H E L E N A B RO S S ANNA HANSEN
BON N I E RS
BONNIER UTBILDNING Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktion: Mia Söderberg, Kerstin Jörgensen Grafisk form: Ann Sjögren/Typoform Foto: Mia Söderberg LärarDax 1 ISBN 978-91-622-7722-2
© 2007 Helena Bross, Anna Hansen och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Elanders Berlings Malmö 2007
A~gVg9Vm & Helena Bross Anna Hansen
Bonnier Utbildning
>CC:=uAA ) ;yGDG9 * <GJC9I6C@6GC6 76@DB AtH96M H@G>K96M & + AtH96M H@G>K96M& - AtG6G96M &
6ii VgWZiV bZY A~h9Vm H`g^k9Vm & . 6gWZih\ c\Zc ^ A~h9Vm H`g^k9Vm & & % BZg Vii i~c`V e & '& 9J D8= ?6< D8= K>
GVhi '( B^c '+ 7~hiV `dbe^h '. y\V bdi \V (' @dbe^hVg (* (- =JH D8= =:B
B c\V ]jh (. B^ii ]jh )' Ik Vk Vaai )* =ZbbV ) *& 9?JG D8= D9?JG
A i Wa^ dX] Aj[iZc ~g [jaa Vk *( ;Vga^\V Y_jg *, Hidg hkVgi ]jcY +% 6cV`dcYVc +(
7dVbdV ++ @gVbY_jg +. 7_ gcVg dX] gcVg ,' ,* 7A6C9 @DII6G D8= @D?DG
:`dggZc ,, He g -% <dYcVii h`d\Zc -( K^ Wdg ^ h`d\Zc -+ -. A:@ :C A:@
=deeV gZe .& ; g _V\ kVgV bZY4 .) B^c W~hiV aZ`hV` ., CdgYedaZc & %% E higVcYZc & %( & %+ =JG BuG 9J4
AV\db ~g W~hi & %:a^Vh b hiZ `a^Vh &&& 9jbbV YV\ &&) =dee <Z ^ciZ dee &&, &'& B6I Eu ;6I
BVia^hiVc &'' <dii dX] ]~ga^\i &'* @cni`VaVh &';Vb^a_Zc ;gVc`ZchiZ^ch [gj`dhiÅ^c\dg &(& IVX` [ g bViZc &() BVikgV` &(,
&)% 7D@ID@
7 X`Zg &)' 9Zi kVg Zc \ c\ &)* @dbe^hVg ^ Wd`]naaVc &)7d`haj`VgZ &*' &** =:? =6AAu @tG6 BDGBDG
=Z_ ?ja^V &*+ =Vaa ]ZaV `aVhhZc &+% :[iZganhc^c\ & +( @ `hWdgYhaVeeVg &++ @~gV bdgbdg &,% &,) ItC@6 I6C@6G
IjhZc iVc`Vg &,+ I~c`Zg e b^\ &,. K~c bZY 6YVb4 &-' <VbbZa[Vgbdg &-* I~c` db &-HdbbVgadkhiVc`Vg &.& &.) @DE>:G>C<HJC9:GA6<
=Z_ VaaV [ g~aYgVg &.) H`g^ka~mdg &.+ 7gZk [g c `Vc^cZc '%% ;g^b~g`Z '%& '%' H@DAB>CC:C
9J D8= ?6< D8= K> 7Zh`g^kc^c\ Texterna handlar om vänskap, om hur vänskap kan uppstå och hur det är att ha en kompis.
JeehiVgi Starta med en rolig namnlek, t.ex. Byta stol:
Ställ stolar i en ring, en stol till varje deltagare. Alla sätter sig. Börja genom att säga: ”Jag heter … och jag vill byta stol med Kalle”. Byt stolar. Eleven fortsätter genom att säga: ”Jag heter Kalle och jag vill byta stol med ...”. Leken fortsätter tills alla har bytt stol.
; ghaV\ e V`i^k^iZiZg jcYZg VgWZiZi bZY iZbVi =Zba^\V `dbe^hVg Skriv lappar med elevernas namn och lägg i en burk. Låt alla dra var sin lapp. Berätta för eleverna att den vars namn står på lappen nu är deras hemliga kompis i en vecka. De får inte tala om vem det är, men de ska visa det genom att vara extra uppmärksamma mot den hemliga kompisen hela veckan. Samtala om vad man kan göra för att ge uppmärksamhet och att det går ut på att den hemliga kompisen ska känna sig glad för att någon bryr sig om henne/honom. Påminn dem kontinuerligt under veckan och stäm av så att alla verkligen har blivit uppmärksammade på ett positivt sätt av någon. Låt eleverna, när veckan är slut, gissa vem som varit deras hemliga kompis. Denna lek kan återkomma då och då under läsåret.
