Page 1

kommun ikation

Svenska C

Annika Leibig • Bonniers


Kommunikation 10

Tala 24

Skriva 74

Spr책kfr책gor 112

Bild 128

K채llor 162

Mallar, Skrivregler 176


Information, kommunikation och relation 12 Kommunikativ kompetens 13 Utvärdering 14 Kommunikationsprocessen 16 Kommunikationstrappan 18 Samtal, dialog och diskussion 26 Muntliga presentationer 29 Kroppsspråk 39 Röst och tempo 41 Kläder och färger 43 Manus 44

Genrer 77 Från tanke till text 81 Ordningen i texten 84 Sambandet inne i texten 88 Är texten välbyggd? 90 Checklista för välbyggda texter 92 Språk och stil 93 Ords värdeladdning 100

Rätt och fel 114 Inlånade ord 118 Standardspråk och andra former av svenska 119 Gemensamt skriftspråk 119 Skriv korrekt 120 Stavning 124 Punkt eller kommatecken 124 Tips för korrekt skriftspråk 124

Symboler 131 En bild säger mer än tusen ord 140 Checklista för bildanalys 152 Reklambilder 155

Den kritiska blicken 164 Checklista för källkontroll 165 Källhantering 167 Upphovsrätt och etik 170

Inleda och avsluta 52 Lyssnarstöd 55 Retorik 59 Retoriska figurer 61 Lyssnarnas roll 66 Checklista för muntliga presentationer 70

Inbjudan 178 Kvitto 179 Fullmakt 180 Reklamation 181 Anbudsförfrågan och offert 182 Mejl 184 Kallelse med dagordning 186 Motion 187 Protokoll 188 Pressmeddelande 189 Platsansökan med cv 190 Cv eller meritförteckning 191 Pm(minnesanteckningar) 193 Rapport 194 Webbtexter 196 Referat 198 Argumenterande text 199 Utredande text 201 Reflektionslogg 202 Paper 204 Pm(fördjupningsuppgift) 206 Skrivregler 207 Bilaga, ”Dansk språkförbistring” 210

Register 220 Textkällor 221 Bildkällor 221


å p u d t e r d e r k o n ä r t ? ö n h d o a i u V t d a när munik kom


12

kommunikation

Kommunikation

bla

bla

bla

bla

bla b

du föreställa dig ett liv utan internet, mobil och tv? För inte särskilt laKan b a l länge sedan var radion den viktigaste informationskällan. Tv:n hade la b

länge bara en kanal och datorer hade inte många hört talas om. Själv lever du i en värld där medierna levererar en strid ström av nyheter, reklam, underhållning och andra budskap. Du kommunicerar, söker information och påverkar andra med hjälp av informationsteknologin på ett sätt som var otänkbart för några decennier sedan. Du har direkt tillgång till sådana mängder med information att du aldrig någonsin skulle hinna ta dig igenom det enorma utbudet, inte ens om du ägnade alla vakna timmar i hela ditt liv åt att läsa och lyssna. Därför är det viktigt att du vet hur du ska hitta det du söker och att du kan välja i mängden. Det är också viktigt att du har kunskaper om kommunikation för att kunna nå ut till andra på ett effektivt sätt.

Information, kommunikation och relation När du vill du ta reda på någonting – öppettider för simhallen, kvällens tv-program, fakta om cykelns historia eller något annat som du är intresserad av – söker du information i tidningen, i en bok eller på nätet och hämtar in det du vill veta. Du är mottagare i den situationen. Kommunikation innebär att du befinner dig i en situation där du utby-


13

kommunikation

ter tankar, kunskap, värderingar och idéer med andra. Du är omväxlande både sändare och mottagare när du kommunicerar. Kommunikation innebär att alla inblandade både ger och tar, i gemenskap. När du kommunicerar är viljan att förstå viktig. Du och de andra är intresserade av varandras åsikter, erfarenheter och kunskaper och ni för en dialog. Den dialogen skapar och utvecklar en relation mellan er. Sådana relationer finns både i privatlivet och i yrkeslivet och de bygger på intresse, hänsyn och respekt.

