Issuu on Google+


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Iréne Berggren

Handledning i vård och omsorg ISBN 978-91-622-8465-7 © 2007 Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed by Alfa Print, Sundbyberg 2007


Förord

Handledning har en viktig funktion för alla studerande och nyanställda inom vård och omsorg. Hur den pedagogiska handledningen fungerar har avgörande betydelse för den studerandes lärande och inskolningen i yrkesrollen. Att få kvalificerad handledning är en av förutsättningarna för att den arbetsplatsförlagda utbildningen för studerande och introduktionstiden för nyanställda ska bli en positiv, kreativ och lärorik upplevelse. Att vara handledare är en krävande, utmanande och stimulerande uppgift och därför behöver handledaren särskild kompetens och utbildning. Med denna bok hoppas vi bidra till detta. Handledning inom vård och omsorg kan användas av lärare och studerande på Omvårdnadsprogrammet, nyanställda och handledare i olika verksamheter inom området och av andra som är intresserade av pedagogisk handledning. Ett särskilt tack riktas till vår referensgrupp Annelie, Lotta, Martin, Pernilla och Vanja, som genom sina kunskaper och erfarenheter som undersköterskor inom olika verksamheter, bidragit till att levandegöra texten med verklighetsanknutna aktuella exempel och genom synpunkter kvalitetssäkrat bokens innehåll. Vi har valt att använda patient/brukare som samlingsbegrepp för alla vård- och omsorgstagare. Den studerande och handledaren har vi valt att benämna hon eftersom merparten av vård- och omsorgspersonalen fortfarande är kvinnor. Agneta Blohm

Monica Andersson

Jörgen Andersson

FÖRORD




Innehåll

Förord 3

3. Att vara handledare 27

Personerna i boken 7

Handledningsrelationen 29 Handledarrollen 31 Handledningens mål och process 32 Målrelaterad handledning 33 Processrelaterad handledning 33 Handledningsmodell 34 Förberedelser 34 Inventering 36 Planering 37 Genomförande 37 Utvärdering 38

1. Handledning – en del av vård- och omsorgspersonalens arbete 8 Handledarens kompetens 9 Reflektera och diskutera 13

2. Handledning – vad är det? 14 Olika former av handledning 14 Universitet och högskolor 14 Yrkesutbildning 15 Grundskola och gymnasium 16 Handledning av nyanställda 16 Yrkesinriktad handledning – profes sionell handledning 17 Personlig handledning eller coach ning 17 Kollegahandledning 18 Handledning av patienter och brukare 18 Gränsområden till handledning 18 Teorier och modeller för pedagogisk handledning 20 Lärlingsmodellen 20 Teoretisk utgångspunkt för lärlings modellen 21 Reflektionsmodellen 22 Teoretisk utgångspunkt för reflektions modellen 23 Den reflekterande praktikern 25 Reflektera och diskutera 26



INNEHÅLL

Reflektera och diskutera 39

4. Kommunikation 40 Envägs- och tvåvägskommunikation 41 Verbal kommunikation 42 Icke verbal kommunikation 42 Kommunikation i grupper 43 Bekräftelse 44 Hinder för kommunikation 44 Konflikter 45 Konflikthantering 47 Aktivt lyssnande 48 Lösningsfokuserat förhållningssätt 48 Reflektera och diskutera 49

5. Marte Meo – ett kommunikationsverktyg 50 Marte Meo – en metod för vägledning 51 Grundläggande principer 51 Uppmärksamhet 52 Benämna 52


Vänta in – ge tid 53 Tydlig start och avslutning 53 Bjuda in till samspel 53 Marte Meo i hemtjänsten 53 Reflektera och diskutera 55

6. Samtal 56 Att lyssna aktivt 57 Frigörande och blockerande samtal 57 Jag- och dubudskap 58 Öppna frågor 58 Ord att undvika 58 Omformuleringar 59 Giraffspråk 60 Matchning 61 Det svåra samtalet 61 Positiv inställning 61 Förståelse 62 Äkthet 62 Mål – hur går vi vidare? 62 Empati 63 Den empatiska processen 64 Reflektera och diskutera 65

7. Kunskap, kompetens och lärande 66 Teoretisk och praktisk kunskap 66 Kunskapsbegrepp 67 Tyst kunskap 67 Personlig kunskap 67 Faktakunskap 67 Förståelsekunskap 67 Färdighetskunskap 69 Förtrogenhetskunskap 69 Kompetens 70 Formell kompetens 70 Reell kompetens 70 Lärande 71

