9789163388927

MYSTERIER En bok om grodor, sopor och klimatet HÅKAN BORGSTRÖM

miljöns

Länkar och andra mysterier hittar du här: www.borgstromsforlag.se Där kan du även hitta tips om fler böcker, frågor & svar och mycket annat!

MYSTERIER

miljöns

Den här boken planeras att även ges ut som e-bok, läs mer: www.borgstromsforlag.se

MYSTERIER

Fotografier och illustrationer: Ashley Bruce, The Electric Tbus Group: sid 26 Envac AB: sid 30 Fotomedia: sid 1, 25, 32, 34, 35 FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingen: sid 30, 31 Håkan Borgström: sid 1, 9, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 41, 44 Istockphoto: sid 1, 8, 10, 15, 16, 19, 20, 21, 23, 24, 25, 26, 28, 29, 31, 32, 33, 34, 36, 37, 38, 40, 41, 43, 44 Jernkontoret: sid 1, 29, 30, 31 Karola van Rooyen/2012Architecten: sid 29 Kustbevakningen: sid 36 Mostphotos: sid 1, 12, 21, 39, 43 Peter Witzgall: sid 42 Skeppshult: sid 22 Statens geotekniska institut: sid 31 Stock Xchng: Fishcat 007 sid: 10, Gavin Mills: 11, Lars Nilsson: 11, Nate Brelsford: 16, Patrick Moore: 22, Riyas Hamza: 24, Rawku5: 26, Redster: 27, Julie Broadbent: 44, ilco: 44 Micke Sandström/Stockholm vatten: sid 14 Tesla Motors Inc: sid 27 Thera-P-Cushion Inc: sid 25 Wikimedia Commons: Rama: sid 13, Stockholms stadsmuseum: 15, Benh Lieu Song: 22, Andrew Glaser: 23, Julius Schorzman: 27, Artem Chernyshevych: 35, Archiwum własne Jarmeryka: 32, Guillaume Brocker: 33, George Chernilevsky: 37, Karel Jakubec: 37, Rainer Zenz: 39, catalano82: 38, Wikimedia Commons: 43, Dartmouth College/William Crochot: 39, Mahlum: 44, Dougtone: 44, Caroline Lena Becker: 45, Benutzer KMJ: 45

Borgströms Förlag Kramforsgränd 3, 122 64 Enskede www.borgstromsforlag.se © Håkan Borgström Form & layout: Borgströms Förlag Korrektur: Ove Lundkvist Tryck: AJSP Printing services, Litauen, 2012 ISBN 978-91-633-8892-7

HÅKAN BORGSTRÖM

mysterier

BF Borgströms Förlag

Tack till alla som bidragit med faktaunderlag och idéer.

Ett särskilt stort tack för specialgranskning och värdefulla kommentarer till:

Markku Rummukainen, professor Lunds universitet och SMHI Kan vi styra vädret?

Christina Rudén, professor Kungliga Tekniska högskolan Vart åker bajset när vi spolar?

Christel Cederberg, professor Chalmers tekniska högskola SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB Ska vi äta spindlar och myror?

Mats Alaküla, professor Lunds Tekniska Högskola Hur kan hus värmas av våra kroppar?

Jan-Eric Nilsson, professor Statens väg- och transportforskningsinstitut Hur lång sladd behövs till en elbil?

Christian Ekberg, professor Chalmers tekniska högskola Hur kan en teve bli solglasögon?

Georgia Destouni, professor Stockholms universitet Vart rinner allt vatten?

Fredrik Wulff, professor Stockholms universitet Varför blommar det i havet?

Lisbeth Jonsson, professor Stockholms Universitet Peter Witzgall, professor SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Kan blommor prata?

innehåll Kan vi styra vädret?

Sid 8

Vart åker bajset när vi spolar?

Sid 12

Ska vi äta spindlar och myror?

Sid 16

Hur kan hus värmas av våra kroppar?

Sid 20

Hur lång sladd behövs till en elbil?

Sid 24

Hur kan en teve bli solglasögon?

Sid 28

Vart rinner allt vatten?

Sid 32

Varför blommar det i havet?