Kommunikativ kompetens Det som kallas kommunikativ kompetens i till exempel platsannonser är just förmågan att skapa relationer genom att lyssna på andra och sätta sig in i deras situation. En framgångsrik kommunikation bygger på att du hela tiden sätter din målgrupp, det vill säga dina mottagare, i centrum och anpassar dig efter dem och deras kunskaper, intressen och behov. Om du vill nå fram med ditt budskap måste du alltså veta mycket om dina mottagare, förstå dem och kunna lyssna på dem. Detta gäller för dig som privat- och yrkesperson men det gäller också för myndigheter och företag. Att tala övertygande och skriva effektivt, det vill säga lättläst och mottagaranpassat, är viktigt i dagens samhälle. Genom informationstekniken har du möjlighet att nå ut till andra på ett sätt som ingen kunde föreställa sig för bara någon generation sedan. Massmedierna har blivit betydelsefulla för att föra ut budskap av olika slag. Webb och tv är kraftfulla medier för den som förstår att använda dem rätt. Därför går företagsledare, politiker och andra, som insett vikten av kommunikation, på kurser för att lära sig att kommunicera via tv, tidningar, webb och radio. Men det handlar om mer än att veta hur ett meddelande ska föras ut effektivt och slagkraftigt. Det handlar om mer än att behärska alla de knep för att övertyga som böckerna om retorik, talandets konst, lär ut. En betydelsefull del av den kommunikativa kompetensen är kunskap om Ko kom mmunik mottagarna, och respekt för dem och deras intressen, kunskaper, åsikter mun ic ation och värderingar. Om du vill att andra ska lyssna på dig, måste du också frå era ko och n mm lyssna själv och vara lyhörd för vad andra har att säga. Teoretisk kunskap be tyd ”commu latine er e om kommunikation är ingen garanti för att nå fram även om den hjälper r ” nis” ts gem en bit på vägen och gör dig till en effektivare talare och skribent. ens som am” .

Viss

te d

u at

t


tala

29

Muntliga presentationer

Vilka förberedda muntliga framträdanden har du erfarenhet av? Hur gick det? Har du utvecklat din presentationsteknik under skolåren? Hur? Hurdan är din scenvana, det vill säga din vana att stå inför publik? Är du med i någon musik- eller teatergrupp? Är du med i någon förening och har fått tillfälle att tala inför publik där? Berätta för varandra.

g ja … l vil om ag ta Id rät la…… be a…b bl

Om du tänker tillbaka på din tid som elev ser du snart att du har skrivit mycket mer än du har framträtt och talat inför publik. Trots att det spontana talet, småpratet och diskuterandet är vårt viktigaste sätt att kommunicera med varandra, är det förberedda talet betydligt ovanligare som kommunikationsform i dag än vad texter av olika slag är. Ovanan att framträda muntligt, tillsammans med den utsatta positionen, gör att många människor undviker situationer där de ska tala inför andra. De som gillar att vara i centrum har lättare att ta ordet men för de flesta krävs det en del träning innan den rollen känns bekväm. Träning lönar sig! Ökad säkerhet och kunskap om muntlig presentationsteknik gör dig väl förberedd att klara olika talsituationer, både privat och i yrkeslivet.


30

tala

Övning ger färdighet Det bästa sättet att bli en säkrare och bättre talare är att öva, ofta och i olika sammanhang. Om du känner dig ovan kan du be en person som du litar på att lyssna på dig och ge synpunkter innan du gör ditt framträdande inför publik. Då får du veta hur det gick, du kan fila på framträdandet och känner dig sedan säkrare. Du kan också använda metoden mental träning för att känna dig säkrare. Det innebär i korthet att du i ett avslappnat och rofyllt tillstånd ser dig själv framträda och gör din presentation som en inre film i ditt huvud. Du ser hur du lugn och avspänd, lite laddad och väl förberedd, gör en lyckad presentation. Du föreställer dig allt som sker och allt du gör och säger. Mental träning kan hjälpa dig att klara av den nervositet och oro som du kanske känner inför muntliga framträdanden.