H`g^ka~mV En rolig lek – se kopieringsunderlag sidan 196.
9J D 8 = ? 6 < D 8 = K>
'&
A~h9Vm H`g^k9Vm & Dela ut LäsDax & SkrivDax 1 till eleverna. Tala om vad boken heter och att de bĂĽde ska läsa och skriva i den. LĂĽt eleverna slĂĽ upp sidan 1, titelsidan, och visa pĂĽ pratbubblan där de ska skriva sitt namn. Ge dem sedan en stund att bläddra igenom sina bĂścker. Visa därefter storboken. JämfĂśr bĂśckerna. LĂĽt eleverna fundera Ăśver varfĂśr din bok är sĂĽ stor. FĂśrklara arbetsgĂĽngen â&#x20AC;&#x201C; att ni bĂśrjar med att arbeta tillsammans i storboken och att eleverna sedan arbetar pĂĽ egen hand eller tillsammans med en kamrat i sina egna bĂścker. Lägg undan elevbĂśckerna och samlas runt storboken. Titta pĂĽ omslaget. LĂĽt eleverna berätta vad de ser och tänker. Läs titeln. Vänd till titelsidan och läs titeln och fĂśrfattarnas namn. Vänd till sidan 2 och berätta vad en innehĂĽllsfĂśrteckning är. Fortsätt till sidan 3 där bokens fĂśrsta tema bĂśrjar. Titta pĂĽ temastartsidan och samtala om den. LĂĽt eleverna fundera Ăśver vad temat kan handla om. LĂĽt allas tankar och funderingar komma fram.
''
9 J D8= ?6< D8= K >
GVhi sidorna 4–5 GZhjb Rast är en berättande text som handlar om hur det är att vara på skolgården och inte veta vem man ska leka med.
6ii jeeb~g`hVbbV Upprepningar: Alla, leker, Vem är det, närmare, och Högfrekventa ord: det, är, alla, går, ut, jag, vem, med, inte, hej, vad, heter, du, vi Ljudstridig stavning: dubbelteckning, å-ljud med o Skiljetecken: punkt, frågetecken, talstreck, utropstecken, kommatecken
Hn[iZ Texten Rast kan användas för att: – samtala om hur det kan kännas att vara ensam på skolgården – samtala om hur man kan göra för att få en vän – läsa ord som ordbilder – upptäcka upprepningar i texten – skriva text efter modell.
; ghiV i^aa[~aaZi >caZYc^c\ Gå en skolgårdspromenad. Låt eleverna visa och berätta var de brukar vara på rasterna och vad de tycker om att göra.
9J D 8 = ? 6 < D 8 = K>
'(
<ZbZchVb a~hc^c\ Samtala om bilderna. Sidan 4 – Vad ser ni på bilden? – Vad kan det vara för stort hus man ser? – Hur tror ni pojken i sandlådan känner sig? Sidan 5 – Vem är det som står och kikar vid hörnet? – Vad tror ni pojkarna säger till varandra när de träffas? – Vad gör de sedan, tror ni? Läs texten för eleverna och peka samtidigt på orden. Samtala om texten. – Vad händer? – Vad gör pojkarna? – Vad kan man leka på skolgården? – Hur känns det när man är ensam på skolgården? – Hur kan man göra för att hitta en kompis? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
6cYgV i^aa[~aaZi <ZbZchVb aVWdgVi^dc Läs texten tillsammans. I texten finns många upprepningar. Visa att flera meningar bör-
jar likadant, t.ex. Alla ..., Vem är det ... Låt eleverna upptäcka flera upprepningar. Markera dem på olika sätt. Arbeta med upprepningarna i en ordjakt. Klipp till lappar och
skriv orden: Rast, rast, Alla, ut, leker, leka, jag, Vem, Jag, är, närmare, och. Skriv samma ord på flera lappar eftersom orden förekommer flera gånger. Observera versaler/gemener i orden. Dela ut lapparna. Läs texten sakta tillsammans. Be de elever som har en lapp att ropa STOPP när de ser sitt ord i texten. Låt var och en gå fram och sätta upp sin lapp, med t.ex. häftmassa, över ordet i storboken. Läs texten med alla lapparna en gång till. Gör pratbubblor till pojkarna på den undre bilden på sidan 5.
