhållanden till effektivare sjukvård. Prognoserna tar inte heller hänsyn till att kunskaperna kring de biologiska processer som styr åldrandet växer mycket snabbt. Även om det också finns hotbilder är förutsättningarna för nya landvinningar som påtagligt ökar människans livslängd sannolikt större i dag än vad de varit sedan före upptäckterna av antibiotika och vaccin. För att få en mer rättvisande bild lade Vaupel och Christensen därför till en faktor som speglar framtida, i dag okända men inte särskilt dramatiska framsteg som bidrar till ökad livslängd. Deras slutsats blev då att hälften av de barn som kommit till världen efter milleniumskiftet, i utvecklade länder som Danmark, Tyskland och Sverige, kommer att bli över 100 år gamla. I den svenska politiska debatten har den siffran ställts mot Statistiska centralbyråns mer återhållsamma bedömning som så sent som 2011 innebar en medellivslängd på runt 90 år i slutet på nuvarande sekel. Få noterade att SCB i maj 2012 på ett enda bräde justerade upp sin prognos med tre och ett halvt år för båda könen. Ännu färre uppmärksammade antagligen att den dansk-tyska kalkylen visar att barn som fötts efter år 2000 förstås väntas bli ännu äldre eftersom utvecklingen inte stannar där. – Enligt vår kalkyl kommer hälften av de barn som föddes i Sverige under 2012 att bli 104 år gamla, säger James Vaupel. Vad är det som gör oss så gamla? Från början var orsaken att man lyckades få ner den skyhöga barnadödligheten. 20 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 20

2012-11-23 16:04:53


Omkring år 1900 blev svenska män 53 år gamla i snitt, alltså ganska precis som jag är nu, men spridningen mellan de som blev äldre och yngre var omåttligt mycket större än i dag. Det som först ändrade på det var satsningar på avlopp, reningsverk, rinnande vatten och bättre hygien som satte stopp för infektioner och sjukdomar som smittkoppor och dysenteri. Det gjorde att dödligheten i infektionssjukdomar faktiskt hade hunnit sjunka ganska rejält redan innan penicillinet upptäcktes 1928. Sedan andra världskriget beror däremot den ökade livslängden i Sverige och övriga västvärlden nästan helt på att medelålders och äldre människor blivit friskare och dör senare. Detta har nu pågått så länge att runt hälften av den totala ökningen av medellivslängden som skett de senaste 150 åren beror på att livet förlängts på slutet. Den övergripande bilden sett över en längre period brukar sammanfattas som att barnadödligheten minskat och att fler dör gamla; att spridningen minskat så att fler gamla dör vid ungefär samma ålder och, till slut, att denna mer komprimerade dödsålder långsamt stiger. De senaste decennierna har en kraftigt minskad dödlighet i hjärtsjukdomar varit en viktig drivkraft. Orsakerna tycka vara en kombination av bättre livsstil, blodtryckssänkande mediciner och avsevärt effektivare behandling som gör att färre av dem som insjuknar dör. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad livslängd. När länderna i tredje världen de senaste decennierna blivit rikare har det speglats i att invånarnas livslängd snabbt närmat sig den i västvärlden. På Sri Lanka är medellivslängden i dag 75 år, ungefär samma som i Sverige 1980. Efter andra världskriget blev svenskarna äldst i världen, kanske som en följd av en stark ekonomisk tillväxt och bygget av välfärdsstaten som alltsammans underlättades av att landet hade skonats från krigets fasor. Men på 1970-talet gick Japan, som genomgått en sensationell utveckling efter kriget, om och på 1990-talet kom även länder som Australien, Schweiz, Spanien, Island och Italien ifatt. Medellivslängden blev inte kortare i Sverige, den ökade bara ännu snabbare på andra håll. I mer än 30 år har nu Japan toppat åldersligan, men på senare år har det kommit grus i det japanska maskineriet. Yngre generationer röker och äter skräpmat och nyligen spådde den medicinska tidskriften The Lancet att ett Vi blir bara äldre! | 21