32

tala

Träna i tryggt sällskap Innan du sätter igång arbetet med att utveckla dig till en bättre talare kan det vara en god idé att göra några enkla små övningar tillsammans med de andra i gruppen. På så sätt skapar ni en avspänd och tillåtande stämning. Det är särskilt viktigt om några i gruppen är nya. Bestäm tillsammans om ni först ska träna i smågrupper för att successivt öka gruppstorleken eller om ni ska träna i storgrupp direkt. Ni kan göra alla övningar eller välja några av dem.


tala

Använd ordböcker och skriv upp ovanliga ord på små lappar. Lägg lapparna i en hög. Dra en lapp och förklara ordet, antingen korrekt, om du kan betydelsen, eller med fantasins hjälp. Låt så övertygande du kan. Vad säger de övriga i gruppen om din förklaring? Lyckades du övertyga dem? Skriv rubriker på små lappar, till exempel ”När jag vann guld i höjdhopp”, ”Min tid som elefantskötare”, ”Hur man dresserar nyckelpigor” och så vidare. Lägg lapparna i en hög. Dra en lapp i tur och ordning och prata i en minut. Utvärdera efteråt. Lyckades ni tala övertygande? Välj en bild i boken och beskriv den för gruppen utan att visa bilden. Låt sedan gruppen se bilden och jämför era uppfattningar om bilden. Utvärdera: Blev uppfattningarna mycket olika eller hade alla fått ungefär samma föreställning om hur bilden såg ut? Berätta om dig själv. Välj en situation där du kände dig mycket nöjd och glad. Berätta vad som hände och vad som gjorde dig glad. Berätta om dina erfarenheter av muntliga presentationer. Vilka kände du dig nöjd med? Varför? Vilka minns du som enbart pinsamma? Varför? Vilka förväntningar har du på talträningen i kursen? Är du orolig för något? Vad i så fall, och varför? Hur kan ni skapa ett tryggt klimat i klassen? Hur ska ni ge varandra konstruktiv kritik och lyfta fram starka sidor hos varandra? Diskutera i klassen.

33


120

språkfrågor

händsfri mejka

pp

sjåvv

Skriftspråket förändras genom att det anpassas till talspråket. Men motståndet mot förändringar är ganska stort eftersom vi håller fast vid det som vi en gång har lärt oss. Vad skulle du säga om vi i svenskan införde enhetlig stavning av sj-ljudet och stavade alla sj-ljud med sj? Dusch blir dusj, diskussion blir diskusjon, mustasch blir mustasj … Tänk dig att vi konsekvent skulle stava alla inlånade ord svenskt. Vi prövar med några ord som i dag har engelsk stavning: händsfri, mejkapp, sjåvv … Skulle det fungera? Varför? Varför inte?

Skriv korrekt Vilka problem dyker upp och får dig att stanna och fundera när du befinner dig i skrivfasen: punkt eller kommatecken, sär- eller hopskrivning, de eller dem, stavning? Du kanske är så rutinerad att du inte låter dig hindras av sådana småsaker när du skriver utan tar itu med dem i bearbetningsfasen? Men för många är sådana frågor besvärande och innebär avbrott i skrivandet. Allra bäst är förstås att veta hur det ska vara så att inga avbrott uppstår.

Längre än mig? Vad säger då Språkriktighetsboken om längre än mig? Frågan är lätt att hitta i den fylliga innehållsförteckningen, under rubriken Pronomen. Längre än mig anses i dag lika korrekt som längre än jag. Det beror dels på att längre än mig har använts länge av många med svenska som modersmål utan att det stört deras språkkänsla, dels på att de gamla argumenten för varianten längre än jag inte håller. Förr påstods nämligen att det egentligen var uttrycket längre än jag är som hade tappat är men det argumentet accepteras inte av de flesta av dagens språkvårdare.


121

språkfrågor

Jag såg han Problemet jag såg han eller jag såg en i stället för jag såg honom finns också utrett i Språkriktighetsboken. Vi får veta att han/en är en rest av det fornsvenska böjningsmönstret som har levt kvar i talspråket. Det har för övrigt även na i stället för henne också gjort: Jag såg’na är ganska vanligt i talspråket vid sidan av jag såg henne. Däremot är de formerna inte korrekta i skriftspråket och vi får rekommendationen att skriva jag såg honom/henne.