Skriv Hej! i pratbubblorna. Förklara utropstecknet.
')
9 J D8= ?6< D8= K >
:\Zc aVWdgVi^dc Låt eleverna rita pratbubblor till pojkarna på den undre bilden på
sidan 5 och pröva att skriva Hej! i dem. Låt dem sedan ringa in ord i texten. Individualisera genom att
sätta upp ordlapparna från ordjakten på tavlan i det antal och den ordning du vill att eleverna ska arbeta med orden. Några klarar ett ord, andra klarar flera.
:\Zc a~hc^c\$eVga~hc^c\ Uppmuntra eleverna att försöka läsa texten.
IgZY_Z i^aa[~aaZi A~mV Låt eleverna ta hem boken och läsa den text som du markerat. Skicka samtidigt hem brevet till föräldrarna om hur de kan stödja sitt barn vid läsning – se kopieringsunderlag sidorna 194-195.
;_~gYZ i^aa[~aaZi <ZbZchVbi h`g^kVcYZ Skriv meningen Alla leker på tavlan. Läs meningen. Byt ut Alla mot ett namn eller annat ord. Skriv den nya meningen. Läs den högt. Låt eleverna föreslå andra ord som kan ersätta Alla. Skriv deras förslag. Läs alla meningarna tillsammans.
:\Zi h`g^kVcYZ Låt eleverna skriva av en eller flera meningar från tavlan, eller hitta på egna efter samma modell, och illustrera den/dem.
A^iZ bZg ° 9gVbV kc^c\ Dramatisera texten och/eller liknande händelser från skolgården.
9J D 8 = ? 6 < D 8 = K>
'*
B^c sidan 6 GZhjb Min! är en berättande text som handlar om hur det är att bråka med en kompis eller ett syskon om vem som är ägaren till en sak.
6ii jeeb~g`hVbbV Upprepningar: Min, sa Högfrekventa ord: min, sa, jag, du, vi Ljudstridig stavning: å-ljud med o Skiljetecken: utropstecken, kommatecken, punkt Serieformen Det onomatopoetiska uttrycket POP på tredje bilden
Hn[iZ Texten Min! kan användas för att: – samtala om hur det är att bråka med en kompis eller ett syskon – läsa ord som ordbilder – upptäcka upprepningar i texten – lära känna igen bokstäver och ljud – skriva text efter modell.
; ghiV i^aa[~aaZi >caZYc^c\ Prata om att dela med sig. Låt eleverna berätta om något tillfälle när de inte velat dela med sig. Låt dem även berätta om något tillfälle då de inte har blivit bjudna när någon annan har haft något.
'+
9 J D8= ?6< D8= K >
<ZbZchVb a~hc^c\ Samtala om bilderna. – Vad gör barnen på första bilden? – Hur känner de sig, tror ni? – Vad händer på nästa bild? Och nästa? – Vad händer på sista bilden? Läs texten för eleverna och peka samtidigt på orden. Samtala om texten. – Vad säger barnen? – Varför går det som det går? – Hur hade de kunnat göra i stället? – Hur är det att bråka med någon, t.ex. en kompis, ett syskon …? – Vad tycker ni att man ska göra för att inte hamna i bråk? – På vilka olika sätt kan man lösa ett bråk? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
6cYgV i^aa[~aaZi <ZbZchVb aVWdgVi^dc Läs texten tillsammans.
– Vilka ord känner ni igen? Låt eleverna peka och läsa. Peka på rubriken.
– Lyssna. Vilket ljud hör ni först i ”Min”? Ringa in M och uttala ljudet. Rita en ring runt alla M i texten och ljuda. Läs alla Min tillsammans. Gör pratbubblor till barnen på den översta bilden.
– Vad säger flickan? Skriv Min. – Vad säger pojken? Skriv Min. – Vad säger barnen på den understa bilden? – Hur ska jag rita och skriva? Låt eleverna fundera (en gemensam pratbubbla från barnen).
:\Zc aVWdgVi^dc Låt eleverna rita pratbubblor till barnen på samma sätt som i den
gemensamma laborationen. Låt dem sedan ringa in de ord de kan läsa.
9J D 8 = ? 6 < D 8 = K>
',
:\Zc a~hc^c\$eVga~hc^c\ Uppmuntra eleverna att försöka läsa texten.