Inlaga Åldrandets gåta.indd 21

2012-11-23 16:04:53


tronskifte är på väg. De främsta utmanarna som pekades ut var Kanada, Australien, och Sverige. Många tror att det är just Sverige som inom kort tar över ledartröjan och ett viktigt skäl är de svenska männen. I Japan är det framför allt kvinnorna som blir långlivade, vilket även gäller i Frankrike där kvinnorna blir anmärkningsvärt gamla. Men i Sverige blir alltså även männen gamla. Jag hade alltid trott att det var en naturlag att kvinnor blir äldre än män, innan jag lärde mig att det alltid varit precis tvärtom fram till industrialismen. I dag, inte minst tack vare bättre förlossningssjukvård, är kvinnorna mer långlivade än männen i alla världens länder. Men i Sverige har luckan börjat krympa. De lärde tvistar om det beror på att männen, som traditionellt ofta varit mer risktagande, blivit mer förnuftiga och försiktiga eller om det är kvinnorna som antagit mer av dessa traditionellt manliga attityder. De flesta tycks luta åt att det är en kombination, med viss slagsida åt det senare. Ett uppenbart skäl är i alla fall att kvinnorna har börjat röka mer medan svenska män röker minst i Europa. Men vad som starkast talar för att Sverige snart går om Japan är det sällan uppmärksammade faktum att medelålders svenskar är så otroligt friska. I en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, läser jag att dödligheten i de stora välfärdssjukdomarna är lägst i världen bland svenska män i 60- och 70-årsåldern. Tätt efter följer Norge och Finland. Dödligheten i hjärtsjukdomar har nästan halverats på tjugo år och den svenska dödligheten i cancer i en given ålder är lägst i hela EU, säkert just tack vare att svenska män röker minst och motionerar mest i Europa. Enda stora smolket i bägaren är att vi har högst andel prostatacancer i Europa. I en annan rapport, den här gången från EU -kommissionen, ser jag att dödligheten bland svenska män faktiskt är lägst i Europa i hela åldersspannet från 30 år och uppåt. Det är först i årskullarna som i dag är över 75 som vi halkar efter. Den bild som tonar fram är att den svenska 40-talistgeneration som når livets slutfas de närmaste decennierna är betydligt friskare än de generationer som alstrat dagens 80- och 90-åringar. Det handlar ju inte bara om att leva länge, det gäller också att behålla hälsan. Och även här tycks Sverige ligga bäst till. Som 50-åringar har både svenska kvinnor och män flest friska år framför sig i hela Europa. Det är sällan jag spärrar upp ögonen inför ett diagram i en EU -rapport, 22 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 22

2012-11-23 16:04:53


men utvecklingen över vår allt bättre hälsa är så dramatisk att jag måste blunda och titta en gång till. Bara mellan åren 2005 och 2008 ökade den väntade återstående friska livslängden för svenska kvinnor med tre år. En ökning med nästan ett friskt år per kalenderår! Männens friska livstid ökade lika osannolikt snabbt, med två år och sex månader mellan 2005 och 2007. För att få veta mer gör jag en sökning i den databas vid EU -kommissionen där uppgifterna hade hämtats och den bild som då framträder gör mig inte mindre häpen. Från 2004 och sex år framåt har de svenska männens förväntade friska livstid ökat med 9 år och 10 månader! Den fullt friska tid som svenska män helhjärtat kan ägna åt att resa, snickra på huset, vara med barnbarnen, men faktiskt också åt att yrkesarbeta, har stigit från i genomsnitt 61,9 år till 71,7 år. Och detta har hänt efter OS i Aten. Under en följd av år har svenska män alltså upplevt ett högst märkligt och helt ouppmärksammat tillstånd, inte bara av åldersmässigt status quo utan av real åldersdeflation. Övriga Europa är i snitt distanserat med ett decennium av de kärnfriska svenska männen. Bara maltesarna, isländarna och norrmännen försöker haka på men ligger två till tre år efter. Inget annat EU -land har till närmelsevis haft en lika positiv utveckling. För svenska män innebär detta dessutom att den sjuka tidens andel av livet minskat med en femtedel bara mellan 2008 och 2010. Vi är nu friska 90 procent av livet mot runt 80 procent i övriga Europa. Men kvinnorna då? Det talas en del om att svenska kvinnor tappat sin tätposition i åldersligan på grund av rökandet. Medan andelen rökande män sjönk kraftigt redan för 30 år sedan har andelen rökande kvinnor varit ganska konstant från 45-årsåldern och uppåt. Däremot röker betydligt färre unga kvinnor än tidigare även om en viss ökning noterats på senare tid. I dag har framför allt franska och spanska kvinnor en ungefär två år högre förväntad livslängd än svenskorna. Mindre sällan nämns att spanjorskor och fransyskor tillbringar en allt större del av livet som sjukliga medan utvecklingen är den rakt motsatta för svenska kvinnor som har näst bäst hälsa i hela EU, och dessutom tycks vara på väg att gå om kvinnorna på Malta som länge toppat. Vi blir bara äldre! | 23