Särskrivning eller hopskrivning Mellan en halv naken karl och en halvnaken karl är det en viss skillnad, eller hur? Särskrivning av sammansatta ord kan faktiskt ibland vålla problem även om det inte alltid blir fullt så drastiskt som i exemplet. Djupfryst kyckling lever skrivet på en skylt vid frysdisken är inte svårt att förstå. Problemet ligger på ett annat plan, nämligen att du kan bli irriterad över det bristfälliga skriftspråket, särskilt om det förekommer i sammanhang med högre krav på korrekthet. Kommunikationen störs, och det är aldrig bra. Tänk till lite extra vid sammansatta ord, särskilt om du vet att du har problem med dem. Lyssna av hur orden låter när de är hop- respektive särskrivna och bestäm i vilken betydelse du vill använda ordet: en sjuksköterska eller en sjuk sköterska, småbarn eller små barn, brunhårig eller brun hårig. Om det sammansatta ordet inte ändrar betydelse när det skrivs isär eller ihop måste du gå enbart efter ditt öra. Uttala järn väg och järnväg, glas hal och glashal, fiske båt och fiskebåt – visst hör du skillnad i ordmelodin? Om du trots dessa tester är osäker på om ordet ska skrivas ihop eller isär bör du slå upp dem i ordlistan. Där ser du rätt form i skrift. Du kan träna upp din förmåga att höra hur de hopskrivna orden låter genom att läsa dem högt när du ser dem i böcker och tidningar. Tänk dem sedan särskrivna och uttala dem. Då hör du säkert skillnaden.

ken halv na

karl

halvnaken karl

årig Brun h

Brunhårig


122

språkfrågor

De eller dem? Har du problem med att skriva rätt form av talspråkets dom? Du vet att de eller dem är vad som gäller i korrekt skrift men du är osäker på reglerna. Det finns några olika sätt att lösa problemet. Om du kan skilja mellan subjekt och objekt är det enkelt. Subjektsformen är de och objektsformen är dem.

Minnesknep: vi–de har två bokstäver

oss–dem har tre

Objekt: Jag hör dom sjunga – Vilka hör jag sjunga? – dom – det vill säga objekt, alltså dem: Jag hör dem sjunga. Subjekt: Jag blir så lycklig när dom sjunger – Vilka sjunger? – dom – det vill säga subjekt, alltså de: Jag blir så lycklig när de sjunger. Ett annat sätt är att göra ett utbytestest. Om det kan stå vi i stället för dom skriver du de och om det kan stå oss i stället för dom skriver du dem. Jag hör oss sjunga – dem. Jag hör dem sjunga. Jag blir så lycklig när vi sjunger – de. Jag blir så lycklig när de sjunger. Det bästa sättet att träna upp känslan för de–dem är förstås att läsa mycket.

Till de som eller till dem som? Vi delar ut presenter till de som hjälpte till vid tävlingen. Ska det inte vara dem, efter prepositionen till, undrar du kanske. Man skriver ju till mig, inte till jag. Faktum är att du kan välja: till dem som eller till de som. Datorns grammatikfunktion markerar nog med grönt och påpekar att de står efter preposition, alltså ska du skriva dem. Det kan du förstås välja, men till de som är också korrekt, enligt Språkriktighetsboken.

Mej, sån, nåt, sen, la, sa och ska? Mej i stället för mig, sån/sånt i stället för sådan/sådant, nåt/nån i stället för något/någon och sen i stället för sedan är talspråkliga former som du bör undvika i skrift annat än om du vill markera talspråk. Skriv mig, dig, sig, sådan, sådant, något, någon och sedan. Samma gäller la och sa – skriv lade och sade. Ska i stället för skall är däremot accepterat i korrekt skrift. Formen skall kan till och med i vissa fall uppfattas som mer befallande än ska.


språkfrågor

Sin eller hans? Lotta funderade på om hon skulle tala om det för hennes föräldrar – undrar du också vems föräldrar det handlar om? Kanske menar författaren Lottas egna föräldrar men det står faktiskt inte så: hennes betyder någon annan kvinnlig persons föräldrar. Om författaren hade menat Lottas föräldrar skulle det stå sina: Lotta funderade på om hon skulle tala om det för sina föräldrar. Förväxlingen av hennes/hans, sin, sitt, sina och deras uppstår när meningen är lång. Många ord gör kopplingen till satsens subjekt lösare. I en kort mening som Lotta och Pelle pratade med sina föräldrar skulle knappast någon skriva fel när det handlar om Lotta och Pelles egna föräldrar. Om meningen är längre kan det dock lätt bli problem: Lotta och Pelle funderade länge på hur de skulle göra och till slut talade de om det för deras föräldrar – så kan det bli trots att skribenten avsåg Lotta och Pelles egna föräldrar, inte några andras. Sin, sitt och sina syftar tillbaka på satsens subjekt. Hans, hennes och deras syftar på någon annan/några andra: Lotta tog hans ryggsäck och hennes korg syftar på personer som tidigare nämnts, till exempel i meningen innan: Lotta (subjekt) var ute och gick med sina barn Kalle och Eva. Så småningom blev Kalle och Eva trötta. Lotta (subjekt) tog hans ryggsäck och hennes korg samtidigt som hon (subjekt) bar sin väska.