IgZY_Z i^aa[~aaZi A~mV Låt eleverna ta hem boken och läsa den text som du markerat.
;_~gYZ i^aa[~aaZi <ZbZchVbi h`g^kVcYZ Gör två spalter på tavlan och skriv Min och Mitt överst. Ge exempel på hur orden används, t.ex. Min näsa och Mitt öra. Skriv exemplen i respektive spalt. Låt eleverna komma med fler förslag. Skriv dem. Läs tillsammans.
:\Zi h`g^kVcYZ Låt eleverna skriva Min och Mitt överst på var sin sida i skrivboken och sedan antingen skriva av orden på tavlan, hitta på egna exempel att skriva eller enbart rita bilder för olika substantiv.
A^iZ bZg ° 7^aY" dX] h`g^kjee\^[i Låt eleverna rita serier efter samma modell som Min!
'-
9 J D8= ?6< D8= K >
7~hiV `dbe^h sidan 7 GZhjb Bästa kompis är en poetisk text som beskriver vad man kan göra tillsammans med sin kompis.
6ii jeeb~g`hVbbV Ord att samtala om: kompis Upprepningar: Jag … med dig, bästa kompis Högfrekventa ord: jag, med, dig, är, min Ljudstridig stavning: dubbelteckning, å-ljud med o Skiljetecken: punkt
Hn[iZ Texten Bästa kompis kan användas för att: – samtala om hur det är att ha en kompis och hur man bör vara mot sin kompis – läsa ord som ordbilder – upptäcka upprepningar i texten – lära känna igen bokstäver och ljud – skriva text efter modell.
; ghiV i^aa[~aaZi >caZYc^c\ Visa några bilder som handlar om vänskap. Det kan vara mellan människor, men också vänskap med djur. Uppmuntra eleverna att berätta om någon kompis och hur de lärt känna varandra.
<ZbZchVb a~hc^c\ Samtala om bilderna. – Vad är det för figurer?
9J D 8 = ? 6 < D 8 = K>
'.
– Vad gör de på de olika bilderna? – Vad tycker de om varandra, tror ni? Läs texten för eleverna och peka samtidigt på orden. Samtala om texten. – Vad händer i berättelsen? – Vad betyder ordet kompis? – Vilka andra ord kan ni komma på som betyder samma sak? – Hur vill ni att era kompisar ska vara mot er? – När brukar ni bli osams med era kompisar? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
6cYgV i^aa[~aaZi <ZbZchVb aVWdgVi^dc Läs texten tillsammans.
– Vilka ord känner ni igen? Låt några elever peka och läsa. Visa på upprepningen av Jag och ringa in alla Jag. Peka på ordet skrattar och låt en elev peka på bilden där
kompisarna skrattar. – Skrattar börjar med s-ljud (ljuda). Ringa in s och skriv s vid bilden. Gör på samma sätt med orden gråter, leker och bråkar. Jämför de fyra första meningarna. Bara ett ord skiljer dem åt. Para
ihop bild och mening genom att jämföra bokstäverna du skrivit vid bilderna med de inringade bokstäverna. Dra streck mellan bild och mening.
:\Zc aVWdgVi^dc Låt eleverna ringa in Jag i sina böcker. Låt dem sedan skriva av bokstäverna vid bilderna och dra streck
mellan de bilder och meningar som hör ihop.
:\Zc a~hc^c\$eVga~hc^c\ Uppmuntra eleverna att försöka läsa texten.
(%
9 J D8= ?6< D8= K >
IgZY_Z i^aa[~aaZi A~mV Låt eleverna ta hem boken och läsa den text som du markerat.
;_~gYZ i^aa[~aaZi <ZbZchVbi h`g^kVcYZ Skriv meningen Jag skrattar med dig på tavlan. Läs meningen tillsammans. Byt ut ordet skrattar. Skriv den nya meningen. Låt eleverna föreslå andra ord för vad man kan göra med en kompis. Skriv meningarna. Rita gärna en snabb illustration till varje mening. Läs meningarna tillsammans.
:\Zi h`g^kVcYZ Använd modellen från det gemensamma skrivandet. Låt eleverna antingen skriva av meningar från tavlan eller hitta på egna. Det kanske kan bli en dikt att läsa upp för de andra.