Lärstilar 72 Lärande i praktiken 73 Lärande ur ett salutogent perspektiv 74 Begriplighet 75 Hanterbarhet 75 Meningsfullhet 76 Kan man koppla KASAM till lärande? 76 Portfoliometodik 76 Reflektera och diskutera 78

8. Yrkessocialisation 79 Socialisation 79 Yrkessocialisation 80 Regler och normer 80 Värderingar 82 Arbetsplatsens kultur 82 Lärande organisation 84 Professionalism 86 Reflektera och diskutera 87

9. Handledning och bedömning av studerande 88 Styrdokument för utbildningar 88 Programmål och kursmål 89 Programmål 90 Kursmål 90 Betygskriterier 91 Arbetsplatsförlagd utbildning, APU 91 Säker bedömning 91 Samarbete skola/utbildningsanordnare och praktikplats 92 Praktikplatsbesök 93 Handledarträffar 94 Handledarutbildning 94 Validering 94 Reflektera och diskutera 95

INNEHÅLL




10. Introduktion av nyanställd personal 96 Verksamhetens organisation 96 Arbetsplatsens mål 97 Utvärdering 99 Rutiner 99 Lokala rutiner 99 Arbetsplatsmöten 100 Fysisk arbetsmiljö 100 Psykosocial arbetsmiljö 100 Systematiskt arbetsmiljöarbete 101 Arbetsskada och arbetsolycksfall 101 Medarbetarsamtal 101 Tystnadsplikt och sekretess 102 Avvikelserapportering 103 Lex Maria 103 Lex Sarah 104 Vision – ”Världens bästa arbetsplats” 105 Reflektera och diskutera 106



INNEHÅLL

Övningar 107 Bilagor 112 Välkomstbrev 112 Utvärdering av APU 113 Bedömning av APU 114 Praktikbetyg 116 Informationsbrev till nyanställd personal 117 Checklista för nyanställd personal 118 Mål och betygskriterier för kursen Handledning 120

Litteratur 122 Register 124


Personerna i boken

Anna är undersköterska och handledare inom hemtjänst. Åsa är undersköterska och handledare på ett äldreboende. Karin är undersköterska och handledare på infektionskliniken på ett sjukhus. Mario är undersköterska och handledare på en geriatrisk vårdavdelning.

Kerstin studerar till undersköterska och gör sin praktik hos Anna inom hemtjänsten. Peter studerar till undersköterska och gör sin praktik hos Åsa på ett äldreboende. Stina studerar till undersköterska och gör sin praktik hos Karin på infektionskliniken. Petter är nyanställd undersköterska på den geriatriska vårdavdelningen där Mario arbetar.

PERSONERNA I BOKEN




Kapitel 2

Handledning – vad är det?

Begreppet handledning betyder konkret att leda någon vid handen. Man kan tänka sig att handledaren räcker den som får handledning en hjälpande hand praktiskt eller symboliskt. Handledaren vägleder personen för att hon ska utvecklas i sitt yrke. Det finns många definitioner av begreppet. I boken beskrivs handledning som en pedagogisk process som innebär ett möte. När det gäller handledning av studerande och nyanställda, sker detta möte mellan en person som är mer kunnig och erfaren inom sitt yrkesområde och en person som är mindre kunnig och erfaren inom området.

Olika former av handledning Handledning används på olika sätt och i olika sammanhang, inom respektive yrkes- och utbildningsområde. Handledning av studerande sker inom olika utbildningsinstitutioner, t.ex. universitet och högskolor, yrkesutbildningar samt grundoch gymnasieskolor. Universitet och högskolor

Kristin studerar statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Hon skriver en uppsats som handlar om brittiska tidningars rapportering av IRA:s (Irländska Republikanska Armen) agerande under 1980-talet i Nordirland. Hon har problem med att avgränsa arbetet och kontaktar sin handledare på utbildningen som bl.a. ger henne rådet att tydligt formulera rapportens syfte. När studenter vid universitet och högskolor skriver rapporter får de handledning av någon av sina lärare. 14

HANDLEDNING – VAD ÄR DET?