Tack vare eller på grund av? Jocke kunde inte komma på festen tack vare att han blev sjuk – alltså måste Jocke ha tyckt att det var skönt att slippa gå på festen. Skriv på grund av när du vill ange orsak i allmänhet: Jocke kunde inte komma på festen på grund av att han blev sjuk. Bara när du vill ange positiva orsaker skriver du tack vare: Tack vare din hjälp klarar jag mig bra nu.

Förrns och medans? Om du använder förrns och medans i talspråk är det ingen som kan ha några synpunkter på det. Däremot bör du alltid skriva förrän och medan.

123


134

bild

Ett lyckat exempel på en ny symbol som uppfyller kraven på tydlighet, enkelhet och språkoberoende är skylten för handikapparkering. Skylten bygger på parkeringsskylten med ett vitt P i en blå, vitkantad kvadrat som redan var internationellt gångbar. Den kompletterades med en bild av en rullstolsburen person som är så enkel och tydlig att den kan förstås i olika kulturer.

Ikoner De speciella symbolerna på datorer har fått namnet ikoner. Ikoner var från början kultbilder av helgon inom den grekisk-ortodoxa religionen men i dataåldern har ikonerna fått nya uppgifter. Det är de små förenklade bilderna som används på datorer och displayer för att visa olika funktioner hos maskinen eller apparaten. Ikonerna tar liten plats och de är för det mesta tydliga och enkla i sin form. Problemet är bara att de inte heller alltid är så lätta att förstå utan förklaringar. Idealet är entydiga ikoner men du håller nog med om att långt ifrån alla når det idealet. Hur lång tid behövde du själv för att tolka ikonerna i till exempel datorns skrivprogram? Och visst finns det ikoner där du ännu inte är helt säker på betydelsen?

Välj en ikon från till exempel datorn, som du tycker fungerar dåligt. Rita ett förslag till en bättre ikon för samma funktion. Testa ditt förslag på klasskamraterna.

”Alfabetet” av Jörgen Nordqvist

Vad gömmer sig bakom bokstäverna i alfabetet på nästa sida? Arbeta i små grupper och jämför sedan med facit på sidan 215.


188

mallar

Protokoll Protokollet följer dagordningens punkter. Det måste justeras för att vara giltigt. Om protokoll skickas ut i elektronisk form utan underskrifter måste sekreteraren se till att protokollet finns i pappersutskrift och är justerat. Det sätts sedan in i en pärm för arkivering. Föreningens namn Dokumentnamn och datum Datum för mötet och typ av möte Antal närvarande, ev. namn på alla närvarande Mötesformalia under punkt 1–6

Två personer väljs för att intyga att protokollet är korrekt

Ärendena på dagordningen

Eventuella frågor som inte anmälts i förväg

Underskrift och namnförtydligande

Underskrift och namnförtydligande

Föreningen LANx100 Protokoll 2007 05 19 Protokoll från medlemsmöte 2007 05 16 Närvarande: 27 medlemmar 1 Mötet öppnades av ordförande Jonas Lammberg 2 Dagordningen godkändes. 3 Till mötesordförande valdes Lisa Vass. 4 Till sekreterare valdes Edvin Ek. 5 Till justerare valdes Olle Blom och Antonia Ask. 6 Föregående mötes protokoll lästes upp och godkändes. 7 Lokalansvariga rapporterade. Mötet beslöt att hyra Grönviksarenan. 8 Matgruppen redovisade offerter från olika restauranger. Mötet beslutade att anlita restaurangskolan i Rössne under turneringen. 9 Deltagaravgiften blir 100:- per person. 10 Motionen från Stina Syd och Nisse Nord diskuterades. Mötet beslutade att ändra spelordningen så att grupperna A och B, C och D spelar samtidigt. 11 Övriga frågor: Olle Blom föreslog att en pressrelease skulle skickas till lokaltidningen. 12 Mötet avslutades. Vid protokollet Edvin Ek Edvin Ek