A^iZ bZg ° DgYejhhZa Tillverka kort med orden jag, du, leker, vi. Sätt upp dem på tavlan med häftmassa. Läs orden tillsammans. Sätt sedan orden jag och leker bredvid varandra på tavlan. Läs tillsammans vad det står. Byt ut jag mot du. Läs. Dela ut likadana ordkort till eleverna och låt dem pröva att sätta ihop korten på olika sätt och läsa för varandra. Ha ett antal tomma kort till hands så att de elever som vill, kan hitta på egna ord att bygga med.
A_jY" dX] Wd`hiVkhejhhZa Använd ordkorten för att arbeta med ljud. Arbeta med ett ord i taget. Läs ordet och lyssna på ljuden. Klipp itu ordet så att de olika bokstäverna kommer på var sitt kort. Bygg sedan ihop ordet igen samtidigt som ni ljudar.
9J D 8 = ? 6 < D 8 = K>
(&
y\V bdi \V sidorna 8–9 GZhjb Öga mot öga är en dikt om hur man kan uppleva närhet.
6ii jeeb~g`hVbbV Upprepningar: Öga mot öga, Öra mot öra … Högfrekventa ord: så, tycker, om, att, göra, ofta, det, får, i , alla, och, inte, men, jag, med, vännen, min Rimord: öra-göra, hår-får, händer-länder, rygg-trygg, hals-alls OBS! Inget rim i sista versen Ljudstridig stavning: dubbelteckning, j-ljud med g, å-ljud med o, ng-ljud med g, tj-ljud med k Avsaknad av skiljetecken
Hn[iZ Texten Öga mot öga kan användas för att: – samtala om hur man kan uppleva närhet – läsa ord som ordbilder – upptäcka upprepningar i texten – uppleva hur det är att läsa en rytmisk och rimmad dikt – pröva att höra och göra rim.
; ghiV i^aa[~aaZi >caZYc^c\ Prata om hur man kan hälsa på varandra på olika sätt: ta i hand, ge ”high five”, kramas, kindpussas, gnugga näsor osv.
('
9 J D8= ?6< D8= K >
<ZbZchVb a~hc^c\ Samtala om bilden. – Vad ser ni på bilden? – Vad gör djuren? – Hur rör djuren vid varandra? – Vad gör barnen? – Vad tycker de om varandra, tror ni? Läs texten för eleverna och peka samtidigt på orden. Samtala om texten. – Vad berättar texten? – Vad betyder uttrycket ”öga mot öga?” – Hur kan det kännas att vara nära någon? Läs en vers i taget och betona rytmen. Låt någon elev peka på den del av bilden som passar till versen. Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga. Klappa rytmen.
6cYgV i^aa[~aaZi <ZbZchVb aVWdgVi^dc Läs texten tillsammans. Peka på rubriken och visa att två ord är precis lika.
Leta efter fler ord som är precis lika. Låt några elever peka och markera orden som upprepas. Läs dem.
:\Zc aVWdgVi^dc Låt eleverna dra en båglinje mellan orden som upprepas.
:\Zc a~hc^c\$eVga~hc^c\ Uppmuntra eleverna att försöka läsa texten.
IgZY_Z i^aa[~aaZi A~mV Låt eleverna ta hem boken och läsa den text som du markerat.
9J D 8 = ? 6 < D 8 = K>
((
;_~gYZ i^aa[~aaZi <ZbZchVbi h`g^kVcYZ Läs en vers i taget och låt eleverna lyssna efter rimord. Skriv orden på tavlan under varandra. Försök tillsammans hitta fler rimord till orden på tavlan. Skriv de nya rimorden. Läs till slut allt ni skrivit.
:\Zi h`g^kVcYZ Låt eleverna skriva fler rimord till kroppsdelar, eller skriva av från tavlan, och rita till.
A^iZ bZg ° 9gVbV kc^c\ Skriv kort med fraserna från texten: ”Öra mot öra”, ”hår mot hår”, ”näsa mot näsa”, ”händer mot händer”, ”fötter mot fötter”, ”rygg mot rygg”, ”mage mot mage”. Låt eleverna arbeta i grupper om fyra. Ett par läser och det andra paret gör det som står på lappen. Sedan byter de uppgifter och turas om tills lapparna är slut.
7^aY" dX] h`g^kjee\^[i Låt eleverna rita två figurer som rör vid varandra och under bilden skriva vilka kroppsdelar som möts.
G gZahZaZ` Hitta på en melodi till texten i ¾-takt. Sjung texten från början till slut och låt eleverna göra rörelserna parvis.
()
9 J D8= ?6< D8= K >
ISBN: 978-91-622-7722-2
www.bonnierutbildning.se