Inlaga Åldrandets gåta.indd 23

2012-11-23 16:04:53


De enda i hela EU -området som kan visa en bättre utveckling än de svenska männen är nämligen de svenska kvinnorna vars förväntade friska tid i livet under samma sexårsperiod från OS i Aten 2004 ökade med drygt 10 år, till 71 år. Svenska män är alltså friska något längre än kvinnorna, men lever lite kortare. Medan svenskorna är friska 85 procent av livet och andelen ökar, är motsvarande siffra knappt 75 procent i Spanien och Frankrike och där minskar andelen frisk tid för kvinnor. Det gryende svenska åldersundret har börjat uppmärksammas utomlands. Spådomen att Sverige inom några få år väntas gå om Japan och bli landet med världens äldsta och friskaste invånare har inte gått obemärkt förbi. När det väldiga Kina ska reformera sjukvården för sin miljardbefolkning är det mot Sverige de styrande i statsledningen riktar blickarna. Och när FN sjösätter en global kampanj mot fetma är den svenska modellen med motion på receptet ett föredöme. Det är inte konstigt för i ett internationellt perspektiv är Sverige också ett av de länder som klarat sig allra bäst undan fetmaepidemin bland barn och unga. Ofta framställs åldrandet som ett problem. Handlar det inte om vanvårdade äldre så målas det upp hotfulla scenarier där allt färre unga i framtiden ska bekosta pensioner och betala vården av hundratusentals dementa åldringar. Visst finns det problem att lösa, men innan vi tittar närmare på dessa, låt oss stanna upp och reflektera bara en kort stund. Inser vi att vi lever i en historisk tid? Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har så många blivit så gamla och ändå förhållandevis friska upp i hög ålder. Och det händer här, i vårt land. Det måste betyda att vi faktiskt gjort någonting som varit rätt. Längre liv beskrivs ofta som rena härdsmältan för samhället men är förstås alldeles utmärkt för oss som tycker att det är en rätt bra grej att leva. Så vad är det med vårt ofta kalla och lite gråtrista land, med raggmunkar, Sibyllakiosker och landsortspizzerior som frambringar en sådan seghet och hälsa hos befolkningen? Den här boken är ett sökande efter svaret på den frågan. 24 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 24

2012-11-23 16:04:53


De danska och tyska forskare som spådde att hälften av dagens barn kommer att bli över 100 år var inte enbart optimistiska. De varnade samtidigt för att de stigande åldrarna kan leda till enorma samhällsekonomiska kostnader. De sjukdomar som tidigare höll ned livslängden innebar ofta att män­ niskor dog knall och fall. Med ökad ålder följer också andra och mer utdragna sjukdomsförlopp, varnade de. Cancer och kroniska hjärtsjukdomar kommer att öka och efter 75 års ålder fördubblas förekomsten av demens vart femte år. Men återigen är inte detta hela sanningen. Det är inte bara så att svenska äldre klarar sig lite bättre än äldre i många andra länder, det är också skillnad på gamla och gamla i Sverige. Det är framför allt äldre som haft en osund livsstil som står för de ökande vårdkostnaderna. När forskare i Umeå nyligen fann att andelen demenssjuka i en given ålder ökat med 40 procent fanns nästan hela ökningen bland personer som genom kranskärlsoperationer och ballongvidgningar undvikit att dö i hjärtinfarkt. I stället hade de några år senare oftare drabbats av stroke och demens. De underliggande orsakerna till sjukdomarna var samma: en passiv livsstil med dåliga matvanor, högt blodtryck, övervikt och försämrad insulinresistens. Hjärtsjukdomen hade bara varit det första tecknet. För äldre som inte varit överviktiga i medelåldern minskar tvärtom vårdkostnaderna i många länder. Även demens har till stor del visat sig vara en livsstilsrelaterad sjukdom och inte en oundviklig del av åldrandet. Alla är inte övertygade om att den ökande livslängden blir en katastrof för samhället. Ingemar Skoog är professor vid Göteborgs universitet där forskarna följt tusen 70-åringar ända sedan 1970-talet och framåt. Han vill nyansera bilden av att längre liv nödvändigtvis måste innebära en längre tids sjuklighet på slutet. Det stämmer, men ändå inte. – Ja, vi lever längre med våra sjukdomar, men det gör inte så mycket. Sjukdomarna påverkar oss mindre och vi blir inte lika dåliga, säger Ingemar Skoog. Tvärtom bekräftar Göteborgsstudierna att dagens pensionärer är mycket friskare än pensionärer var för 30 år sedan. Nu för tiden klarar sig 75-åringarna mycket bättre själva och bara hälften så många behöver hjälp i hemmet som på 1970-talet. Dagens äldre är mycket mer rörliga och aktiva Vi blir bara äldre! | 25