Olle Blom Olle Blom

Antonia Ask Antonia Ask


189

mallar

Pressmeddelande (pressrelease) Ett pressmeddelande, eller en pressrelease, skickas till tidningsredaktioner för att väcka uppmärksamhet kring en händelse, ett företag eller en produkt. Eftersom tidningarna bombarderas med pressreleaser gäller det att skriva intresseväckande och visa att innehållet har ett nyhetsvärde för allmänheten. Bestäm syftet. Vilken/vilka tidning(ar) ska den skickas till? Vem på redaktionen ska releasen skickas till för att inte hamna i papperskorgen på grund av fel mottagare? Ska journalisten återberätta en händelse som redan inträffat eller göra ett reportage om en kommande händelse … ? Föreningen LANx100 c/o Lars Svensson Hjortstigen 3 433 43 Fagerdala

Pressmeddelande 2007 05 16

Dokumentnamn och datum

Avsändarens namn och adress

Västerortsbladet Att: Nils Olsson

Mottagaren

Inga krigsspel i Rössne

En rubrik som väcker intresse

Den sista helgen i augusti placeras Rössne på kartan då hundratals spelare från hela Skandinavien drabbar samman i en turnering i Grönviksarenan. Turneringen arrangeras av föreningen LANx100 i Rössne och pågår i tre dagar. Deltagarna kan välja olika spelkategorier att tävla i. Mest populär är kategorin actionspel. Krigsspel ingår inte i turneringen. Deltagarna bor på campingen intill arenan. Restaurangskolan i Rössne har fått uppdraget att erbjuda mat och dryck så billigt som möjligt. Förutom att spela och umgås med varandra kan deltagarna lyssna på musik, gå på kvällsdisco eller shoppa i centrum. Rössnes företagarförening sponsrar turneringen och är glada över det ökade kundantalet sista helgen i augusti.

Information med det viktigaste först

Lars Svensson Lars Svensson Informationsansvarig i lanx100

Lite fakta om arrangemanget

Ev. sponsorer nämns här

Underskrift och namnförtydligande Ställning i föreningen/företaget


76

skriva

Skriva Skriva Skriva

Stinas k Tvät alas, freda g kl. tid, t Tand isdag kl 18.00 mån. läkaren- . 19.00 18

/11 k

l. 8.00

Är du också en som inte kan låta bli att läsa när du ser en text? På mjölkpaket, reklampelare, skyltar och löpsedlar, ja överallt där texter och ord finns? Det är tur att din hjärna snabbt kan sortera bort allt som inte angår dig och glömma det direkt. När du fastnar för något i tidningen, läser mejl eller läxor är det däremot sådant som du minns efteråt. Hur mycket läser du varje dag, har du tänkt på det? Och om du vänder på situationen: Hur mycket skriver du varje dag? Mejlar, sms:ar, skriver inköpslistor och kom ihåg-lappar, antecknar under lektionerna, skriver insändare och blogginlägg? Under en vecka blir det ganska mycket text och ord, både att läsa och att skriva.

Hur ofta skriver du något själv? Hur mycket tid varje dag ägnar du åt att skriva?


skriva

77

Genrer Titta i en lärobok i historia, på en nyhetsartikel och en annons: Du kan direkt säga att texterna skiljer sig åt på flera sätt. De har typiska drag i både innehåll, språk och form. Annonser som ska synas väl och locka till läsning är färgstarka, har positivt laddade ord, korta meningar och intresseväckande bilder. Nyhetsartiklar har rubriker, texten i spaltform, lite längre meningar än annonsen och ett ledigt, korrekt och klart språk. Historieboken strukturerar innehållet med hjälp av rubriker, punkter, fetstil och så vidare. Den hjälper dig att förstå genom instuderingsfrågor och har bilder som illustrerar innehållet. Språket är tydligt, klart och sakligt, svåra ord förklaras. Meningarna är ungefär lika långa som i nyhetsartikeln, alltså längre än i annonsen.