Yrkesutbildningar

Sanna går på Sjuksköterskeprogrammet. Hon ska ta venprov på en patient. Hon har först provat på Stina som är hennes handledare. Stina har valt ut en patient, som hon vet är samarbetsvillig, och som har ”bra vener”. Stina säger: ”Du får göra allt själv, jag sitter snett bakom dig och hjälper dig om det behövs.” Sanna är helt fokuserad på att lyckas. Inom många olika yrkesutbildningar ingår praktik eller lärande på arbetsplatsen (APU/VFU*) som en viktig del i utbildningen och utvecklingen av yrkesrollen. Lärande på arbetsplatsen, praktik, förekommer under flera perioder inom utbildningar av t.ex. förskoloch grundskollärare, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare samt inom gymnasieskolans och vuxenutbildningens yrkesinriktade utbildningar. * VFU, Verksamhetsförlagd utbildning inom högskola/universitet.

HANDLEDNING – VAD ÄR DET?

15


Som handledare i vård och omsorg ska du vara tydlig i din roll och veta dina gränser. Handledning gäller upplevelser inom yrkesområdet. Du och den du handleder reflekterar över aktuella situationer. Den som får handledning har möjlighet att beskriva sina känslor och tankar. Har hon personliga problem, som kan påverka den arbetsförlagda utbildningen/introduktionen, behöver du som handledare kanske hänvisa henne till att söka hjälp utanför arbetsplatsen.

Teorier och modeller för pedagogisk handledning Både äldre och nyare traditioner har format olika modeller för att handleda studerande och personal. Med modell menas det sätt man ger handledning på. Det kan handla om en övergripande, vid modell eller en mer konkret modell med en tydlig struktur. Läs mer i kapitel 3 Att vara handledare. Traditionerna och modellerna kan också kopplas till olika teorier om hur lärande sker. I boken beskrivs lärlings- och reflektionsmodellen. Lärlingsmodellen

”När jag gjorde min praktik på en geriatrisk avdelning berättade min handledare ofta i detalj om vad hon gjorde. Det gällde t.ex. en patient som hade vändschema eller när vi skulle lägga om ett sår. Handledaren berättade både innan vi gick in och under tiden vi var hos patienten vad som skulle göras och hur det skulle utföras. Hon berättade om konsekvensen av att göra på det ena eller andra sättet. Jag tyckte att det var bra. Det var så mycket jag behövde veta och slapp att fråga hela tiden”, säger Åsa. ”Jag minns att min handledare la sig på min nivå. Hon förmedlade yrkesstolthet och visade både praktiskt, etiskt och psykologiskt hur jag skulle förhålla mig. Jag fick uppgifter som jag redan kunde, hon lät mig t.ex. ta olika prover. Det kändes bra, man växer av det”, säger Karin.

20

HANDLEDNING – VAD ÄR DET?


Både Åsas och Karins beskrivningar utgör exempel på lärlingsmodellen, där handledaren är en förebild genom sitt sätt att vara och handla. Handledning enligt lärlingsmodellen är en gammal tradition i all yrkesutbildning. Sedan långt tillbaka i tiden har lärlingen observerat hur mästaren utfört olika moment. Handledningen följde ofta mönstret; demonstration, tillämpning, korrigering, dvs. mästaren visade, lärlingen provade själv och mästaren bedömde lärlingens prestationer. Enligt lärlingsmodellen sker lärandet många gånger genom modellinlärning. Detta innebär att det är mäster som vet hur arbetet ska utföras. Lärlingens uppgift är att utföra arbetet så likt mäster som möjligt både när det gäller färdigheter och attityder. Men det ingår också i mästers roll att leda sin lärling genom läroprocessen. Mäster ska skapa förutsättningar för lärlingen att utvecklas genom att anpassa innehåll och uppgifter till dennes nivå samt öka svårighetsgraden på uppgifterna i den takt som passar denne. Senare forskning har visat att även mästaren lär av lärlingen. Detta sker genom att han observerar och imiterar sin elev. Forskningen har också tydliggjort att när lärlingen tar efter mästaren så gör han det på sitt eget vis. Det handlar om en lärandeprocess, som både mästare och lärling tar gemensamt ansvar för och där båda tillåts växa och blir mer jämlika. Teoretisk utgångspunkt för lärlingsmodellen