Sid 36

Kan blommor prata?

Sid 40

F R Å G E L Å D A N Sid 44

Människan vill ha makt över vädret. Om det ska vara sol eller regn. Men det är svårt.

Nu tvingar istället vädret oss att ändra vårt sätt att leva.

Vi har länge drömt om att kunna ändra vädret. Bönder vill inte ha snöhagel på sina växter. De som har sommarlov vill ofta ha sol. På vissa ställen behövs regn. Och på andra torka. Och tvärtom.

I flera hundra år har människan försökt hitta på idéer för att styra vädret, men än idag finns inga säkra sätt för att till exempel skapa regn eller förhindra oväder. sprutar salt Men forskare har faktiskt lyckats få regn att börja falla från moln genom att spruta en sorts salt på vattenfyllda moln. Saltet kan spridas från flygplan. Man har också provat att skjuta både raketer och kanonkulor med salt in

8

kan vi i molnen. Många länder har gjort försök med detta.

Hur mycket regn detta kan ge är ändå ganska osäkert. Molnet kanske ändå skulle ha släppt ifrån sig regnet.

Idag funderar istället fler forskare på klimatet.

Klimat är som väder fast över ett större område, som ett land.

Och under en längre tid – som 30 år. (När vi talar om väder är det istället om en viss plats och en viss tid, som klockan 12 i morgon i Umeå). extra kyla Forskarna är överens om att klimatet har

styra vädret? förändrats. På sina håll har det blivit lite varmare på jordklotet mot hur det var tidigare. Det har i sin tur fört med sig förändringar som starka stormar, torka, extra kyla eller häftiga regn som ger översvämningar. Vissa av dessa väderhändelser har blivit vanligare. Andra mer ovanliga. En del av dem har blivit starkare, andra svagare.

te s å em k s rt å v kan ra d n a. v e vi ä l t t a t sät De allra flesta

Problemet är inte bara att vi släpper ut mer sådana gaser. Alla gröna växter och skogar använder koldioxid när de växer. Om vi hugger ner skogarna blir det därför mer av de gaser vi inte vill ha. Gaserna kallas för växthusgaser (som gör så att det blir varmare på jorden – som i ett växthus). vi blir styrda Om vi inte gör något som stoppar detta kommer klimatet att fortsätta påverka olika väderhändelser, som stormar och torka.

Det gör att det blir svårare att leva för många människor.

Tvärt emot drömmen om att kunna styra

forskare är idag överens om att det är vi människor som fått klimatet att förändras. Det är speciellt utsläpp av vissa gaser som ställer till det. bondgårdar Utsläppen sker från bilar, flygplan, fabriker, bondgårdar och en hel rad andra ställen.

En av dessa gaser kallas för koldioxid.

Utsläpp från bland annat flygplan och bilar påverkar vårt väder. Vi måste hitta på nya bränslen som inte kommer från olja.

9

Nördfakta

Det bildas mycket koldioxid när vi föder upp djur i fångenskap, som kor och oxar. Det skulle vara bättre om vi istället åt mer grönsaker.

vädret, är det vädret som kommer att styra oss. Många forskare varnar för att vi måste hitta på andra sätt att åka än med fordon som bilar och flygplan som går på olja. När olja används (som bensin och flygbränsle tillverkas av) bildas koldioxid.

Cykla mer Vi måste hitta på nya fabriker som inte släpper ut avgaser. Vi kanske helt enkelt måste ändra på vårt vanliga sätt att leva.

Det som föreslås är att vi till exempel cyklar mer och äter mindre av sådant som skapar utsläpp av koldioxid, som kött från oxar och kor.

10

För att starta regn har forskare strött ut ett salt som heter silverjodid över molnen från flygplan. Eller så används kolsyresnö (frusen koldioxid.

Sättet kallas för molnymping.

Silverjodid och kolsyresnö får molndropparna att frysa till och samlas till snöflingor som sakta faller mot marken. Längre ner smälter de till droppar.

För att det ska fungera måste molnet innehålla tillräckligt med vatten. Den dos som behövs för ett moln väger inte mer än ett par kilo. Om de använder mer salt än vad som behövs blir istället dropparna så små att de stannar kvar i luften.