Genrekunskap underlättar Genom läsning har du utvecklat din kunskap om vad som är typiskt för olika genrer, det vill säga olika sorters texter. Du vet vad en saga ska handla om, hur den ska disponeras och vilket språk den bör ha. Du skulle inte skriva en reklamation till ett företag i sagoform, inte heller skulle du skriva ett historiearbete som om det vore en instruktion, eller hur? Genrekunskap underlättar effektiv kommunikation, och den kunskapen använder du när du själv skriver. Du har på förhand en uppfattning om hur du ska uttrycka dig och en bild av hur din text ska se ut. Omvänt gäller samma sak – som läsare har du vissa förväntningar på hur texter ska se ut och läsningen går lättare och snabbare om texten motsvarar dina förväntningar. Vissa genrer är mycket fasta, till exempel affärsbrev, rapporter och protokoll. Det är praktiskt eftersom både sändare och mottagare tjänar tid på att formen är välbekant. Andra genrer är lite friare, till exempel reportage, men då har läsaren å andra sidan mer tid för läsningen. Mejl, chatt, nyhetsartiklar, annonser och lärobokstexter är genrer som du är bekant med, medan andra, till exempel rapporter och mötesprotokoll, kanske känns främmande och svåra att skriva. Ju mer du skriver, desto större repertoar får du och följaktligen större säkerhet i olika skrivsituationer.

Sist i denna bok finns en uppslagsdel med mönstertexter i olika genrer som du kan ha hjälp av när du skriver på högskolan, i privatlivet och i ditt framtida yrkesliv.


78

skriva

Hur många exempel på olika genrer kommer du på? Skriv under en minut och redovisa sedan i klassen. Beskriv därefter några typiska drag för varje genre. Välj en bild i boken och skriv en kort text till den i valfri genre. Läs upp texten i klassen och låt kamraterna gissa vilken genre det är. Ta fram olika texter ur tidningar, böcker, broschyrer och på nätet. Hjälps åt att sortera dem i genrer. Beskriv varje genre med hjälp av frågorna så att det typiska för den genren blir tydligt: Vem är sändare och vem är tänkt mottagare av texten?

ons

nn a m

a l k re

e tag r o repins tr u

s on nn sa at pl

ion kt

kå se ri

Vilken genre tillhör texten? Var finns texter som tillhör denna genre? I lagböcker, på tidningarnas sportsidor, annonser … Finns det typiska kännetecken som rubriker, bilder, förkortningar…? På vilket sätt är språket typiskt för genren? Finns det speciella ord och uttryck? Ge några exempel ur texten. Vilka av genrerna följer mycket stränga regler för innehåll, form och språk? Vilka genrer har mindre stränga regler? Ge några exempel. Vad beror det på att vissa genrer har så stränga regler medan andra kan utformas lite friare?

notis B logg jl ins än me d

UPPSLAGS

XT lagtextrecTE e rec pt

DEBATTA

t or pp ra

are

e R T I K E L nsion


BONNIER UTBILDNING Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm www.bonnierutbildning.se info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08–696 86 00 Telefax 08–696 86 10 Redaktion: Lilian Andersson, Mei-Li Hoh Grafisk form och illustration: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Feri Fazeli Omslagsfoto: Julian Birbrajer/Mauritius Images Rådgivare: Meta Moberg, Infobahn AB, Kommunikationskonsult

En handbok i kommunikation ISBN 978– 91–622–8194–6 © 2008 Annika Leibig och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Tryck och bokbinderi: STIGE S.p.A., Turin 2008 Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.


En handbok i kommunikation Annika Leibig

Svenska C

H

muntlig och skriftlig kommunikation ur skriver du effektiva och väl fungerande texter? Hur förbereder och genomför du en muntlig presentation? Hur får du lyssnarnas uppmärksamhet? Detta och mycket mer får du lära dig i En handbok i kommunikation. En handbok i kommunikation hjälper dig att utveckla din kommunikativa förmåga. Du får kunskap om kommunikation och verktyg för att nå ut med ditt budskap i tal, text och bild. I boken finns dessutom många mallar och mönstertexter. Målet är att du ska vara väl förberedd inför framtida tal- och skrivsituationer, både på högskolan och i ditt yrkes- och privatliv. En handbok i kommunikation är därför en gedigen hjälpreda i alla de situationer där effektiv kommunikation är viktig.

www.bonnierutbildning.se (8194-6)

9789162281946  

9789162281946

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you