Lärlingsmodellen har sin teoretiska grund bl.a. i den sociokulturella synen på lärandet. Detta synsätt anser att människan ständigt lär och lärandet sker i ett samspel mellan individer i ett kulturellt sammanhang. Fokus ligger på samspelet mellan individer i en speciell situation och inte på individens tänkande. Lärlingen tar till sig kunskaper genom att iaktta mästaren och därefter själv pröva att använda de olika redskapen. En av företrädarna för denna syn på lärandet var Lev Vygotskij (1896–1934), rysk psykolog och pedagog. Han menade att vi utvecklas som personer i samspel med den miljö och kultur som vi lever i. Det språk som omger oss och som vi lär oss har betydelse för den personliga och intellektuella utvecklingen. Vi möter nya upplevelser och tillgodogör oss nya sätt att uppfatta världen och vi utvecklas när våra gamla synsätt inte fungerar längre. Vi förändrar vårt språk, våra uppfattningar, sättet att tänka, känna och agera.

HANDLEDNING – VAD ÄR DET?

21


få stöd i sin handledaruppgift av både arbetsledning och arbetskamrater. När det finns flera handledare på arbetsplatsen kan de hjälpa varandra genom att bilda grupper, där de samtalar och reflekterar kring handledarrollen.

Handledningens mål och process Handledning kan både vara målrelaterad och processorienterad. Den målrelaterade handledningen innebär att man arbetar mot vissa bestämda mål. Den processorienterade handledningen handlar om att man lyfter fram den personliga utvecklings- och mognadprocess som den som personen genomgår. När man kombinerar dessa kan handledning ses som en process där bägge parter arbetar tillsammans för att uppnå målen.

32

ATT VARA HANDLEDARE


Målrelaterad handledning Målrelaterad handledning kan handla om studerande som deltar i en yrkesutbildning. Syftet med praktiken är att den studerande, under handledning, ska få möjlighet att möta verkligheten i vård- och omsorgsarbetet och där lära och utvecklas. Målen kan handla om att kunna utföra olika vård- och omsorgsuppgifter men också om förmågan att samarbeta och ta initiativ, kunna ta ansvar, förmåga att skapa relationer samt att utveckla en yrkesroll. Målen kan vara övergripande, som t.ex. att utveckla en professionell yrkesroll, eller specifika, t.ex. att kunna hjälpa brukaren med personliga hygienen. Målen fungerar också som underlag för utvärdering och bedömning av den arbetsplatsförlagda utbildningen, dvs. hur den studerande har uppnått de mål för utbildningen som finns angivna i både läro- och kursplanen. Läs mer om program- och kursmål i kapitel 9. Ett annat syfte med den målrelaterade handledningen är när en nyanställd, med hjälp av en erfaren kollega, ska introduceras på den nya arbetsplatsen och där målet är att förstå verksamhetens organisation och dess rutiner.

Processrelaterad handledning Processen handlar om vägen till målen, dvs. hur den som får handledning når sina mål. Processen är det som händer under tiden och hur personen mognar och utvecklas. Att lära och utvecklas sker ofta stegvis och i samspel med andra. Detta kan upplevas både inspirerande och frustrerande. Handledningen är fylld av utmaningar och egna och andras krav på att prestera och lyckas. Vägen till ny kunskap är sällan spikrak utan kantas av att både lyckas och misslyckas. Under handledningen väcks en rad tankar och känslor som behöver bearbetas. Ibland uppstår frågor som man behöver finna svar på för att komma vidare. Dessa frågor kan handla om t.ex. brukarens eller närståendes situation som väcker engagemang och som berör eller att t.ex. kunna bemöta den åldrande människan och hennes tankar inför döden. Utmaningen ligger ofta i hur du som yrkesperson ska förhålla dig och agera på ett professionellt sätt i dessa sammanhang.

ATT VARA HANDLEDARE

33


Verbal kommunikation När vi talar med och skriver till varandra använder vi ord. Det har stor betydelse vilka ord vi använder när vi kommunicerar för att vi ska vara tydliga, undvika missförstånd och nå fram till varandra. I kapitel 6 s. 59 ges exempel på ord och formuleringar som visat sig fungera bra för effektiv kommunikation.