Inlaga Åldrandets gåta.indd 25

2012-11-23 16:04:53


och skillnaderna syns på alla plan, som att tre fjärdedelar kör bil mot bara var femte för 30 år sedan. Dagens pensionärer är snabbare i tanken än sina föregångare och får bättre resultat på IQ -tester, är mer utåtriktade och mer tävlingsinriktade. För 35 år sedan hade bara var sjunde 75-åring varit utomlands det senaste året. Vid senaste mätningen svarade mer än hälften ja på samma fråga. En annan tydlig skillnad är att dagens pensionärer har större behov av nära relationer än tidigare och vill bli mer ompysslade. Fler är sexuellt aktiva, kvinnorna får oftare orgasmer och männen har mindre erektionsproblem än för 40 år sedan. Det är inte längre ovanligt för 70-åringar att knyta nya sexuella kontakter. I Göteborgsstudien svarade mer än hälften av kvinnorna i den åldern att de haft samlag det senaste året, en fördubbling på 30 år. Över huvud taget tycks äldre kvinnor bli allt mer lika män i sina personligheter. De bär på mindre skuldkänslor och tar för sig mer, men är också mindre ordningsamma än tidigare generationer och bryr sig mindre om att städa. – Hälsomässigt är 75-åringar nu för tiden som 65-åringar var för 30 år sedan. Det skiljer minst 10-15 år, säger Ingemar Skoog. En av de få krämpor som ökar bland dagens äldre är mild depression. Kanske har förväntningarna på ålderdomen blivit så stora att många inte är beredda på de nedsatta förmågor som trots allt oundvikligen följer med åldrandet. – I dag tror många att pensionen är en obruten semester när man klättrar i berg och åker rosa bussar genom Afrika, säger Ingemar Skoog. Lägg till det en ungdomskultur där det är viktigt att vara ung och vacker. När då ålderdomen gör sig påmind är det inte konstigt att många blir deprimerade. Ändå är scenförändringen total. När den allmänna tilläggspensionen infördes 1960 var pensionsåldern 67 år och medellivslängden 70. I dag är nästan 2 miljoner långlivade svenskar över 65 år med många spännande år framför sig. Ingemar Skoog påpekar att dagens pensionsålder är ett arv från den tyske järnkanslern Otto von Bismarck. Då, på 1860-talet, blev bara ett par procent av befolkningen äldre än 65. I dag går de flesta i realiteten i pension vid 63, de med bara grundskola något år tidigare och de med högre utbildning lite senare. Eftersom unga 26 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 26

2012-11-23 16:04:53


samtidigt studerar längre innebär det att yrkeslivet komprimerats och att tiden som pensionär snart är lika lång som den yrkesaktiva tiden. Även för de riktigt gamla har livet förändrats. I mitten på förra seklet kunde en 90-åring utan tvekan ha stor anledning att känna sig ensam. I stort sett alla jämnåriga var döda och av de skolkamrater de en gång haft återstod bara några enstaka från hela skolan. För dagens 90-åringar är mer än var femte klasskamrat från ungdomen fortfarande i livet, och varje år fylls det på i bänkraderna. – De som gick i pension för 30 år sedan var som höstlöv. Blåste det på dem så rasade de ihop och dog. I dag blir människor sjuka, men har en helt annan förmåga att återhämta sig och därefter fortsätta att leva bra liv, säger Ingemar Skoog. Jag tänker på min Värmdö-granne Gösta Englund som bröt lårbenet när han fyllt 102 år. Han vägrade att bli sängliggande och tjatade sig hem från sjukhuset. Ett år senare kan han åter gå sina dagliga promenader. Det finns en klassisk studie kring åldrandet som gjordes i Kanada och gick ut på att forskarna radade upp 70 negativa faktorer som antogs påverka livslängden. Det var allt från långa arbetsdagar och dragiga bostäder till dass på gården och avsaknad av hiss. Det hela blev till ett index som med märkvärdig exakthet kunde pricka in hur gamla människor skulle bli i åldrarna mellan 70 och 95. Ju fler negativa faktorer, desto kortare liv. – När vi gjorde om studien i Göteborg visade det sig att den inte längre stämmer. De negativa faktorerna gör att folk blir sjuka, men de dör inte av det, säger Ingemar Skoog. Förklaringen tycks vara att de negativa faktorerna blivit färre och att de positiva tagit över. Minskad rökning och lägre blodtryck är viktigt. Men bakom den allt bättre hälsan döljer sig även det svenska välfärdsbygget, menar Ingemar Skoog. Åtta timmars arbetsdag, lagstadgad semester, arbetsmiljöregler, lediga lördagar – allt är saker som tillkommit under andra delen av 1900-talet. – Folk hade det inte bättre förr. Man jobbade fruktansvärt mycket mer. Det var ett tufft och stressigt liv med lite vila och fritid som slet hårt på människorna, säger Ingemar Skoog. När den första semesterveckan kom på 1940-talet var det så ovant att det utbröt en debatt om vad man skulle göra med all ledig tid. Kanske måste vi vända upp och ned på en del resonemang för att förstå Vi blir bara äldre! | 27

