bredvid henne. Dessutom skulle hon inte till Bangkok, utan till kusten. Hon tyckte att de kunde vänta och se hur bussen såg ut, alla säten kanske inte skulle bli upptagna. »Bussar i Thailand kan bli väldigt fullsatta«, sa han. »Tro mig, jag vet. Det bästa är att ha en strategi för hur man tar sig ombord. Jag har inga andra avsikter än att få en sittplats till Bangkok. Jag är väldigt trött och behöver lugn och ro«, fortsatte han som om han läst hennes tankar. Hon såg på honom. Han verkade mena vad han sagt, han såg rätt trött ut. Liksom blek under solbrännan. »Okej«, sa hon då. »Om det visar sig att du har rätt så är det okej. Vi kan sitta tillsammans. Men min erfarenhet av thailändska bussar är att de kan vara gamla och ha skitiga fönster och väldigt smala sitsar. Jag vill kunna se ut. Du får bli den som sitter på ett halvt säte i gången.« Han log och sa att det var det minsta problemet. Han var så lång att han helst satt så han kunde sträcka ut benen, om det gick. Men det var inte alltid det gick, »det kan bli väldigt fullt.« Sedan lade han till att det brukade vara luftkonditionerade, moderna bussar på den här sträckan. »Har du åkt den ofta?« hörde hon sig själv säga, inte så lite skeptiskt. Hon hade sett den australiska flaggan på hans ryggsäck, han var säkert lika mycket turist som hon själv. »Tillräckligt många för att veta«, sa han långsamt och betonade varje stavelse. Ja, ja, tänkte hon. Trot den som vill. Men hon brydde sig inte om att svara. Han fick rätt. Det blev kaos. Värsta Tokyo. I samma stund som bussen körde fram översvämmades busshållplatsen av thailändare. De hade hållit sig i skuggan medan de väntade istället för att som alla ljushyllta utlänningar stå under plåttaket och bli upphettade. På en sekund förvandlades denna flämtande väntan till något som liknade en marknadsplats. Thailändarna var vana. Effektivt trängde de sig genom vimlet, turisterna med all sin packning, ryggsäckar, påsar och paket, hamnade längst bak i folkmassan. Då högg han tag i hennes ryggsäck och sa till henne att klämma sig fram, han skulle ta hand om 22
Drömfabriken-inlaga.indd 22
2010-03-15 11.35