Icke-verbal kommunikation Karin ser på Stina att hon inte ser nöjd ut. Hon frågar hur Stina känner sig och hur hon tror att hennes ansiktsuttryck påverkar patienten. Genom den icke-verbala kommunikationen förmedlar vi känslor och ger budskapet mening och djup. Vi använder oss bland annat av ansiktet, ögonen och munnen, gester, kroppshållning, avstånd, beröring och röstens tonfall. Vi förstärker och förtydligar det vi säger genom t.ex. betoningar, leenden och rynkade ögonbryn. Den ickeverbala kommunikationen är till stor del omedveten för oss och utan dessa uttryck skulle vår kommunikation vara utan sammanhang och verka egendomlig. Som handledare behöver du vara medveten om den icke-verbala kommunikationens betydelse i samspelet med den du handleder. Ett vänligt ansiktsuttryck, med ögonkontakt och många leenden, signalerar trygghet och avspändhet. När vi skrattar tillsammans slappnar vi av. När den du handleder är bekymrad visar du med ditt ansiktsuttryck och tonfall att du känner med henne. Det skapar förutsättningar för att hon ska känna sig förstådd. Du intar lyssnarposition med din kropp för att verkligen visa att du är med henne och för att kunna uppfatta det hon säger. Lyssnarposition innebär att du har ögonkontakt och står vänd mot personen. För att kunna visa respekt för personens integritet måste du också känna hennes gränser för kroppskontakt. Veta vid vilka tillfällen det känns rätt att du tar i henne och när och hur du ska göra det. Det har stor betydelse att den verbala och den icke-verbala kommunikationen hos en person stämmer överens för att vi ska undvika dubbla budskap. Om din röst är hård och låter irriterad när du sam42

KOMMUNIKATION


tidigt säger att du är lugn och glad så blir budskapet dubbelbottnat och otydligt.

Kommunikation i grupper Hur kommunikationen i en grupp utvecklas har betydelse för hur samarbetet fungerar. Gruppkultur, gruppklimat, normer, värderingar, konflikthantering, beslutsfattande och sociala roller formas utifrån hur kommunikationen i gruppen fungerar. Läs mer i kapitel 8 om yrkessocialisation. En grupp, t.ex. i ett arbetslag, där deltagarna är medvetna om kommunikationens betydelse och uppmärksamma på både den verbala och den icke-verbala kommunikationen, har stora chanser att utvecklas på ett positivt sätt. Mångårig psykologisk och sociologisk forskning har visat att människor, förutom de formella yrkesroller som de har, också antar informella sociala roller. Vid t.ex. en arbetsplatsträff är det tydligt att några av medarbetarna är mer aktiva genom att yttra sig, komma med förslag och idéer, andra är mer tysta. En del har lätt att fatta

KOMMUNIKATION

43


Kompetens Kompetens kommer av latinets competentia och beskrivs i svenska ordböcker som lämplighet, duglighet, skicklighet eller behörighet. Det är något mer än kunskap. Kompetens förutsätter kunskap, men innebär att vi dessutom kan använda kunskapen t.ex. inom ett yrkesområde. Vi talar om begreppet yrkeskompetens. Det handlar om förmågan att klara en arbetsuppgift. Till kompetensbegreppet knyts också förmågan att lära. En intressant frågeställning är om yrkeskompetens alltid kräver formell kompetens. Många har lång erfarenhet av vård- och omsorgsarbete, utan att ha genomgått någon formell utbildning. Erfarenheten finns som kunskap i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, men saknar kanske delar av alla fyra kunskapsformerna. Denna erfarenhetskunskap kan personen erövra på egen hand utan att ha deltagit i någon formell utbildning. Formell kompetens

Formell kompetens har den som fullföljt en utbildning och fått intyg, betyg, examen eller t.ex. har ett slutbetyg från Omvårdnadsprogrammet, är legitimerad sjuksköterska eller psykolog. Formell kompetens är tydlig, antingen har man den eller inte. Reell kompetens

Karin har delegation på att dela läkemedel. Hon arbetar som undersköterska och är formellt inte behörig att dela läkemedel, men hon har så lång erfarenhet och stort kunnande att hon fått delegering av sjuksköterskan. Med reell kompetens menas den beredskap man har att lösa uppgifter och hantera situationer. I denna beredskap finns förutom kunskaper också erfarenheter, värderingar, attityder, synsätt, förhållningssätt och övriga personliga egenskaper. Den reella kompetensen tillägnar man sig genom erfarenhet. Hur utveckling av kompetens inom ett yrkesområde sker kan beskrivas med hjälp av olika nivåer från nybörjare till expert. Den som nyligen har börjat arbeta inom vård och omsorgs skaffar sig en grund för arbetet genom att t.ex. lära sig rutiner, regler och grunder. När en studerande, som under sin APU, får frågan ”Vet du varför den här patienten behöver en särskild madrass?” svarar hon kanske ”Jag vet inget om orsaker ännu. Jag försöker lära mig vad jag