Inlaga Åldrandets gåta.indd 27

2012-11-23 16:04:54


varför vi blir allt äldre. Kanske är stillasittandet i bilar inte enbart av ondo utan motverkar ett långsiktigt slitage av våra kroppar. Fysisk träning är uppenbart bra, men bara om den kan avbrytas när man är trött eller inte har lust. Är man från 15 års ålder hänvisad till hårt fysiskt arbete i ur och skur under långa arbetsdagar är effekten nedbrytande. På så vis är åldrandet en klassfråga där de med minst inflytande över sin egen arbetssituation, och de med fysiskt ansträngande arbeten också lever kortast. Det är ett enkelt samband som ses i hela världen och som speglas i att medellivslängden genomgående skiljer sig rejält mellan fattiga och rika oavsett om det handlar om nationer eller svenska kommuner. En kvinna i det rika Danderyd norr om Stockholm kan till exempel räkna med att leva sex år längre än en kvinna i Älvdalen, och deras män blir i snitt nästan nio år äldre än männen i Pajala. Skillnaden kan vara dramatisk bara man färdas några kilometer. Om vi fortsätter att ta Danderyd som exempel så blir männen där fem år och åtta månader äldre än männen i Sundbyberg som ligger några minuters bilfärd inåt landet. De flesta lever längre. Men några lever längre än andra.

28 | Vi blir bara äldre!

Inlaga Åldrandets gåta.indd 28

2012-11-23 16:04:54


Frisk till tusen Kan den första människan som får uppleva sin egen 1000-åriga födelsedag redan vara i livet? Tanken känns svindlande, eller helt galen, men den kontroversielle Cambridge-doktorn Aubrey de Grey har räknat ut att chansen är stor. Jag ringer upp honom i hans laboratorium i Silicon Valley söder om San Francisco för att försöka förstå hur han tänker. – Vi har under lång tid sett en stadig ökning av livslängden, börjar Aubrey de Grey. Den trenden kommer troligen att avta de närmaste 10-20 åren när vi närmar oss gränserna för vad som är möjligt inom dagens ramar. Därefter kommer vi att se genombrott för helt nya metoder för föryngring av kroppens celler. – Då finns egentligen inga gränser för hur gamla vi kan bli. Jag bedömer att det är 50 procents chans att sådan föryngringsteknik utvecklas inom 25-30 år. Det innebär att åldrandets sjukdomar skjuts framåt och att den som då är 60 år löper nästan samma låga statistiska risk att dö som en 30-åring. Normalt ökar risken gradvis under livet. Förutsättningen för att detta ska kunna ske är att mer resurser än i dag går till sådan forskning, annars tar det längre tid, tillägger Aubrey de Grey. Den 50-årige engelsmannen med det stora röda skägget och en examen i datavetenskap började intressera sig för åldrandets gåta då han utvecklade en databas för forskare som studerade bananflugor. Boken Ending aging från 2007 bidrog tillsammans med en teori om åldrande till att han utsågs till doktor vid anrika Trinity College i Cambridge. De senaste åren har han föreläst på den ansedda framtidskonferensen TED i Kalifornien, varit omslagspojke på världens ledande tidskrifter och intervjuats i de största nyhetsprogrammen. Aubrey de Greys resonemang utgår ifrån att kroppen redan har ett mycket sofistikerat system för självläkning. Men evolutionen har inte haft skäl att göra systemet fullkomligt. Därför samlar vi under livet på oss Frisk till tusen | 29