Ny forskning visar att en speciell sorts bakterie, Pseudomonas syringae, får molnens små droppar eller iskristaller att samla sig till snöyra eller regndroppar. Bakterien är mycket spridd och finns bland annat på växters blad men också högt uppe i atmosfären, där den verkar spela en stor roll för hur moln bildas.

VISSTE DU ATT • Vetenskapsmän har provat att skjuta upp cement i molnen för att det ska börja regna. Det fungerade dåligt.

• Redan på 1840-talet undersökte en amerikansk meteorolog hur hettan från skogsbränder han själv tänt på kunde skapa eller förstärka regnmoln.

• Det regnar mest i mitten på veckan.

Tisdag är veckans blötaste dag. I varje fall i amerikanska storstäder, där det oftast regnar mer på tisdagar än på lördagar. Forskare tror att det är smuts i luften från trafik och industri som bestämmer veckans väder.

• Forskare har gjort försök att stoppa åskmoln. De skickade upp kraftigt laserljus i åskmoln för att ladda ur dem. Denna teknik hoppas många på eftersom den även kan hindra hagel som ofta bildas i åskmoln.

Men att styra blixtar är också användbart för att skydda exempelvis kraftverk och flygplatser. Men det är ännu långt till verklighet.

• Det sägs att tusentals raketer med salt sköts upp OS-invigningen i Peking år 2008 för att slippa regn. Det ska ha gått till så att myndigheterna sköt mot moln som var på väg in mot staden. På så sätt skulle molnen släppa ifrån sig sitt regn innan de kom fram.

11

Allt försvinner när vi varit på toa.

Men det trollas inte bort. Någon tar hand om vårt kiss och bajs.

Bäst blir det om det kan bli nya växter. Och gas till bilar.

När vi varit på toaletten och trycker på knappen kommer det vatten. Vattnet spolar bort bajs och kiss. Det försvinner, men vart åker det? Under toalettstolen finns rör som leder bort vattnet. De kallas för avloppsrör.

Dit går även diskvatten. Och vatten från bad, dusch och tvättmaskin.

Hos de som bor på landet leder rören ofta till en enklare rening innan vattnet släpps ut i naturen. Men hos de allra flesta leder avloppsrören till ett stort ställe som renar vattnet, ett reningsverk.

12

vart åker REGNVATTEN Avloppsrören tar inte bara emot bajs från hushåll och smutsvatten från fabriker. I städer leds ibland också smält snö och regnvatten (som kallas för dagvatten) till reningsverket. Men dagvattnet är ett problem, eftersom det oftast innehåller saker som är dåliga för miljön. Mycket av det dåliga i vattnet i städer kommer från bilar. renas i tre steg När vattnet nått reningsverket tar det en

Det finns många saker i avloppsvattnet som inte borde vara där. Som rester från mediciner. I avloppsvattnet finns också ämnen från schampo och salvor som inte är bra. Forskare har sett att de stör djur och växter. Grodor fick till exempel färre barn. Många grodor bytte även kön, alltså hannar blev honor.

Bajset när vi spolar? dag och en natt för att få det rent. Vattnets renas ofta i tre steg.

SAMLAR SKRÄP Först åker avloppsvattnet genom ett galler.

Där samlas större saker upp. Oftast är det bomullspinnar, tamponger, våtservetter, plast och en massa andra saker som inte ska vara där. Skräpet torkas och skickas till sopstationer där det bränns. I avloppsvattnet finns även sand, grus och till exempel kaffesump. Allt detta samlas upp i nästa steg. Gruset används sedan för exempelvis att bygga vägar.

Tvättmedel I nästa steg renas kemiska ämnen i vattnet bort. Till exempel ett ämne som heter fosfor. Det kommer bland annat från tvättmedel. Om inte det tas bort kommer sjöar, och andra ställen där det finns vatten, att

Under gator och vägar i städer finns avloppsrör.

Nördfakta I många gator finns runda lock av järn. de kallas för brunnslock. Under finns djupa hål ner till gångar under gatan.