70

KUNSKAP, KOMPETENS OCH LÄRANDE


ska göra och har svårt att hinna med att reflektera över varför”. Den studerande är inriktad på vad hon ska göra och när hon ska göra det. Småningom fördjupas och konkretiseras de första erfarenheterna och förståelsekunskapen utvecklas. Hon kan sedan skilja ut vilka uppgifter som är viktiga att göra och kan börja fungera mer på egen hand. Till slut arbetar den studerande helt självständigt på ett intuitivt och säkert sätt. Hon möter och hanterar olika situationer; som en kompetent vårdare. Hon fortsätter sedan att utveckla sin skicklighet genom hela yrkeslivet. Läs mer i kapitel. 8 om professionalism.

Lärande Hur och när sker lärande? Hur och när blir erfarenheter kunskap? Hur sker lärande under praktiken eller vid introduktion på en ny arbetsplats? Vi talar idag om det livslånga lärandet. Ett lärande som pågår oupphörligt i alla åldrar under hela livet, även i yrkeslivet. Lärandet är en process där vi själva är delaktiga, där vi själva skapar mening

KUNSKAP, KOMPETENS OCH LÄRANDE

71


Portfoliometodik innebär ett demokratiskt arbetssätt där den studerande ges möjlighet att ta ansvar för och påverka sin egen kunskapsutveckling. Lärandet är självständigt, sker individuellt eller i samarbete med andra samt genom reflektion. Genom att ta fasta på den studerandes starka sidor blir metodiken ett verktyg för inlärningen och ökar den studerandes möjligheter att uppleva utbildning och APU som ett begripligt, hanterbart och meningsfullt sammanhang. Handledarens uppgift blir att utgå från den studerandes kunskapsoch erfarenhetsnivå samt och ställa öppna frågor som utmanar och uppmuntrar till reflektion.

Reflektera och diskutera 1. Beskriv skillnaden mellan praktisk och teoretisk kunskap. 2. Diskutera begreppen knowing what och knowing how. 3. Ge exempel på dina egna kunskaper utifrån de fyra kunskaps- begreppen: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. 4. Försök att beskriva din personliga kunskap. Hur skiljer den sig från dina studie- eller arbetskamraters personliga kunskap? 5. Diskutera begreppet tyst kunskap med dina studiekamrater. 6. Hur kan du synliggöra din tysta kunskap? 7. Hur får man yrkeskompetens utan att ha formell kompetens? 8. Hur gör du som handledare den studerandes APU-period begriplig, hanterbar och meningsfull? 9. Fundera över din egen lärstil och försök att beskriva den. 10. Vilka är dina starka sidor när det gäller lärande? 11. Ge exempel på hur du som handledare kan använda portfolio metodik under den studerandes APU-period.

78

KUNSKAP, KOMPETENS OCH LÄRANDE


Kapitel 8

Yrkessocialisation

Det är Petters första dag som undersköterska på vårdavdelningen där han ska vikariera hela sommaren. Han är nervös, förväntansfull och stolt över sitt nya arbete inom sjukvården. Samtidigt växer antalet frågor kring arbetsplatsen och den nya yrkesrollen: Vilka rutiner finns? Hur är mina arbetskamrater? Vad förväntas jag kunna och göra? Hur är det att arbeta som undersköterska? Petter har blandade känslor och tusentals frågor inför sitt nya arbete.

Socialisation Socialisation betyder anpassning till omgivningens normer och värderingar. Socialisationsprocessen startar vid födelsen när barnet börjar knyta an till sina föräldrar och syskon och pågår hela livet. Socialiseringsprocessen innefattar också de förväntningar som omgivningen t.ex. familj och vänner har på oss och varierar beroende på under vilken tidsperiod i livet det är. Genom denna process formas och påverkas vi av den kultur vi lever i. Vi lär oss stegvis genom de erfarenheter vi gör att förstå och tolka samt att förhålla oss till omvärlden. I processen ingår också våra egna förväntningar på oss själva och våra målsättningar. Dessa förväntningar kan handla om livsstil, utbildning eller att finna en partner att leva med och bilda familj.