Inlaga Åldrandets gåta.indd 29

2012-11-23 16:04:54


mängder av små skador på mikrobiologisk nivå som till slut leder till åldrande och sjukdomar. Dagens ensidiga inriktning på att medicinskt bota sjukdomar en i taget är, enligt Aubrey de Grey, en hopplös strid, bara marginellt bättre än att göra ingenting. Trots de enorma resurser som satsats under många år är framgångarna i kampen mot exempelvis cancer och demenssjukdomar små och så snart en behandling finns ersätts sjukdomen med andra som hänger ihop med åldrandet. Möjligheten att med denna strategi radikalt förlänga våra liv är enligt Aubrey de Grey uttömd. Om forskarna i stället lyckas i jakten på ett läkemedel som temporärt skjuter upp själva åldrandet så innebär det en förlängd respit. Men efter några decenniers fördröjning kommer den nedåtgående spiralen åter att ta fart. För att komma vidare tvingas vi då tillbaka till ursprungsfrågan. Exakt hur ser de processer ut som styr åldrandet? Enligt Aubrey de Grey är svaret så extremt komplicerat att det kommer att ta mycket lång tid att reda ut, om det ens är möjligt. Därför har han lanserat en annan strategi. – Vi behöver inte veta vad som orsakar åldrandet. Vi behöver bara veta vilka allvarliga fel som uppstår och lära oss att laga dem. Det är ungefär som att man kan få en gammal bil i bra skick genom att lämna in den på reparation. Med en bil behöver man inte kunna förklara den fysikaliska process som får bromsarna att nötas ut. Det räcker långt att byta ut bromsklossarna. Vi behöver inte ens reparera alla skador som orsakas av åldrandet för att överleva, menar de Grey, utan bara de allvarligaste. Med tiden kommer det att utvecklas allt bättre föryngringsmetoder och då kan även småskador finjusteras. I dag ökar medellivslängden i många länder med tre månader per år. Den dag som den förväntade återstående livslängden uthålligt ökar i samma takt som vanliga kalenderår är vi i praktiken inne på ett spår som leder mot evigt liv, menar han. Förklaringen är att vi som lever i dag då får chansen att hinna uppleva och dra nytta av de riktigt stora genombrott som han är övertygad om att forskare kommer att göra om 50 till 100 år. Vi kan redan se exempel på detta. Som vi såg i förra kapitlet skulle hälften av Sveriges 80-åringar ha varit döda om de levt för 20 år sedan. De som i dag lever tack vare tidigare landvinningar kan förstås också dra nytta av 30 | Frisk till tusen

Inlaga Åldrandets gåta.indd 30

2012-11-23 16:04:54


dagsfärska behandlingsmetoder och därmed förlänga sina liv ytterligare. – Efter det kommer människor att dö av olyckor, infektioner och olika smittsamma sjukdomar som man ännu inte behärskar, men inte av ålder, säger Aubrey de Grey. Det är för övrigt så han kommit fram till att 1 000 år kan vara en rimlig framtida medellivslängd. Ungefär så lång tid tar det för oss att råka ut för en dödlig händelse som inte är kopplad till åldrandets sjukdomar. Några av oss kommer att dö unga, vid låt säga 450 års ålder. Andra kan mycket väl bli 5 000 år. De fel som behöver repareras kan, enligt Aubrey de Grey, delas in i sju kategorier som vart och ett har stora möjligheter att åtgärdas genom föryngringstekniker där exempelvis skadade celler och annan vävnad byts ut. Sådan regenerativ, föryngrande behandling används redan för att bota barn med leukemi genom transplantation av benmärgsceller och anses snart kunna tillämpas även på Parkinsons sjukdom och ryggmärgs­skador. Aubrey de Grey kallar sin plan för Strategies for Engineered Negligible Senescence (Strategier för Konstgjort Obetydligt Åldrande), förkortat SENS . I sin bok Ending aging går han igenom vad som krävs i detalj. Ett exempel är att lära sig föra in särskilda enzym i cellernas återvinningsanläggningar som kallas lysosom så att de blir bättre på att städa upp proteinskräp som lagras och bidrar till åldrandet. Några andra punkter: • Mutationer av DNA i cellkärnan kan ge flera dödliga skador, men bara cancer behöver hanteras inledningsvis eftersom övrigt uppstår mycket senare. En lösning är att radera de gener som gör att det bildas enzym som cancercellerna behöver för att föröka sig. En annan lösning är att vi lär oss styra de självmordsgener som gör att skadade celler normalt förintar sig själva genom så kallad autofagi. • Skador i DNA hos cellernas mitokondrier antas bidra till åldrandet. Mitokondrierna är en rest av en sammanslagning med urtida bakterier som ligger oskyddad inne i cellen men utanför cellkärnan. Fel som uppstår här, exempelvis på grund av fria syreradikaler, kopieras då cellerna delar sig. Mycket av anlagen har med tiden flyttats in i cellkärnans mer Frisk till tusen | 31