Här finns en lista som visar vad bokstäverna på locken betyder:

a - avlopp BP - Brandpost d – dagvattenbrunn EL - Elledning fk - fjärrkyla fV - fjärrvärme GaS - Gasledning k - kombinationsbrunn PB - Perkolationsbrunn (låter vattnet filtrera ut i den omgivande marken) r - rensbrunn S, SV - Serviceventil till fastighet SOP - Sopsug tELE - telefonledning V - Vatten

13

växa igen eftersom det är ett gödningsmedel. Genom att hälla i kemikalier tjocknar fosforn och sjunker till botten. Detta slam tas om hand. äter upp I nästa steg används små levande hjälparbetare som kallas för mikroorganismer. Dessa ”äter upp” saker i avloppsvattnet som skulle vara dåligt för naturen. Innan vattnet släpps ut tas ibland värmen i vattnet om hand. Värmen kan sedan värma hus.

Vid reningsverken håller man koll på hur rent vattnet blir.

Av mikroorganismerna och annat bildas en seg massa, kallad slam. Trots reningen finns det kvar mycket ämnen som växter

gillar. Slammet kan alltså användas för att förbättra åkrar för att få större skördar. gruvor Men i slammet finns ibland även andra – miljöfarliga – ämnen.

Gifter från alla möjliga ställen, som tandläkare och biltvättar, gör ibland att slammet Vårt kiss och bajs kan ge bättre inte går att skördar - men då måste det vara använda på fritt från gifter! åkrarna. Då tvingas reningsverket att hitta på andra ställen för dem. Som att lämna de på sopstationer – som ju inte är så bra. Delar av slammet från Stockholm hamnar i gamla gruvor i norrland. Det är inte heller det bästa.

GAS TILL BILAR I en del reningsverk låter man slammet jäsa. Precis som en bulldeg. Men hjälp av bakterier bildas då en gas som går att använda till både bilar och annat. Gasen kallas för biogas och är bättre för miljön än gas från oljefälten (se boken Energins Mysterier).

14

Rening av avloppsvatten pågår vid ett reningsverk.

VISSTE DU ATT ten av droger väldigt noga. De kan upptäcka saker som är så utspädda som en enda sockerbit upplöst i mer än tusen olympiska simbassänger.

• Ett avloppsrör kallas ibland för kloak.

Fåglarnas stjärthål heter också kloak.

• För hundra år sedan fanns inga avloppsledningar. Då fick man bära bajset i tunnnor.

• Sedan lång tid finns en lek som säger att man inte ska gå på brunnslock med ett A på. Det ska man istället göra på K-brunnar. Enligt leken betyder A nämligen avbruten kärlek. På Kbrunnens lock står för K kärlek.

• I Stockholm finns ett nät av avloppsledningar. Totalt sträcker sig rören 300 mil. Det är ungefär dubbel så långt som vårt land.

• Drogjakt i avloppet. Prover från avloppsvatten i en stad kan avslöja hur många i staden som använder knark. I Norge har kemister lärt sig mäta hal-

• Många tillverkare av sportkläder använder gifter, bland annat silver i kläderna. De tar bort dålig lukt från svett. Men så fort kläderna tvättas försvinner ämnena ut i avloppsvattnet och naturen där det ställer till skada. Silver kan förgifta både växter och djur.

15

Håkan Borgström arbetar som vetenskapsjournalist och har skrivit flera faktaböcker för barn.

Om du är nyfiken på mer om Miljöns Mysterier, e-böcker, frågor & svar och andra mysterier, kika då in på : www.borgstromsforlag.se

VARFÖR BLOMMAR DET I HAVET?

DRET? SKA VI ÄTA TYRA VÄ S I V N A K SPINDLAR? VA R T RINNE HUR K R ALLT AN EN VAT TE TEVE B N? LI SOLGL ASÖG VART ÅKER ON? BAJSET NÄR VI SPOLAR? HUR LÅN G SL BEH ÖVE ADD R ELB ILEN ?

S A M S VÄR KA N H U P P E N ?

AV K R O

KAN BLO MMOR PRATA?

BF Borgströms Förlag