YRKESSOCIALISATION

79


Övning 2

Lyssnarposition Syftet med övningen är att träna aktivt lyssnande. För att få igång en diskussion kan man exempelvis arbeta med en värderingsövning. Arbeta parvis eller i grupp med en observatör. Var och en rangordnar nedanstående 8 egenskaper hos en undersköterska från den viktigaste till den minst viktiga. Ärlig Rättvis Noggrann Fantasifull Kreativ Plikttrogen Punktlig Självständig Jämför sedan de rangordningar ni gjort i gruppen. Använd lyssnarposition när ni lyssnar på varandra. Observatören iakttar och observerar när gruppen använder sig av lyssnarposition. Observatören ger feedback när övningen är klar, dvs. ger exempel på när och hur deltagarna använt sig av lyssnarpositionen. Övning 3

Kommunikation i grupper Synergieffekter En användbar övning, som kan hjälpa en enskild person eller ett arbetslag att utvecklas och att se sina styrkor är liggande H:et. Övningen kan varieras men detta är ett förslag som kan genomföras under ett personalmöte. Övningen kan även användas i en grupp som studerar tillsammans. Arbeta i mindre grupper. Varje grupp har ett blädderblocksblad som delas in i fyra fält, två vågräta och två lodräta (som ett liggande H). I det övre vågräta fältet ritar gruppen sig själv som en presentation. I det vänstra lodräta fältet skriver gruppmedlemmarna upp alla 108

ÖVNINGAR

Presentation

Styrkor

Utveckling

Svagheter


sina styrkor och i det högra sina svagheter. I det nedre vågräta fältet skriver gruppmedlemmarna sådant som de behöver och vill utveckla. Grupperna samlas och presenterar sitt liggande H. Därefter följer diskussioner kring gruppens styrkor, svagheter och vad gruppmedlemmarna behöver för att utvecklas vidare. Övning 4

Att skapa gemensamma normer Arbeta i grupp Arbetssätt: Brainstorming Frågeställning 1

• Vilka normer har vi i gruppen? Någon i gruppen skriver ned allt vad de andra i gruppen säger på blädderblock, whiteboardtavla eller interaktiv whiteboardtavla Man kan även skriva ned på post-it-lappar och klistra upp dem. Frågeställning 2

• Vilka normer är önskvärda i gruppen? Skriv ned dessa i en spalt bredvid de förra svaren. Jämför de båda spalterna Har vi de normer vi vill ha? Vilka normer ska vi överge? Vilka normer behåller vi och vilka ska vi lägga till? Hur ska vi göra? Hur följer vi upp detta? Övning 5

Konfliktlösning Detta är en övning vid t.ex. ett personalmöte eller i en studerandegrupp. Var och en skriver ett upplevt problem på ett papper och skickar sin lapp till den som sitter till vänster. Det innebär att den som skickat sin lapp också får ett papper av den som sitter till höger. Den som fått ett papper med ett problem skriver ett förslag på lösning av problemet. Till slut får alla tillbaka sitt papper med ett antal lösningsförslag. Nu kan dessa förslag värderas och de förslag som personen inte accepterar stryks. Tre förslag måste sparas. Alla läser nu upp sitt problem och de tre sparade förslagen. Därefter följer en öppen diskussion och var och en kan välja ut några problem och åtgärder man ska arbeta med och hur det ska ske. ÖVNINGAR

109


”Man ska tycka om att lära ut, det är en förutsättning”, säger Karin, undersköterska och handledare. ”Jag kan känna att jag har något värdefullt att ge.” Handledning i vård och omsorg handlar om pedagogisk handledning. I boken får du följa handledarna Anna, Karin, Mario och Åsa. Du får ta del av deras reflektioner, kunskaper och erfarenheter samt hur de löser olika handledningssituationer tillsammans med sina studerande. Kapitlen innehåller fallbeskrivningar, studieuppgifter och konkreta förslag på kommunikationsövningar, konflikthantering, samtalsövningar och lärstilar. Boken är skriven för studerande på Omvårdnadsprogrammet, nyanställda och handledare inom vård och omsorg samt för andra som är intresserade av pedagogisk handledning. Studiehandledning till boken finns att hämta på www.bonnierutbildning.se

ISBN 978-91-622-8465-7

www.bonnierutbildning.se

(8465-7)


9789162284657