Inlaga Åldrandets gåta.indd 31

2012-11-23 16:04:54


skyddade miljö men inte allt. Med modern genteknik kan vi skynda på evolutionen och flytta in även resten i en säkrare omgivning. • Stamcellsteknik. Många forskare räknar med att vi på 2020-talet förfinat tekniken att plocka ut stamceller från sjuka människor och ur dessa kan odla fram friska organ som är exakta kopior av de gamla. Stamceller kan även injiceras för att förnya åldrade celler i hjärta, nervsystem och immunförsvar. En närbesläktad teknik är kloning som också kan användas till att ta fram vävnad och hela organ. Ett annat problem som kan lösas med föryngringsteknik är att vävnad som håller samman celler tappar elasticitet. Här bidrar så kallad AGE , advanced glycation end-products, till sämre hjärt- och lungkapacitet, rynkor och närsynthet, ungefär som när ett gummiband torkar. Det råder ingen tvekan om att omfånget på det vetenskapliga material som Aubrey de Grey gått igenom för att kunna skapa sin strategi skulle få den mest överintelligenta savant att baxna. Att memorera telefonkatalogen måste i jämförelse betraktas som en barnlek. Även om många akademiker till en början snörpte på munnen har hittills ingen lyckats visa att han har fel. Då har ändå ansedda MIT Technology review i juli 2005 utlyst en tävling med en prissumma på 20 000 dollar till den som kan visa att ”SENS är så fel att det är ovärdigt en lärd debatt”. – Tävlingen är fortfarande öppen och erbjudandet står fast, skrockar Aubrey de Grey på den knastriga telefontråden. Aubrey de Grey är övertygad om att det närmaste kvartsseklet kommer att föra med sig vetenskapliga genombrott som helt ändrar vår syn på åldrandet. En orsak är förstås att datorernas kapacitet ökat explosionsartat vilket får återverkningar inom alla forskningsområden och inte minst inom gentekniken. Bakom optimismen ligger de senaste decenniernas enorma vetenskapliga landvinningar. När det stora Hugo-projektet, Human genome project, drogs igång 1989 för att kartlägga människans arvsmassa höjde många på ögonbrynen. Målet var att avsluta arbetet på 15 år, en tidsplan som ansågs helt orealistisk eftersom forskarna fram till dess bara hade lyckats kartlägga en tiotusendel av arvsmassan trots att de använt den allra senaste 1980-talstekniken. 32 | Frisk till tusen

Inlaga Åldrandets gåta.indd 32

2012-11-23 16:04:54


I mitten på 1990-talet var fortfarande bara en hundradel av arvsmassan kartlagd. Men en ökning från en tiotusendel till en hundradel på sju år speglade ganska exakt utvecklingen av allt snabbare datorer. De hade gjort det möjligt att, i enlighet med vad som kallas Moores lag, varje år fördubbla antalet analyserade baspar i DNA -molekylen, och detta till en varje år halverad kostnad. Datorernas kapacitet fortsatte att utvecklas i samma takt och 2003, faktiskt lite före tidtabellen, hade hela arvsmassan kartlagts, åtminstone översiktligt. I dag kan vem som helst få en utskrift av sin arvsmassa för omkring 300 000 kronor, men före 2015 väntas nya metoder ha lanserats där kostnaden fallit till under 10 000 kronor. Kunskapen inte bara ökar, den ökar alltså i en allt snabbare takt. Medan forskarna i dag försöker uttolka hur enstaka gener påverkas av miljöfaktorer räknar de inom kort med att kunna datasimulera hur dussintals gener samvarierar med hundratals miljöfaktorer. Det här ger förstås helt nya möjligheter att förstå komplexa sjukdomar, skräddarsy behandlingar och rensa ut gamla käpphästar och teoretiska skrivbordsprodukter. De nya tekniska möjligheterna har redan lett till att mer än tusen läkemedel håller på att utvecklas och kan komma ut på marknaden de närmaste åren. Ändå är detta bara början. I en artikel i tidskriften ACS Chemical Neuroscience uppskattades nyligen att bara ungefär en tiondels procent av alla potentiella substanser som kan bli läkemedel än så länge är kända. Antalet molekyler som behöver kartläggas är större än vad man anat, faktiskt fler än stjärnorna i universum, och ligger nära 60 novemdecillioner. Det är en etta med 60 nollor och kan också skrivas 1 miljon miljarder miljarder miljarder miljarder miljarder miljarder. Det gentekniska genombrottet kommer att följas av ett minst lika stort vetenskapligt språng då nanotekniken får fullt genomslag efter år 2020. Sådan submikroskopisk teknik kommer att påverka alla samhällssektorer i grunden och en av dessa är utan tvekan medicinsk diagnostik och behandling. Forskare jobbar sedan flera år med att utveckla nanosensorer som ska kunna skickas in i kroppen och läsa av olika blodvärden. I framtiden kommer nanorobotar att cirkulera i våra blodomlopp där de tidigt upptäcker och kan hjälpa till att behandla förkalkade blodkärl eller injicera läkemedel direkt i enskilda cancerceller. Frisk till tusen | 33

Inlaga Åldrandets gåta.indd 33

2012-11-23 16:04:54


Låter det som science fiction? I januari 2012 presenterades den hittills mest avancerade prototypen. Den var byggd med en teknik kallad DNA origami där DNA -strängar viks till komplexa figurer. Dessa utrustades sedan av forskare vid den tekniska högskolan MIT i Massachusetts med sensorer som fäster vid specifika celler i kroppen. Forskarna hade på så vis skapat en nanoskyttel som kan lastas med en mikroskopisk partikel som stjälps av i den avsedda cellen. Bara ett halvår senare kunde andra MIT-forskare använda en liknande teknik för att stänga av en gen som kopplats till svårbehandlad cancer i äggstockarna. För ändamålet lastades RNA -enzym, som kodar om det genetiska anlaget, på små farkoster av proteinmolekyler som sökte upp cancercellerna. Det var ett tidigt exempel på hur nanorobotar i framtiden kan bistå våra gener genom att slå på lämpliga egenskaper och stänga av dåliga. Vi får ett slags fjärrstyrda kromosomer. Det är lika svårt att i dag förutse hela vidden av nanotekniken som det för 50 år sedan var att förutse alla följder av datarevolutionen. En fullt rimlig förväntan är dock att kirurgiska ingrepp i framtiden till stor del utförs av mikroskopiska robotar. Andra möjligen mer fantasifulla idéer handlar om arméer av nanorobotar som injiceras i blodomloppet för att ge understöd åt immunförsvaret och fungera som städpatruller på cellnivå. – Från början reagerade många forskare negativt på mitt budskap, men i dag när jag fått chansen att förklara resonemanget så möts jag av allt större förståelse, säger Aubrey de Grey. De områden jag pekat ut är inte kontroversiella. – Alla är överens om att det är just detta som krävs för att motverka åldrandet, och att problemen inte är oöverstigliga. Det finns många tecken i naturen på att åldrandet inte är något oundvikligt. Vissa organismer i naturen åldras inte alls, exempelvis maneter, påpekar han. – Vi ser det här främst på enkla organismer utan hjärna och nervsystem. Just åldrandet av de delar av kroppen som inte helt förnyas genom celldelning utgör det svåraste problemet att lösa. Men jag är övertygad om att det är möjligt. När det gäller hjärnan har svenska studier visat att vissa typer av hjärn34 | Frisk till tusen

Inlaga Åldrandets gåta.indd 34

2012-11-23 16:04:54


celler ständigt nybildas i de delar av hjärnan som hanterar minne och inlärning. Nybildningen gynnas av motion och upptäckten ger även hopp om att kunna behandla exempelvis Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller. Kanske kan man i framtiden odla hjärnvävnad där egna minnen kan kopieras in. Det är svårt att tänka sig i dag men få forskare utesluter möjligheten, åtminstone på sikt. En hisnande tanke är att människor en gång i framtiden kan ta en backup på sin egen hjärna och göra en nyinstallation i en klonad hjärna om den gamla till exempel blir mosad under en buss. Faktum är att forskarna redan lyckats fotografera och på andra sätt registrera inlagring av specifika minnen i hjärnan. Ett av de svåraste problemen kan annars visa sig vara åldrandet av kroppens bindväv som håller samman celler i hud, lungor och olika organ. Om man odlar fram ett organ med hjälp av stamceller eller kloning men inte lyckas förnya bindväven är det som att bygga ett nytt hus på gyttja. Även sådan forskning är dock på god väg. Wake Forest Institute for Regenerative Medicine i North Carolina visar på sin hemsida upp ett urval av de 22 olika organ och vävnader som man odlar i sitt laboratorium med allt större förfining. Öron, fingrar, luftstrupar, levrar, njurar, nerver, hjärtklaffar, hud, muskler, blodceller, ben och urinblåsor för att bara nämna några av dem. Institutet leds av den sällsynt uppfinningsrike Anthony Atala som vid ett av de mest uppskattade inslagen på 2011 års TED -konferens visade upp det senaste tillskottet i arsenalen: en skrivare som printade upp en färdig tredimensionell njure med odlade celler. Det tog ungefär sju timmar att trycka upp ett exemplar i princip redo för transplantation. Tekniken är inte färdigutvecklad men visar att forskarna är mycket nära att kunna odla och ersätta stora organ i människokroppen. Dit hör även hjärtan där Atala kan visa upp växande kolonier av hjärtceller som ligger och rycker i sitt tillväxtmedium, redo för sitt första slag. Redan för mer än tio år sedan opererade Anthony Atala in odlade urinblåsor på barn med medfödda defekter. Tack vare detta lever många av dem i dag helt vanliga liv. Tekniken innebär att man väver eller spinner en struktur eller rör av fiber som ersätter bindväv, ben, brosk och blodkärl och sedan låter kroppsegna odlade celler växa på detta. Frisk till tusen | 35

Inlaga Åldrandets gåta.indd 35

2012-11-23 16:04:54

9789170377051  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you